Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde

Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde Årsrapport 27 Medins Biologi AB Mölnlycke 28-5-31 Martin Liungman Iréne Sundberg Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 31-338 35 4, fax 31-88 41 72 info@medins-biologi www.medins-biologi.se

Innehåll Sammanfattning...5 Bakgrund...5 Nederbörd och temperatur...5 Kemiska undersökningar...7 Näringsämnen...7 Syreförhållanden...7 Ljusförhållanden...7 Försurning...8 Metaller...8 Transporter...11 Biologiska undersökningar...11 Växtplankton...12 Bottenfauna...12 Inledning...13 Undersökningarnas omfattning och metodik...14 Provtagningsstationer och frekvens...14 Undersökningsmoment och metoder...17 Utvärdering...19 Resultat och diskussion...2 Delområde 1, Vättern inom Örebro län...2 Delområde 2, Aspaån...22 Delområde 3, Askersundsområdet med Alsen...23 Delområde 4, Åmmelången...26 Delområde 5, Kärrafjärden - Salaån...29 Delområde 7, Unden...35 Referenser...37 Bilaga 1. Resultat lokal för lokal (i nummerordning) Bilaga 2. Vattenkemiska undersökningar (Medins) Bilaga 3. Vattenkemiska undersökningar (data från SLU) Bilaga 4. Vattenföring och transportberäkningar Bilaga 5. Metaller i vattenmossa Bilaga 6. Bedömning av vattenkemi och metaller Bilaga 7. Bottenfauna i rinnande vatten Bilaga 8. Bottenfauna i sjöars litoralzon Bilaga 9. Bottenfauna i sjöars profundal- och sublitoralzon Bilaga 1. Planktiska alger Bilaga 11. Kalkeffektkontroll i Örebro län Bilaga 12. Provpunkter Bilaga 13. Rapporterade punktutsläpp

Sammanfattning Bakgrund I Norra Vätterns tillrinningsområde har Medins Biologi AB erhållit uppdraget att sköta provtagning, analys och utvärdering under 27. För de kemiska analyserna har ALcontrol AB anlitats. Vid utvärderingen har också resultat från länsstyrelsen i Örebro län, Vätternvårdsförbundet och Naturvårdsverket använts. Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde följer från och med år 2 ett kontrollprogram som antogs hösten 1999 (Medin 1999). Programmet är i stort upplagt som tidigare men med en större tonvikt på biologiska undersökningar. Målsättningen är att i regional skala beskriva recipientens kemiska och biologiska tillstånd, samt att beräkna transporten av näringsämnen och metaller från området till Norra Vättern. Denna rapport redovisar resultaten från de undersökningar som genomförts under år 27 och omfattar vattenkemi, metaller i vattenmossa, växtplankton och bottenfauna. Dessutom diskuteras resultaten med avseende på trender och andra förändringar över tiden. Det är framför allt miljöproblem knutna till förhöjda halter av näringsämnen och metaller som är aktuella i de undersökta avrinningsområdena. Nederbörd och temperatur Nederbörden i Askersundsområdet var under 27 normal och ledde till relativt normala flöden. Årsmedeltemperaturen var ca 1,5 grad högre än normalt såväl i Askersundsområdet som i norra Europa som helhet. 5

Fosfortillstånd 5 Provtagningsstationer 1 Vättern 113 Skyllbergsån 1145 Orkaren 1149 Venaån 115 Åmmelången 117 Åmmelångens avflöde 122 Salaån 123 Dalbyån 1255 Ekershyttebäcken 127 Kärrafjärden 1271 Kärrafjärdens utlopp 129 Stora Hammarsundet 132 Alsundet 133 Dohnaforsån 134 Alsen 1349 Alsens avflöde, vid Edö Mot Laxå 144 Fagertärn 152 St Trehörningen 156 Unden 1569 Undens utlopp 157 Viken 158 Örlen 1585 Forsviksån 159 Bottensjön 25 2 km 133 134 Askersund Alsen 132 113 Åmmeberg 1349 1271 129 Hammar 127 Åmmelången 115 117 Kärrafjärden 122 1149 1255 123 Zinkgruvan 1145 49 Unden 144 Fagertärn 156 Olshammar 7Vättern 5 kmmot Olshammar Karlsbor St. Trehörningen 49 1569 152 2 5 Mot Motala 157 Viken 1585 159 Vättern Klass 1 2 3 4 5 Tillstånd Låga halter Måttligt höga halter Höga halter Mycket höga halter Extremt höga halter 158 Örlen Bottensjön Karlsborg 1 Vättern Mot Skövde Figur I. Schematisk karta över Norra Vätterns tillrinningsområde och fosfortillståndet (treårsmedelvärden 25-27). 6

Kemiska undersökningar Näringsämnen Näringstillståndet i sjöar och vattendrag bedöms bland annat utifrån halten av totalfosfor i vattnet. Den klassning av totalfosfor som gjorts utifrån medelvärden under senaste treårsperioden redovisas i figur I. Resultaten visar i huvudsak på näringsfattiga till måttligt näringsrika förhållanden i alla provpunkter utom i Åmmelången och Alsenområdet, där måttligt näringsrika till näringsrika förhållanden råder (figur I). Alsen, som ligger på gränsen mellan måttligt höga och höga fosforhalter, tar emot vatten från Dohnaforsån och Alsundet. Gemensamt för dessa två vattendrag är att de avvattnar jordbruksmarker, och läckage från åkermarker är sannolikt den främsta orsaken till de relativt höga näringsämneshalter som uppmätts. Alsen tillförs dessutom näringsämnen från Askersunds tätort och avloppsreningsverk. I Åmmelången minskade halten av totalfosfor kontinuerligt mellan 1975 och 1995, och var i mitten av 9-talet nere på låga nivåer, men har sedan ökat något igen. Syreförhållanden Låga syrgashalter i sjöars bottenvatten kan vara ett tecken på hög tillförsel av näringsämnen och kan medföra skador på det biologiska livet i sjön. I vissa sjöar är dock syrgashalterna låga på grund av naturgivna förutsättningar som till exempel en liten vattenvolym under språngskiktet eller en hög halt av humus i vattnet. Flertalet sjöar som undersökts hade syrefattiga eller syrefria förhållanden i bottenvattnet åtminstone vissa år. Undantagen är Vättern, Unden och Stora Trehörningen där ett syrerikt bottenvatten uppmätts vid samtliga tillfällen. Problemen i sjöarna skall dock inte överdrivas eftersom låga syrehalter endast mäts upp i de djupaste delarna av djuphålorna. Detta innebär oftast att endast en liten del av sjöarnas vattenvolym och botten är negativt påverkad och man kan på goda grunder anta att allvarligare problem, till exempel i form av fiskdöd, inte förekommer. I rinnande vatten syresätts vattnet vanligen effektivt från luften. Provtagningarna visade också på förhållandevis höga syrehalter i de flesta vattendrag. Undantaget är 122 Salaån som vissa år uppvisat ett svagt syretillstånd på sensommaren. Eftersom strömlevande djur vanligen kräver förhållandevis höga syrehalter kan känsliga arter ha skadats. Ljusförhållanden Färgtalen, som i huvudsak mäter vattnets halt av humusämnen, var höga eller mycket höga i de flesta provpunkterna i rinnande vatten. I Forsviksåns vattensystem var dock färgvärdena lägre och i Unden var vattnet obetydligt färgat. Särskilt humöst vatten förekom i Åmmelången och dess tillflöden. Vattendragens färgvärden varierar till stor del 7

med nederbördsmängden så tillvida att vattnets färg ökar under nederbördsrika perioder. Det är normalt med relativt höga färgvärden i stora delar av Norra Vätterns vattensystem, men på grund av de ovanligt höga flödena kring sekelskiftet har färgtalen i flera vatten varit ytterligare förhöjda. Med undantag av Unden, som har ett mycket stort siktdjup, har de undersökta sjöarna i Norra Vätterns tillrinningsområde ett litet till måttligt siktdjup. Noterbart är att siktdjupet i flera sjöar under slutet av 199-talet visade en tendens att minska samtidigt som färgvärdena ökade. Sannolikt följer dessa trender nederbördsmängderna och fluktuerar därför något över längre tidsperioder. Försurning Den tillståndsklassning som gjorts grundar sig på medianvärdet av den uppmätta buffertförmågan. Buffertkapaciteten var god eller mycket god i nästan hela Alsen - Kärrafjärdsområdet och risken för surstötar bedömdes som liten. Undantaget är 133 Dohnaforsån där låga värden på både ph och alkalinitet uppmättes både 22 och 24. I vissa delar av Forviksåns avrinningsområde uppmättes också tecken på försurning. Unden och dess utlopp hade en svag buffertkapacitet men värdena har varit stabila. I Fagertärn var ph-värdena så låga att bottenfaunan sannolikt skadats. Metaller Metallförekomsten har undersökts i vatten och vattenmossa. Resultaten av metaller i vatten visade att hela Norra Vätternområdet var metallbelastat, speciellt av zink (figur II). Även bly förekom i höga halter (figur III). Värst drabbat var Kärrafjärdsområdet med förhöjda halter av zink och bly i samtliga provpunkter utom Dalbyån, där endast zinkhalterna var höga. I Salaån, Åmmelångens avflöde och Ekershyttebäcken förekom även kadmium i måttligt höga halter. Dessutom uppmättes höga blyhalter i Åmmelångens avflöde, samt måttligt höga halter av bly och zink i Alsens utlopp och i Venaån. 8

Zinktillstånd 5 Provtagningsstationer 1 Vättern 113 Skyllbergsån 1145 Orkaren 1149 Venaån 115 Åmmelången 117 Åmmelångens avflöde 122 Salaån 123 Dalbyån 1255 Ekershyttebäcken 127 Kärrafjärden 1271 Kärrafjärdens utlopp 129 Stora Hammarsundet 132 Alsundet 133 Dohnaforsån 134 Alsen 1349 Alsens avflöde, vid Edö Mot Laxå 144 Fagertärn 152 St Trehörningen 156 Unden 1569 Undens utlopp 157 Viken 158 Örlen 1585 Forsviksån 159 Bottensjön 25 2 km Askersund Alsen Åmmeberg 1349 1271 129 Hammar 113 Åmmelången 117 Kärrafjärden 122 1149 1255 123 Zinkgruvan 1145 5 kmmot Karlsbor 49 Unden 7 Fagertärn 2 Olshammar Vättern Olshammar St. Trehörningen 49 5 Mot Motala Viken 1585 Vättern Klass 1 2 3 4 5 Tillstånd Mycket låga halter Låga halter Måttligt höga halter Höga halter Mycket höga halter Örlen Bottensjön Karlsborg 1 Vättern Mot Skövde Figur II. Schematisk karta över Norra Vätterns tillrinningsområde och zinktillståndet (treårsmedelvärden 25-27). 9

Blytillstånd 5 Provtagningsstationer 1 Vättern 113 Skyllbergsån 1145 Orkaren 1149 Venaån 115 Åmmelången 117 Åmmelångens avflöde 122 Salaån 123 Dalbyån 1255 Ekershyttebäcken 127 Kärrafjärden 1271 Kärrafjärdens utlopp 129 Stora Hammarsundet 132 Alsundet 133 Dohnaforsån 134 Alsen 1349 Alsens avflöde, vid Edö Mot Laxå 144 Fagertärn 152 St Trehörningen 156 Unden 1569 Undens utlopp 157 Viken 158 Örlen 1585 Forsviksån 159 Bottensjön 25 2 km Askersund Alsen Åmmeberg 1349 1271 129 Hammar 113 Åmmelången 117 Kärrafjärden 122 1149 1255 123 Zinkgruvan 1145 5 kmmot Karlsbor 49 Unden 7 Fagertärn 2 Olshammar Vättern Olshammar St. Trehörningen 49 5 Mot Motala Viken 1585 Vättern Klass 1 2 3 4 5 Tillstånd Mycket låga halter Låga halter Måttligt höga halter Höga halter Mycket höga halter Örlen Bottensjön Karlsborg 1 Vättern Mot Skövde Figur III. Schematisk karta över Norra Vätterns tillrinningsområde och blytillståndet (treårsmedelvärden 25-27). 1

Tabell I. Transporter av näringsämnen och metaller från Alsen och Kärrafjärden till norra Vättern 1994-27 Fosfor Kväve Zink Bly Kadmium Medelflöde År (ton/år) (ton/år) (ton/år) (ton/år) (ton/år) (m 3 /s) 1994 2,64 96,6 15,,413,27 4,3 1995 3,7 127,2 18,9,244,145 6,3 1996 1,4 73,4 7,3,265,72 3,3 1997 2,44 89,9 8,4,241,74 3,9 1998 3,82 15,2 16,9,5,135 6,6 1999 4,64 151,3 15,5,512,129 5,5 2 5,44 182,7 22,5,853,154 8,2 21 3,33 114,3 14,5,413,13 4,9 22 2,46 11,4 13,6,286,89 4,4 23 1,58 62,3 4,4,28,32 3, 24 2,81 127,7 12,2,353,74 5,1 25 2,9 72,7 8,,326,5 3,6 26 2,38 95,9 9,2,343,69 4,6 27 2,63 1,3 1,4,466,69 4,6 Medel 2,95 11,4 12,6,387,1 4,9 Transporter Transportberäkningarna för den norra delen av Vättern framgår av tabell I. Tillförseln från Alsen och Kärrafjärden under 27 uppgick till ca 2,6 ton fosfor, 1 ton kväve, 1,4 ton zink, 466 kg bly och 6,9 kg kadmium. Normala flöden under år 27 ledde till att transporterna blev förhållandevis normala. Liksom tidigare år transporterades det ut mer zink från Kärrafjärden än vad som tillfördes via Salaån och Åmmelångens avflöde. Detta innebär att Kärrafjärden tillfördes zink någonstans inifrån området. Även för kadmium och bly visade provtagningarna att det fanns en intern källa som belastade vattnet i Kärrafjärden. En stor andel bly kom liksom tidigare år från Åmmelången. Biologiska undersökningar De biologiska provtagningarna utökades från och med år 2 i framför allt Kärrafjärdsområdet. Elfiske i rinnande vatten, nätprovfiske i Kärrafjärden och fler bottenfaunaprovpunkter tillkom då, men en del av dessa undersökningar utförs endast vissa år. 11

Växtplankton De planktiska algerna indikerade ett näringsrikt tillstånd i Alsen, medan de indikerade ett måttligt näringsrikt tillstånd i Kärrafjärden. Jämfört med ett ursprungligt tillstånd bedömdes påverkan av näringsämnen som stark i Alsen och tydlig i Kärrafjärden. Biomassan dominerades av kiselalger i båda lokalerna. Mängden blågrönalger (cyanobakterier) var något förhöjd i Alsen i år och risken för långvariga blomningar av blågrönalger bedömdes som tydlig. I Kärrafjärden bedömdes samma risk som liten. Bottenfauna Djupbottenfaunan undersöktes i Alsen och Kärrafjärden. Både sublitoralen och profundalen provtogs. I Kärrafjärden indikerade bottenfaunans sammansättning måttligt näringsrika förhållanden samt ett syrefattigt bottenvatten. I Alsen bedömdes förhållandena som måttligt näringsrika till näringsrika med ett måttligt syrerikt bottenvatten. Inga missbildade fjädermygglarver påträffades vid årets undersökning. Larver med mundelsskador har emellertid förekommit tidigare år i både Kärrafjärden och Alsen. Skadorna tolkas som att förhöjda metallhalter i vattnen och/eller sedimenten har påverkat bottenfaunan negativt. I Ekershyttebäcken bedömdes bottenfaunan liksom tidigare år vara skadad. Skadorna kan ha orsakats av metallföroreningar. Samtidigt indikerar ökande artantal och föroreningsindex att förhållandena successivt har förbättrats för bottenfaunan. Även i Salaån, där bottenfaunan tidigare har bedömts som störd, tycks tillståndet ha förbättrats. Bland de strandnära proverna som togs i Kärrafjärden bedömdes bottenfaunan vid lokal 2 (golfbanan) som starkt eller mycket starkt påverkad av föroreningar. Vid lokal 1 (Salaåns utflöde) bedömdes bottenfaunan vara betydligt påverkad av annat än näringsämnen eller försurning. Det kan inte uteslutas att störningarna orsakades av höga metallhalter. Medins Biologi AB Mölnlycke 28-5-31 Martin Liungman (Projektansvarig) 12

Inledning Norra Vätterns tillrinningsområde består främst av skogsmark, men även av relativt stora jordbruksområden. Flera stora sjöar ingår dessutom i området. Bland de verksamheter som påverkar vattenkvaliteten märks förutom jordbruket även gruvindustri, massaindustri och tätorternas reningsverk. Följaktligen är de miljöproblem som finns i sjöar och vattendrag framför allt knutna till metaller och näringsämnen. Den som utövar en verksamhet som kan befaras vara miljöfarlig har enligt miljöbalken också en skyldighet att undersöka såväl utsläpp från verksamheten som utsläppens inverkan på miljön. När flera kommuner, industrier och andra verksamheter utnyttjar samma vattenområde som recipient är det motiverat att samordna recipientkontrollen. Följande företag och organisationer är för närvarande medlemmar i den samordnade recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde: Askersunds kommun AB Galfa Zinkgruvan Mining AB Skyllbergs Bruk AB Askersunds Golfklubb Laxå kommun Landstinget Örebro Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde följer från och med år 2 ett nytt kontrollprogram (Medin 1999). Programmet är i stort upplagt som tidigare men med en större tonvikt på biologiska undersökningar. Målsättningen är att i regional skala beskriva recipientens kemiska och biologiska tillstånd, samt att beräkna transporten av näringsämnen och metaller från området till Norra Vättern. Vilka analyser och provpunkter som idag ingår i recipientkontrollen framgår av tabell 1. Medins Biologi AB har erhållit uppdraget att sköta provtagning, analys och utvärdering sedan år 2. För de kemiska analyserna anlitas ALcontrol AB. Vid utvärderingen har också resultat från länsstyrelsen i Örebro län, Vätternvårdsförbundet och Naturvårdsverket använts. Denna rapport redovisar resultaten från 27 års undersökningar. Dessutom diskuteras resultaten med avseende på trender och andra förändringar. Efter ett inledande metodavsnitt sammanfattas resultaten delområdesvis i en övergripande resultatdel. Här redovisas också transporter av näringsämnen och metaller. I bilaga 1 presenteras resultaten för varje provpunkt var för sig. Där sammanfattas och utvärderas resultaten från alla undersökningstyper vid varje provpunkt. Samtliga primärdata från 27 års undersökningar presenteras i bilagor i slutet av rapporten. 13

Undersökningarnas omfattning och metodik Provtagningsstationer och frekvens Under 27 har det skett provtagning i ett stort antal punkter i rinnande vatten och i sjöar (figur 1, 2 och tabell 1). Provtagningsstationerna med respektive undersökningsmoment i Norra Vätterns tillrinningsområde under 27 framgår av tabell 1. I bilaga 12 redovisas samtliga i programmet ingående provtagningsstationer med respektive undersökningsmoment för perioden 2-27. I rinnande vatten har den vattenkemiska provtagningen skett i mars, maj, augusti och november under 27. I de punkter där transportberäkningar av metaller och närsalter görs har provtagning skett varje månad. Provtagning av metaller i vattenmossa utfördes under september och bottenfaunaprover togs i april-maj. I sjöarna har vattenkemisk provtagning skett i februari och augusti. Prover för klorofyllhaltsbestämning togs tillsammans med växtplanktonprover i augusti. Bottenfaunaprovtagningen genomfördes i april. 14

TECKENFÖRKLARING Mot Hallsberg OMRÅDESGRÄNS 3 OMRÅDESNUMMER LÄNSGRÄNS 5 Mot Laxå 25 3 Askersund 4 Unden 2 5 Zinkgruvan 156 St. Trehörningen 1569 152 7 Olshammar 49 1 6 157 Viken 1585 159 Vättern 5 Mot Linköping Örlen 158 Bottensjön Mot Skövde Karlsborg 1 Mot Mjölby Motala Provtagningsstationer 1 Vättern 152 Stora Trehörningen 156 Unden 1569 Undens utlopp 157 Viken 158 Örlen 1585 Forsviksån 159 Bottensjön 5 km Figur 1. Schematisk karta över Norra Vätterns tillrinningsområde med indelning i delområden. För delavrinningsområde 7 finns även provtagningsstationerna utsatta. 15

Provtagningsstationer 1 Vättern* 113 Skylbergsån 1145 Orkaren 1149 Venaån 115 Åmmelången 117 Åmmelångens avflöde 121 Ekershyttebäcken 122 Salaån 123 Dalbyån 1235 Dalbysjön 125 Viksjön 1251 Viksjöns utlopp 1255 Ekershyttebäcken 127 Kärrafjärden 1271 Kärrafjärdens utlopp 129 Stora Hammarsundet 132 Alsundet 133 Dohnaforsån 134 Alsen 1349 Alsen utlopp 152 St Trehörningen* 156 Unden* 1569 Undens utlopp* 157 Viken* 158 Örlen* 1585 Forsviksån* 159 Bottensjön* Mot Laxå 25 133 134 Askersund Alsen 2 km 132 Åmmeberg 1349 1271 113 Mot Hallsberg 5 Åmmelången 115 1149 117 127 1145 Kärrafjärden 122 129 Hammar 1255 123 Zinkgruvan 121 125 1235 1251 49 5 Mot Karlsborg Olshammar Vättern Mot Motala Figur 2. Schematisk karta över Norra Vätterns tillrinningsområde med provpunkternas läge. * markerar att provpunkten ligger utanför denna karta. Provpunkten visas istället i figur 1. 16

Undersökningsmoment och metoder Den vattenkemiska provtagningen i rinnande vatten (B1) har omfattat vattentemperatur, konduktivitet, ph, alkalinitet, TOC, turbiditet (FNU), färgtal, totalkväve, totalfosfor och syrgas. Vid stationerna kring Alsen analyserades också ammonium, nitrat/nitrit-kväve och fosfatfosfor (T2). Metaller i vatten (B3) har analyserats vid flera lokaler. De analyserande metallerna var aluminium, arsenik, bly, kadmium, kobolt, koppar, krom, kvicksilver, nickel och zink. Provtagningen har skett i enlighet med BIN SR 11 (NV Rapport 318, 1986) och analyser i enlighet med gällande SIS-normer (se bilaga 6). Analyserna har utförts av ALcontrol AB. I sjöarna har den vattenkemiska provtagningen (B2) omfattat vattentemperatur (profil), siktdjup, konduktivitet, ph, alkalinitet, turbiditet (FNU), färgtal, TOC, syrgas (profil), syrgasmättnad (profil), totalkväve och totalfosfor. I Alsen och Bottensjön analyserades också ammonium, nitrat/nitrit-kväve och fosfatfosfor (T2). Även här har provtagningen skett i enlighet med BIN SR 11 (NV Rapport 318, 1986) och analyser i enlighet med gällande SIS-normer (se bilaga 6). Analyserna har utförts av ALcontrol AB. Provtagning av vattenmossa för metallhaltsbestämning genomfördes i enlighet med BIN VR21 (SNV Rapport 318, 1986). Analyserna av kvicksilver (Hg), arsenik (As), koppar (Cu), krom (Cr), kadmium (Cd), nickel (Ni), bly (Pb), kobolt (Co) och zink (Zn) gjordes i enlighet med gällande SIS-normer (se bilaga 6). Analyserna har utförts av ALcontrol AB. Bottenfaunaundersökningar har genomförts i rinnande vatten och sjöars litoralzon enligt SS - EN 27 828 och enligt Naturvårdsverkets handbok för miljöövervakning. Vid provtagningen har 5 separata prov tagits på varje lokal. Som ett komplement samlades även ett kvalitativt sökprov in. Artbestämningen drevs minst till den nivå som anges i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet (rapport 4913 och 4921). Undersökningar av profundal- och sublitoralfauna i sjöar genomfördes i enlighet med SS 2 81 9. Vid provtagningen följdes även de rekommendationer som Naturvårdsverket ger i Handboken för Miljöövervakning. 1 prover togs i sjöns djuphåla och 5 prover togs i sublitoralen (5-7 m djup). Ekmanhuggen togs slumpvis inom en kvadrat med 1 meters sida i respektive provområde. Artbestämningen drevs minst till den nivå som anges i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet (rapport 4913 och 4921). Fåborstmaskar bestämdes till art när det var möjligt. På laboratoriet noterades eventuella missbildningar på bottenfaunan. I profundalen och i sublitoralen undersöktes särskilt mundelsskador hos fjädermyggor ur den taxonomiska gruppen Chironomini. 17

Tabell 1. Provtagningsstationer och undersökningsmoment 27. B1 = vattenkemi i rinnande vatten, B2 = vattenkemi i sjö, B3 = utökad vattenkemi (metaller), T1 = tillägg försurningsparametar, T2 = tillägg näringsparametrar, Mv = metaller i vattenmossa, Vp = växtplankton, Bf = bottenfauna i rinnande vatten, Pf = bottenfauna i profundalen, Sl = sublitoralfauna, Li = bottenfauna i litoralen, M = synliga missbildningar på bottenfaunan. Nr Lokal Område Provtyp Ansvarig org. 1 Vättern, Jungfrun NV 1 Fys-kem, Vp Vätternvårdsförbundet 144 Fagertärn 2 Fys-kem Naturvårdsverket 132 Alsundet 3 B1, T2 Recipientföreningen 133 Dohnaforsån 3 B1, T2 Recipientföreningen 134 Alsen 3 B2, T2, Vp, Pf, Sl Recipientföreningen 1349 Alsen, Edö 3 B1, B3, T2 Recipientföreningen 113 Skyllbergsån 4 B1, B3, Mv, Bf, M Recipientföreningen 1145 Orkaren 4 B1, B3 Recipientföreningen 1149 Venaån 4 B1, B3, Mv Recipientföreningen 115 Åmmelången 4 B2 Recipientföreningen 117 Åmmelångens avfl 4 B1, B3 Recipientföreningen 121 Ekershyttebäcken 5 Mv Recipientföreningen 122 Salaån 5 B1, B3, Mv, Bf, M Recipientföreningen 123 Dalbyån 5 B1, B3, Mv, Bf, M Recipientföreningen 125 Viksjön 5 Fys-kem Zinkgruvan 1255 Ekershyttebäcken 5 B1, B3, Mv, Bf, M Recipientföreningen 127 Kärrafjärden 5 B2, Vp, Pf, Sl, Li, M Recipientföreningen 1271 Utfl Kärrafjärden 5 B1, B3 Recipientföreningen 129 Stora Hammarsundet 5 Fys-kem Vätternvårdsförbundet 152 Stora Trehörningen 7 B2 Länsstyrelsen i Örebro 156 Unden 7 B2 Länsstyrelsen i Örebro 1569 Undens utlopp 7 B1 Töreboda, Karlsborg 157 Viken 7 B2 Töreboda kommun 158 Örlen 7 B2 Tibro kommun 1585 Forsviksån 7 Fys-kem Vätternvårdsförbundet 159 Bottensjön 7 B2, T2 Karlsborgs kommun Växtplanktonundersökningen genomfördes enligt BIN PR 6 (Naturvårdsverket rapport 318, 1986). Artsammansättningen har bestämts (PR 61) liksom total biomassa samt biomassa av olika arter (PR 66). Artsammansättning, individantal och biomassa bestämdes från ett samlingsprov från fem lokaler centralt i sjön. På varje lokal togs prov i tvåmetersskikt ner till språngskiktet. Analysen av klorofyll a genomfördes på ett samlingsprov som tagits upp med rörhämtare på fem lokaler centralt i sjön. På varje lokal togs prov i 6-metersskikt med hjälp av ett två meter långt rör. Analysen har utförts av ALcontrol AB enligt gällande SIS-norm (se bilaga 6). 18

Utvärdering Rapportering och utvärdering har i huvudsak följt råd och riktlinjer från naturvårdsverket (Naturvårdsverket, rapporterna 4913, 492, 3627, 3628, 86:3, 4147). Vid klassning av tillstånd och bedömning av avvikelse för vattenkemiska parametrar och metaller har medel-, median- och minvärden från de tre senaste åren använts. Alla kemiska grunddata finns redovisade i bilagorna. En mer detaljerad beskrivning av vilka gränsvärden som använts för tillståndsklassningarna finns i bilaga 6. Transporter av näringsämnen och metaller har beräknats i några provpunkter genom att multiplicera halten vid provtillfället med månadens medelvattenföring. Den totala årstransporten har sedan beräknats genom att summera månadstransporterna. Data finns redovisade i bilaga 4. Budgetberäkningar har gjorts för transporterna in och ut ur Alsen och Kärrafjärden. Kunskaper om och storleken av tillförseln från ett antal viktiga källor för de ingående parametrarna saknas varför beräkningarna inte har kunnat göras helt fullständiga. Den uttransporterade mängden minus den kända tillförseln blir en rest som innefattar tillförsel från okända källor och den retention (betyder ungefär fastläggning) som sker i sjön. Alla vattenföringsdata kommer från SMHI och är beräknade enligt PULS-modellen. Analysförfarande för bottenfaunan i sjöar och rinnande vatten redovisas tillsammans med lokalbeskrivningar och artlistor i bilaga 7, 8 och 9. Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet samt Medins bedömningsgrunder för bottenfaunaundersökningar (Medin m.fl. 2) har använts vid utvärderingen av analysresultaten. Analysförfarande och bedömningsgrunder för växtplankton redovisas tillsammans med artlistor i bilaga 1. 19

Resultat och diskussion Delområde 1, Vättern inom Örebro län Allmänt Delområde 1 utgörs av Vättern inom Örebro län. Hela delområdet ligger i Askersunds kommun. Data från provpunkt 1 Jungfrun NV används vid utvärderingen. Till den norra delen av Vättern mynnar de vattendrag som ingår i övriga delområden. De största tillflödena är Forsviksån, Aspaån samt Alsens och Kärrafjärdens utlopp genom Stora och Lilla Hammarsundet. Vattenkvaliteten i den norra delen av Vättern påverkas också av nederbörd samt av vatten som strömmar från sydligare delar av Vättern. Tabell 2. Undersökt provpunkt och moment avseende delområde 1 under 27 Nr Lokal Undersökning Ansvarig organisation 1 Vättern, Jungfrun NV Kemi, Växtpl. Vätternvårdsförbundet Unden 2 5 7 St. Trehörningen Olshammar 49 1 6 Zinkgruvan 5 Mot Linköping Vättern Bottensjön Karlsborg 1 Vättern Motala Figur 3. Delområde 1, Vättern inom Örebro län. 2

1 Vättern, Jungfrun NV Provplats Provpunkten är belägen nordväst om Jungfrun, mitt i Vättern i höjd med Karlsborg. De undersökningar som genomförs omfattar vattenkemi samt växt- och djurplankton. Samtliga provtagningar och analyser genomförs i Vätternvårdsförbundets regi. Vattenkemi De vattenkemiska analyserna visade att vattenkvaliteten var mycket god vid provpunkten (se bilaga 1 och 3). Fosforhalterna har visat en tendens att minska medan halterna av nitratkväve ökar. Belastning I tabell 3 redovisas hur mycket näringsämnen och metaller som årligen tillförts Vättern genom Lilla och Stora Hammarsundet. Transporterna varierar i huvudsak med vattenföringen, och normala flöden under år 27 ledde till att transporterna blev förhållandevis normala. Tabell 3. Beräknad transport av näringsämnen och metaller samt vattenföring till norra Vättern från Lilla och Stora Hammarsundet under perioden 1994-27 Fosfor Kväve Zink Bly Kadmium Medelflöde År (ton/år) (ton/år) (ton/år) (ton/år) (ton/år) (m 3 /s) 1994 2,64 96,6 15,,413,27 4,3 1995 3,7 127,2 18,9,244,145 6,3 1996 1,4 73,4 7,3,265,72 3,3 1997 2,44 89,9 8,4,241,74 3,9 1998 3,82 15,2 16,9,5,135 6,6 1999 4,64 151,3 15,5,512,129 5,5 2 5,44 182,7 22,5,853,154 8,2 21 3,33 114,3 14,5,413,13 4,9 22 2,46 11,4 13,6,286,89 4,4 23 1,58 62,3 4,4,28,32 3, 24 2,81 127,7 12,2,353,74 5,1 25 2,9 72,7 8,,326,5 3,6 26 2,38 95,9 9,2,343,69 4,6 27 2,63 1,3 1,4,466,69 4,6 Medel 2,95 11,4 12,6,387,1 4,9 21

Delområde 2, Aspaån Allmänt Delområde 2 Aspaån omfattar området närmast väster om Vättern inom Örebro län och ligger inom Askersunds kommun. I västra delen av Aspaåns avrinningsområde dominerar skogsmarker, medan den östra delen domineras av jordbruksbygd. Aspaån avvattnar ett flertal sjöar däribland Fagertärn, Sandsjön, S Asplången, N Asplången och Rösjön. I området finns endast en provpunkt, vilken är belägen i sjön Fagertärn (tabell 4 och figur 4). Den tidigare provpunkten i Aspaåns mynning lades ned från och med 1997. I Fagertärn, som är en kalkreferenssjö, ansvarar Naturvårdsverket för provtagning och analys. Tabell 4. Undersökta provpunkter och moment i delområde 2 under 27 Nr Lokal Undersökning Ansvarig organisation 144 Fagertärn Kemi Naturvårdsverket Unden 2 5 Zinkgruvan 7 144 Olshammar 49 Sörviken 1 6 Vättern Figur 4. Delområde 2, Aspaåns avrinningsområde med Fagertärn. 144 Fagertärn Provplats Fagertärn är en kalkreferenssjö där provtagning och analys sköts av Naturvårdsverket. Proverna, som är tagna mitt i sjön på en halv meters djup, tas fyra gånger per år. Vattenkemi Sjön bedömdes som relativt näringsfattig. Vattnet hade en mycket svag buffertkapacitet och var surt. ph-värdet har upprepade gånger de senaste åren varit så lågt att djurlivet troligen skadats i sjön. Under slutet av 199-talet ökade vattnets färgtal samtidigt som siktdjupet minskade i sjön. Därefter tycks värdena ha stabiliserat sig. 22

Delområde 3, Askersundsområdet med Alsen Allmänt Denna del omfattar Alsen och dess tillrinningsområde, dvs främst områden väster och nordväst om Askersund. Huvuddelen av arealen utgörs av skogsmark, men i vissa delar närmast Askersund och norrut finns sammanhängande jordbruksmarker. Dominerande sjöar i området är Alsen, Anten, Viken och Kvarnsjön. Askersunds kommuns avloppsreningsverk använder Alsen som recipient. I området finns fyra vattenkemiska recipientkontrollpunkter som provtagits under 27 (tabell 5 och figur 5). Vidare har undersökningar av växtplankton och bottenfauna gjorts i Alsen. Det är framför allt miljöproblem knutna till näringsämnen som är intressant i området. I punkt 1349 har även metallundersökningar gjorts. Tabell 5. Undersökta provpunkter och moment i delområde 3 under 27 Nr Lokal Undersökning Ansvarig organisation 132 Bron över Alsundet Kemi, vattenföring Recipientföreningen 133 Dohnaforsåns mynning Kemi, vattenföring Recipientföreningen 134 Alsen Kemi, växtpl., bottenf. Recipientföreningen 1349 Alsens avflöde vid Edö Kemi, vattenföring Recipientföreningen 3 Askersund ARV 4 25 132 133 134 1349 2 5 Figur 5. Delområde 3. Askersundsområdet med Alsen. Stjärnor anger rapporterade punktutsläpp. 23

Näringsämnen/eutrofiering Resultat och tillståndsklassning av näringsämnen sammanfattas i tabell 6. I hela området var fosforhalterna höga eller måttligt höga. Även kvävehalterna var höga i alla punkter. I Alsens bottenvatten uppmäts regelbundet syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd. Undersökningarna av bottenfauna och växtplankton i Alsen visar på måttligt näringsrika förhållanden, på gränsen till näringsrika. Jämfört med 197-talet har näringsstatusen i Alsen förbättrats markant, men tycks sedan 2 ha stabiliserat sig. Tabell 6. Område 3. Tre-årsmedelvärden av totalfosfor och totalkväve samt tillstånd 25-27 Punkt nr Totalfosfor Tillstånd Totalkväve Tillstånd (mg/l) (mg/l) 132 Alsundet,29 Hög halt,94 Hög halt 133 Dohnaforsån,36 Hög halt,82 Hög halt 134 Alsen,21 Måttligt hög halt,73 Hög halt 1349 Alsen vid Edö,24 Måttligt hög halt,78 Hög halt Metaller Provtagningar av zink, bly och kadmium i vatten har gjorts vid provpunkt 1349 sedan hösten 1994. Medelhalterna under den senaste treårsperioden var måttligt höga med avseende på zink och bly medan övriga metaller (kadmium, koppar, krom, nickel och arsenik) förekom i låga halter. Halterna av framför allt zink och bly var betydligt lägre än i Kärrafjärdens utlopp (se bilaga 1). Biologiska undersökningar Växtplankton har undersökts i Alsen sedan slutet av 198-talet. I augusti 27 bedömdes den totala växtplanktonbiomassan vara måttligt stor, och dominerades främst av kiselalger följt av blågrönalger. Vanligast bland kiselalger var släktet Aulacoseira och bland blågrönalger den potentiellt giftproducerande Woronichinia naegeliana. Biomassan av blågrönalger bedömdes som liten. Den potentiellt besvärsbildande flagellaten Gonyostomum semen förekommer i Alsen och påträffades i år i en mycket liten mängd. Algen kan annars i höga tätheter orsaka klåda hos badande. Trofiindex bedömdes vara högt och antalet näringstoleranta taxa var betydligt större än antalet näringskänsliga. Sammantaget visade växtplanktonundersökningen på ett näringsrikt tillstånd. Jämfört med ett ursprungligt tillstånd bedömdes påverkan som stark. Vidare bedömdes risken för långvariga blomningar av blågrönalger vara tydlig. Alsen ligger på gränsen mellan måttligt näringsrik och näringsrik och bedömningarna har varierat över åren. Under de senaste tre åren har dock bedömningen av näringstillståndet varit oförändrad. 24

Bottenfaunan undersöktes i sublitoralen (7 m djup) och i profundalen (15 m djup). Artantalet var måttligt högt i profundalen och mycket lågt i sublitoralen. Bottenfaunans sammansättning indikerade näringsrika förhållanden i sublitoralen samt måttligt näringsrika förhållanden i profundalen. Bottenvattnet bedömdes vara måttligt syrerikt i både profundalen och sublitoralen. Inga missbildningar noterades bland fjädermygglarverna. Även 2, 24 och 26 förekom skadade individer vilket indikerade en svag föroreningspåverkan, sannolikt orsakad av metaller. Djupbottenfaunan har varit relativt stabil under senare år. Transport och budgetberäkning Transportberäkningar för totalfosfor, totalkväve och nitratkväve har gjorts i tre provpunkter. I provpunkt 1349, Alsens avflöde vid Edö, har dessutom transporten av metaller beräknats. Årstransportberäkningarna framgår av tabell 7. Uppgifter om tillförsel av fosfor från övriga källor har tagits från Medin & Ericsson (1997) (värden från perioden 9631-97228) samt från Askersunds kommun (utsläppsdata från reningsverken 27), där Askersunds reningsverk bidrar med 143 kg, närområdet till Alsen med 9 kg och luftdeposition med 8 kg. När det gäller fosfor beräknades 27 års tillförsel till Alsen vara,78 ton från Alsundet,,93 ton från Dohnaforsån och ca 1,12 ton från övriga källor. Tillförseln till Alsen blev därmed 2,83 ton fosfor medan 1,59 ton rann ut via Alsens avflöde vid Edö. Detta skulle innebära en retention (fastläggning) i sjön på ca 1,2 ton fosfor (44 %), vilket är ett rimligt värde. För kväve kan man göra samma beräkning som ovan. Askersunds reningsverk bidrog med ca 12,8 ton, närområdet till Alsen med ca 15,5 ton och luftdeposition med ca 4,4 ton. Vidare bidrog Alsundet med 32,8 ton medan Dohnaforsån tillförde 25,5 ton (tabell 7). Årstillförseln till Alsen blev alltså 91 ton kväve medan 59 ton rann ut via Alsens avflöde vid Edö. Detta skulle innebära en retention i sjön på 32 ton kväve (35 %), vilket också är ett rimligt värde. Sannolikt strömmar ibland näringsfattigt vatten från Vättern in i Alsen, vilket ökar osäkerheten i beräkningen av retentionsgraden. För nitratkväve visade de beräknade värdena på ca 16 % retention. Tabell 7. Årstransport samt budgetberäkningar i Alsenområdet 27 P N NO 2/3 Zn Pb Cd (ton/år) (ton/år) (ton/år) (ton/år) (ton/år) (ton/år) Via 132 Alsundet,78 32,85 18,7 Via 133 Dohnaforsån,93 25,47 1,3 Övriga källor 1,12 32,68 6,2 Till Alsen 2,83 91, 35,2 Från Alsen 1,59 59,4 29,5 1,68,81,1 Retention 1,2 32, 5,7 Retention i % 44 35 16 25

Delområde 4, Åmmelången Allmänt Delområde 4 domineras av skogsmark med inslag av jordbruksmark, framförallt i områdena kring Åmmelången och Skyllberg. I området finns också flera relativt stora sjöar som Åmmelången, Östersjön, Multen, Fågelsjön och Skiren. I området finns fem recipientkontrollpunkter som provtagits under 27 (tabell 8 och figur 6). Det är framför allt miljöproblem knutna till metaller som är intressanta i området. Undersökning av metaller i vattenmossa har gjorts i två provpunkter och biologisk provtagning i form av bottenfauna har utförts i Skyllbergsån samt i Åmmelången. Tabell 8. Undersökta provpunkter och moment i delområde 4 under 27 Nr Lokal Undersökning Ansvarig organisation 113 Skyllbergsån vid Falla Kemi, vattenmossa, bottenf. Recipientföreningen 1145 Orkarens utlopp Kemi Recipientföreningen 1149 Venaåns mynning Kemi, vattenmossa Recipientföreningen 115 Åmmelången Kemi Recipientföreningen 117 Åmmelångens utlopp Kemi, vattenföring Recipientföreningen Skyllbergs bruk 5 km 3 113 Askersund 115 1149 4 117 1145 Figur 6. Delområde 4, Åmmelången. Stjärnor anger rapporterade punktutsläpp. 5 26

Näringsämnen/eutrofiering Resultat och tillståndsklassning av näringsämnen sammanfattas i tabell 9. I Skyllbergsån och i Åmmelången uppmättes höga fosforhalter, medan övriga provpunkter uppvisade låga eller måttligt höga halter. Höga kvävehalter uppmättes i Skyllbergsån, Orkaren och Åmmelångens utlopp. Övriga provpunkter uppvisade måttligt höga kvävehalter. I Åmmelångens djuphåla är det syrefritt nästan varje sommar. Tabell 9. Område 4. Tre-årsmedelvärden av totalfosfor och totalkväve samt tillstånd 25-27 Punkt nr Totalfosfor Tillstånd Totalkväve Tillstånd (mg/l) (mg/l) 113 Skyllbergsån,27 Hög halt,9 Hög halt 1145 Orkaren,14 Måttligt hög halt,65 Hög halt 1149 Venaån,11 Låg halt,59 Måttligt hög halt 115 Åmmelången,29 Hög halt,52 Måttligt hög halt 117 Åmmelångens utl,19 Måttligt hög halt,72 Hög halt Metaller Resultat och tillståndsklassning av metaller i vatten sammanfattas i tabell 1. Blyhalten i Åmmelångens utlopp var liksom tidigare år så hög att djurlivet i ån kan ha skadats. I Venaån var både zink- och blyhalterna måttligt höga. Övriga metallhalter var låga. Tabell 1. Område 4. Tre-årsmedelvärden av zink-, bly- och kadmiumhalter i vatten samt tillstånd 25-27 Punkt nr Zink Tillstånd Bly Tillstånd Kadmium Tillstånd (µg/l) (µg/l) (µg/l) 113 Skyllbergsån 6 Låg halt,4 Låg halt,18 Låg halt 1145 Orkaren 12 Låg halt,2 Låg halt,2 Låg halt 1149 Venaån 23 Måttligt hög halt 1,9 Måttligt hög halt,6 Låg halt 117 Åmmelångens utl 18 Låg halt 5,8 Hög halt,17 Måttligt hög halt Metaller i vattenmossa undersöktes under året i provpunkt 113 och 1149. I Skyllbergsån (pkt 113) visade treårsmedelvärdena på låga eller måttligt höga halter av samtliga undersökta metaller. I Venaån (pkt 1149) uppmättes höga halter av kobolt, koppar, arsenik och bly, medan övriga metaller förekom i låga till måttligt höga halter (tabell 11). 27

Tabell 11. Område 4. Tre-årsmedelvärden av metaller i vattenmossa 25-27. Ramar markerar höga halter enligt naturvårdsverkets bedömningsgrunder Punkt nr As Pb Cd Co Cu Cr Hg Ni Zn (mg/kg TS) (mg/kg TS) (mg/kg TS) (mg/kg TS) (mg/kg TS) (mg/kg TS) (mg/kg TS) (mg/kg TS) (mg/kg TS) 113 4,7 12,5 13 19 5,1,58 5,8 113 1149 12,1 63 2,2 17 64 2,3,84 3,9 37 Biologiska undersökningar Bottenfaunan undersöktes i 113 Skyllbergsån. Bottenfaunan bedömdes som opåverkad av föroreningar. Emellertid har bottensubstratet på lokalen förändrats sedan tidigare undersökningar, sannolikt pga höga flöden. Detta har gjort att bottenfaunan utarmats och att viktiga indikatorarter försvunnit. Bottenfaunan bedömdes därför som starkt eller mycket starkt påverkad av höga vattenflöden. Under 1998, 1999, 21 och 22 var vattenståndet vid provtillfällena högt, vilket i kombination med ett förhållandevis stort provdjup kan förklara de årens relativt låga artantal (se bilaga 1). Inga missbildningar observerades hos bottenfaunan. Transportberäkning Transportberäkningar har i området endast gjorts för Åmmelångens utlopp. Årstransporterna sedan 1994 framgår av tabell 12. Liksom tidigare år var transporterna av fosfor, kväve och zink något lägre jämfört med transporterna ut från Alsen. Transporterna av bly och kadmium var däremot högre i Åmmelångens utlopp. Transporterna låg på förhållandevis normala nivåer i och med årets normala flöden. Tabell 12. Beräknad årstransport av näringsämnen och metaller vid Åmmelångens utlopp (117) under perioden 1994-27 Fosfor Kväve Zink Bly Kadmium Flöde År (ton/år) (ton/år) (ton/år) (ton/år) (ton/år) Q (m3/s) 1994 1,2 31, 1,,5,6 1,9 1995 1,7 68, 1,4,27,26 2,7 1996,8 29,,5,145,17 1,5 1997,7 25,,8,117,34 1,7 1998 1,3 54, 1,3,377,48 2,8 1999 1,3 51,,9,288,24 1,9 2 2,12 81,2 2,3,56,36 3,5 21 1,18 46,3 1,,256,2 2, 22,98 43,1 1,1,29,2 1,8 23,6 29,5,9,176,11 1,4 24 1,7 45,9 1,,232,2 2,1 25,8 33,8,8,216,12 1,5 26 1,26 44,3 1,,34,25 2, 27 1,11 46,5,8,293,16 1,9 Medel 1,15 44,9 1,1,249,23 2, 28

Delområde 5, Kärrafjärden - Salaån Allmänt Delområde 5, som omfattar områdena kring Zinkgruvan och Kärrafjärden, domineras av skogsmark med inslag av jordbruksmark. Större sjöar i området är Viksjön, Vikasjön och Dalbysjön. Tidigare har det bedrivits gruvverksamhet i flera delar av avrinningsområdet, men idag endast vid Zinkgruvan. I området finns 1 recipientpunkter av vilka 7 provtagits under år 27 (tabell 13 och figur 7). Det är främst miljöproblem knutna till metaller som är intressanta i området. Tabell 13. Undersökta provpunkter och moment i delområde 5 under 27 Nr Lokal Undersökning Ansvarig organisation 122 Salaån Kemi, vattenmossa, bottenf. Recipientföreningen 123 Dalbyån Kemi, vattenmossa, bottenf. Recipientföreningen 125 Viksjön Kemi Zinkgruvan 1255 Ekershyttebäcken Kemi, vattenmossa, bottenf. Recipientföreningen 127 Kärrafjärden Kemi, växtpl., bottenf. Recipientföreningen 1271 Kärrafjärdens utlopp Kemi Recipientföreningen 129 Stora Hammarsundet Kemi Vätternvårdsförbundet 127 4 5 km 2 1271 5 122 123 1235 129 Hammars ARV 1255 1251 Zinkgruvan 125 121 Figur 7. Delområde 5. Kärrafjärden - Salaån. Stjärnor anger rapporterade punktutsläpp. 29

Näringsämnen/eutrofiering Resultat och tillståndsklassning av näringsämnen sammanfattas i tabell 14. Hela området uppvisade låga eller måttligt höga halter av fosfor, utom Salaån där halten var hög. De högsta kvävehalterna uppmättes som vanligt i 1255 Ekershyttebäcken, men även övriga provpunkter uppvisade förhöjda kvävehalter. I Kärrafjärdens bottenvatten uppmäts regelbundet ett syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd. Bottenfaunan är också negativt påverkad av de återkommande låga syrgashalterna i bottenvattnet (se bilaga 1). Tabell 14. Område 5. Tre-årsmedelvärden av totalfosfor och totalkväve samt tillstånd 25-27 Punkt nr Totalfosfor Tillstånd Totalkväve Tillstånd (mg/l) (mg/l) 122 Salaån,3 Hög halt 1,31 Mycket hög halt 123 Dalbyån,19 Måttligt hög halt,62 Måttligt hög halt 1255 Ekershyttebäcken,1 Låg halt 1,98 Mycket hög halt 127 Kärrafjärden,15 Måttligt hög halt,62 Måttligt hög halt 1271 Kärrafjärdens utl,14 Måttligt hög halt,63 Hög halt 129 St Hammarsundet,15 Måttligt hög halt,59 Måttligt hög halt Metaller De olika metallundersökningarna visade att halterna i stora delar av området är så höga att det finns risk för negativa effekter på djurlivet. Resultat och tillståndsklassning av metaller i vatten sammanfattas i tabell 15 och metaller i vattenmossa i tabell 16. När det gäller metaller i vatten var zinkhalten hög i hela systemet. Högst zinkhalter noterades liksom tidigare år i 1255 Ekershyttebäcken och i 122 Salaån. Alla provpunkter uppvisade förhöjda blyhalter utom 123 Dalbyån där halten var låg. I 122 Salaån och 1255 Ekershyttebäcken har blyhalten dessutom ökat sedan början på 199-talet. Vad gäller kadmium uppmättes i 1255 Ekershyttebäcken och i 122 Salaån måttligt höga halter. Av övriga metaller som analyserades (koppar, krom, nickel och arsenik) noterades endast låga eller mycket låga halter. Tabell 15. Område 5. Tre-årsmedelvärden av zink-, bly- och kadmiumhalter i vatten samt tillstånd 25-27 Punkt nr Zink Tillstånd Bly Tillstånd Kadmium Tillstånd (µg/l) (µg/l) (µg/l) 122 Salaån 147 Hög halt 5,2 Hög halt,21 Måttligt hög halt 123 Dalbyån 67 Hög halt,8 Låg halt,39 Låg halt 1255 Ekershyttebäcken 138 Hög halt 12,5 Hög halt,28 Måttligt hög halt 1271 Kärrafjärdens utl 127 Hög halt 6,9 Hög halt,78 Låg halt 129 St Hammarsundet 69 Hög halt 3, Måttligt hög halt,49 Låg halt 3

Tabell 16. Område 5. Tre-årsmedelvärden av metaller i vattenmossa 25-27. Halter i mg/kg TS. Ramar markerar höga halter enligt naturvårdsverkets bedömningsgrunder Punkt nr As Pb Cd Co Cu Cr Hg Ni Zn (mg/kg TS) (mg/kg TS) (mg/kg TS) (mg/kg TS) (mg/kg TS) (mg/kg TS) (mg/kg TS) (mg/kg TS) (mg/kg TS) 122 1,9 44 1,4 11 14 4,6,61 7,8 74 123 2,7 42 1, 6 16 3,4,94 4,4 65 1255 4,5 9 2,1 18 13 4,8,72 1,7 933 Undersökningen av metaller i vattenmossa visade att bly- och zinkhalten var hög i samtliga provpunkter. Resterande metaller (koppar, kadmium, kvicksilver, krom, nickel, kobolt och arsenik) förekom i mycket låga till måttligt höga halter. Kvicksilverhalten ökade något i samtliga provpunkter 1995 och 25, men har sedan dess minskat igen. Biologiska undersökningar Bottenfaunan undersöktes i fyra vattendrag (Salaån, Dalbyån och Ekershyttebäcken) samt i tre sjölitoraler i Kärrafjärden (figur 8). Dessutom undersöktes djupbottenfaunan i sublitoralen respektive profundalen i Kärrafjärden. I 1255 Ekershyttebäcken och 127: 2 Kärrafjärden (vid golfbanan) bedömdes bottenfaunan liksom tidigare år som skadad. Det kan inte uteslutas att störningen orsakats av höga metallhalter. Situationen för bottenfaunan tycks ha förbättrats vid 1255 Ekershyttebäcken sedan 199-talet, med ökande artantal och index. Vid 127:1 Kärrafjärden (Salaåns utflöde) bedömdes bottenfaunan 27 vara betydligt påverkad av annat än försurning eller näringsämnen. Vid den upp- 3 Medelantal taxa/prov EPT-index 25 2 15 1 5 122 123 1255 127:1 127:2 127:3 Figur 8. Område 5. Medelantal taxa per prov samt EPT-index (antalet taxa av dag-, bäck- och nattsländor) i vattendrag och sjölitoraler 27. Linjen anger gränsen för lågt EPT-index i vattendrag respektive sjölitoraler. 31

ströms liggande provpunkten 122 Salaån tycks förhållandena för bottenfaunan sakta men säkert förbättras, med ökande index och artantal som följd. Vid de två senaste årens undersökningar har emellertid provpunkten uppvisat förhållandevis låga index, och det går inte att utesluta en påverkan i båda provpunkterna pga höga metallhalter. Det ligger en deponi nära Salaåns utflöde som sannolikt läcker bland annat zink till Salaån, vilket delvis kan förklara den relativt ansträngda situationen för bottenfaunan vid utflödet. I Kärrafjärden indikerade djupbottenfaunan ett måttligt näringsrikt tillstånd samt ingen eller obetydlig påverkan av föroreningar. I djuphålan var bottenfaunan negativt påverkad av låga syrehalter. Vid analysen kontrollerades mundelarna på de chironomidlarver (fjädermyggslarver) som ingår i den taxonomiska gruppen chironomini. Skador på mundelarna, som orsakas under djurets tillväxt, yttrar sig som deformationer på t ex mentum eller mandibler (Figur 9). Den här typen av subletala effekter är väl dokumenterade från många olika håll i samband med utsläpp av flera olika typer av miljögifter och industriavfall t ex tungmetaller, pesticider och DDT (Rosenberg & Resch 1993). I flertalet rapporter verkar skadefrekvensen öka med ökad miljögiftshalt och det finns dokumenterade skadefrekvenser från några få procent upp till nära åttio procent av populationen. I rena och opåverkade miljöer är den här typen av skador mycket ovanliga och skadefrekvensen nära noll (Wiederholm 1984). Inga missbildade fjädermygglarver påträffades i proverna. Tidigare år (2 och 24) har emellertid skadade individer observerats i Kärrafjärden vilket har tolkats som en metallpåverkan. Figur 9. Mundelsskada hos fjädermyggslarv. Till vänster ett skadat mentum, till höger normalt. 32

Växtplankton har undersökts i Kärrafjärden sedan år 2. I år bedömdes den totala växtplanktonbiomassan vara liten och dominerades stort av kiselalger, främst Tabellaria flocculosa var. asterionelloides. Biomassan av blågrönalger var mycket liten. Den potentiellt besvärsbildande flagellaten Gonyostomum semen har tidigare förekommit i fjärden, men påträffades inte i årets prov. Trofiindex bedömdes som måttligt högt och det förekom något fler näringstoleranta taxa jämfört med näringskänsliga. Sammantaget visade växtplanktonundersökningen på ett måttligt näringsrikt tillstånd. Jämfört med ett ursprungligt tillstånd bedömdes påverkan som tydlig. Vidare bedömdes risken för långvariga blomningar av blågrönalger vara liten. Bedömningarna är oförändrade jämfört med tidigare år. Transport och budgetberäkning Transportberäkningar för totalfosfor, totalkväve och metaller har gjorts i fyra provpunkter under 27: 117 Åmmelångens utlopp, 122 Salaån, 1271 Kärrafjärdens utlopp och 129 Stora Hammarsundet. Utifrån beräkningarna kan man konstatera att det i år liksom tidigare år transporterats ut mer zink, bly och kadmium från området än vad som tillförts via kända källor. Detta innebär att vattnet i Kärrafjärden tillförs metaller någonstans inifrån området. Med % teoretisk retention bidrog 27 denna okända källa med 9, ton zink, 191 kg bly och 2,3 kg kadmium (tabell 17). Om man istället rent hypotetiskt utgår ifrån att man har en retention av metaller i Kärrafjärden på 2 % skulle källan 27 ha bidragit med ca 11,9 ton zink, 322 kg bly och 3,8 kg kadmium (tabell 18). För bly kan man konstatera att en stor andel tillfördes via 117 Åmmelångens utlopp. När det gäller zink så var den okända källans bidrag betydlig större än vad de kända källorna (pkt 117 och pkt 122) tillsammans bidrog med. Det finns en gammal deponi med rostningssand som enligt preliminära studier läcker metaller till Kärrafjärden via en bäck vid hamnen. Läckaget ska enligt uppgift uppgå till ca 7 ton zink, vilket är i nivå med den okända källa som har spekulerats kring sedan undersökningarna började. Framtida åtgärder för att minska detta läckage är under utredning. Tabell 17. Område 5. Transporter in och ut ur Kärrafjärden 27 samt budgetberäkningar vid % retention P N Zn Pb Cd % retention (ton/år) (ton/år) (ton/år) (ton/år) (ton/år) Via 117 1,11 46,5,8,293,16 Via 122,36 13,9 1,6,42,23 Till Kärrafjärden 1,47 6,4 2,4,335,39 Från Kärrafjärden 1,13 6,7 11,5,526,62 Okända källor -,34,3 9,,191,23 33

Tabell 18. Område 5. Transporter 27 samt budgetberäkningar vid 2 % retention P N Zn Pb Cd 2% Retention (ton/år) (ton/år) (ton/år) (ton/år) (ton/år) Via 117 1,11 46,5,8,293,16 Via 122,36 13,9 1,6,42,23 Till Kärrafjärden 1,47 6,4 2,4,335,39 Från Kärrafjärden 1,13 6,7 11,5,526,62 Okända källor -,6 15,5 11,9,322,38 Kärrafjärden beräknades ta emot 1,47 ton fosfor och 6,4 ton kväve 27. Uttransporten var 1,13 ton fosfor och 6,7 ton kväve. Vissa år har uttransporten varit högre än intransporten, vissa år tvärtom. Räknar man på femårsmedelvärden är retentionen för fosfor ca 11 % och för kväve ca 5 %. Det bör observeras att övriga okända källor då inte är medräknade. 34

Delområde 7, Unden Allmänt Delområde 7 omfattar Forsviksåns avrinningsområde som är Vätterns största och utgör 13 % av hela Vätterns tillrinningsområde. I avrinningsområdet finns flera stora sjöar: Stora Trehörningen, Unden, Viken, Bottensjön och Örlen. Från och med 1995 ingår Unden och Stora Trehörningen och från 1997 ingår de andra stora sjöarna i recipientkontrollen men undersökningarna bekostas av berörda ansvariga. Tabell 19. Undersökta provpunkter och moment i delområde 7 under år 27 Nr Lokal Undersökning Ansvarig organisation 152 Stora Trehörningen Kemi Lst i Örebro län 156 Unden Kemi Lst i Örebro län 1569 Undens utlopp Kemi Töreboda, Karlsborg kommun 157 Viken Kemi Töreboda kommun 158 Örlen Kemi Tibro kommun 1585 Forsviksån Kemi Vätternvårdsförbundet 159 Bottensjön Kemi Karlsborgs kommun Unden 5 2 156 St. Trehörningen 1569 152 7 Olshammar 49 1 6 Zinkgruvan 157 Viken 1585 159 Vättern 5 Mot Linköping Örlen 158 Bottensjön Mot Skövde Karlsborg Mot Mjölby Motala Figur 1. Delområde 7. Forviksåns avrinningsområde. 35

Vattenkemisk provtagning har skett i sju punkter i delområde 7 (tabell 19 och figur 1). I Forviksåns avrinningsområde är det framför allt miljöproblem knutna till försurningsoch näringsförhållanden som är intressanta. I Forsviksån inriktas också undersökningarna på att klargöra tillståndet med avseende på metaller. Näringstillstånd Resultat och tillståndsklassning av näringsämnen sammanfattas i tabell 2. I hela området var det låga fosforhalter, utom i Bottensjön som uppvisade en måttligt hög halt. Kvävehalten var måttligt hög i alla provpunkter utom i 156 Unden där den var hög. I 157 Viken och i 159 Bottensjön har det under den senaste treårsperioden uppmätts ett syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd i bottenvattnet. I 158 Örlen har ett svagt syretillstånd uppmätts medan övriga sjöar uppvisat syrerika förhållanden. Tabell 2. Område 7. Tre-årsmedelvärden av totalfosfor och totalkväve samt tillstånd 25-27 Punkt nr Totalfosfor Tillstånd Totalkväve Tillstånd (mg/l) (mg/l) 152 St Trehörningen,6 Låg halt,35 Måttligt hög halt 156 Unden,5 Låg halt,66 Hög halt 1569 Undens utlopp,6 Låg halt,62 Måttligt hög halt 157 Viken,1 Låg halt,43 Måttligt hög halt 158 Örlen,8 Låg halt,49 Måttligt hög halt 1585 Forsviksån,11 Låg halt,44 Måttligt hög halt 159 Bottensjön,15 Måttligt hög halt,51 Måttligt hög halt Försurningstillstånd En svag buffertkapacitet uppmättes i 152 Stora Trehörningen, 156 Unden och i 1569 Undens utlopp. År 1999 var minvärdet för ph i Stora Trehörningen nere på 5, vilket sannolikt innebar att skador uppstod på faunan. Sedan dess har inga lika låga ph-värden uppmätts i sjön. Övriga provpunkter i området hade en god eller mycket god buffertkapacitet. I hela området utom i 152 Stora Trehörningen ökade värdena på ph och alkalinitet under 9-talet, men har sedan dess stabiliserat sig. Metaller Under året har provtagning av metaller i vatten genomförts i 1585 Forsviksån. Samtliga metallhalter var låga eller mycket låga. 36

Referenser Gärdenfors, U. (ed.). Rödlistade arter i Sverige 25 The 25 Red List of Swedish Species. ArtDataBanken, SLU, Uppsala. Johansson, S. (Ed.) 1999. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, kust och hav. Naturvårdsverket, rapport 4914. Lithner G. 1989. Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Bakgrundsdokument 2. Metaller. SNV Rapport 3628. Liungman, M., Medin, M., Sundberg, I., & Pettersson A. Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde 21. Rapport till Askersunds kommun 22. Liungman, M., Sundberg, I., & Boström, A. Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde 22. Rapport till Askersunds kommun 23. Liungman, M., Ternsell, A., Sundberg, I., Boström, A. & Johansson, P. Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde 23. Rapport till Askersunds kommun 24. Liungman, M. & Sundberg, I. Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde. 5-årsrapport 2-24. Rapport till Askersunds kommun 25. Liungman, M., Andersson, R., Sundberg, I. & Palmkvist, J. Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde 25. Rapport till Askersunds kommun 26. Liungman, M., & Sundberg, I. Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde 26. Rapport till Askersunds kommun 27. Medin, M. Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde 2-24. Program. Medins Sjö- och Åbiologi AB 1999. Medin, M. & Ericsson, U. Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde 1994. Rapport till Askersunds kommun 1995. Medin, M. & Ericsson, U. Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde 1995. Rapport till Askersunds kommun 1996. Medin, M. & Ericsson, U. Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde 1996. Rapport till Askersunds kommun 1997. Medin, M. & Ericsson, U. Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde 1997. Rapport till Askersunds kommun 1998. Medin, M. & Ericsson, U. Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde 1998. Rapport till Askersunds kommun 1999. 37

Medin, M. & Ericsson, U. Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde 1999. Rapport till Askersunds kommun 2. Medin, M., Liungman, M. & Malmberg, Y. Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde 2. Rapport till Askersunds kommun 21. Medin, M. & Ericsson, U. Alsen. En limnologisk studie 1996. Rapport till Askersunds kommun 1998. Medin, M., Ericsson, U., Nilsson, C., Sundberg, I. och Nilsson, P-A. 2. Bedömningsgrunder för bottenfaunaundersökningar. Medins Sjö- och Åbiologi AB. Naturvårdsverket. 1986. Recipientkontroll vatten. Del 1, Undersökningsmetoder för basprogram. SNV Rapport 318. Naturvårdsverket. 1986. Recipientkontroll vatten. Del 2, Undersökningsmetoder för basprogram. SNV Rapport 319. Naturvårdsverket. 1986. Recipientkontroll vatten. Allmänna råd. SNV Rapport 86:3. Naturvårdsverket. 199. Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Allmänna råd. SNV Rapport 9:4. Naturvårdsverket. 1993. Metallerna och miljön. MIST, SNV Rapport 4135. Rosenberg, D.M. & Resch, V.H. 1993. Freshwater biomonitoring and benthic macroinvertebrates. Chapman and Hall. London. Tikkanen, T. & Willen, T. 1992. Växtplanktonflora. Naturvårdsverket. Wiederholm T. 1989. Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Bakgrundsdokument 1. Näringsämnen, syre, ljus, försurning. SNV Rapport 3627. Wiederholm T. 198. Use of benthos in lake monitoring. Journal Water Pollution Control Federationm. Part 1:537:5 Wiederholm, T. 1984. Incidence of deformed chironomid larvae (Diptera: Chironomidae) in Swedish lakes. Hydrobiologica 19:243-249. Wiederholm, T. 1989. Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Bakgrundsdokument 1. Näringsämnen, syre, ljus, försurning. SNV Rapport 3627. Wiederholm, T (Ed.). 1999. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket rapport 4913. Wiederholm, T (Ed.). 1999. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport 1 kemiska och fysikaliska parametrar. Naturvårdsverket rapport 492. Wiederholm, T (Ed.). 1999. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport 2 biologiska parametrar. Naturvårdsverket rapport 4921. 38

Bilaga 1 Resultat lokal för lokal Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

1. Jungfrun Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd P-tot (mg/l),3 Låg halt N-tot (mg/l),66 Låg halt NO 2/3 (mg/l),22 - NH 4 -N (mg/l),512 - N-tot/P-tot-kvot 198 Kväveöverskott,4 Totalfosfor (mg/l) 1, Totalkväve (mg/l),3,2,5,1 1975 1985 1995 25 215, 1985 199 1995 2 25 21,8 NO 2/3 (mg/l),6,4,2, 1975 1985 1995 25 215 Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt bottenvatten (mg/l) 8,5 Syrerikt tillstånd TOC (mg/l) 2,8 Mycket låg halt 3 Syre (mg/l) 6 TOC (mg/l) 2 4 1 2 1975 1985 1995 25 215 1994 1999 24 29 Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

1. Jungfrun Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färgtal 2 Ej eller obetydligt färgat vatten Slamhalt (mg/l) 1, Mycket låg slamhalt Siktdjup (m) 11,4 Mycket stort siktdjup 15 Färgtal 1 5 1975 1985 1995 25 215 2 Siktdjup (m) 15 1 5 1975 1985 1995 25 215 Surhet/försurning Median Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Alkalinitet (mekv/l),51 Mycket god buffertkapacitet,2 Obetydlig ph 7,6 Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),5 ph 7,5,8 Alkalinitet (mekv/l) 8,5 ph,6,4,2, 1975 1985 1995 25 215 8, 7,5 7, 6,5 1975 1985 1995 25 215 Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

1. Jungfrun Planktiska alger Värde Tillstånd Klorofyll (µg/l) 1,1 Låg halt Totalvolym alger (mm 3 /l),56 Liten biomassa 1,5 Totalbiomassa (mm 3 /l) 1,5 Klorofyll (µg/l) 1, 1,,5,5, 197 198 199 2 21, 197 198 199 2 21 Metaller i vatten Medelvärde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Cu (µg/l),7 Låg halt 1,3 Ingen Zn (µg/l) 5 Mycket låg halt 4,3 Liten Cd (µg/l),1 Mycket låg halt,14 Ingen Pb (µg/l),16 Mycket låg halt,32 Ingen Cr (µg/l),16 Mycket låg halt,4 Ingen Ni (µg/l),43 Mycket låg halt 1 Ingen As (µg/l),15 Mycket låg halt,4 Ingen Syntes Vättern är en djup och näringsfattig sjö, och provpunkten vid Jungfrun används som referens i Norra Vätterns recipientkontroll. TOC-, fosfor- och kvävehalterna var låga och ett syrerikt tillstånd rådde ända nere på 75 meters djup. Fosforhalterna har visat en tendens att minska sedan 7-talet medan nitrat/nitrithalterna har ökat. Vattnet var ej eller obetydligt färgat och siktdjupet var mycket stort. Buffertkapaciteten var mycket god och alkaliniteten har visat en svag tendens att öka sedan 7-talet. Från och med 24 har denna trend emellertid vänt nedåt igen. Planktonsamhället uppvisade en liten biomassa och klorofyllhalten var låg. Samtliga metaller förekom i låga eller mycket låga halter. Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

113. Skyllbergsån Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd P-tot (mg/l),27 Hög halt N-tot (mg/l),895 Hög halt,6 Totalfosfor (mg/l) 3, Totalkväve (mg/l),4 2,,2 1,, 1985 199 1995 2 25 21, 1985 199 1995 2 25 21 Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt (mg/l) 6,3 Måttligt syrerikt tillstånd TOC (mg/l) 13,6 Hög halt 2 Syre (mg/l) 3 TOC (mg/l) 15 1 5 2 1 1985 199 1995 2 25 21 1985 199 1995 2 25 21 Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färgtal 113 Starkt färgat vatten Turbiditet (FNU) 2,9 Betydligt grumligt vatten 3 Färgtal 6 Turbiditet (FNU) 2 4 1 2 1985 199 1995 2 25 21 1985 199 1995 2 25 21 Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

113. Skyllbergsån Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),49 Mycket god buffertkapacitet ph 7,3 Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),24 ph 7,1 1,5 1,,5 Alkalinitet (mekv/l) 8, 7,5 7, 6,5 ph, 1985 199 1995 2 25 21 6, 1985 199 1995 2 25 21 Metaller i vatten Medelvärde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Cu (µg/l) 4,2 Måttligt hög halt 1,3 Tydlig Zn (µg/l) 6,1 Låg halt 4,3 Liten Cd (µg/l),18 Låg halt,14 Liten Pb (µg/l),42 Låg halt,32 Liten Cr (µg/l),39 Låg halt,4 Ingen Ni (µg/l),76 Låg halt 1, Ingen As (µg/l),59 Låg halt,4 Liten Metaller i vattenmossa Medelvärde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Cu (mg/kg ts) 18,7 Måttligt hög halt 1 Ingen eller obet. Zn (mg/kg ts) 113 Låg halt 1 Ingen eller obet. Cd (mg/kg ts),5 Låg halt,5 Ingen eller obet. Pb (mg/kg ts) 11,7 Måttligt hög halt 5 Liten Hg (mg/kg ts),6 Låg halt,7 Ingen eller obet. Cr (mg/kg ts) 5,1 Måttligt hög halt 2 Liten Ni (mg/kg ts) 5,8 Låg halt 5 Ingen eller obet. Co (mg/kg ts) 13,2 Måttligt hög halt 5 Liten As (mg/kg ts) 4,7 Måttligt hög halt 2 Liten Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

113. Skyllbergsån Bottenfauna Värde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Shannons diversitetsindex 2,4 Mycket lågt index 2,95 Tydlig ASPT-index 5,7 Måttligt högt index 6 Ingen eller liten Danskt faunaindex 6 Högt index 5 Ingen eller liten Surhetsindex 6 Måttligt högt index 6 Ingen eller liten Bedömning av påverkansgrad 94-99 -5 26 27 Försurningspåverkan A A A A A=ingen eller obetydlig påverk. Näringsämnen/organiskt mtrl. A A A A B=betydlig påverkan Annan Påverkan A A C A C=stark eller mycket stark påv. 6 Antal taxa 4 Individtäthet (antal/m 2 ) 4 2 3 2 1 1985 199 1995 2 25 21 1985 199 1995 2 25 21 Syntes Värdena på både fosfor- och kvävehalten var höga, samtidigt som det organiska innehållet var högt. Vattnet var starkt färgat och bedömdes vara näringsrikt. En mycket god buffertkapacitet visade att inga försurningsproblem förelåg. Undersökningen av metaller i vatten visade på låga halter av samtliga undersökta metaller utom kopparhalten som var måttligt hög. Den måttligt höga kopparhalten berodde på att en ovanligt hög halt av koppar uppmättes i augusti 25. Värdet har bedömts som tveksamt, men eftersom laboratoriet vidhållit att värdet varit korrekt har det fått kvarstå. Metallhalterna i vattenmossa var låga till måttligt höga. Resultatet var i nivå med tidigare års undersökningar. Bottenfaunan bedömdes som opåverkad av föroreningar. Under 1998, 1999, 21 och 22 var vattenståndet högt vid provtillfället, vilket i kombination med ett förhållandevis stort provdjup kan förklara de årens relativt låga artantal. 26 hade sannolikt höga flöden påverkat bottenfaunan negativt. Med undantag av dessa år har en tydlig förbättring av förhållandena för bottenfaunan kunnat observeras sedan 1988, med ökande artantal och stigande värden på föroreningsindex. Inga missbildningar observerades hos bottenfaunan. Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

1145. Orkaren Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd P-tot (mg/l),14 Måttligt hög halt N-tot (mg/l),65 Hög halt,15 Totalfosfor (mg/l),1,5, 199 1995 2 25 21 2, Totalkväve (mg/l) 1,5 1,,5, 199 1995 2 25 21 Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt (mg/l) 4,1 Svagt syretillstånd TOC (mg/l) 14, Hög halt 15 Syre (mg/l) 3 TOC (mg/l) 1 2 5 1 199 1995 2 25 21 199 1995 2 25 21 Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färgtal 115 Starkt färgat vatten Turbiditet (FNU),8 Svagt grumligt vatten 4 Färgtal 6 Turbiditet (FNU) 3 2 1 4 2 199 1995 2 25 21 199 1995 2 25 21 Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

1145. Orkaren Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),24 Mycket god buffertkapacitet ph 6,85 Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),14 ph 6,1 1,5 1,,5 Alkalinitet (mekv/l) 8, 7,5 7, 6,5 ph, 199 1995 2 25 21 6, 199 1995 2 25 21 Metaller i vatten Medelvärde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Cu (µg/l),9 Låg halt 1,3 Ingen Zn (µg/l) 12 Låg halt 4,3 Liten Cd (µg/l),2 Låg halt,14 Liten Pb (µg/l),22 Låg halt,32 Ingen Cr (µg/l),44 Låg halt,4 Liten Ni (µg/l),69 Mycket låg halt 1, Ingen As (µg/l),34 Mycket låg halt,4 Ingen Syntes De vattenkemiska analyserna visade på ett näringsfattigt vatten med höga halter av organiskt material. Vattnet var också starkt färgat. Halterna har legat på stabila nivåer sedan mitten på 9 -talet. Min-halten av syre under treårsperioden visade på ett svagt syretillstånd. Vattnet bedömdes som nära neutralt med en mycket god buffertkapacitet, och några försurningsproblem tycks inte förekomma. Låga eller mycket låga metallhalter uppmättes i vattnet. Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

1149. Venaån Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd P-tot (mg/l),11 Låg halt N-tot (mg/l),588 Måttligt hög halt,4 Totalfosfor (mg/l) 1,5 Totalkväve (mg/l),3,2,1 1,,5, 199 1995 2 25 21, 199 1995 2 25 21 Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt (mg/l) 8,7 Syrerikt tillstånd TOC (mg/l) 15,5 Hög halt 2 Syre (mg/l) 4 TOC (mg/l) 15 3 1 2 5 1 199 1995 2 25 21 199 1995 2 25 21 Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färgtal 129 Starkt färgat vatten Turbiditet (FNU),9 Svagt grumligt vatten 3 Färgtal 6 Turbiditet (FNU) 2 4 1 2 199 1995 2 25 21 199 1995 2 25 21 Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

1149. Venaån Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),17 God buffertkapacitet ph 6,8 Svagt surt Min Alkalinitet (mekv/l),7 ph 6,5,6,4,2 Alkalinitet (mekv/l) 8, 7,5 7, 6,5 ph, 199 1995 2 25 21 6, 199 1995 2 25 21 Metaller i vatten Medelvärde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Cu (µg/l) 1,6 Hög halt 1,3 Mycket stor Zn (µg/l) 22 Måttligt hög halt 4,3 Tydlig Cd (µg/l),193 Måttligt hög halt,14 Tydlig Pb (µg/l) 1,6 Måttligt hög halt,32 Liten Cr (µg/l),44 Låg halt,4 Liten Ni (µg/l),83 Låg halt 1, Ingen As (µg/l) 1,87 Låg halt,4 Tydlig Metaller i vattenmossa Medelvärde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Cu (mg/kg ts) 63,7 Hög halt 1 Tydlig Zn (mg/kg ts) 37 Måttligt hög halt 1 Liten Cd (mg/kg ts) 2,2 Måttligt hög halt,5 Tydlig Pb (mg/kg ts) 63,3 Hög halt 5 Stor Hg (mg/kg ts),8 Låg halt,7 Ingen eller obet. Cr (mg/kg ts) 2,3 Låg halt 2 Ingen eller obet. Ni (mg/kg ts) 3,9 Mycket låg halt 5 Ingen eller obet. Co (mg/kg ts) 169,7 Mycket hög halt 5 Mycket stor As (mg/kg ts) 12,1 Hög halt 2 Tydlig Syntes De vattenkemiska analyserna visade att vattnet var näringsfattigt. Halterna av totalfosfor har varit låga sedan mitten på 9-talet. Vattnet hade en hög halt av organiskt innehåll och var starkt färgat. Vattnet var svagt surt, men buffertkapaciteten var god och några försurningsproblem verkar inte förekomma. Värdena på alkaliniteten och ph har legat relativt stabila sedan mitten på 9 -talet. Undersökningen av metaller i vatten visade på en hög halt av koppar respektive måttligt höga halter av zink, kadmium och bly, medan övriga metallhalter var låga. Jämfört med naturliga bakgrundshalter var avvikelsen mycket stor för koppar respektive tydlig för zink, kadmium och arsenik. Jämfört med den uppströms liggande referensen (1145) var samtliga metallhalter i vatten utom krom förhöjda. Nivåerna har legat relativt stabilt under de senaste 1 åren. I vattenmossa var halterna av koppar, bly, kobolt och arsenik höga eller mycket höga medan zink och kadmium förekom i måttligt höga halter. Det går inte att utesluta negativa effekter på djurlivet i ån på grund av förhöjda metallhalter. Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

115. Åmmelången Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd P-tot (mg/l),29 Hög halt N-tot (mg/l),52 Måttligt hög halt N-tot/P-tot-kvot 18 Kväve-fosforbalans,6 Totalfosfor (mg/l) 3, Totalkväve (mg/l),4 2,,2 1,, 197 198 199 2 21, 197 198 199 2 21 Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt bottenvatten (mg/l),7 Syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd TOC (mg/l) 11, Måttligt hög halt 15 Syre (mg/l) 8 TOC (mg/l) 1 5 6 4 2 197 198 199 2 21 197 198 199 2 21 Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färgtal 61 Betydligt färgat vatten Turbiditet (FNU) 1,3 Måttligt grumligt vatten Siktdjup (m) 2,2 Litet siktdjup 15 Färgtal 6 Siktdjup (m) 1 4 5 2 197 198 199 2 21 1996 1998 2 22 24 26 28 21 Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

115. Åmmelången Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),46 Mycket god buffertkapacitet ph 7,4 Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),42 ph 7,4,8,6 Alkalinitet (mekv/l) 8, 7,5 ph,4,2, 197 198 199 2 21 7, 6,5 6, 197 198 199 2 21 Syntes De kemiska analyserna visade att sjön var näringsrik på gränsen till måttligt näringsrik, och att kvävehalten var måttligt hög. Mellan 1975 och 1995 minskade halten av totalfosfor kontinuerligt och var i mitten av 9 - talet nere på låga nivåer, men har sedan ökat något igen. Färgtalet och TOC -halten har visat en ökande trend sedan 7-talet medan siktdjupet minskat. Tillståndet i bottenvattnet har varit syrefritt eller nästan syrefritt under augustiprovtagningarna de senaste åren, men detta gäller endast i den djupaste delen av sjön. En viss försämring av syretillståndet sedan 8 - talet kan skönjas. Sjön har en god förmåga att motstå försurning. Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

117. Åmmelångens utlopp Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd P-tot (mg/l),19 Måttligt hög halt N-tot (mg/l),723 Hög halt,6 Totalfosfor (mg/l),4,2, 199 1995 2 25 21 2, Totalkväve (mg/l) 1,5 1,,5, 199 1995 2 25 21 Transport Medelvärde Tillstånd Fosfor (ton/år) 1,6 - Arealförlust P (kg P/ha år),6 Låga förluster Kväve (ton/år) 42 - Arealförlust N (kg N/ha år) 2,24 Måttligt höga förluster 3, Totalfosfor (ton/år) 1 Totalkväve (ton/år) 2, 1, 5, 199 1995 2 25 21 199 1995 2 25 21 Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt (mg/l) 6,8 Måttligt syrerikt tillstånd TOC (mg/l) 11,3 Måttligt hög halt 15 Syre (mg/l) 3 TOC (mg/l) 1 2 5 1 1995 2 25 21 1995 2 25 21 Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

117. Åmmelångens utlopp Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färgtal 8 Betydligt färgat vatten Turbiditet (FNU) 1,8 Måttligt grumligt vatten 3 Färgtal 6 Turbiditet (FNU) 2 4 1 2 199 1995 2 25 21 1995 2 25 21 Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),42 Mycket god buffertkapacitet ph 7,3 Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),33 ph 7,2,6,4,2 Alkalinitet (mekv/l) 8, 7,5 7, 6,5 ph, 199 1995 2 25 21 6, 199 1995 2 25 21 Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

117. Åmmelångens utlopp Metaller i vatten Medelvärde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Cu (µg/l) 2,3 Låg halt 1,3 Liten Zn (µg/l) 14, Låg halt 4,3 Tydlig Cd (µg/l),29 Låg halt,14 Liten Pb (µg/l) 4,59 Hög halt,32 Tydlig Cr (µg/l),38 Låg halt,4 Ingen Ni (µg/l),75 Låg halt 1, Ingen As (µg/l),9 Låg halt,4 Tydlig Transport Medelvärde Medelvärde Al (ton/år) 4,8 Ni (ton/år),43 Co (ton/år),17 Pb (ton/år),271 Cu (ton/år),141 Zn (ton/år),9 Cd (ton/år),2 As (ton/år),49 Cr (ton/år),2 Hg (ton/år),4 4 Vattenföring (m 3 /s),6 Cd (ton/år) 3 2 1,4,2 199 1995 2 25 21, 199 1995 2 25 21,6 Pb (ton/år) 3, Zn (ton/år),4 2,,2 1,, 199 1995 2 25 21, 199 1995 2 25 21 Syntes De vattenkemiska analyserna visade att vattnet var måttligt näringsrikt och att kvävehalten var hög. Halterna har legat på relativt stabila nivåer sedan början på 9-talet. Buffertkapaciteten var mycket god och inga försurningsproblem förelåg. Metallanalyserna i vatten visade på en hög halt av bly. Övriga metaller förekom i låga halter. Måttliga flöden ledde till för provpunkten normala transporter. Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

122. Salaån, vid Verkabro Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd P-tot (mg/l),3 Hög halt N-tot (mg/l) 1,31 Mycket hög halt,1 Totalfosfor (mg/l) 6 Totalkväve (mg/l),5 4 2, 197 198 199 2 21 197 198 199 2 21 Transport Medelvärde Tillstånd Fosfor (ton/år),28 - Arealförlust P (kg P/ha år),9 Måttligt höga förluster Kväve (ton/år) 13 - Arealförlust N (kg N/ha år) 4,26 Höga förluster,6 Totalfosfor (ton/år) 2 Totalkväve (ton/år),4,2 15 1 5, 199 1995 2 25 21 199 1995 2 25 21 Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt (mg/l) 2,3 Syrefattigt tillstånd TOC (mg/l) 11,3 Måttligt hög halt 15 Syre (mg/l) 6 TOC (mg/l) 1 4 5 2 1975 1985 1995 25 215 1975 1985 1995 25 215 Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

122. Salaån, vid Verkabro Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färgtal 72 Betydligt färgat vatten Turbiditet (FNU) 7,6 Starkt grumligt vatten 3 Färgtal 4 Turbiditet (FNU) 2 1 3 2 1 1975 1985 1995 25 215 1985 199 1995 2 25 21 Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),48 Mycket god buffertkapacitet ph 7,1 Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),19 ph 6,8 2, 1,5 Alkalinitet (mekv/l) 8, 7,5 ph 1,,5, 1975 1985 1995 25 215 7, 6,5 6, 1975 1985 1995 25 215 Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

122. Salaån, vid Verkabro Metaller i vatten Medelvärde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Cu (µg/l) 1,2 Låg halt 1,3 Ingen Zn (µg/l) 147 Hög halt 4,3 Mycket stor Cd (µg/l),21 Måttligt hög halt,14 Tydlig Pb (µg/l) 5,23 Hög halt,32 Stor Cr (µg/l),63 Låg halt,4 Liten Ni (µg/l) 2, Låg halt 1, Liten As (µg/l),6 Låg halt,4 Liten Transport Medelvärde Medelvärde Al (ton/år) 3,7 Ni (ton/år),15 Co (ton/år),4 Pb (ton/år),48 Cu (ton/år),14 Zn (ton/år) 1,6 Cd (ton/år),2 As (ton/år),5 Cr (ton/år),6 Hg (ton/år),1,8 Vattenföring (m 3 /s),6 Cd (ton/år),6,4,2,4,2, 199 1995 2 25 21, 199 1995 2 25 21,1 Pb (ton/år) 6 Zn (ton/år),5 4 2, 199 1995 2 25 21 1985 199 1995 2 25 21 Metaller i vattenmossa Medelvärde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Cu (mg/kg ts) 13,7 Låg halt 1 Ingen eller obet. Zn (mg/kg ts) 74 Hög halt 1 Tydlig Cd (mg/kg ts) 1,4 Måttligt hög halt,5 Liten Pb (mg/kg ts) 43,7 Hög halt 5 Tydlig Hg (mg/kg ts),6 Låg halt,7 Ingen eller obet. Cr (mg/kg ts) 4,6 Måttligt hög halt 2 Liten Ni (mg/kg ts) 7,8 Låg halt 5 Ingen eller obet. Co (mg/kg ts) 11,4 Måttligt hög halt 5 Liten As (mg/kg ts) 1,9 Låg halt 2 Ingen eller obet. Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

122. Salaån, vid Verkabro Bottenfauna Värde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Shannons diversitetsindex 1,7 Mycket lågt index 2,95 Stor ASPT-index 5,9 Måttligt högt index 6 Ingen eller liten Danskt faunaindex 7 Mycket högt index 5 Ingen eller liten Surhetsindex 11 Mycket högt index 6 Ingen eller liten Bedömning av påverkansgrad 93-99 -3 4-6 27 Försurningspåverkan A A A A A=ingen eller obetydlig påverk. Näringsämnen/organiskt mtrl. B A-B A A B=betydlig påverkan Annan Påverkan B A-B A A C=stark eller mycket stark påv. 4 Antal taxa 1 Individtäthet (antal/m 2 ) 3 2 5 1 1985 199 1995 2 25 21 ASPT-index DF-index 8 8 6 6 4 4 2 2 1998 2 22 24 26 28 1985 199 1995 2 25 21 Surhetsindex EPT-index 15 2 1 15 1 5 5 1998 2 22 24 26 28 Syntes De vattenkemiska analyserna visade att vattnet var näringsrikt på gränsen till måttligt näringsrikt och att kvävehalten var mycket hög. Halten av totalfosfor har minskat sedan 1975 medan övriga näringsparametrar har legat relativt stabila över åren. ph-värdet har varierat en del över åren, men buffertkapaciteten har hela tiden varit mycket god. Vattnet bedömdes därmed ha en god förmåga att motstå försurning. Metallanalyserna i vatten visade på höga halter av zink och bly samt en måttligt hög halt av kadmium. Jämfört med bakgrundsvärden var avvikelsen mycket stor för zink samt stor respektive tydlig för bly och kadmium. Metallanalyserna i vattenmossa visade på höga halter zink och bly, samt måttligt höga halter av kadmium, krom och kobolt. Halterna av koppar och kvicksilver i vattenmossa har ökat något sedan början på 9-talet. Även blyhalterna i vatten har ökat under perioden. Från och med år 2 har provplatsen för bottenfaunan flyttats ca 1,5 km uppströms till en bättre plats. Trots höga förorenings- och surhetsindex har artantal och diversitetsindex tidigare varit låga, vilket indikerat någon slags störning av bottenfaunan. Höga metallhalter har tidigare angetts som möjlig orsak till störningen. Tillståndet för bottenfaunan ser emellertid ut att ha förbättrats de senaste åren, med ökande index och artantal. Inga missbildningar observerades hos bottenfaunan. Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

123. Dalbyån, vid Dalby Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd P-tot (mg/l),19 Måttligt hög halt N-tot (mg/l),623 Måttligt hög halt,5 Totalfosfor (mg/l),4,3,2,1, 199 1995 2 25 21 1,5 Totalkväve (mg/l) 1,,5, 199 1995 2 25 21 Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt (mg/l) 7,8 Syrerikt tillstånd TOC (mg/l) 9,9 Måttligt hög halt 15 Syre (mg/l) 2 TOC (mg/l) 1 5 15 1 5 199 1995 2 25 21 199 1995 2 25 21 Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färgtal 47 Måttligt färgat vatten Turbiditet (FNU) 1,6 Måttligt grumligt vatten 1 Färgtal 6 Turbiditet (FNU) 5 4 2 199 1995 2 25 21 199 1995 2 25 21 Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

123. Dalbyån, vid Dalby Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),32 Mycket god buffertkapacitet ph 7,2 Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),27 ph 6,8,8,6 Alkalinitet (mekv/l) 8, 7,5 ph,4,2, 199 1995 2 25 21 7, 6,5 6, 199 1995 2 25 21 Metaller i vatten Medelvärde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Cu (µg/l),8 Låg halt 1,3 Ingen Zn (µg/l) 67 Hög halt 4,3 Mycket stor Cd (µg/l),39 Låg halt,14 Liten Pb (µg/l),76 Låg halt,32 Liten Cr (µg/l),43 Låg halt,4 Liten Ni (µg/l),44 Mycket låg halt 1, Ingen As (µg/l),36 Mycket låg halt,4 Ingen Metaller i vattenmossa Medelvärde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Cu (mg/kg ts) 15,7 Måttligt hög halt 1 Ingen eller obet. Zn (mg/kg ts) 65 Hög halt 1 Tydlig Cd (mg/kg ts) 1, Måttligt hög halt,5 Liten Pb (mg/kg ts) 41,7 Hög halt 5 Tydlig Hg (mg/kg ts),9 Låg halt,7 Ingen eller obet. Cr (mg/kg ts) 3,4 Låg halt 2 Ingen eller obet. Ni (mg/kg ts) 4,4 Låg halt 5 Ingen eller obet. Co (mg/kg ts) 6, Låg halt 5 Ingen eller obet. As (mg/kg ts) 2,7 Låg halt 2 Ingen eller obet. Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

123. Dalbyån, vid Dalby Bottenfauna Värde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Shannons diversitetsindex 2,92 Lågt index 2,95 Ingen eller liten ASPT-index 6, Måttligt högt index 6 Ingen eller liten Danskt faunaindex 7 Mycket högt index 5 Ingen eller liten Surhetsindex 8 Högt index 6 Ingen eller liten Bedömning av påverkansgrad 93-7 Försurningspåverkan A A=ingen eller obetydlig påverk. Näringsämnen/organiskt mtrl. A B=betydlig påverkan Annan påverkan A C=stark eller mycket stark påv. 6 Antal taxa 8 Individtäthet (antal/m 2 ) 4 6 2 4 2 199 1995 2 25 21 199 1995 2 25 21 Syntes De vattenkemiska analyserna under senaste treårsperioden visade på ett relativt näringsfattigt vatten med en hög kvävehalt. Fosforhalterna har legat på gränsen mellan låga och måttligt höga sedan mitten på 9 -talet, och framför allt kvävehalten har visat en tendens att öka sedan år 2. Vattnets färg ökade fram till år 2 för att därefter minska igen. ph-värdet har varierat en del över åren, men alkaliniteten har hela tiden varit mycket god. Vattnet bedöms därmed ha en god förmåga att motstå försurning. Metallhalterna i vatten har legat relativt stabilt sedan 9-talet. I vatten var zinkhalten hög medan övriga metallhalter var låga eller mycket låga. I vattenmossa var zink- och blyhalterna höga medan koppar- och kadmiumhalterna var måttligt höga. Övriga metallhalter var låga. Bottenfaunan var relativt artrik samtidigt som den biologiska produktionen var hög, och bottenfaunan bedömdes därför som opåverkad av föroreningar. Bottenfaunans sammansättning har varit likartad sedan mitten på 9-talet. Inga missbildningar observerades hos bottenfaunan. Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

1255. Ekershyttebäcken, vid Dalby Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd P-tot (mg/l),1 Låg halt N-tot (mg/l) 1,978 Mycket hög halt,15 Totalfosfor (mg/l) 1 Totalkväve (mg/l),1,5 5, 1975 1985 1995 25 215 1975 1985 1995 25 215 Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt (mg/l) 8, Syrerikt tillstånd TOC (mg/l) 12,8 Hög halt 2 Syre (mg/l) 15 1 5 1975 1985 1995 25 215 8 TOC (mg/l) 6 4 2 1975 1985 1995 25 215 Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färgtal 48 Måttligt färgat vatten Turbiditet (FNU) 1,9 Måttligt grumligt vatten 3 Färgtal 1 Turbiditet (FNU) 2 1 5 1975 1985 1995 25 215 1985 199 1995 2 25 21 Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

1255. Ekershyttebäcken, vid Dalby Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),57 Mycket god buffertkapacitet ph 7,4 Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),27 ph 7,2 3, Alkalinitet (mekv/l) 9, ph 2, 1,, 1975 1985 1995 25 215 8, 7, 6, 1975 1985 1995 25 215 Metaller i vatten Medelvärde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Cu (µg/l) 1, Låg halt 1,3 Ingen Zn (µg/l) 138 Hög halt 4,3 Mycket stor Cd (µg/l),28 Måttligt hög halt,14 Tydlig Pb (µg/l) 12,52 Hög halt,32 Mycket stor Cr (µg/l),58 Låg halt,4 Liten Ni (µg/l) 4,48 Låg halt 1, Stor As (µg/l),91 Låg halt,4 Tydlig Metaller i vattenmossa Medelvärde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Cu (mg/kg ts) 12,8 Låg halt 1 Ingen eller obet. Zn (mg/kg ts) 933 Hög halt 1 Tydlig Cd (mg/kg ts) 2,1 Måttligt hög halt,5 Tydlig Pb (mg/kg ts) 9,3 Hög halt 5 Stor Hg (mg/kg ts),7 Låg halt,7 Ingen eller obet. Cr (mg/kg ts) 4,8 Måttligt hög halt 2 Liten Ni (mg/kg ts) 1,7 Måttligt hög halt 5 Liten Co (mg/kg ts) 17,6 Måttligt hög halt 5 Liten As (mg/kg ts) 4,5 Måttligt hög halt 2 Liten Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

1255. Ekershyttebäcken, vid Dalby Bottenfauna Värde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Shannons diversitetsindex 2,41 Lågt index 2,95 Måttlig ASPT-index 5,6 Måttligt högt index 6 Ingen eller liten Danskt faunaindex 6 Högt index 5 Ingen eller liten Surhetsindex 6 Måttligt högt index 6 Ingen eller liten Bedömning av påverkansgrad 93-1-7 Försurningspåverkan A A A=ingen eller obetydlig påverk. Näringsämnen/organiskt mtrl. A A B=betydlig påverkan Annan Påverkan C B C=stark eller mycket stark påv. 3 2 1 Antal taxa 1985 199 1995 2 25 21 ASPT-index 8 6 4 2 DF-index 7 6 5 4 3 2 1 1998 2 22 24 26 28 12 1 8 6 4 2 Individtäthet (antal/m 2 ) 1985 199 1995 2 25 21 Surhetsindex 8 6 4 2 EPT-index 15 1998 2 22 24 26 28 1 5 Syntes De vattenkemiska analyserna visade på låga fosforhalter samtidigt som kvävehalten var mycket hög. Kemivärdena visar inga tecken på försurningsproblem. Metallanalyserna i vatten visade på höga halter av zink och bly. Halterna av kadmium var måttligt höga medan övriga metaller förekom i låga halter. Zink- och kadmiumhalterna har sjunkit betydligt sedan 7-talet, medan blyhalten sjönk fram till början av 9-talet för att sedan öka igen. I vattenmossa var bly- och zinkhalterna höga medan nickel- och kvicksilverhalterna var låga. Övriga metallhalter var måttligt höga, och flertalet var så pass höga att det finns risk för biologiska skador. Bottenfaunan var också förhållandevis artfattig och sammansättningen indikerade en påverkan som kan ha orsakats av höga metallhalter, även om läget tycks ha förbättrats sedan undersökningarna började. Inga missbildningar observerades hos bottenfaunan. Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

127. Kärrafjärden Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd P-tot (mg/l),15 Måttligt hög halt N-tot (mg/l),62 Måttligt hög halt N-tot/P-tot-kvot 42 Kväveöverskott,6 Totalfosfor (mg/l) 1,5 Totalkväve (mg/l),4 1,,2,5, 1975 1985 1995 25 215, 1975 1985 1995 25 215 Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt bottenvatten (mg/l), Syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd TOC (mg/l) 9,9 Måttligt hög halt 15 Syre (mg/l) 8 TOC (mg/l) 1 5 6 4 2 1975 1985 1995 25 215 1975 1985 1995 25 215 Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färgtal 71 Betydligt färgat vatten Turbiditet (FNU) 1,1 Måttligt grumligt vatten Siktdjup (m) 3, Måttligt siktdjup 15 Färgtal 6 Siktdjup (m) 1 4 5 2 1975 1985 1995 25 215 1994 1999 24 29 Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),46 Mycket god buffertkapacitet ph 7,4 Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),34 ph 6,9,8,6 Alkalinitet (mekv/l) 8, 7,5 ph,4,2, 1975 1985 1995 25 215 7, 6,5 6, 1975 1985 1995 25 215 Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

127. Kärrafjärden Planktiska alger Medelvärde Tillstånd Totalvolym alger (mm 3 /l) 1,84 Måttligt stor biomassa Klorofyll (µg/l) 9,5 Måttligt hög halt Vattenblommande cyanobakterier (mm 3 /l), Mycket liten biomassa Potentiellt toxinprod. cyanobakterier 2 Måttligt antal släkten Gonyostomum semen (mm 3 /l),1 Mycket liten biomassa Jämförvärde Avvikelse Totalvolym alger (mm 3 /l),5 Stor Vattenblommande cyanobakterier (mm 3 /l),5 Ingen eller obetydlig Potentiellt toxinprod. cyanobakterier 3 Ingen eller obetydlig Gonyostomum semen (mm 3 /l),1 Ingen eller obetydlig Bedömning av tillstånd och påverkansgrad A = Mycket näringsfattigt tillst./ingen eller obetydlig påv. B = Näringsfattigt tillstånd/svag påverkan -3 4-6 7 C = Måttligt näringsrikt tillstånd/tydlig påverkan Tillstånd C C C D = Näringsrikt tillstånd/stark påverkan Påverkan C C C E = Mycket näringsrikt tillstånd/mycket stark påverkan 3 Klorofyll (µg/l) 1 Trofiskt index 2 75 1 5 25 6 5 4 3 2 1 1999 21 23 25 27 29 Totalbiomassa (mm 3 /l) 1999 21 23 25 27 29 6 5 4 3 2 1 1999 21 23 25 27 29 Antal taxa 1999 21 23 25 27 29 Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

127. Kärrafjärden Profundalfauna Värde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse BQI-index 1, Mycket lågt index 2 Stor O/C-index 3,13 Lågt index 8,5 Ingen eller liten Bedömning av tillstånd 88-99 -1 2-7 Bed. av närings- och syretillstånd Näringsämn./organiskt mtrl. C B B A=näringsfattigt/syrerikt Syresituationen i bottenv. C B C B=måttligt näringsrikt/måttligt syrerikt C=näringsrikt/syrebrist 1 Antal taxa 8 Individtäthet (antal/m 2 ) 8 6 4 2 1985 199 1995 2 25 21 6 4 2 1985 199 1995 2 25 21 Sublitoralfauna Värde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse BQI-index 2,7 Måttligt högt index 2 Ingen eller liten O/C-index 3,25 Lågt index 8,5 Ingen eller liten Bedömning av tillstånd -3 4-6 7 Bed. av närings- och syretillstånd Näringsämn./organiskt mtrl. B B B A=näringsfattigt/syrerikt Syresituationen i bottenv. B A-C B B=måttligt näringsrikt/måttligt syrerikt 15 C=näringsrikt/syrebrist Antal taxa 1 Individtäthet (antal/m 2 ) 1 5 1999 21 23 25 27 29 8 6 4 2 1999 21 23 25 27 29 Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

127. Kärrafjärden Litoralfauna Salaåns utflöde Värde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Shannons diversitetsindex 2,51 Lågt index 2,85 Måttlig ASPT-index 5,9 Högt index 5 Ingen eller liten Danskt faunaindex 4 Lågt index 4 Ingen eller liten Surhetsindex 5 Måttligt högt index 5 Ingen eller liten Bedömning av påverkansgr. -2 3 4-5 6-7 Försurningspåverkan A A A A A=ingen eller obetydlig påverk. Näringsämn./organiskt mtrl. A A A A B=betydlig påverkan Annan Påverkan A B A B C=stark eller mycket stark påv. 5 Antal taxa 1 Individtäthet (antal/m 2 ) 4 8 3 6 2 4 1 2 1999 21 23 25 27 29 1999 21 23 25 27 29 25 Medelantal taxa 2 15 1 5 1999 21 23 25 27 29 Surhetsindex EPT-index 8 2 6 15 4 1 2 5 1999 21 23 25 27 29 Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

127. Kärrafjärden Litoralfauna Golfbanan Värde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Shannons diversitetsindex 2,8 Mycket lågt index 2,85 Tydlig ASPT-index 4,6 Lågt index 5 Ingen eller liten Danskt faunaindex 3 Mycket lågt index 4 Tydlig Surhetsindex 3 Lågt index 5 Stor Bedömning av påverkansgr. -3 4-7 Försurningspåverkan A A A=ingen eller obetydlig påverk. Näringsämn./organiskt mtrl. A A B=betydlig påverkan Annan Påverkan B C C=stark eller mycket stark påv. 3 25 2 15 1 5 Antal taxa 1999 21 23 25 27 29 35 3 25 2 15 1 5 Individtäthet (antal/m 2 ) 1999 21 23 25 27 29 Litoralfauna Utloppet Värde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Shannons diversitetsindex 3,3 Måttligt högt index 2,85 Ingen eller liten ASPT-index 5,7 Måttligt högt index 5 Ingen eller liten Danskt faunaindex 4 Lågt index 4 Ingen eller liten Surhetsindex 6 Högt index 5 Ingen eller liten Bedömning av påverkansgr. -5 6 7 Försurningspåverkan A A A A=ingen eller obetydlig påverk. Näringsämn./organiskt mtrl. A A A B=betydlig påverkan Annan Påverkan A B A C=stark eller mycket stark påv. 5 4 3 2 1 Antal taxa 1999 21 23 25 27 29 1 8 6 4 2 Individtäthet (antal/m 2 ) 1999 21 23 25 27 29 Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

127. Kärrafjärden Missbildningar, mundelsskador på chironomider Profundal 2 21 22 23 24 25 26 27 Totalantal individer (n) 3 5 15 9 1 69 2 2 Antal individer med missbildning Andel missbildningar,,,,,,,, Andel missbildningar (%),,,,,,,, Sublitoral 2 21 22 23 24 25 26 27 Totalantal individer (n) 17 7 8 8 12 11 13 8 Antal individer med missbildning 2 1 Andel missbildningar,12,,,,8,,, Andel missbildningar (%) 11,8,,, 8,3,,, Totalt 2 21 22 23 24 25 26 27 Totalantal individer (n) 2 12 23 17 22 8 15 1 Antal individer med missbildning 2 1 Andel missbildningar,1,,,,5,,, Andel missbildningar (%) 1,,,, 4,5,,, Syntes En sammanvägning av resultaten visade att sjön var måttligt näringsrik på gränsen till näringsfattig. Vidare råder en återkommande syrebrist sommartid i det djupa bottenvattnet. Vattnet var betydligt färgat och måttligt grumlat. Inga försurningsproblem förekommer. Sammantaget visade växtplanktonundersökningen på ett måttligt näringsrikt tillstånd. Jämfört med ett ursprungligt tillstånd bedömdes påverkan som tydlig. Vidare bedömdes risken för långvariga blomningar av blågrönalger vara liten. Bedömningarna är oförändrade jämfört med tidigare år. Bottenfaunan har sammanlagt undersökts på fem lokaler i sjön. En i profundalen (djuphålan ca 15 m djup), en i sublitoralen (ca 7 m djup) och tre i litoralen (strandnära). Bottenfaunan i djuphålan har varit negativt påverkad av de återkommande låga syrgashalterna i bottenvattnet. Värdena på artantal och föroreningsindex har indikerat näringsrika förhållanden, vilket har stämt dåligt med de vattenkemiska analyserna av Kärrafjärden. Resultaten har tolkats som att de höga metallhalterna har skadat bottenfaunasamhället i provytorna. I både sublitoralen och profundalen har artsammansättning, artantal och individtäthet hos bottenfaunan varit likartad de senaste åren. Inga missbildade fjädermygglarver observerades. Fjädermygglarver med mundelsskador har emellertid påträffats i sublitoralytan 2 och 24 och har då indikerat en metallpåverkan. Ingen av de tre strandnära lokalerna bedömdes som påverkade av försurning eller näringsämnen/organisk belastning. Inte heller hittades några missbildningar bland djuren. Vid golfbanan bedömdes dock en stark övrig påverkan föreligga, med mycket låga värden på antal taxa, EPT-index och diversitetsindex. Även vid Salaåns utlopp bedömdes en betydlig övrig påverkan föreligga. Det går inte att utesluta en påverkan pga utsläpp av näringsämnen eller andra föroreningar från Salaån. Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

1271. Kärrafjärdens utlopp Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd P-tot (mg/l),14 Måttligt hög halt N-tot (mg/l),631 Hög halt,3 Totalfosfor (mg/l) 1,5 Totalkväve (mg/l),2 1,,1,5, 1996 1998 21 24 26 29, 1996 1998 21 24 26 29 Transport Medelvärde Tillstånd Fosfor (ton/år) 1,13 - Arealförlust P (kg P/ha år),5 Låga förluster Kväve (ton/år) 52 - Arealförlust N (kg N/ha år) 2,32 Måttligt höga förluster 3, Totalfosfor (ton/år) 15 Totalkväve (ton/år) 2, 1 1, 5, 199 1995 2 25 21 199 1995 2 25 21 Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt (mg/l) 7,4 Syrerikt tillstånd TOC (mg/l) 8,6 Måttligt hög halt 2 Syre (mg/l) 2 TOC (mg/l) 15 15 1 1 5 5 2 22 24 26 28 21 2 22 24 26 28 21 Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

1271. Kärrafjärdens utlopp Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färgtal 45 Måttligt färgat vatten Turbiditet (FNU) 1,6 Måttligt grumligt vatten 2 Färgtal 8 Turbiditet (FNU) 15 6 1 4 5 2 2 22 24 26 28 21 2 22 24 26 28 21 Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),47 Mycket god buffertkapacitet ph 7,4 Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),36 ph 6,9,8,6,4,2 Alkalinitet (mekv/l) 9, 8, 7, ph, 2 22 24 26 28 21 6, 2 22 24 26 28 21 Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

1271. Kärrafjärdens utlopp Metaller i vatten Medelvärde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Cu (µg/l) 2,6 Låg halt 1,3 Tydlig Zn (µg/l) 127 Hög halt 4,3 Mycket stor Cd (µg/l),8 Låg halt,14 Liten Pb (µg/l) 6,86 Hög halt,32 Stor Cr (µg/l),42 Låg halt,4 Liten Ni (µg/l),71 Låg halt 1 Ingen As (µg/l),8 Låg halt,4 Liten Transport Medelvärde Medelvärde Al (ton/år) 5,5 Ni (ton/år),54 Co (ton/år),7 Pb (ton/år),498 Cu (ton/år),196 Zn (ton/år) 1,2 Cd (ton/år),6 As (ton/år),59 Cr (ton/år),33 Hg (ton/år),5 6, Vattenföring (m 3 /s),3 Cd (ton/år) 4,,2 2,,1, 199 1995 2 25 21, 199 1995 2 25 21 1, Pb (ton/år) 3 Zn (ton/år),5 2 1, 199 1995 2 25 21 199 1995 2 25 21 Syntes De vattenkemiska analyserna visade på måttligt näringsrika förhållanden och en måttligt hög kvävehalt. Halterna av fosfor och kväve har legat relativt stabila sedan 1997. Arealförlusten av fosfor har i och med årets måttliga vattenföring bedömts som låg, medan arealförlusten av kväve bedömdes som måttligt hög. Vattnet har en mycket god förmåga att motstå försurning. Mellan åren 2 och 24 ökade värdena på både alkaliniteten och ph, samtidigt som färgtalet sjönk. Därefter tycks dessa parametrar ha stabiliserat sig. Metallanalyserna i vatten visade på höga halter av zink och bly. Jämfört med bakgrundsvärden var avvikelsen mycket stor för zink samt stor för bly. Metallhalterna var så pass höga att risk finns för negativa biologiska effekter. Halterna av krom och arsenik har legat på relativt jämna nivåer sedan slutet på 9-talet. Blyhalterna har ökat något medan övriga metallhalter har minskat något under samma period. Årets vattenföring medförde relativt låga metalltransporter från området. Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

129. Stora Hammarsundet Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd P-tot (mg/l),15 Måttligt hög halt PO 4 (mg/l),3 - N-tot (mg/l),587 Måttligt hög halt NO 2/3 (mg/l),313 - NH 4 (mg/l),37 Mycket låg halt,8 Totalfosfor (mg/l) 2, Totalkväve (mg/l),6 1,5,4 1,,2, 197 198 199 2 21,5, 197 198 199 2 21 Transport Medelvärde Tillstånd Fosfor (ton/år) 1,54 - Arealförlust P (kg P/ha år),5 Låga förluster Kväve (ton/år) 61 - Arealförlust N (kg N/ha år) 2,1 Måttligt höga förluster 4 Totalfosfor (ton/år) 15 Totalkväve (ton/år) 3 2 1 1 5 199 1995 2 25 21 199 1995 2 25 21 Syretillstånd och syretärande ämnen Medelvärde Tillstånd TOC (mg/l) 6,5 Låg halt 15 TOC (mg/l) 1 Syrehalter mäts ej i provpunkten 5 1996 1998 21 24 26 29 Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

129. Stora Hammarsundet Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färgtal 25 Måttligt färgat vatten Slamhalt (mg/l) 2,7 Låg slamhalt 15 Färgtal 1 Siktdjup mäts ej i provpunkten 5 1996 1998 21 24 26 29 Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),48 Mycket god buffertkapacitet ph 7,45 Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),38 ph 6,96,8,6 Alkalinitet (mekv/l) 8, 7,5 ph,4,2, 1996 1998 21 24 26 29 7, 6,5 6, 1996 1998 21 24 26 29 Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

129. Stora Hammarsundet Metaller i vatten Medelvärde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Cu (µg/l) 1,6 Låg halt 1,3 Liten Zn (µg/l) 69 Hög halt 4,3 Mycket stor Cd (µg/l),5 Låg halt,14 Liten Pb (µg/l) 2,99 Måttligt hög halt,32 Tydlig Cr (µg/l),16 Mycket låg halt,4 Ingen Ni (µg/l),6 Mycket låg halt 1 Ingen As (µg/l),53 Låg halt,4 Liten Transport Medelvärde Medelvärde Al (ton/år) 8,5 Ni (ton/år),66 Co (ton/år),8 Pb (ton/år),337 Cu (ton/år),167 Zn (ton/år) 8,2 Cd (ton/år),6 As (ton/år),56 Cr (ton/år),23 Hg (ton/år) Mäts ej 8 Vattenföring (m 3 /s),3 Cd (ton/år) 6 4 2,2,1 199 1995 2 25 21, 199 1995 2 25 21 1, Pb (ton/år) 3 Zn (ton/år),5 2 1, 199 1995 2 25 21 199 1995 2 25 21 Syntes De vattenkemiska analyserna visade på måttligt näringsrika förhållanden och på en måttligt hög kvävehalt. Halterna av kväve har tenderat att öka något sedan slutet på 7-talet. Transporterna av näringsämnen har i och med årets måttliga flöden varit relativt låga. Arealförlusten har bedömts som låg för fosfor respektive måttligt hög för kväve. Zinkhalten var hög och blyhalten var måttligt hög. Jämfört med bakgrundsvärden var avvikelsen mycket stor för zink och tydlig för bly. Halterna är så pass höga att negativa biologiska effekter inte kan uteslutas. Zinkhalterna har minskat något sedan 7-talet, medan övriga metallhalter har legat relativt stabila sedan 9- talet. Måttliga vattenflöden har medfört relativt låga metalltransporter ut från området. Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

132. Alsundet Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd P-tot (mg/l),29 Hög halt PO 4 (mg/l),17 - N-tot (mg/l),935 Hög halt NO 2/3 (mg/l),369 - NH 4 (mg/l),46 Mycket låg halt,15 Totalfosfor (mg/l) 3, Totalkväve (mg/l),1 2,,5 1,, 1975 1988 22 216, 1975 1988 22 216 Transport Medelvärde Tillstånd Fosfor (ton/år),73 - Arealförlust P (kg P/ha år),1 Måttligt höga förluster Kväve (ton/år) 25 - Arealförlust N (kg N/ha år) 3,41 Måttligt höga förluster 2, Totalfosfor (ton/år) 6 Totalkväve (ton/år) 1,5 1,,5 4 2, 199 1995 2 25 21 199 1995 2 25 21 Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt (mg/l) 6,5 Måttligt syrerikt tillstånd TOC (mg/l) 1, Måttligt hög halt 2 Syre (mg/l) 15 1 5 1975 1988 22 216 8 TOC (mg/l) 6 4 2 1975 1988 22 216 Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

132. Alsundet Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färgtal 63 Betydligt färgat vatten Turbiditet (FNU) 3,2 Betydligt grumligt vatten 2 Färgtal 15 1 5 1975 1988 22 216 2 Turbiditet (FNU) 15 1 5 1975 1988 22 216 Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),45 Mycket god buffertkapacitet ph 7,3 Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),28 ph 6,9 1, Alkalinitet (mekv/l) 8, ph,5, 1975 1988 22 216 7, 6, 1975 1988 22 216 Syntes De vattenkemiska analyserna visade på ett näringsrikt vatten med en hög kvävehalt. Fosforhalterna visade sedan mitten av 7-talet en svag tendens att minska, för att sedan stabilisera sig från och med mitten på 9- talet. Transporterna av näringsämnen följer i stort vattenflödena, och årets måttliga flöden har medfört relativt låga transporter. Arealförlusten har bedömts som måttligt hög för både fosfor och kväve. Vattnets färg har ökat sedan 7-talet. Värdena på ph och alkalinitet har varierat över åren, men buffertkapaciteten har alltid varit mycket god och vattnet har därmed haft en god förmåga att motstå försurning. Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

133. Dohnaforsån Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd P-tot (mg/l),36 Hög halt PO 4 (mg/l),11 - N-tot (mg/l),821 Hög halt NO 2/3 (mg/l),246 - NH 4 (mg/l),48 Mycket låg halt,15 Totalfosfor (mg/l) 3, Totalkväve (mg/l),1 2,,5 1,, 199 1995 2 25 21, 199 1995 2 25 21 Transport Medelvärde Tillstånd Fosfor (ton/år),98 - Arealförlust P (kg P/ha år),12 Måttligt höga förluster Kväve (ton/år) 24 - Arealförlust N (kg N/ha år) 2,9 Måttligt höga förluster 3, Totalfosfor (ton/år) 6 Totalkväve (ton/år) 2, 4 1, 2, 199 1995 2 25 21 199 1995 2 25 21 Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt (mg/l) 4,9 Svagt syretillstånd TOC (mg/l) 13,6 Hög halt 15 Syre (mg/l) 3 TOC (mg/l) 1 2 5 1 2 22 24 26 28 21 2 22 24 26 28 21 Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

133. Dohnaforsån Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färgtal 118 Starkt färgat vatten Turbiditet (FNU) 4,5 Betydligt grumligt vatten 6 Färgtal 2 Turbiditet (FNU) 4 2 15 1 5 2 22 24 26 28 21 2 22 24 26 28 21 Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),19 God buffertkapacitet ph 6,7 Svagt surt Min Alkalinitet (mekv/l),8 ph 6,4,6 Alkalinitet (mekv/l) 8,5 ph,4,2, 2 22 24 26 28 21 7,5 6,5 5,5 2 22 24 26 28 21 Syntes De vattenkemiska analyserna visade att vattnet var näringsrikt i ån och att kvävehalten var hög. Måttliga flöden medförde relativt måttliga transporter av näringsämnen. Arealförlusten har bedömts som måttligt hög för både fosfor och kväve. Vattnet har en god förmåga att motstå försurning. Sedan 2 har värdena på både alkaliniteten och ph ökat något. Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

134. Alsen Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd P-tot (mg/l),21 Måttligt hög halt N-tot (mg/l),727 Hög halt NO 2/3 (mg/l),272 - NH 4 -N (mg/l),3 - N-tot/P-tot-kvot 35 Kväveöverskott,8 Totalfosfor (mg/l) 2, Totalkväve (mg/l),6 1,5,4 1,,2, 1975 1985 1995 25 215,5, 1975 1985 1995 25 215 Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt bottenvatten (mg/l), Syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd TOC (mg/l) 9,5 Måttligt hög halt 15 Syre (mg/l) 6 TOC (mg/l) 1 4 5 2 1975 1985 1995 25 215 1975 1985 1995 25 215 Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färgtal 6 Måttligt färgat vatten Turbiditet (FNU) 1,7 Måttligt grumligt vatten Siktdjup (m) 2, Litet siktdjup 15 Färgtal 4 Turbiditet (FNU) 1 5 3 2 1 1975 1985 1995 25 215 1975 1985 1995 25 215 Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

134. Alsen Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),44 Mycket god buffertkapacitet ph 7,4 Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),24 ph 6,7,6,4 Alkalinitet (mekv/l) 8, ph,2, 1975 1985 1995 25 215 7, 6, 1975 1985 1995 25 215 Planktiska alger Medelvärde Tillstånd Totalvolym alger (mm 3 /l) 2,11 Måttligt stor biomassa Klorofyll (µg/l) 9,2 Måttligt hög halt Vattenblommande cyanobakterier (mm 3 /l),34 Mycket liten biomassa Potentiellt toxinprod. cyanobakterier 4 Måttligt antal släkten Gonyostomum semen (mm 3 /l),3 Mycket liten biomassa Jämförvärde Avvikelse Totalvolym alger (mm 3 /l),5 Stor Vattenblommande cyanobakterier (mm 3 /l),5 Mycket stor Potentiellt toxinprod. cyanobakterier 3 Tydlig Gonyostomum semen (mm 3 /l),1 Ingen eller obetydlig Bedömning av tillstånd och påverkansgrad A = Mycket näringsfattigt tillst./ingen eller obetydlig påv. B = Näringsfattigt tillstånd/svag påverkan 85-89 9-99 -3 4-7 C = Måttligt näringsrikt tillstånd/tydlig påverkan Tillstånd C-D C-D C D D = Näringsrikt tillstånd/stark påverkan Påverkan C-D D C C-D E = Mycket näringsrikt tillstånd/mycket stark påverkan 3 Klorofyll (µg/l) 2 1 1996 1998 2 22 24 26 28 6 Totalbiomassa (mm 3 /l) 4 2 199 1995 2 25 21 1 Trofiskt index 75 5 25 1985 199 1995 2 25 21 8 Antal taxa 6 4 2 1985 199 1995 2 25 21 Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

134. Alsen Profundalfauna Värde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse BQI-index 1,1 Lågt index 2 Stor O/C-index 5,64 Måttligt högt index 8,5 Ingen eller liten Bedömning av tillstånd 88-3 4 5-7 Bed. av närings- och syretillstånd Näringsämn./organiskt mtrl. B B B A=näringsfattigt/syrerikt Syresituationen i bottenv. B C B B=måttligt näringsrikt/måttligt syrerikt C=näringsrikt/syrebrist 15 1 5 Antal taxa 4 3 2 1 Individtäthet (antal/m 2 ) 1985 199 1995 2 25 21 1985 199 1995 2 25 21 Sublitoralfauna Värde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse BQI-index 1, Mycket lågt index 2 Stor O/C-index 6,17 Måttligt högt index 8,5 Ingen eller liten Bedömning av tillstånd -4 5-7 Bed. av näringstillst. Bed. av syretillst. Näringsämn./organiskt mtrl. B C A=näringsfattigt A=syrerikt Syresituationen i bottenv. B B-A B=måttligt näringsrikt B=måttligt syrerikt C=näringsrikt C=syrebrist 15 Antal taxa 2 Individtäthet (antal/m 2 ) 1 5 15 1 5 1998 2 22 24 26 28 1998 2 22 24 26 28 Missbildningar, mundelsskador på chironomider Profundal 2 21 22 23 24 25 26 27 Totalantal individer (n) 43 31 75 118 35 186 75 29 Antal individer med missbildning 1 Andel missbildningar,2 Andel missbildningar (%) 2,3 Sublitoral 2 21 22 23 24 25 26 27 Totalantal individer (n) 23 11 11 17 51 57 29 25 Antal individer med missbildning 1 1 1 Andel missbildningar,4,2,34 Andel missbildningar (%) 4,3 2,, 3,4, Totalt 2 21 22 23 24 25 26 27 Totalantal individer (n) 66 42 86 135 86 243 14 54 Antal individer med missbildning 2 1 1 Andel missbildningar,3,1,,1, Andel missbildningar (%) 3, 1,2, 1,, Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

134. Alsen Syntes En sammanvägning av de kemiska och biologiska undersökningarna visade att sjön var måttligt näringsrik. Fosforhalterna har minskat sedan mitten på 7-talet för att stabiliseras under början av 2-talet. Låga syrehalter har uppmätts i bottenvattnet nästan varje år. Sjön har uppvisat en mycket god buffertkapacitet och inga försurningsproblem har förekommit. Sammantaget visade växtplanktonundersökningen på ett näringsrikt tillstånd. Jämfört med ett ursprungligt tillstånd bedömdes påverkan som stark. Vidare bedömdes risken för långvariga blomningar av blågrönalger vara tydlig. Alsen ligger på gränsen mellan måttligt näringsrik och näringsrik och bedömningarna har varierat över åren. Under de senaste tre åren har dock bedömningen av näringstillståndet varit oförändrad. Jämfört med tidigare år har klorofyllhalten visat på en minskande trend. Bottenfaunan undersöktes i sublitoralen (ca 7 m djup) och profundalen (ca 15 m djup). Artantalet var mycket lågt i sublitoralen och måttligt högt i profundalen. Bottenfaunans sammansättning indikerade måttligt näringsrika respektive måttligt syrerika förhållanden i profundalen. I sublitoralen bedömdes näringsrika förhållanden och ett måttligt syrerikt tillstånd föreligga. Inga missbildade fjädermygglarver observerades. Fjädermygglarver med mundelsskador har emellertid påträffats vid tre tidigare tillfällen i sublitoralytan, vilket indikerar en föroreningspåverkan av miljögifter, sannolikt metaller. Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

1349. Alsens utlopp, vid Edö Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd P-tot (mg/l),24 Måttligt hög halt PO 4 (mg/l),1 - N-tot (mg/l),777 Hög halt NO 2/3 (mg/l),32 - NH 4 (mg/l),23 Mycket låg halt,6 Totalfosfor (mg/l) 1,5 Totalkväve (mg/l),4 1,,2,5, 199 1995 2 25 21, 199 1995 2 25 21 Transport Medelvärde Tillstånd Fosfor (ton/år) 1,49 - Arealförlust P (kg P/ha år),8 Låga förluster Kväve (ton/år) 51 - Arealförlust N (kg N/ha år) 2,71 Måttligt höga förluster 4 Totalfosfor (ton/år) 1 Totalkväve (ton/år) 3 2 5 1 199 1995 2 25 21 199 1995 2 25 21 Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt (mg/l) 6,9 Måttligt syrerikt tillstånd TOC (mg/l) 9,2 Måttligt hög halt 2 Syre (mg/l) 3 TOC (mg/l) 15 1 5 2 1 1998 2 22 24 26 28 21 1998 2 22 24 26 28 21 Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

1349. Alsens utlopp, vid Edö Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färgtal 53 Måttligt färgat vatten Turbiditet (FNU) 2,4 Måttligt grumligt vatten 15 Färgtal 8 Turbiditet (FNU) 1 5 6 4 2 1998 2 22 24 26 28 21 1998 2 22 24 26 28 21 Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),42 Mycket god buffertkapacitet ph 7,4 Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),16 ph 7,6,4,2 Alkalinitet (mekv/l) 8, 7,5 7, 6,5 ph, 1998 2 22 24 26 28 21 6, 1998 2 22 24 26 28 21 Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

1349. Alsens utlopp, vid Edö Metaller i vatten Medelvärde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Cu (µg/l) 1,4 Låg halt 1,3 Liten Zn (µg/l) 29 Måttligt hög halt 4,3 Tydlig Cd (µg/l),2 Låg halt,14 Liten Pb (µg/l) 1,14 Måttligt hög halt,32 Liten Cr (µg/l),37 Låg halt,4 Ingen Ni (µg/l),73 Låg halt 1 Ingen As (µg/l),56 Låg halt,4 Liten Transport Medelvärde Medelvärde Al (ton/år) 7,2 Ni (ton/år),41 Co (ton/år),5 Pb (ton/år),74 Cu (ton/år),84 Zn (ton/år) 1,8 Cd (ton/år),1 As (ton/år),33 Cr (ton/år),21 Hg (ton/år),4 4, Vattenföring (m 3 /s),6 Cd (ton/år) 3, 2, 1,,4,2, 199 1995 2 25 21, 199 1995 2 25 21,15 Pb (ton/år) 4 Zn (ton/år),1,5 3 2 1, 199 1995 2 25 21 199 1995 2 25 21 Syntes De vattenkemiska analyserna visade att vattnet var måttligt näringsrikt och att kvävehalten var hög. Arealförlusten har bedömts som låg för fosfor samt måttligt hög för kväve. Sedan 2 har värdena på alkalinitet och ph ökat något, samtidigt som färgtalen och turbiditeten minskat. Metallanalyserna visade att zink- och blyhalterna var måttligt höga medan övriga halter var låga. Halterna var lägre än i Kärrafjärdens utlopp för samtliga metaller utom nickel. Transporten av näringsämnen och metaller var i och med årets måttliga flöden relativt låga. Metalltransporterna av kadmium, koppar, zink och bly var betydligt lägre än i både Kärrafjärdens avflöde och Stora Hammarsundet. Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

144. Fagertärn Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd P-tot (mg/l),11 Låg halt N-tot (mg/l),364 Måttligt hög halt NO 2/3 (mg/l),41 - NH 4 -N (mg/l),35 - N-tot/P-tot-kvot 34 Kväveöverskott,6 Totalfosfor (mg/l) 1,5 Totalkväve (mg/l),4 1,,2,5 1985 199 1995 2 25 21, 1985 199 1995 2 25 21 Syretillstånd och syretärande ämnen Medelvärde Tillstånd TOC (mg/l) 9,9 Måttligt hög halt 2 15 1 5 TOC (mg/l) Syrehalter mäts ej i provpunkten 1985 199 1995 2 25 21 Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färgtal 9 Betydligt färgat vatten Siktdjup (m) 1,6 Litet siktdjup 15 Färgtal 1 5 1985 199 1995 2 25 21 4 Siktdjup (m) 3 2 1 1985 199 1995 2 25 21 Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

144. Fagertärn Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),3 Mycket svag buffertkapacitet ph 6, Surt Min Alkalinitet (mekv/l),2 ph 5,72,5,4,3,2,1, Alkalinitet (mekv/l) 1985 199 1995 2 25 21 7, 6,5 6, 5,5 5, ph 1985 199 1995 2 25 21 Planktiska alger Värde Tillstånd Klorofyll (µg/l) 1,1 Hög halt 1 Klorofyll (µg/l) 5 1995 2 25 21 Syntes Fagertärn är en nationell referenssjö. De vattenkemiska analyserna visade att sjön var näringsfattig och att kvävehalten var måttligt hög. Halterna har minskat kontinuerligt sedan 9-talet. Under slutet av 199-talet ökade vattnets färgtal samtidigt som siktdjupet minskade i sjön. Därefter tycks värdena ha stabiliserat sig igen. Vattnet var surt och hade en mycket svag buffertkapacitet. ph-värdet i februari 24 var så lågt att djurlivet i sjön sannolikt påverkats negativt. Klorofyllhalten var hög på gränsen till måttligt hög. Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

152. Stora Trehörningen Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd P-tot (mg/l),6 Låg halt N-tot (mg/l),35 Måttligt hög halt N-tot/P-tot-kvot 62 Kväveöverskott,6 Totalfosfor (mg/l),8 Totalkväve (mg/l),4,2,6,4,2 1994 1999 24 29, 1994 1999 24 29 Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt bottenvatten (mg/l) 6,2 Måttligt syrerikt tillstånd TOC (mg/l) 11,3 Måttligt hög halt 15 Syre (mg/l) 15 TOC (mg/l) 1 1 5 5 1994 1999 24 29 2 22 24 26 28 21 Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färgtal 85 Betydligt färgat vatten Turbiditet (FNU),5 Ej eller obetydligt grumligt vatten Siktdjup (m) 2,4 Litet siktdjup 15 Färgtal 6 Siktdjup (m) 1 4 5 2 1994 1999 24 29 1994 1999 24 29 Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

152. Stora Trehörningen Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),7 Svag buffertkapacitet ph 6,6 Svagt surt Min Alkalinitet (mekv/l),6 ph 6,5,3 Alkalinitet (mekv/l) 7,5 ph,2,1, 1994 1999 24 29 6,5 5,5 4,5 1994 1999 24 29 Syntes Sjön var förhållandevis näringsfattig med goda syreförhållanden i bottenvattnet. Fosfor- och kvävehalterna har legat stabilt under 2-talet. Färgtalet visade en tendens att öka under slutet på 9-talet samtidigt som siktdjupet minskade. Sedan 2 tycks värdena ha stabiliserat sig. Sjön var svagt sur med en svag buffertkapacitet och relativt låga ph-värden. Det minvärde för ph på 5, som uppmättes 1999 innebar sannolikt att skador uppstod på faunan, även om senare ph-värden tycks hålla sig ovanför 6,. Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

156. Unden Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd P-tot (mg/l),5 Låg halt N-tot (mg/l),66 Hög halt N-tot/P-tot-kvot 132 Kväveöverskott,3 Totalfosfor (mg/l) 1, Totalkväve (mg/l),2,1,5 1994 1999 24 29, 1994 1999 24 29 Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt bottenvatten (mg/l) 1,9 Syrerikt tillstånd TOC (mg/l) 5, Låg halt 15 Syre (mg/l) 1 TOC (mg/l) 1 5 5 1994 1999 24 29 2 22 25 28 Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färgtal 13 Svagt färgat vatten Turbiditet (FNU),2 Ej eller obetydligt grumligt vatten Siktdjup (m) 9,8 Mycket stort siktdjup 2 Färgtal 2 Siktdjup (m) 15 15 1 1 5 1994 1999 24 29 5 1994 1999 24 29 Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

156. Unden Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),7 Svag buffertkapacitet ph 6,7 Svagt surt Min Alkalinitet (mekv/l),7 ph 6,7,15,1,5 Alkalinitet (mekv/l) 7,5 7, 6,5 6, ph, 1994 1999 24 29 5,5 1994 1999 24 29 Syntes Sjön bedömdes som mycket näringsfattig och kvävehalten var hög. Vattnet var svagt färgat och hade en låg halt av organiskt material. Siktdjupet har visat en nedåtgående trend sedan mätningarna började, och årets värde är det lägsta som hittills uppmätts. I bottenvattnet var syresituationen mycket god, med höga syrehalter. Buffertkapaciteten var relativt svag, men det finns inga tendenser till surstötar i den fria vattenmassan. phvärdet och buffertkapaciteten har visat en svag tendens att öka sedan slutet på 9-talet. Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

1569. Undens utlopp Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd P-tot (mg/l),6 Låg halt PO 4 (mg/l),8 - N-tot (mg/l),622 Måttligt hög halt NO 2/3 (mg/l),435 - NH 4 (mg/l),14 Mycket låg halt,1 Totalfosfor (mg/l) 1,5 Totalkväve (mg/l),5 1,,5, 1996 1998 21 24 26 29, 1996 1998 21 24 26 29 Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt (mg/l) 7,7 Syrerikt tillstånd TOC (mg/l) 4,5 Låg halt 2 Syre (mg/l) 15 TOC (mg/l) 15 1 5 1 5 1998 2 22 24 26 28 21 1996 1998 21 24 26 29 Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

1569. Undens utlopp Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färgtal 26 Måttligt färgat vatten Turbiditet (FNU),4 Ej eller obetydligt grumligt vatten 15 Färgtal 1,5 Turbiditet (FNU) 1 1, 5,5 1996 1998 21 24 26 29, 1996 1998 21 24 26 29 Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),7 Svag buffertkapacitet ph 6,6 Svagt surt Min Alkalinitet (mekv/l),6 ph 6,4,15,1,5 Alkalinitet (mekv/l) 7,5 7, 6,5 6, ph, 1996 1998 21 24 26 29 5,5 1996 1998 21 24 26 29 Syntes Vattnet var liksom tidigare år mycket näringsfattigt med en hög kvävehalt. Alkaliniteten visade på en svag buffertkapacitet samtidigt som ph visade på ett svagt surt tillstånd. Värdena på både alkalinitet och ph ökade mellan 1997 och 23, men verkar sedan ha stabiliserat sig. Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

157. Viken Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd P-tot (mg/l),1 Låg halt N-tot (mg/l),433 Måttligt hög halt N-tot/P-tot-kvot 45 Kväveöverskott,15 Totalfosfor (mg/l) 1, Totalkväve (mg/l),1,5,5 1996 1998 21 24 26 29, 1996 1998 21 24 26 29 Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt bottenvatten (mg/l),6 Syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd TOC (mg/l) 7,3 Låg halt 15 Syre (mg/l) 15 TOC (mg/l) 1 1 5 5 1996 1998 21 24 26 29 1996 1998 21 24 26 29 Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färgtal 35 Måttligt färgat vatten Turbiditet (FNU) 1,5 Måttligt grumligt vatten Siktdjup (m) 3,2 Måttligt siktdjup 8 Färgtal 6 Siktdjup (m) 6 4 2 4 2 1996 1998 21 24 26 29 1996 1998 21 24 26 29 Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

157. Viken Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),19 God buffertkapacitet ph 7,1 Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),17 ph 6,9,3,2,1 Alkalinitet (mekv/l) 8, 7,5 7, 6,5 ph, 1996 1998 21 24 26 29 6, 1996 1998 21 24 26 29 Syntes Sjön var näringsfattig med en låg halt av fosfor och en måttligt hög halt av kväve. I bottenvattnet uppstår årligen syrebrist med låga syrehalter under sommaren. Inga försurningsproblem förekommer. ph-värdet och alkaliniteten ökade mellan 1997 och 23, men verkar sedan ha stabiliserat sig. Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

158. Örlen Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd P-tot (mg/l),8 Låg halt N-tot (mg/l),492 Måttligt hög halt N-tot/P-tot-kvot 64 Kväveöverskott,2 Totalfosfor (mg/l) 1, Totalkväve (mg/l),15,1,5,5, 1996 1998 21 24 26 29, 1996 1998 21 24 26 29 Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt bottenvatten (mg/l) 2,5 Syrefattigt tillstånd TOC (mg/l) 8,6 Måttligt hög halt 2 Syre (mg/l) 15 TOC (mg/l) 15 1 5 1 5 1996 1998 21 24 26 29 1996 1998 21 24 26 29 Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färgtal 3 Måttligt färgat vatten Turbiditet (FNU),6 Svagt grumligt vatten Siktdjup (m) 4,2 Måttligt siktdjup 6 Färgtal 8 Siktdjup (m) 4 2 6 4 2 1996 1998 21 24 26 29 1996 1998 21 24 26 29 Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

158. Örlen Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),44 Mycket god buffertkapacitet ph 7,5 Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),4 ph 7,2,6,4,2 Alkalinitet (mekv/l) 8,5 8, 7,5 7, ph, 1996 1998 21 24 26 29 6,5 1996 1998 21 24 26 29 Syntes Sjön var näringsfattig med en låg halt av fosfor och en måttligt hög halt av kväve. Kvävehalterna ökade under slutet av 9-talet, men trenden verkar sedan ha vänt nedåt igen. Ett svagt syretillstånd uppmäts regelbundet i bottenvattnet sommartid. Siktdjupet har visat en tendens att minska sedan 1997. Försurningsproblem förekommer inte. ph-värdet har ökat något sedan 2, då värdet var det lägsta sedan mätningarna började. Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

1585. Forsviksån Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd P-tot (mg/l),11 Låg halt PO 4 (mg/l),2 - N-tot (mg/l),439 Måttligt hög halt NO 2/3 (mg/l),13 - NH 4 (mg/l),37 Mycket låg halt,8 Totalfosfor (mg/l) 1,5 Totalkväve (mg/l),6,4,2 1,,5, 1985 199 1995 2 25 21, 1985 199 1995 2 25 21 Syretillstånd och syretärande ämnen Medelvärde Tillstånd TOC (mg/l) 8,1 Måttligt hög halt 25 TOC (mg/l) 2 15 1 5 1996 1998 21 24 26 29 Syrehalter mäts ej i provpunkten Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färgtal 41 Måttligt färgat vatten Slamhalt (mg/l) 1,8 Låg slamhalt 15 Färgtal 1 Siktdjup mäts ej i provpunkten 5 1985 199 1995 2 25 21 Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

1585. Forsviksån Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),19 God buffertkapacitet ph 7,35 Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),14 ph 6,68,5,4,3,2,1, Alkalinitet (mekv/l) 1985 199 1995 2 25 21 8, 7,5 7, 6,5 6, ph 1985 199 1995 2 25 21 Metaller i vatten Medelvärde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Cu (µg/l),7 Låg halt 1,3 Ingen Zn (µg/l) 1,3 Mycket låg halt 4,3 Ingen Cd (µg/l),6 Mycket låg halt,14 Ingen Pb (µg/l),18 Mycket låg halt,32 Ingen Cr (µg/l),15 Mycket låg halt,4 Ingen Ni (µg/l),25 Mycket låg halt 1 Ingen As (µg/l),28 Mycket låg halt,4 Ingen Syntes En låg halt av totalfosfor visade att vattnet var näringsfattigt på gränsen till måttligt näringsrikt. Medelhalten av totalkväve var måttligt hög. Alkaliniteten visade på en god buffertkapacitet, och vattnet bedömdes som oförsurat. ph-värdet har ökat sedan början på 9-talet. Metallhalterna var låga eller mycket låga och jämförbara med tidigare år. Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

159. Bottensjön Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd P-tot (mg/l),15 Måttligt hög halt N-tot (mg/l),512 Måttligt hög halt NO 2/3 (mg/l),114 - NH 4 -N (mg/l),42 - N-tot/P-tot-kvot 35 Kväveöverskott,3 Totalfosfor (mg/l),2,1, 1996 1998 21 24 26 29,8 Totalkväve (mg/l),6,4,2, 1996 1998 21 24 26 29 Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt bottenvatten (mg/l), Syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd TOC (mg/l) 8, Låg halt 15 Syre (mg/l) 2 TOC (mg/l) 1 5 15 1 5 1996 1998 21 24 26 29 1996 1998 21 24 26 29 Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färgtal 4 Måttligt färgat vatten Turbiditet (FNU) 1,5 Måttligt grumligt vatten Siktdjup (m) 2,4 Litet siktdjup 15 Färgtal 6 Siktdjup (m) 1 4 5 2 1996 1998 21 24 26 29 1996 1998 21 24 26 29 Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

159. Bottensjön Surhet/försurning Median Tillstånd Alkalinitet (mekv/l),21 Mycket god buffertkapacitet ph 7,1 Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),17 ph 6,9,4,3 Alkalinitet (mekv/l) 8, 7,5 ph,2,1, 1996 1998 21 24 26 29 7, 6,5 6, 1996 1998 21 24 26 29 Syntes Fosforhalterna visade att sjön var måttligt näringsrik på gränsen till näringsfattig. Halterna av fosfor och kväve har legat relativt stabilt sedan 1997. Ett syrefritt eller ett nästan syrefritt tillstånd mäts vissa somrar upp i bottenvattnet. Inga försurningsproblem har förekommit. ph-värdet och alkaliniteten har visat en tendens att öka sedan 2. Bilaga 1 - Resultat lokal för lokal

Bilaga 2 Vattenkemiska undersökningar Medins Bilaga 2 - Vattenkemiska undersökningar

VATTENKEMI I NORRA VÄTTERNS TILLRINNINGSOMRÅDE 27 113 Skyllbergsån Datum Temp Turb Abs Färgtal TOC Kond ph Alk Tot-N Tot-P Syre Syre ( C) (FNU) (42) (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (%) 27-3-12 3,1 1,9,36 18 18, 8,1 7,2,24 1,3,22 12,8 97 27-5-7 13,3 2,4,22 11 12, 11,2 7,4,4,82,29 11, 15 27-8-13 2,1 1,95,11 55 11, 12,7 7,3,66,56,22 6,3 71 27-11-6 5,4 3,1,22 11 1, 11,7 7,3,51,87,2 1,9 88 Min 3,1 1,9,11 55 1, 8,1 7,2,24,56,2 6,3 71 Medel 1,5 2,34,23 114 12,8 1,9 7,3,45,89,23 1,3 9 Max 2,1 3,1,36 18 18, 12,7 7,4,66 1,3,29 12,8 15 Datum Al Co Cu Cd Cr Ni Pb Zn As Hg (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) 27-3-12 262,31 1,1,2,33,7,4 6,5,3 27-5-7 97,2 1,3,8,22,8,4 <3,5 <,2 27-8-13 18,14 1,4 <,2,9,6,2 <1,5 <,2 27-11-6 75,9 1,2 <,2,17,6,3 3,4,5 Min 18,9 1,1 <,,9,6,2 1,5,4 <,2 Medel 113,18 1,3,1,2,7,3 3,4,5,3 Max 262,31 1,4,2,33,8,4 6,,5,5 1145 Orkaren Datum Temp Turb Abs Färgtal TOC Kond ph Alk Tot-N Tot-P Syre Syre ( C) (FNU) (42) (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (%) 27-3-12 3,1,6,32 16 14, 6,1 7,,17,72,11 11,7 87 27-5-7 14,3,4,23 115 15, 8, 7,2,26,64,1 7,3 74 27-8-13 2,8,7,22 11 13, 8,4 6,8,47,54,8 4,1 47 27-11-6 5,1,7,25 125 13, 6,8 6,8,22,62,7 9,2 74 Min 3,1,4,22 11 13, 6,1 6,8,17,54,7 4,1 47 Medel 1,8,59,26 128 13,8 7,3 7,,28,63,9 8,1 71 Max 2,8,7,32 16 15, 8,4 7,2,47,72,11 11,7 87 Datum Al Co Cu Cd Cr Ni Pb Zn As Hg (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) 27-3-12 197,7,82,1,3,4,3 1,3,4 27-5-7 113,13,935,5,25,6,2 1,3,2 27-8-13 6,9,84,648,12,17,7,2 1,4 <,2 27-11-6 11,4,765 <,2,26,4,2 5,3,3 Min 61,4,6 <,2,17,4,2 5,3,3 <,2 Medel 12,27,8,7,24,5,2 8,9,4,3 Max 197,84,9,12,3,7,3 1,3,4,4 Bilaga 2 - Vattenkemiska undersökningar

1149 Venaån Datum Temp Turb Abs Färgtal TOC Kond ph Alk Tot-N Tot-P Syre Syre ( C) (FNU) (42) (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (%) 27-3-12,8,5,29 145 1, 4,4 6,5,7,53,9 14,4 11 27-5-7 11,6,6,23 115 13, 6,5 7,3,19,6,12 9,9 95 27-8-13 19,4 1,8,24 12 16, 8,6 7,4,55,67,12 8,7 97 27-11-6 4,6,9,28 14 14, 5,7 6,8,15,6,1 12,4 98 Min,8,5,23 115 1, 4,4 6,5,7,53,9 8,7 95 Medel 9,1,94,26 13 13,3 6,3 7,,24,6,11 11,4 98 Max 19,4 1,8,29 145 16, 8,6 7,4,55,67,12 14,4 11 Datum Al Co Cu Cd Cr Ni Pb Zn As Hg (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) 27-1-17 292 3,31 14,3,742,45 1,,8 34,9,2 27-2-12 249 1,63 7,5,387,34,8,4 21,8,2 27-3-12 237 3, 1,6,56,29,8,5 25,8,5 27-4-1 177,91 7,55,349,34,7,4 16 1, <,2 27-5-7 154,93 1,6,379,26 1,,8 16 2,6,4 27-6-11 11 1,77 12,6,55,26 1, 1,3 17 2,7,5 27-7-18 184 2,5 14,8,478,41 1,1,7 17 3,7,4 27-8-13 115 4,53 12,5,672,29 1,59,8 18 3,12,3 27-9-17 16 5,86 5,64,637,19,6 3,7 22 2,4 <,2 27-1-8 178 1,73 12,124,29,9,6 17 2,3 <,2 27-11-6 192 1,68 1,5,1,39,8,7 23 1,7,5 27-12-17 231 1,39 8,26,296,37,724,4 18 1,,3 Min 16,91 5,6,1,19,6,4 15,8,8 <,2 Medel 185 2,44 1,6,4,32,9,9 2,3 1,9,3 Max 292 5,86 14,8,7,45 1,6 3,7 33,9 3,7,5 122 Salaån Datum Temp Turb Abs Färgtal TOC Kond ph Alk Tot-N Tot-P Syre Syre ( C) (FNU) (42) (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (%) 27-3-12 2,6 13,5,17 85 11, 22,3 7,,19 1,6,28 1,9 81 27-5-7 13,9 2,7,11 55 1, 53,7 7,4,58,98,32 8 8 27-8-13 21 1,5,16 8 12, 52,8 7,2 1,1,64,31 2,3 29 27-11-6 5,2 22,16 8 12, 78,8 7,1,57 1,8,59 9 72 Min 2,6 1,5,11 55 1, 22,3 7,,19,64,28 2,3 29 Medel 1,7 9,81,15 75 11,3 51,9 7,2,61 1,26,38 7,6 66 Max 21, 22,,17 85 12, 78,8 7,4 1,1 1,8,59 1,9 81 Datum Al Co Cu Cd Cr Ni Pb Zn As Hg (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) 27-1-17 11,26 1,8,47,91 1,8 6,3 255,416 <,2 27-2-12 226,22 1,4,17,23 1,7 3, 185,3 <,2 27-3-12 576,39 1,5,22,46 1,4 3,9 157,429,4 27-4-1 145,24,9,15,21 1,3 5,1 149,434 <,2 27-5-7 63,5,6,16,7 1,4 6,3 9,476 <,2 27-6-11 37 1,13,4,7,8 1,2 2,4 46,554 <,2 27-7-18 57,46,5,9,17 1,2 1,7 59,61 <,2 27-8-13 3,77,4,1,14,9,8 15,669 <,2 27-9-17 17,21,6,1,4,8 1,2 18,439 <,2 27-1-8 212,31 1,1,23,3 1,3 4,9 116 1,53 <,2 27-11-6 14,39 1,7,21,57 1,3 5,7 17,653,3 27-12-17 263,25,9,22,26 1,4 4,8 197,462 <,2 Min 17,21,4,1,4,8,8 14,7,3 <,2 Medel 314,43 1,,17,28 1,3 3,8 121,3,6,2 Max 11 1,13 1,8,47,91 1,8 6,3 255, 1,5,4 Bilaga 2 - Vattenkemiska undersökningar

123 Dalbyån Datum Temp Turb Abs Färgtal TOC Kond ph Alk Tot-N Tot-P Syre Syre ( C) (FNU) (42) (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (%) 27-3-12 2,9,7,14 7 9,2 1,4 7,2,3,8,18 9,9 75 27-5-7 14,8 1,3,1 5 9,2 9,8 7,2,27,51,18 9,4 96 27-8-13 22,6 1,65,6 3 1, 9,4 7,2,33,46,13 7,8 92 27-11-6 5,1 1,65,8 4 1, 9,7 7,3,34,62,2 11,6 94 Min 2,9,7,6 3 9,2 9,4 7,2,27,46,13 7,8 75 Medel 11,4 1,33,1 48 9,6 9,8 7,2,31,6,17 9,7 89 Max 22,6 1,65,14 7 1, 1,4 7,3,34,8,2 11,6 96 Datum Al Co Cu Cd Cr Ni Pb Zn As Hg (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) 27-3-12 91,2,15 1,39,217,17,6 2,6 362,4 <,2 27-5-7 45,6,6,96,16,12,6,6 114,4 <,2 27-8-13 21,5,5 1,5,4,8,5,5 16,3 <,2 27-11-6 16,5,6,38 <,2,9,4,3 13,4 <,2 Min 17,5,4 <,2,8,4,3 13,3,3 <,2 Medel 44,8,9,6,11,5 1, 126,4,4 <,2 Max 91,15 1,4,217,17,6 2,6 362,,4 <,2 1255 Ekershyttebäcken Datum Temp Turb Abs Färgtal TOC Kond ph Alk Tot-N Tot-P Syre Syre ( C) (FNU) (42) (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (%) 27-3-12 3,6 1,3,16 8 13, 47,5 7,2,27 1,2,9 12,3 94 27-5-7 12,1 1,45,7 35 12, 96,1 7,6,64 2,5,1 9,6 92 27-8-13 19 1,25,6 3 12, 136, 7,5,87,82,1 8,3 91 27-11-6 5,4 1,15,16 8 11, 37,4 7,5,62,72,11 11,2 91 Min 3,6 1,15,6 3 11, 37,4 7,2,27,72,9 8,3 91 Medel 1, 1,29,11 56 12, 79,3 7,5,6 1,31,1 1,4 92 Max 19, 1,45,16 8 13, 136, 7,6,87 2,5,11 12,3 94 Datum Al Co Cu Cd Cr Ni Pb Zn As Hg (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) 27-3-12 152,57,815,214,19 2,8 8,7 129,6,3 27-5-7 42,5,52,477,192,8 3,7 7,6 14,8 <,2 27-8-13 15,6,39,584,918,6 2,2 5,2 65 1, <,2 27-11-6 41,3,16,74,214,11 1,3 2,3 4,6 <,2 Min 16,16,5,2,6 1,3 2,3 4,2,6 <,2 Medel 63,41,6,13,11 2,5 5,9 93,5,7,2 Max 152,57,8,21,19 3,7 8,7 14, 1,,3 Bilaga 2 - Vattenkemiska undersökningar

132 Alsundet Datum Temp Turb Abs Färgtal TOC Kond ph Alk Tot-N Tot-P Syre Syre ( C) (FNU) (42) (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (%) 27-1-17 7,7,21 15 12, 1,7 7,2,31 1,5,36 12,5 93 27-2-12 1, 3,4,18 9 11, 11,5 7,1,33 1,2,3 11,8 86 27-3-12 2,9 6,7,2 1 1, 9,9 7,2,29 1,7,34 12, 9 27-4-1 5,4 2,2,16 8 11, 1,6 7,2,32 1,7,22 11,8 95 27-5-7 12,3 2,5,14 7 1, 11, 7,4,31 1,2,36 11, 15 27-6-11 21,5 1,2,11 55 8,8 11,1 7,4,38,7,26 1,7 121 27-7-18 19,3 2,8,1 5 1, 11,8 7,3,43,68,28 7,9 87 27-8-13 2,5 2,,1 5 9,5 11,7 7,2,46,62,23 6,5 73 27-9-17 13,1 1,1,9 45 12,6 7,4,5,58,2 8,6 83 27-1-8 11,8 1,6,13 65 11, 13,6 7,3,56,76,27 8,7 75 27-11-6 6,6 2,8,1 5 9,6 12,8 7,3,48,77,29 1,7 88 27-12-17 1,6 7,5,2 1 1, 12 7,1,42 1,6,31 12,3 85 Min 1, 1,1,9 45 8,8 9,9 7,1,29,58,2 6,5 73 Medel 1,5 3,46,14 72 1,3 11,6 7,3,4 1,8,29 1,4 9 Max 21,5 7,7,21 15 12, 13,6 7,4,56 1,7,36 12,5 121 Datum NO 2/3 NH 4 PO 4 Si (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) 27-1-17,94,38 <,1 3,8 27-2-12,6 <,1,1 3,3 27-3-12 1,2,67,2 3,7 27-4-1,59,23 <,5 3,3 27-5-7,42,25 <,5 1,8 27-6-11,18,33 <,5,15 27-7-18,13,34 <,5,36 27-8-13,1,87 <,5,6 27-9-17,96,41 <,5 27-1-8,24,67,1 1,3 27-11-6,3,2,1 1,4 27-12-17 1,1,64,1 3,2 Min,96,1 <,1,15 Medel,491,42,3 2,8 Max 1,2,87,5 3,8 Bilaga 2 - Vattenkemiska undersökningar

133 Dohnaforsån Datum Temp Turb Abs Färgtal TOC Kond ph Alk Tot-N Tot-P Syre Syre ( C) (FNU) (42) (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (%) 27-1-17 1,8 3,8,28 14 13, 6, 6,4,8,91,19 12,5 93 27-2-12,1 1,6,2 1 12, 6,2 6,5,12,65,11 12,2 86 27-3-12 2,9 8,,25 125 1, 6,2 6,7,9 1,2,39 12,8 95 27-4-1 4,5 2,1,18 9 9,6 6,5 6,8,15,73,16 12,3 97 27-5-7 13,7 3,9,17 85 11, 6,3 7,,19,65,38 8,8 87 27-6-11 2,9 2,7,21 15 13, 6,6 6,8,22,72,5 6, 66 27-7-18 17,9 5,1,39 195 21, 5,9 6,6,18,81,42 6, 64 27-8-13 19,4 4,6,21 15 12, 7,4 6,8,26,72,54 6,1 68 27-9-17 1,9 3,8,16 8 8,2 6,8,23,55,24 7,6 7 27-1-8 9, 3,6,34 17 17, 7,7 6,9,23,9,25 9,4 81 27-11-6 5,2,31 155 18, 1,6 6,9,33 1,9,12 1,4 84 27-12-17 2,2 3,8,27 135 11, 6, 6,6,13,66,13 13,2 93 Min,1 1,6,16 8 9,6 5,9 6,4,8,55,11 6, 64 Medel 9, 3,91,25 124 13,4 7, 6,7,18,87,38 9,8 82 Max 2,9 8,,39 195 21, 1,6 7,,33 1,9,12 13,2 97 Datum NO 2/3 NH 4 PO 4 Si (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) 27-1-17,38,33 <,1 3,9 27-2-12,22,35 <,5 3,5 27-3-12,68,37,8 3,6 27-4-1,2,37 <,5 3, 27-5-7,12,32 <,5 2,3 27-6-11,91,61 <,5 2,3 27-7-18,88,77,8 2,8 27-8-13,98,4,5 2,2 27-9-17,1,13 <,5 3,8 27-1-8,24,21 <,5 3,9 27-11-6 1,,6,23 4,7 27-12-17,24,38 <,5 3,8 Min,88,13 <,5 2,2 Medel,288,4,7 3,32 Max 1,,77,23 4,7 Bilaga 2 - Vattenkemiska undersökningar

1349 Alsen, Edö Datum Temp Turb Abs Färgtal TOC Kond ph Alk Tot-N Tot-P Syre Syre ( C) (FNU) (42) (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (%) 27-1-17 2,6 4,7,15 75 1, 11,6 7,4,35 1,1,3 12,3 94 27-2-12,6 3,6,18 9 12, 11,3 7,,3 1,,22 11,5 82 27-3-12 2,2 3,3,19 95 1, 1,9 7,4,33 1,1,26 12, 86 27-4-1 5,9 2,7,16 8 12, 1,5 7,3,3 1,3,25 11,9 97 27-5-7 11,6 2,,14 7 1, 11,2 7,4,16,98,22 11, 15 27-6-11 24,6 1,5,1 5 9,2 11,6 7,8,38,73,21 9,7 117 27-7-18 18,3 2,9,9 45 9,9 11,7 7,4,4,67,2 8,8 95 27-8-13 21,8 1,9,8 4 8,6 11,5 7,6,41,52,22 9,5 11 27-9-17 13,9 1,8,7 35 12,5 7,5,45,57,18 9,1 9 27-1-8 11,1 2,,1 5 8,3 12,5 7,5,44,6,23 1,2 92 27-11-6 6,7 1,55,8 4 9,4 12,5 7,4,43,7,33 11,2 93 27-12-17 2,1 5,9,11 55 9,2 12,3 7,3,42,85,25 12,7 9 Min,6 1,5,7 35 8,3 1,5 7,,16,52,18 8,8 82 Medel 1,1 2,78,12 6 9,9 11,7 7,4,36,84,24 1,8 96 Max 24,6 5,9,19 95 12, 12,5 7,8,45 1,3,33 12,7 117 Datum NO 2/3 NH 4 PO 4 Si Al Co Cu Cd Cr Ni Pb Zn As Hg (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) 27-1-17,58,17,1 2,7 295,13 2,9,18,39,948 2,65 31,566 <,2 27-2-12,58 <,1 <,1 3,3 286,13 1,1,8,28,716 1,15 29,475 <,2 27-3-12,64,11,1 3,2 261,12 1,3,15,26,731,768 25,492,2 27-4-1,67,13,7 3,3 193,13 1,3,23,26,811 1,3 37,447 <,2 27-5-7,45,12 <,5 1,7 68,1,5 1,5,19,15,78 1,79 42,569 <,2 27-6-11,2,26 <,5,15 2,1,5 1,2,15,11,715,783 23,382 <,2 27-7-18,18,25 <,5,13 23,8,6 1,5,13,9,66 1,15 28,48 <,2 27-8-13,69,2 <,5,22 12,7,5 1,5,3,7,676,329 12,567 <,2 27-9-17,1,39,14 16,6,4 1,3 <,2 <,1,585,739 12,589 <,2 27-1-8,12,33,6,52 35,4,6 2,1,12,7,685 1,2 16,624 <,2 27-11-6,23 <,1,11,99 24,6 1,1,15,12,52,958 16,712 <,2 27-12-17,46,13,9 1,8 2,1 1,6,12,22,765 1,1 27,561 <,2 Min,69 <,1 <,5,13 13,4 1,1 <, <,1,5,3 11,7,4 <,2 Medel,357,19,8 1,64 12,8 1,5,1,2,7 1,2 24,8,5 <,2 Max,67,39,14 3,3 295,13 2,9,2,4,9 2,7 41,7,7 <,2 115 Åmmelången Datum Djup Siktdjup Siktdjup Temp Turb Abs Färg TOC Kond ph Alk Tot-N Tot-P Syre Syre (m) u kik (m) m kik (m) ( C) (FNU) (42) (mg Pt/l) (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (%) 27-8-28 y 2,2 1,8 17,7 1,55,11 55 11, 1,2 7,4,42,54,2 8,4 9 27-8-28 b 17,6 1,4,12 6 1, 1,2 7,4,42,54,17 8,2 87 Min 17,6 1,4,11 55 1, 1,2 7,4,42,54,17 8,2 87 Medel 17,7 1,48,12 58 1,5 1,2 7,4,42,54,19 8,3 89 Max 17,7 1,55,12 6 11, 1,2 7,4,42,54,2 8,4 9 Bilaga 2 - Vattenkemiska undersökningar

117 Åmmelången avflöde Datum Temp Turb Abs Färgtal TOC Kond ph Alk Tot-N Tot-P Syre Syre ( C) (FNU) (42) (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (%) 27-3-12 2,1 1,2,27 135 11, 9,7 7,4,34,96,17 12,7 92 27-5-7 11,8 1,65,2 1 12, 9,9 7,4,33,9,19 11, 15 27-8-13 22,1 2,4,9 45 12, 13,4 7,3,43,56,23 7,4 86 27-11-6 6,7 1,35,13 65 1, 1,5 7,4,41,57,16 1,8 9 Min 2,1 1,2,9 45 1, 9,7 7,3,33,56,16 7,4 86 Medel 1,7 1,65,17 86 11,3 1,9 7,4,38,75,19 1,5 93 Max 22,1 2,4,27 135 12, 13,4 7,4,43,96,23 12,7 15 Datum Al Co Cu Cd Cr Ni Pb Zn As Hg (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) 27-1-17 121,29 3,4,36,28,9 7,7 16,9 <,2 27-2-12 14,29 2,44,18,23,8 2,3 12,6,2 27-3-12 149,52 3,9,35,27,9 2,1 18,7,2 27-4-1 116,3 1,94,41,2,9 5,6 17,6 <,2 27-5-7 87,29 1,99,39,2,8 6,8 2,8 <,2 27-6-11 47,29 2,,34,16,7 7,9 16,9 <,2 27-7-18 3,13 4,18,2,13,7 4, 1,9 <,2 27-8-13 28,29 2,18,1,13,7 4,2 9,9 <,2 27-9-17 16,9 1,68 <,2,1,6 3,5 6,9 <,2 27-1-8 17,1 1,9,13,8,7 4,7 8 1,1 <,2 27-11-6 22,6 1,82 <,2,1,6 5,4 8,8 <,2 27-12-17 78,23 2,68,28,15,7 5,1 14,8 <,2 Min 16,6 1,7 <,,1,6 2,1 6,,6 <,2 Medel 71,24 2,4,2,16,7 5, 12,8,8 <,2 Max 149,52 4,2,4,28,9 7,9 19,7 1,1 <,2 127 Kärrafjärden Datum Djup Siktdjup Siktdjup Temp Turb Abs Färg TOC Kond ph Alk Tot-N Tot-P Syre Syre (m) u kik (m) m kik (m) ( C) (FNU) (42) (mg Pt/l) (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (%) 27-2-28 y 1, 1,5,26 13 13, 1,7 6,9,34,93,14 12, 87 27-2-28 4 2,1 11, 83 27-2-28 1 2,5 1, 77 27-2-28 14 2,4 8,4 63 27-2-28 b 2,4 3,1,13 65 1, 3,5 6,7,39 1,3,14 6,6 51 27-8-28 y 3,3 3 17,7,85,6 3 7,2 15,5 7,5,48,42,13 8,2 88 27-8-28 2 17,7 8,2 87 27-8-28 4 17,7 8,1 87 27-8-28 6 17,5 7,6 81 27-8-28 8 16,6 3,5 36 27-8-28 1 13,1,1 1 27-8-28 12 9,9,1 1 27-8-28 14 9,5,1 1 27-8-28 b 9,5 2,3,8 4 8, 16,3 7,1,55,62,18,1 1 Min 1,,85,6 3 7,2 1,7 6,7,34,42,13,1 1 Medel 1, 1,83,13 66 9,6 18,3 7,1,44,82,15 6, 53 Max 17,7 3,1,26 13 13, 3,5 7,5,55 1,3,18 12, 88 Medel ytvatten 9,4,95,16 8 1,1 13,1 7,2,41,68,14 1,1 88 Bilaga 2 - Vattenkemiska undersökningar

1271 Utfl Kärrafjärden Datum Temp Turb Abs Färgtal TOC Kond ph Alk Tot-N Tot-P Syre Syre ( C) (FNU) (42) (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (%) 27-1-17 3, 1,85,12 6 9,6 15,5 7,5,39,74,14 12,3 95 27-2-12,3 1,65,18 9 12, 13,6 7,2,38,88,14 12, 86 27-3-12 2,5 2,4,17 85 9,1 12,9 7,5,37,92,17 12,4 92 27-4-1 5,8 1,95,16 8 11, 14,1 7,4,36 1,2,16 12,5 11 27-5-7 11,4 1,95,12 6 9,1 14,3 7,5,37,94,18 1, 97 27-6-11 23,7,9,9 45 9,3 15,4 7,6,42,67,18 9,9 119 27-7-18 18,5 2,3,7 35 8,4 15,3 6,9,39,51,19 8,6 93 27-8-13 21,3 1,5,8 4 7,7 14,1 7,4,48,44,14 8,2 93 27-9-17 13,4 1,2,4 2 6,8 15,4 7,5,51,4,1 9, 88 27-1-8 11,2,95,6 3 7,1 15,6 7,5,49,4,9 9,9 93 27-11-6 6,7 1,5,7 35 7, 16,2 7,5,48,52,1 11,2 93 27-12-17 2,1 3,1,1 5 8, 15,8 7,3,45,58,1 14,5 13 Min,3,9,4 2 6,8 12,9 6,9,36,4,9 8,2 86 Medel 1, 1,73,11 53 8,8 14,9 7,4,42,68,14 1,9 96 Max 23,7 3,1,18 9 12, 16,2 7,6,51 1,2,19 14,5 119 Datum Al Co Cu Cd Cr Ni Pb Zn As Hg (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) 27-1-17 11,9 2,7,879,2,86 11,4 188,9 <,2 27-2-12 137,11 2,3,665,2,75 3,4 127,7 <,2 27-3-12 175,11 2,2,743,24,79 2,8 132,7 <,2 27-4-1 152,16 2,4,126,23,99 8,4 19,6 <,2 27-5-7 71,7,12 2,7,139,16,9 18,8 191,8 <,2 27-6-11 23,8,5 2,6,987,12,79 7,3 156,7 <,2 27-7-18 15,7,4 2,6,92,7,66 9,1 133,9 <,2 27-8-13 12,9,4 2,1,289,6,77 3,2 73,4,6 <,2 27-9-17 18,3,5 2,6,549,5,53 1,7 17 1, <,2 27-1-8 13,8,4 2,7,642,8,59 6,4 82,9 1,1 <,2 27-11-6 1,3 2, <,2 2,,52 2,6 81,3,8,5 27-12-17 77,6,5 2,4,7,12,63 4, 137,8 <,2 Min 1,3 2, <,2,5,52 2,6 73,4,6 <,2 Medel 68,7 2,4,75,29,73 7,3 133,2,8,2 Max 175,16 2,7,139 2,,99 18,8 191, 1,1,5 Bilaga 2 - Vattenkemiska undersökningar

134 Alsen Datum Djup Siktdjup Siktdjup Temp Turb Abs Färg TOC Kond ph Alk Tot-N Tot-P Syre Syre (m) u kik (m) m kik (m) ( C) (FNU) (42) (mg Pt/l) (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (%) 27-2-28 y,8 2,3,22 11 12, 9,3 6,7,24,94,17 11,7 85 27-2-28 5 1,6 11, 82 27-2-28 1 2,2 1,5 79 27-2-28 12 2,5 9,1 69 27-2-28 b 2,7 4,6,16 8 1, 11,9 6,9,36 1,2,28 7,7 6 27-8-28 y 2, 2 17,6 1,95,8 4 8,4 12,1 7,5,42,64,26 8,5 9 27-8-28 2 17,6 8,5 9 27-8-28 4 17,6 8,4 9 27-8-28 6 17,6 8,3 89 27-8-28 8 17,6 8,3 89 27-8-28 1 17,6 8,4 89 27-8-28 12 17,6 8,4 89 27-8-28 13 17,6 8,4 89 27-8-28 b 17,6 2,4,5 25 8, 12,1 7,5,43,66,38 8,4 89 Min,8 1,95,5 25 8, 9,3 6,7,24,64,17 7,7 6 Medel 12, 2,81,13 64 9,6 11,4 7,2,36,86,27 9, 84 Max 17,6 4,6,22 11 12, 12,1 7,5,43 1,2,38 11,7 9 Medel ytvatten 9,2 2,13,15 75 1,2 1,7 7,1,33,79,22 1,1 88 Datum Djup NO 2/3 NH4-N PO 4 Si Kfyll a (m) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) ug/l 27-2-28,5,54,7,8 3,6 27-2-28 13,73,13,15 3,4 27-8-28,5,12,3,7,14 8,9 27-8-28 13,13,4,7,11 Min,12,3,7,11 8,9 Medel,38,7,9 1,81 8,9 Max,73,13,15 3,6 8,9 152 Stora Trehörningen Datum Djup Siktdjup Siktdjup Temp Turb Abs Färg TOC Kond ph Alk Tot-N Tot-P Syre Syre (m) u kik (m) m kik (m) ( C) (FNU) (42) (mg Pt/l) (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (%) 27-8-27 y 2,9 2,7 17,4,55,19 95 11, 3,7 6,5,6,36,6 8,9 95 27-8-27 2 17,4 8,8 95 27-8-27 6 17,4 8,4 89 27-8-27 8 13,4 6,5 64 27-8-27 1 8,1 7,4 64 27-8-27 15 7,1 7,8 66 27-8-27 2 6,6 7,2 61 27-8-27 24 6,5 6,8 57 27-8-27 25 6,5 6,8 57 27-8-27 b 6,5,3,2 1 11, 4,4 6,6,12,41,1 6,7 57 Min 6,5,3,19 95 11, 3,7 6,5,6,36,6 6,5 57 Medel 1,7,43,2 98 11, 4,1 6,6,9,39,7 7,5 71 Max 17,4,55,2 1 11, 4,4 6,6,12,41,7 8,9 95 Bilaga 2 - Vattenkemiska undersökningar

156 Unden Datum Djup Siktdjup Siktdjup Temp Turb Abs Färg TOC Kond ph Alk Tot-N Tot-P Syre Syre (m) u kik (m) m kik (m) ( C) (FNU) (42) (mg Pt/l) (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (%) 27-8-27 y 9, 7,7 16,8,2,2 1 3,6 4,9 6,7,7,66 <,5 9,6 1 27-8-27 5 16,8 9,5 99 27-8-27 1 16,8 9,5 99 27-8-27 15 16,6 9,3 97 27-8-27 2 9,3 1,8 96 27-8-27 5 6,9 11,3 96 27-8-27 89 6,1 11,3 98 27-8-27 b 5,5,15,3 15 3,8 4,9 6,6,6,69 <,5 11,3 9 Min 5,5,15,2 1 3,6 4,9 6,6,6,66 <,5 9,3 9 Medel 11,9,18,3 13 3,7 4,9 6,7,7,68 <,5 1,3 97 Max 16,8,2,3 15 3,8 4,9 6,7,7,69 <,5 11,3 1 1569 Utlopp Unden Datum Temp Turb Abs Färgtal TOC Kond ph Alk Tot-N Tot-P Syre Syre ( C) (FNU) (42) (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (%) 27-3-12 2,6,3,8 4 4,1 4,8 6,6,6,67,6 13,8 1 27-5-7 11,5,3,4 2 3,9 5, 6,6,1,68 <,5 12, 111 27-8-13 2,5,4,7 35 4,1 4,9 6,8,9,6,6 8,3 95 27-11-6 6,8,4,4 2 3,5 5,5 6,6,6,68 <,5 11,5 98 Min 2,6,25,4 2 3,5 4,8 6,6,6,6 <,5 8,3 95 Medel 1,4,31,6 29 3,9 5,1 6,7,8,66,6 11,4 11 Max 2,5,4,8 4 4,1 5,5 6,8,1,68,6 13,8 111 Datum NO 2/3 NH 4 PO 4 Si (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) 27-3-12,5,16 <,5,81 27-5-7,52 <,1 <,5,33 27-8-13,43,14 <,5,34 27-11-6,54 <,1 <,5,42 Min,43 <,1 <,5,33 Medel,498,13 <,5,48 Max,54,16 <,5,81 Bilaga 2 - Vattenkemiska undersökningar

157 Viken Datum Djup Siktdjup Siktdjup Temp Turb Abs Färg TOC Kond ph Alk Tot-N Tot-P Syre Syre (m) u kik (m) m kik (m) ( C) (FNU) (42) (mg Pt/l) (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (%) 27-2-26 y 3,1,8 2,6,1 5 8,1 6,7 7,,17,46,9 13,4 96 27-2-26 2,8 13, 96 27-2-26 5,8 13,4 96 27-2-26 1 1, 13,3 95 27-2-26 15 1,4 12,6 91 27-2-26 2 1,7 11,8 86 27-2-26 22 1,8 11,5 85 27-2-26 b 1,9 4,2,11 55 8,7 7, 6,9,19,48,12 9,9 72 27-8-27 y 2,9 2,7 18, 1,35,8 4 7,9 6,5 7,1,18,49,12 9, 97 27-8-27 2 18, 9, 97 27-8-27 5 17,8 8,8 94 27-8-27 8 17,7 8,7 93 27-8-27 1 17,7 8,7 92 27-8-27 12 17,7 8,6 92 27-8-27 15 17,7 8,5 91 27-8-27 2 17,6 8,4 89 27-8-27 24 13,4,6 6 27-8-27 b 13,4 2,1,9 45, 7,9 6,8 6,9,2,52,2,6 6 Min,8 1,35,8 4 7,9 6,5 6,9,17,46,9,6 6 Medel 1, 2,56,1 48 8,2 6,8 7,,19,49,13 9,4 82 Max 18, 4,2,11 55 8,7 7, 7,1,2,52,17 13,4 97 Medel ytvatten 1,98,9 45 8, 6,6 7,1,18,48,11 11,2 97 158 Örlen Datum Djup Siktdjup Siktdjup Temp Turb Abs Färg TOC Kond ph Alk Tot-N Tot-P Syre Syre (m) u kik (m) m kik (m) ( C) (FNU) (42) (mg Pt/l) (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (%) 27-2-26 y 2,6,9,4,6 3 7,3 1,9 7,5,42,47 <,5 13,5 97 27-2-26 2,9 13,5 97 27-2-26 5,9 13,5 97 27-2-26 1,9 13,5 97 27-2-26 15,9 13,5 97 27-2-26 2 1,2 13,1 95 27-2-26 23 1,3 12,4 91 27-2-26 b 1,3,55,5 25 7,1 1,8 7,5,42,47 <,5 12,4 91 27-8-27 y 3,3 3,1 17,4,5,8 4 8,8 1,2 7,5,4,57,9 8,6 91 27-8-27 2 17,4 8,6 91 27-8-27 6 17,4 8,6 91 27-8-27 8 17,4 8,6 91 27-8-27 1 17,4 8,6 9 27-8-27 15 15,7 6,5 66 27-8-27 2 9,5 4,7 42 27-8-27 22 8,9 3,7 32 27-8-27 24 8,7 2,5 22 27-8-27 b 8,7 1,75,4 2 7,8 1,8 7,,44,62,7 2,5 22 Min,9,4,4 2 7,1 1,2 7,,4,47,5 2,5 22 Medel 8,2,8,6 29 7,8 1,7 7,4,42,53,7 9,4 78 Max 17,4 1,75,8 4 8,8 1,9 7,5,44,62,9 13,5 97 Medel ytvatten,45,7 35 8,1 1,6 7,5,41,52,7 11,1 94 Bilaga 2 - Vattenkemiska undersökningar

159 Bottensjön Datum Djup Siktdjup Siktdjup Temp Turb Abs Färg TOC Kond ph Alk Tot-N Tot-P Syre Syre (m) u kik (m) m kik (m) ( C) (FNU) (42) (mg Pt/l) (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (%) 27-2-26 y 2,5 1, 2,1,1 5 8,7 6,9 7,,17,51,8 12,9 93 27-2-26 2 1,3 12,7 92 27-2-26 4 1,4 12,5 92 27-2-26 6 1,8 12, 89 27-2-26 8 2,4 1,3 77 27-2-26 1 2,9 8,8 67 27-2-26 11 3, 9, 68 27-2-26 b 2,5 3, 1,75,11 55 1, 11,1 6,9,35 1,8,23 9, 68 27-8-27 y 1,7 1,5 18, 1,5,12 6 1, 6,9 7,1,21,67,22 8,3 89 27-8-27 2 18, 8,3 89 27-8-27 4 18, 8,2 88 27-8-27 6 18, 8,2 88 27-8-27 8 18, 8,3 88 27-8-27 1 17,9 8,2 88 27-8-27 11 17,9 8,1 86 27-8-27 b 17,9 1,95,12 6 11, 6,9 7,1,2,63,2 8,1 86 Min 1, 1,5,1 5 8,7 6,9 6,9,17,51,8 8,1 67 Medel 1, 1,83,11 56 9,9 8, 7,,23,9,18 9,6 84 Max 18, 2,1,12 6 11, 11,1 7,1,35 1,8,23 12,9 93 Medel ytvatten 1,8,11 55 9,4 6,9 7,1,19,59,15 1,6 91 Datum Djup NO 2/3 NH 4 PO 4 Si (m) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) 27-2-26,5,24,2,5 1,4 27-2-26 11,46 1,1,15 2,3 27-8-27,5,68,8 <,5 1,1 27-8-27 11,68,9 <,5 1,1 Min,68,2 <,5 1,1 Medel,29,323,1 1,48 Max,46 1,1,15 2,3 Bilaga 2 - Vattenkemiska undersökningar

Bilaga 3 Vattenkemiska undersökningar Data från SLU Bilaga 3 - Vattenkemiska undersökningar, data från SLU

1 Jungfrun NV X-koordinat: 648694 Y-koordinat: 143413 Datum Djup Siktdjup Temp. Slamhalt Abs._F Färgtal TOC Kond. ph Alk. N tot P tot O2 O2 COD Mn (m) (m) ( C) (mg/l) 42/5 (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (%) mg/l 27-4-17,5 11,5 8,6 <1,,5 2,5 2,8 14 7,7,53,72,3 11,5 1 27-4-17 1 8,4 <1,,5 2,5 2,8 14 7,7,52,65,3 11,5 99 27-4-17 3 8,2 <1,,5 2,5 2,9 14 7,7,52,65,3 11,5 1 27-4-17 5 3,6 <1,,5 2,5 2,9 14 7,7,53,67,3 12,7 96 27-4-17 68, 3,7 <1,,5 2,5 2,7 14 7,6,5,67,5 12,6 96 27-5-22,5 9,3 8,4 <1, <,1 <,5 3,3 14 7,8,5,62,5 9,8 13 27-5-22 1 8,3 <1, <,1 <,5 2,9 14 7,8,5,63,7 9,9 13 27-5-22 3 7,5 <1, <,1 <,5 3,1 14 7,7,49,64,5 1,1 13 27-5-22 5 6,5 <1,,3 1,5 3,3 14 7,7,49,61,4 12, 98 27-5-22 69,8 4, <1, <,1 <,5 2,6 14 7,6,49,63,5 12, 92 27-7-17,5 9, 16,2 <1, <,1 <,5 3, 14 7,7,5,54,3 9,3 95 27-7-17 1 15,5 <1, <,1 <,5 3,4 14 7,7,48,6,2 1,4 14 27-7-17 3 11,7 <1,,1,5 3,1 14 7,6,49,63,2 11,5 16 27-7-17 5 6,3 <1,,2 1, 3,4 14 7,6,48,63,2 12, 97 27-7-17 63,5 5, 1,,1,5 2,9 15 7,4,5,63,2 12, 94 27-9-4,5 9,5 14,6 <1,,5 2,5 2,5 14 7,1,51,74,3 9,8 1 27-9-4 1 14,6 <1,,7 3,5 2,5 14 7,7,49,73,7 9,7 98 27-9-4 3 14,1 <1,,5 2,5 2,7 14 7,7,49,72,4 9,7 97 27-9-4 5 7, <1,,7 3,5 2,6 14 7,8,5,72,3 1, 83 27-9-4 7,2 6, 1,2,2 1, 3,1 14 7,6,5,83,16 8,5 68 Min 3,6 <1, <,1 <,5 2,5 14 7,1,48,54,2 8,5 68 Medel 8,9 1,,4 2,1 2,9 14 7,6,5,66,4 1,8 97 Max 16,2 1,2,7 3,5 3,4 15 7,8,53,83,16 12,7 16 Datum Djup Ca Mg Na K SO4 Cl NO2/3 N NH4-N PO4-P Si Klorofyll (m) (mekv/l) (mekv/l) (mekv/l) (mekv/l) (mekv/l) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) mg/m3 27-4-17,5,65,183,313,38,417,282,54,15 <,1,23 1 27-4-17 1,65,183,39,38,417,282,55,16 <,1,24 27-4-17 3,65,183,39,38,417,282,58,16 <,1,24 27-4-17 5,65,183,39,38,417,282,57,15,1,24 27-4-17 68,65,173,317,38,417,31,56,15,3,25 27-5-22,5,65,183,34,41,417,282,39,2 <,1,22 2,3 27-5-22 1,7,175,296,36,417,282,39,24 <,1,22 27-5-22 3,7,183,3,38,417,282,46,15 <,1,22 27-5-22 5,7,175,296,36,396,282,5,12 <,1,25 27-5-22 7,7,183,296,38,396,282,39,9 <,1,27 27-7-17,5,7,175,278,36,417,31,54,11,2,19 1,2 27-7-17 1,7,175,278,36,417,282,51,14 <,1,2 27-7-17 3,75,175,278,36,417,282,53,21,1,22 27-7-17 5,75,175,283,36,437,282,52,16,1,25 27-7-17 64,75,183,34,38,437,338,61,6 <,1,32 27-9-4,5,65,183,34,41,438,282,32,63,2,13 1,2 27-9-4 1,65,175,296,41,438,31,6,28 <,1,13 27-9-4 3,65,192,39,44,438,31,38,25,2,13 27-9-4 5,65,183,39,41,5,31,34,26 <,1,18 27-9-4 7,65,192,317,44,438,31,44,17,3,36 Min,65,173,278,36,396,282,32,1 <,1,13 Medel,68,181,3,39,425,293,49,2,1,22 Max,75,192,317,44,5,338,61,6,3,36 Datum Djup Al Co Cu Cd Cr Ni Pb Zn As Hg (m) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) 27-4-17,5 2,6,22,8,9,13,52,45 5,,15,76 27-4-17 68 2,5,18,64,4,12,45,52 2,7,16,73 27-5-22,5 2,9,25,75,6 <,5,36,38 5,,18,64 27-5-22 69,8 11,,26,64,7,88,31,11 3,8,16 1,2 27-7-17,5 7,3,24,72,6,1,1,46 4,7,18,71 27-7-17 63,5 13,,22,71,1,74,45,88 3,8,16,44 27-9-4,5 4,,32,7,2,82,47,39 6,4,17,45 27-9-4 7,2 16,36,88,14,96,49,15 5,3,12 1,4 Min 2,5,18,64,4 <,5,1,38 2,7,12,44 Medel 7,4,26,73,1,93,39,71 4,6,16,79 Max 16,,36,88,2,13,52,15 6,4,18 1,4 Bilaga 3 - Vattenkemiska undersökningar, data från SLU

129 Stora Hammarsundet X-koordinat: 652265 Y-koordinat: 14585 Datum Temp Slamhalt Abs Färgtal TOC Kond ph Alk Tot-N Tot-P Syre Syre ( C) (mg/l) (42) (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (%) 27-1-16 4,1 5,3,66 33 7,3 14,8 7,5,472,63,17 12,9 13 27-2-14 1,7 1,6,99 5 8,7 14,6 7,2,48,7,15 12,4 94 27-3-14 2,9 1,7,112 56 8,3 12,4 7,3,416,77,14 12,7 96 27-4-12 6,4 2,8,115 58 9,6 14, 7,4,38,74,14 12,2 1 27-5-15 13, 7,2,59 3 6, 13,8 7,6,422,6,14 1,6 13 27-6-18 16,8 3,3,33 17 5,4 14, 7,7,412,57,11 9,4 98 27-7-19 18,4 3,7,36 18 5, 13,8 7,5,469,42,6 9,1 97 27-8-2 18,4 2,6,44 22 7,5 14,2 7,5,485,4,3 9,3 1 27-9-17 14, 3,6,27 14 5,8 14,1 7,6,482,43,7 9,6 96 27-1-18 9,2 1,9,47 24 5, 14,4 7,6,485,37,15 1,5 93 27-11-14 3,5 2,2,47 24 6,2 14,5 7,8,464,43,11 12,6 96 27-12-18 2,4 1,6,55 28 6,7 16, 7,4,476,63,15 12,7 92 Min 1,7 1,6,27 14 5, 12,4 7,2,38,37,3 9,1 92 Medel 9,2 3,1,62 31 6,8 14,2 7,5,448,56,16 11,2 97 Max 18,4 7,2,115 58 9,6 16, 7,8,485,77,6 12,9 13 Datum Ca Mg Na K SO4 Cl NO2/3 N NH4 N PO4-P Si (mekv/l) (mekv/l) (mekv/l) (mekv/l) (mekv/l) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) 27-1-16,65,175,313,59,541,281,41,1,7 2,4 27-2-14,75,167,3,59,563,259,47,9,3 2,3 27-3-14,7,175,313,56,521,256,56,73,5 3,1 27-4-12,7,15,283,56,583,248,48,22,6 2,6 27-5-15,7,167,39,51,521,282,42,26,2 1,2 27-6-18,65,175,339,46,479,264,33,22,1,5 27-7-19,7,183,318,49,479,282,16,52,3,5 27-8-2,7,175,313,46,5,281,18,42,2,9 27-9-17,7,183,326,51,479,281,16,23,1,34 27-1-18,8,183,339,54,5,282,22,19,1,52 27-11-14,75,183,343,62,542,282,27,1,2,9 27-12-18,75,167,322,59,625,282,36,32,2 1,3 Min,65,15,283,46,479,248,16,9,1,9 Medel,713,174,318,54,528,273,335,28,4 1,31 Max,8,183,343,62,625,282,56,73,1 3,1 Datum Al Co Cu Cd Cr Ni Pb Zn As (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) 27-1-16 17,1 1,6,64,22,43 6,6 79,63 27-2-14 15,9 1,7,57,2,79 3,2 11,61 27-3-14 2,11 1,7,69,23,74 2,5 11,52 27-4-12 17,15 2,,1,28,87 5,3 14,63 27-5-15 43,64 1,7,11,13,71 7,6 81,59 27-6-18 15,11 1,3,49,14,34 1,9 56,46 27-7-19 3,85 1,4,5,58,63 4,8 45,52 27-8-2 15,42 1,2,31,62,59 2,2 28,51 27-9-17 19,47 1,3,4 <,5,51 2,6 3,48 27-1-18 32,57 1,4,3,77,36 2,6 37,54 27-11-14 53,37 1,5,28,9,49 1,7 5,62 27-12-18 91,78 2,3,51,17,68 3,1 98,82 Min 15,37 1,2,4 <,5,34 1,7 28,46 Medel 82,81 1,6,54,142,6 3,68 72,58 Max 2,15 2,3,11,28,87 7,6 14,82 Bilaga 3 - Vattenkemiska undersökningar, data från SLU

144 Fagertärn X-koordinat: 651558 Y-koordinat: 14362 Datum Djup Siktdjup Temp. Slam Abs._F Färgtal TOC Kond. ph Alk. N tot P tot O2 O2 COD Mn (m) (m) ( C) (mg/l) 42/5 (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (%) mg/l 27-2-28,5,,219 19,5 9,6 3,37 5,7,21,525,7 27-5-14,5 2,4 13,4,158 79, 9, 3,8 6,,17,364,1 27-8-15,5 1,9 2,4,166 83, 1,4 2,91 6,2,3,367,5 27-1-9,5 1,1 9,9,175 87,5 1,2 3,3 6,,34,35,9 Min 1,1,,158 79, 9, 2,91 5,7,17,35,5 Medel 1,8 1,9,18 89,8 9,8 3,1 6,,26,42,8 Max 2,4 2,4,219 19,5 1,4 3,37 6,2,34,525,1 Datum Djup Ca Mg Na K SO4 Cl NO2/3 N NH4-N PO4-P Si Klorofyll (m) (mekv/l) (mekv/l) (mekv/l) (mekv/l) (mekv/l) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/m 3 ) 27-2-28,5,123,52,129,12,85,11,77,87,4 2,8,8 27-5-14,5,15,44,11,12,77,97,57,23,2 1,95 3,9 27-8-15,5,15,46,118,7,6,89,1,9,1,63 9,2 27-1-9,5,111,47,119,1,64,99,2,15,2 1,3 6,6 Min,15,44,11,7,6,89,,1,,63,8 Medel,111,47,119,1,72,97,3,3, 1,42 5,13 Max,123,52,129,12,85,11,8,9, 2,8 9,2 Bilaga 3 - Vattenkemiska undersökningar, data från SLU

1585 Forsviksån X-koordinat: 649556 Y-koordinat: 14225 Datum Temp Slamhalt Abs Färgtal TOC Kond ph Alk Tot-N Tot-P Syre Syre ( C) (mg/l) (42) (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (%) 27-1-16 4,1 1,6,94 47, 8,4 6,61 7,1,187,47,8 13,1 12 27-2-14 1,5 <1,,98 49, 8,1 6,5 7,,159,42,12 13,1 98 27-3-14 2,7 1,,114 57, 8,4 6,29 7,,158,53,12 12,9 97 27-4-12 6,7 1,8,12 51, 8, 6,39 7,,149,48,1 12, 99 27-5-15 13,6 2,3,84 42, 7,9 6,33 7,1,163,46,11 9,9 98 27-6-18 17,8 2,5,86 43, 8,4 6,46 7,1,167,41,1 9,7 111 27-7-19 17,9 3,5,124 62, 1, 6,14 7,,141,47,12 8,9 94 27-8-2 18, 2,1,139 69,5 9,8 6,47 7,,187,43,7 8,7 92 27-9-17 13,8 8,8,276 138, 2, 6,41 7,2,173,96,3 9,8 98 27-1-18 8,9 2,,12 51, 7,3 6,44 7,2,173,38,14 1,6 93 27-11-14 3, 1,,87 43,5 8,1 6,36 7,4,161,37,1 12,8 96 27-12-18 2,3 <1,,17 53,5 8, 6,47 7,,161,46,1 12,8 93 Min 1,5 <1,,84 42, 7,3 6,14 7,,141,37,7 8,7 92 Medel 9,2 2,38,118 58,9 9,4 6,41 7,1,165,49,12 11,2 98 Max 18, 8,8,276 138, 2, 6,61 7,4,187,96,3 13,1 111 Datum Ca Mg Na K SO4 Cl NO2/3 NNH4 N PO4-P Si (mekv/l) (mekv/l) (mekv/l)(mekv/l)(mekv/l)(mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) 27-1-16,225,18,169,33,192,197,19,24,2 1,6 27-2-14,26,18,165,33,183,188,22,1,3 1,5 27-3-14,225,92,161,31,177,183,28,13,3 1,6 27-4-12,245,1,161,28,179,177,23,18,3 1,7 27-5-15,25,1,169,28,179,189,16,39,3 1,3 27-6-18,225,7,23,3,22,18,11,37,5 1,1 27-7-19,24,1,165,3,185,18,11,21,2 1,3 27-8-2,255,18,169,33,198,194,62,1,2 1,2 27-9-17,245,18,174,36,169,18,31,31,3 1, 27-1-18,275,18,174,31,169,177,11,13,2 1, 27-11-14,26,18,174,33,177,183,15,17,2 1, 27-12-18,225,92,148,25,177,189,19,25,3 1,2 Min,225,7,148,25,169,177,62,1,2 1, Medel,244,1,172,31,184,185,177,39,3 1,29 Max,275,18,23,36,22,197,31,13,5 1,7 Datum Al Co Cu Cd Cr Ni Pb Zn As (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) 27-1-16 12,46,69 <,4,14,22,13 1,,29 27-2-14 2,56,7,8,19,37,13 1,5,24 27-3-14 19,68,64,5,18,22,14 1,6,22 27-4-12 17,57,67,5,22,23,18 1,3,24 27-5-15 79,3,7,4,13,25,13,94,26 27-6-18 36,3,59 <,1,7 <,2,7,76,2 27-7-19 97,46,77 <,4,13,3,15 1,4,27 27-8-2 7,65,78 <,4,14,32,24 1,4,33 27-9-17 74,44 1,,8,1,42,26 3,2,35 27-1-18 69,39,68 <,4,11,23,15 1,2,29 27-11-14 81,24,71 <,4,12,25,11,85,24 27-12-18 92,51,1 <,4,15,24,16,9,32 Min 36,24,1 <,4,73 <,2,7 1,2 Medel 17,46,7,5,14,27,15 1,27 Max 2,68 1,,1,22,42,26 3,35 Bilaga 3 - Vattenkemiska undersökningar, data från SLU

Bilaga 4 Vattenföring och transportberäkningar Bilaga 4 - Vattenföring och transportberäkningar

SMHI VATTENFÖRING 27, BERÄKNAD MED PULS-MODELLEN. Månadsmedelvärden i m 3 /s 132 122 117 133 1349 129 1271 År Månad Alsundet Salaån Åmmelången ut Dohnaforsån Alsen ut St. Hammarsundet Kärrafj. utl 27 1 1,72,68 4,11 1,92 4,2 6,79 5,2 27 2 1,4,35 2,63,92 3,7 5,68 4,33 27 3 1,75,67 4,1 2, 4,1 6,48 4,72 27 4,53,2 1,55,41 1,94 3,94 3,8 27 5,25,9,66,33,84 1,61 1,24 27 6,38,12,71,52,89 1,23,84 27 7,74,22 1,43,87 1,51 1,98 1,31 27 8,4,12 1,2,33 1,19 2,5 1,53 27 9,22,1,61,24,68 1,31 1,1 27 1,5,2 1,16,53 1,5 1,72 1,26 27 11,63,31 1,59,73 1,4 2,47 1,85 27 12 1,52,62 3,78 1,61 3,5 6,2 4,66 Min,22,9,61,24,68 1,23,84 Medel,81,31 1,94,87 2,1 3,46 2,57 Max 1,75,68 4,11 2, 4,2 6,79 5,2 Summa 9,68 3,69 23,26 1,41 24,9 41,46 3,86 Bilaga 4 - Vattenföring och transportberäkningar

TRANSPORT AV NÄRINGSÄMNEN OCH METALLER 27 Fosfor Kväve Nitratkväve TOC Zink Bly Kadmium Pkt Vatten (ton) (ton) (ton) (ton) (ton) (ton) (ton) 117 Åmmelångens avflöde 1,11 46,5 689,85,293,16 122 Salaån vid Verkabro,36 13,9 111 1,59,42,23 1271 Kärrafjärden utflöde 1,13 6,7 745 11,45,526,62 129 Stora Hammarsundet 1,74 67,2 43,5 799 9,43,421,64 132 Bron över Alsundet,78 32,8 18,7 261 133 Dohnaforsåns mynning,93 25,5 1,3 35 1349 Alsens avflöde vid Edö 1,59 59, 29,5 619 1,68,81,9 1352 Lilla Hammarsundet*,89 33,1 16,5 347,94,45,5 129+1352 Till Vättern 2,63 1,3 6, 1145 1,37,466,69 * 56 % av transporten från Alsen (1349) AREALFÖRLUSTER AV NÄRINGSÄMNEN OCH METALLER 27 Fosfor Kväve Nitratkväve TOC Zink Bly Kadmium Pkt Vatten (kg/ha) (kg/ha) (kg/ha) (kg/ha) (kg/ha) (kg/ha) (kg/ha) 117 Åmmelångens avflöde,6 2,51 37,458,158,9 122 Salaån vid Verkabro,116 4,45 36,594,136,73 1271 Kärrafjärden utflöde,51 2,72 33,5126,235,28 129 Stora Hammarsundet,57 2,2 1,42 26,386,138,21 132 Bron över Alsundet,15 4,4 2,5 35 133 Dohnaforsåns mynning,112 3,6 1,24 42 1349 Alsens avflöde vid Edö,85 3,17 1,58 33,9,44,5 Bilaga 4 - Vattenföring och transportberäkningar

Bilaga 5 Metaller i vattenmossa Bilaga 5 - Metaller i vattenmossa

METALLER I VATTENMOSSA 27 Halter i mg/kg TS Nr Vattendrag Skördedatum As Pb Cd Co Cu Cr Hg Ni Zn 113 Skyllbergsån 27-1-8 3,4 11,53 8,6 19 3,5,7 5,1 79 1149 Venaån 27-1-8 12 8 2,2 18 54 2,3,76 3,5 37 122 Salån 27-11-6 3,1 62 1,7 15, 13 3,5,63 6,5 92 123 Dalbyån 27-1-8 3,8 37 1,2 7,4 14 4,,95 4,6 88 1255 Ekershyttebäcken 27-1-8 6,1 12 1,7 23, 9 6,8,6 14, 72 Nationella bakgrundshalter 2, 5,5 5, 1 2,,7 5, 1 Bilaga 5 - Metaller i vattenmossa

Bilaga 6 Bedömning av vattenkemi och metaller Beskrivning av parametrar och bedömningsgrunder Bilaga 6 - Bedömning av vattenkemi och metaller

Vattenkemiska parametrar Provtagning och analys Analysmetoder för de i undersökningen ingående kemiska och fysikaliska parametrar som Medins Biologi AB ansvarar för är: Parameter Metod Parameter Metod Vattenkemi1 Konduktivitet SS-EN 27888-1 Kalium (K) SS-EN ISO 11885-1 ph SS28122-2 Kalcium (Ca) SS-EN ISO 11885-1 Alkalinitet SSEN ISO 9963-2 Klorid (Cl) SS-EN ISO 134-1 Turbiditet SS-EN ISO 727 Sulfat (SO4) SS-EN ISO 134-1 TOC SS-EN 1484 Kisel (Si) SS-EN ISO 11885-1 Ammoniumkväve (NH4) TrAAcs Meth. No J-1-88-B Koppar (Cu) EPA 2.8 Nitratkväve (NO2/3) ST892-NO23/2 Krom (Cr) EPA 2.8 Fosfatfosfor TrAAcs Meth. No G-25-97 Kadmium (Cd) EPA 2.8 Totalkväve (N) ST892-NO23/2 Nickel (Ni) EPA 2.8 Totalfosfor (P) ST 93-PO4-P Bly (Pb) EPA 2.8 Winkler O2 SS-EN 25813 Syrgas (O2) Elektrod SS-EN 25814 Zink (Zn) EPA 2.8 Klorofyll A SS28146-1 mod Arsenik (As) EPA 2.8 Aluminium (Al) EPA 2.8 mod Kvicksilver (Hg) SS-EN 1483 Magnesium (Mg) SS-EN ISO 11885-1 Kobolt (Co) EPA 2.8 Natrium (Na) SS-EN ISO 11885-1 Vattenmossa Koppar (Cu) SS-EN 13346mod/SS11885-1 Bly (Pb) SS-EN 13346mod/SS11885-1 Krom (Cr) SS-EN 13346mod/SS11885-1 Zink (Zn) SS-EN 13346mod/SS11885-1 Kadmium (Cd) SS-EN 13346mod/SS11885-1 Kvicksilver (Hg) fd SS 28175-1 mod Nickel (Ni) SS-EN 13346mod/SS11885-1 Kobolt (Co) SS-EN 13346mod/SS11885-1 Vattenkemi2 Kadmium (Cd) ICP-SFMS Kobolt (Co) ICP-SFMS Krom (Cr) ICP-SFMS Bly (Pb) ICP-SFMS Zink (Zn) ICP-SFMS Koppar (Cu) ICP-SFMS Arsenik (As) ICP-SFMS Nickel (Ni) ICP-SFMS 1 analyser utförda av ALcontrol AB 2 Analyser utförda av Analytica AB (gäller stationerna 113, 1145, 1149, 117, 122, 123, 1255, 1271, 1349) De olika parametrarnas innebörd Från och med undersökningsåret 1999 tillämpas Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913 - Sjöar och vattendrag). Bedömningsgrunderna är mycket detaljerade och i många fall inte möjliga att följa exakt eftersom kontrollprogrammet inte är anpassat. Tolkningar måste därför göras. Huvuddragen av bedömningarna och de gränsvärden som använts anges nedan. Det är också viktigt att påpeka att bedömningarna för samtliga parametrar gjorts på medelvärden, medianvärden eller minvärden från de tre senaste åren. Nedanstående gränsvärden är hämtade ur rapport 4913. Vissa tillägg och avvikelser från rapporten görs, dessa är kommenterade i efterföljande text. Bilaga 6 - Bedömning av vattenkemi och metaller

Vattentemperatur ( C) mäts alltid i fält. Den påverkar bl a den biologiska omsättningshastigheten och syrets löslighet i vatten. Eftersom densitetsskillnaden per grad ökar med ökad temperatur kan ett språngskikt bildas i sjöar under sommaren. Detta innebär att vatten massan delas i två vattenvolymer som kan få helt olika fysikalisk-kemiska egenskaper. Förekomst av temperatursprångskikt försvårar ämnesutbytet mellan yt- och bottenvatten, vilket medför att syrebrist kan uppstå i bottenvattnet där syreförbrukande processer dominerar. Under vintern medför isläggningen att syresättningen av vattnet i stort sett upphör. Under senvintern kan därför också syrebrist uppstå i bottenvattnet. Vattnets surhetsgrad anges som ph-värde. Skalan för ph är logaritmisk vilket innebär att ph 6 är tio gånger surare och ph 5 är 1 gånger surare än ph 7. Normala ph-värden i sjöar och vattendrag är oftast 6-8, regnvatten har ofta ett ph-värde mellan 4, och 4,5. Låga värden uppmäts som regel i sjöar och vatten drag i samband med snösmältning eller hög vattenföring. Höga ph-värden kan under sommaren uppträda vid kraftig algtillväxt som en konsekvens av koldioxidupptaget vid fotosyntesen. Vid ph-värden under ca 5,5 uppstår biologiska störningar som nedsatt fortplantningsförmåga hos vissa fiskarter, utslagning av känsliga bottenfaunaarter mm. Vid värden under ca 5, sker drastiska förändringar och en kraftig utarmning av organismsamhällen. Låga ph-värden ökar dessutom många metallers löslighet och därmed giftighet i vattnet. Vattnets surhetsgrad (medianvärde) indelas enligt följande: >6,8 Nära neutralt 6,5 6,8 Svagt surt 6,2 6,5 Måttligt surt 5,6 6,2 Surt 5,6 Mycket surt Tillägg: 8-9 Högt ph >9 Mycket högt ph Alkalinitet (mekv/l) är ett mått på vattnets innehåll av syraneutralise rande ämnen, vilka främst utgörs av karbonat och vätekarbonat. Alkaliniteten ger information om vattnets buff r ande kapacitet, d.v.s. förmågan att motstå försurning. Vattnets buffertkapacitet med avseende på alkalinitet (mekv/l, medianvärde) indelas enligt följande: >,2,1-,2,5-,1,2-,5,2 Mycket god buffertkapacitet God buffertkapacitet Svag buffertkapacitet Mycket svag buffertkapacitet Ingen eller obetydlig buffertkapacitet Bilaga 6 - Bedömning av vattenkemi och metaller

Konduktivitet (ms/m) mätt vid 25 C är ett mått på den totala halten lösta salter i vattnet. De ämnen som vanligen bidrar mest till konduktiviteten i sötvatten är kalcium, magnesium, nat rium, kalium, klorid, sulfat och vätekarbonat. Konduktiviteten ger information om mark- och berggrundsförhållanden i tillrinningsområdet. Den kan i en del fall också användas som indikation på utsläpp. Syrehalt (mg/l) anger mängden syre som är löst i vattnet. Vattnets förmåga att lösa syre minskar med ökad temperatur och ökad salthalt. Syre tillförs vattnet främst genom omrörning (vindpåverkan, forsar) samt genom växternas fotosyntes. Syre förbrukas vid nedbrytning av organiska ämnen. Syrebrist kan uppstå i bottenvattnet i sjöar med hög humushalt eller efter kraftig algblomning, störst risk föreligger under sensommaren och i slutet av vintern (särskilt vid förekomst av skiktning - se avsnittet om temperatur). Lägre syrehalter än 4 till 5 mg/l kan ge skador på syrekrävande vattenorganismer. Tillståndet med avseende på syrehalt (mg/l, lägsta värde under året) indelas enligt följande: >7 5-7 3-5 1-3 1 Syrerikt tillstånd Måttligt syrerikt tillstånd Svagt syretillstånd Syrefattigt tillstånd Syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd Syremättnad (%) är den andel som den uppmätta syrehalten utgör av den teoretiskt möjliga halten vid aktuell temperatur och salthalt. Vid C kan sötvatten t.ex. hålla en halt av 14 mg/l, men vid 2 C endast 9 mg/l. Mättnadsgraden kan vid kraftig algtillväxt betydligt överskrida 1%. Rinnande vatten och oskiktade sjöar bedömdes tidigare med utgångspunkt från syremättnadsgraden. Enligt de nya bedömningsgrunderna klassas vattendragen i stället utifrån syrehalten (se föregående avsnitt). Totalfosfor (mg/l) anger den totala mängden fosfor som finns i vattnet. Fosfor föreligger i vatten antingen organiskt bundet eller som fosfat. Fosfor är i allmänhet det tillväxtbegränsande näringsämnet i sötvatten och alltför stor tillförsel kan medföra att vattendrag växer igen och att syrebrist uppstår. Fosfatfosfor, PO4-P, är den oorganiska fraktionen av fosfor, som direkt kan tas upp av växterna. Partikulär fosfor, P, är den fosfor som är bunden till partiklar i vattnet (t.ex. humus, alger, lerpartiklar) och därmed kan filtreras bort. Enligt Naturvårdsverket, Rapport 4913, bedöms tillståndet i sjöar (maj-okt) med avseende på totalfosforhalt (mg/l) enligt följande :,125,125-,25,25-,5,5-,1 >,1 Låga halter Måttligt höga halter Höga halter Mycket höga halter Extremt höga halter Bilaga 6 - Bedömning av vattenkemi och metaller

Avvikelse från bedömningsnormer: Dessa gränser tillämpas även för halter uppmätta under övriga året, samt årsmedelvärden. Tillståndsbedömning i rinnande vatten görs enligt samma normer. I rinnande vatten bedöms även tillståndet utifrån den arealspecifika förlusten (kg P/ha, år):,4,4-,8,8-,16,16-,32 >,32 (>,64 Mycket låga förluster Låga förluster Måttligt höga förluster Höga förluster Mycket höga förluster Extremt höga förluster) Låga förluster har man från vanlig skogsmark, måttligt höga förluster från hyggen och mindre erosionsbenägen åkermark (vall). Höga förluster motsvaras av läckage från åker i öppet bruk och mycket höga förluster finner man vid läckage från erosionsbenägen åkermark. Punktutsläpp kan dock ge höga värden som ej beror på markläckage. Totalkväve (mg/l) anger det totala kväveinnehållet i ett vatten och kan föreligga dels som organiskt bundet och dels som lösta salter. De senare utgörs av nitrat, nitrit och ammonium. Kväve är ett viktigt näringsämne för levande organismer. Tillförsel av kväve anses utgöra den främsta orsaken till eutrofieringen (övergödningen) av våra kustvatten. Kväve tillförs sjöar och vattendrag genom nedfall av luftföroreningar, genom läckage från jord- och skogs bruksmarker samt genom utsläpp av avloppsvatten. Nitratkväve, NO 3 -N, är en viktig närsaltkomponent som direkt kan tas upp av växtplankton och högre växter. Nitrat är lättrörligt i marken och tillförs sjöar och vattendrag genom s. k. markläckage. Ammoniumkväve, NH 4 -N, är den oorganiska fraktion av kväve som bildas vid nedbrytning av organiska kväveföreningar. Ammonium omvandlas i sin tur till nitrat, en process som förbrukar stora mängder syre. Enligt Naturvårdsverket, Rapport 4913, bedöms tillståndet i sjöar (maj-okt) med avseende på totalkvävehalt (mg/l) enligt följande: <,3,3-,625,625-1,25 1,25-5, >5, Låga halter Måttligt höga halter Höga halter Mycket höga halter Extremt höga halter Avvikelse från bedömningsnormer: Dessa gränser tillämpas även för halter uppmätta under övriga året, samt årsmedelvärden. Tillståndsbedömning i rinnande vatten görs enligt samma normer. Bilaga 6 - Bedömning av vattenkemi och metaller

Kväve/fosforkvot i sjöar anger kvoten mellan totalkväve och totalfosfor. Vid kväveunderskott är det större är risken för massförekomst av blågrönalger (cyanobakterier). Dessa kan vara toxinproducerande. Enligt Naturvårdsverket, Rapport 4913, bedöms tillståndet i sjöar (maj-okt) med avseende på kväve/fosforkvoten enligt följande : <3 15-3 1-15 5-1 <5 Kväveöverskott Kväve-fosforbalans Måttligt kväveunderskott Stort kväveunderskott Extremt kväveunderskott I rinnande vatten bedöms även tillståndet utifrån den arealspecifika förlusten (kg N/ha, år): 1, 1,-2, 2,-4, 4,-16, >16 (>32 Mycket låga förluster Låga förluster Måttligt höga förluster Höga förluster Mycket höga förluster Extremt höga förluster) Låga förluster har man från icke kvävemättad skogsmark, måttligt höga förluster från påverkad skogsmark och ogödslad vall. Höga förluster motsvaras av läckage från åker i slättbygd och mycket höga förluster finner man vid läckage från sandjordar. Punktutsläpp kan dock ge höga värden som ej beror på markläckage. Bedömning av halten ammoniumkväve (mg/l) kan görs i relation till biologiska effekter i enlighet med SNV 1969:1, Bedömningsgrunder för svenska ytvatten (effekter på fisk): <,5,5-,2,2-,5,5-1,5 >1,5 Mycket låga halter Låga halter Måttligt höga halter Höga halter Mycket höga halter Siktdjup (m) ger information om vattnets färg och grumlighet och mäts genom att man sänker ned en vit skiva i vattnet och genom vattenkikare noterar när den inte längre kan urskiljas. Därefter dras skivan upp igen och man noterar när den åter syns. Medelvärdet av dessa djupvärden utgör siktdjupet, som klassas enligt följande: 8 5-8 2,5-5 1-2,5 >1 Mycket stort siktdjup Stort siktdjup Måttligt siktdjup Litet siktdjup Mycket litet siktdjup Bilaga 6 - Bedömning av vattenkemi och metaller

Färgtal mäts genom att vattnets färg jämförs med en brungul färgskala. Färgtalet är främst ett mått på vattnets innehåll av humus och järn. En klassindelning med avseende på färgtal görs enligt nedan: 1 1-25 25-6 6-1 >1 Ej eller obetydligt färgat vatten Svagt färgat vatten Måttligt färgat vatten Betydligt färgat vatten Starkt färgat vatten Absorbans är ett annat mått på vattnets färg, i första hand dess innehåll av humus och järn, och mäts genom att vattnets färg jämförs med en brungul färgskala. En klassindelning med avseende på färgtal görs enligt nedan:,2,2-,5,5-,12,12-,2 >,2 Ej eller obetydligt färgat vatten Svagt färgat vatten Måttligt färgat vatten Betydligt färgat vatten Starkt färgat vatten TOC, (mg/l), totalt organiskt kol, ger information om halten av organiska ämnen. TOChalten ligger i intervallen 2-5 mg/l för näringsfattiga klarvattensjöar, 5-15 mg/l för humösa och näringsrika sjöar. Vatten som är kraftigt förorenade med organiskt material kan ha värden överstigande 15 mg/l. Ett högt värde inne bär risk för en syretäring, varvid vattnets syrehalt kan förbrukas. En klassindelning med avseende på TOC (mg/l) göras enligt nedan: 4 4-8 8-12 12-16 >16 Mycket låg halt Låg halt Måttligt hög halt Hög halt Mycket hög halt Turbiditet (FNU) är vattnets grumlighet och ger ett mått på vattnets innehåll av suspenderade partiklar, t.ex. plankton eller mineralpartiklar. Klassindelning med avseende på turbiditet (mg/l) göras enligt nedan:,5,5-1, 1,-2,5 2,5-7, >7, Ej eller obetydligt grumligt Svagt grumligt Måttligt grumligt Betydligt grumligt Starkt grumligt Bilaga 6 - Bedömning av vattenkemi och metaller

Suspenderade ämnen (mg/l) är ett mått på uppslammade partiklar i vattnet. Dessa kan vara av organiskt eller oorganiskt ursprung. Oorganiska partiklar består främst av finare jordpartiklar som lera. Rapport 4913 innehåller inga bedömningsgrunder för suspenderade ämnen. Enligt Naturvårdsverkets Allmänna råd 9:4, anges tillståndet utgående från mängden suspenderat material (mg/l) enligt följande: <1,5 1,5-3, 3,-6, 6,-12, >12, Mycket låg slamhalt Låg slamhalt Måttligt hög slamhalt Hög slamhalt Mycket hög slamhalt Metaller i vatten (µg/l) anger den totala mängden av varje metall i vattnet. Metallerna förekommer dels som joner och dels bundet till partiklar eller organiska ämnen. Generellt gäller att metaller i jonform är giftigast och att giftigheten ökar om vattnet försuras. Klassindelning med avseende på metaller i vatten görs enligt nedan: Benämning Cu Zn Cd Pb Cr Ni As Mycket låga halter,5 5,1,2,3,7,4 Låga halter,5-3 5-2,1-,3,2-1,3-5,7-15,4-5 Måttligt höga halter 3-9 2-6,1-,3 1-3 5-15 15-45 5-15 Höga halter 9-45 6-3,3-1,5 3-15 15-75 45-225 15-75 Mycket höga halter >45 >3 >1,5 >15 >75 >225 >75 Metaller i vattenmossa (mg/kg ts) anger metallinnehållet i vattenmossan Fontinalis sp. Mossan tar upp och anrikar biologiskt tillgängliga metaller från det omgivande vattnet. Analysen ger alltså ett mått på den del av metallinnehållet i vattnet som inte är bundet till partiklar eller organiska ämnen. Klassindelning med avseende på metaller i vattenmossa (mg/kg ts) görs enligt nedan: Benämning Cu Zn Cd Pb Hg Mycket låga halter 7 6,3 3,4 Låga halter 7-15 6-16,3-1 3-1,4-,1 Måttligt höga halter 15-5 16-5 1-2,5 1-3,1-,3 Höga halter 5-25 5-25 2,5-15 3-15,3-1,5 Mycket höga halter >25 >25 >15 >15 >1,5 Benämning Cr Ni Co As Mycket låga halter 1,5 4 2,5 Låga halter 1,5-3,5 4-1 2-1,5-3 Måttligt höga halter 3,5-1 1-3 1-3 3-8 Höga halter 1-5 3-15 3-15 8-4 Mycket höga halter >5 >15 >15 >4 Bilaga 6 - Bedömning av vattenkemi och metaller

Bilaga 7 Bottenfauna vattendrag Metodik, lokalbeskrivningar och artlistor Bilaga 7 - Bottenfauna i vattendrag

Metodik Bottenfaunaprovtagningen i rinnande vatten genom fördes den 1 april 27. På varje lokal uppmättes en tio meter lång sträcka och inom denna togs fem prov, enligt en standardiserad sparkmetod (SS-EN 27 828). Metoden innebär i korthet att proverna togs med en fyrkantig håv (25 x 25 cm, maskstorlek,5 x,5 mm) som hölls mot botten under det att ett område på,25 m 2 framför håven rördes upp med foten under 1 minut. Det uppsamlade materialet konserv erades sedan i 7 % etanol. På laboratoriet plockades sedan djuren ut och artbestämdes under lupp till minst den nivå som anges i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet. Förutom de fem kvantitaiva proven togs även ett kvalitativt prov på varje lokal. Provet bestod av 3 små delprov som slogs ihop till ett sammelprov. Vid analysen noterades endast de taxa som inte påträffades i de kvantitativa proven. Bilaga 7 - Bottenfauna i vattendrag

113. Skylbergsån, Falla Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Skylbergsån Län: 18 Örebro Lokalnummer: 113 Kommun: Askersund Lokalnamn: Falla Top. Karta: 9F NV Huvudflodområde: 67 Motala ström Lokalkoordinater: 6535345 / 1453295 Provtagningsuppgifter Datum: 27-4-1 Metodik: SS-EN 27 828 Provtagare: Robert Andersson Provyta (m 2 ):,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Lokalens maxdjup:,6 m Lokalens bredd: 7 m Vattenhastighet: ström (,2 -,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 7 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: klart Vattennivå: medel Vattentemperatur: 5,9 C Lokalens medeldjup:,4 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: -1 m nedströms rören. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: sand Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: fin sten Vegetationstyp, dom. 2: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: - Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: <5 % Fin detritus: saknas Sand: >5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: saknas Grus: saknas Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fin sten: 5-5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: saknas Mossor: <5 % Fina block: saknas Påväxtalger: saknas Grova block: saknas Häll: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: äng Dominerande 2: lövskog Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd björk - Dominerande 2: - - - Dominerande 3: - - - Beskuggning: 5-5% Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Bilaga 7 - Bottenfauna i vattendrag

122. Salaån, Hagalund Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Salaån Län: 18 Örebro Lokalnummer: 122 Kommun: Askersund Lokalnamn: Hagalund Top. Karta: 9F SV Huvudflodområde: 67 Motala ström Lokalkoordinater: 652175 / 145565 Provtagningsuppgifter Datum: 27-4-1 Metodik: SS-EN 27 828 Provtagare: Robert Andersson Provyta (m 2 ):,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Lokalens maxdjup:,5 m Lokalens bredd: 3,5 m Vattenhastighet: ström (,2 -,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 3,5 m Grumlighet: grumligt Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: klart Vattennivå: medel Vattentemperatur: 4,1 C Lokalens medeldjup:,4 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: Elfiskelokal vid övre röda pricken, ca 2 m nedströms elstolpe. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grov sten Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: fina block Vegetationstyp, dom. 2: påväxtalger Oorganiskt mtrl, dom. 3: grova block Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: <5% Övervattensv: saknas Fin detritus: <5% Sand: <5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grus: <5% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fin sten: 5-5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: >5% Mossor: <5 % Fina block: 5-5% Påväxtalger: <5 % Grova block: 5-5% Häll: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: barrskog Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd gran - Dominerande 2: - - - Dominerande 3: - - - Beskuggning: 5-5% Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Bilaga 7 - Bottenfauna i vattendrag

123. Dalbyån, Dalby Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Dalbyån Län: 18 Örebro Lokalnummer: 123 Kommun: Askersund Lokalnamn: Dalby Top. Karta: 9F SV Huvudflodområde: 67 Motala ström Lokalkoordinater: 652247 / 14577 Provtagningsuppgifter Datum: 27-4-1 Metodik: SS-EN 27 828 Provtagare: Robert Andersson Provyta (m 2 ):,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Lokalens maxdjup:,2 m Lokalens bredd: 2,5 m Vattenhastighet: ström (,2 -,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 2,5 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: 6,5 C Lokalens medeldjup:,1 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: -1 m nedströms forssträckan vid elfiskelokal. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grus Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: fin sten Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: sand Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: saknas Fin detritus: <5% Sand: 5-5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grus: 5-5% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fin sten: 5-5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: 5-5% Mossor: <5 % Fina block: <5% Påväxtalger: saknas Grova block: saknas Häll: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: barrskog Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd gran - Dominerande 2: - - - Dominerande 3: - - - Beskuggning: 5-5% Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Bilaga 7 - Bottenfauna i vattendrag

1255. Ekershyttebäcken, Dalby Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Ekershyttebäcken Län: 18 Örebro Lokalnummer: 1255 Kommun: Askersund Lokalnamn: Dalby Top. Karta: 9F SV Huvudflodområde: 67 Motala ström Lokalkoordinater: 652257 / 145725 Provtagningsuppgifter Datum: 27-4-1 Metodik: SS-EN 27 828 Provtagare: Robert Andersson Provyta (m 2 ):,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Lokalens maxdjup:,15 m Lokalens bredd: 1,5 m Vattenhastighet: ström (,2 -,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 1,5 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: klart Vattennivå: medel Vattentemperatur: 5,9 C Lokalens medeldjup:,1 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: -1 m uppströms vägtrumman Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grus Vegetationstyp, dom. 1: - Oorganiskt mtrl, dom. 2: sand Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: fin sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: saknas Fin detritus: saknas Sand: 5-5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: saknas Grus: >5% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fin sten: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: <5% Mossor: saknas Fina block: saknas Påväxtalger: saknas Grova block: saknas Häll: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: äng Dominerande 3: barrskog Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd björk gran Dominerande 2: gräs/halvgräs/vass - - Dominerande 3: - - - Beskuggning: 5-5% Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Bilaga 7 - Bottenfauna i vattendrag

Förklaring till artlistor Det. = Ansvarig för artbestämning. Antal individer per prov (,25 m 2 ) av de funna arterna/taxa samt deras känslighet för försurning, funktionella tillhörighet och ekologisk grupp. Vid massförekomster av enskilda taxa kan en uppskattning av tätheten för dessa ha gjorts i ett eller flera av delproven. Försurningskänslighet (Fk): - taxas toleransgräns är okänd 1 - taxa har visats klara ph lägre än 4.5 2 - ph 4.5-4.9 3 - ph 5. - 5.4 4 - ph 5.5 Funktionell grupp (Fg): - ej känd 1 - filtrerare 2 - detritusätare 3 - predatorer 4 - skrapare 5 - sönderdelare Ekologisk grupp, känslighet för organisk belastning (Eg): - kunskap saknas för bedömning, 1 - taxa påträffas i vatten med mycket hög påverkan, 2 - taxa påträffas i vatten med hög påverkan, 3 - taxa påträffas i vatten med måttligt hög påverkan, 4 - taxa påträffas i vatten med liten påverkan, 5 - taxa påträffas i vatten helt utan påverkan. Raritetskategori (Rk): RE Försvunnen (Regionally Extinct) CR Akut Hotad (Critically Endangered) EN Starkt Hotad (Endangered) VU Sårbar (Vulnerable) NT Missgynnad (Near Threatened) DD Kuskapsbrist (Data Deficient) Ov Lokalt eller regionalt ovanlig M = medelvärde % = procentandel * = taxa påträffades endast i det kvalitativa provet Bilaga 7 - Bottenfauna i vattendrag

113. Skylbergsån, Falla 27-4-1 Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS-EN 27 828 + NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk 1 2 3 4 5 M % TURBELLARIA, virvelmaskar Dendrocoelum lacteum - (O. F. Müller, 1774) 3 3 1 1,4,1 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta 2 19 15 5 15 16 111,2 35,8 HIRUDINEA, iglar EErpobdella octoculata - (Linné, 1758) 3 3 2 3,6,2 EErpobdella sp. 3 1,2,1 HHelobdella stagnalis - (Linné, 1758) 3 3 2 3,6,2 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) 1 2 2 3 5 3 16 3 6, 1,9 HYDRACARINA, sötvattenskvalster Hydracarina 3 4,8,3 ODONATA, trollsländor Cordulegaster boltonii - (Donovan, 187) 3 3 3 1,2,1 EPHEMEROPTERA, dagsländor Centroptilum luteolum - (Müller, 1776) 2 4 3 16 22 7,6 2,4 Heptagenia fuscogrisea - (Retzius, 1783) 1 4 3 1,2,1 PLECOPTERA, bäcksländor AAmphinemura sp. 4 4 1 Plecoptera,2,1 BBrachyptera risi - (Morton, 1896) 1 4 3 1a,2,1 LLeuctra sp. 2 1 Plecoptera,2,1 NNemoura avicularis - Morton, 1894 2 5 4 2 1 Plecoptera,6,2 NNemoura cinerea - (Retzius, 1783) 1 5 3 1 5 1a 1,4,5 NNemoura sp. 5 2 Plecoptera,4,1 TRICHOPTERA, nattsländor Cyrnus trimaculatus - (Curtis, 1834) 2 3 3 1,2,1 Glyphotaelius pellucidus - (Retzius, 1783) 1 5 2 1,2,1 Goera pilosa - (Fabricius, 1775) 2 4 3 Ov 1,2,1 Halesus sp. 5 1,2,1 Hydropsyche angustipennis - (Curtis, 1834) 1 1 3 1 4 1,,3 Leptoceridae 1,2,1 Limnephilidae 5 1,2,1 Neureclipsis bimaculata - (Linné, 1758) 1 3 3 1 7 2 3 2,6,8 Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) 1 3 3 1,2,1 Polycentropus irroratus - (Curtis, 1835) 1 3 3 1,2,1 COLEOPTERA, skalbaggar LLimnius volckmari - Fairmaire, 1881 2 4 3 6 1 1 38 2, 6,4 OOrectochilus villosus - (Müller, 1776) 2 3 3 3,6,2 OOulimnius tuberculatus - (Müller, 186) 2 4 3 1,2,1 OOulimnius sp. 2 4 3 1 3,8,3 PPlatambus maculatus - (Linné,1758) 1 3 2 1,2,1 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 2 2 2 2 2 2,,6 Chironomidae 23 6 8 35 2 148, 47,6 Empididae 3 2,4,1 Limoniidae 1,2,1 Pediciidae 3 1 1,4,1 Psychodidae 1 1,4,1 Simuliidae 1 1 1,4,1 GASTROPODA, snäckor Bathyomphalus contortus - (Linné, 1758) 4 4 3 1,2,1 BIVALVIA, musslor PPisidium sp. 1 1 1 1 4 1,2,4 SUMMA (antal individer): 453 291 152 567 92 311, 1 SUMMA (antal taxa): 14 13 15 2 11 14,6 Totalantal taxa 36 Danskt faunaindex 6 MISA 45 Medelantal taxa/prov 14,6 Surhetsindex 6 ASPT-index 5,7 Antal ind./kvm. 1 244 EPT-index 16 DJ-index 1 Diversitetsindex 2,4 Naturvärdesindex 3 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade Bilaga 7 - Bottenfauna i vattendrag

122. Salaån, Hagalund 27-4-1 Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS-EN 27 828 + NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk 1 2 3 4 5 M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta 2 1 1 3 1 1,2,3 AMPHIPODA, märlkräftor Gammarus pulex - (Linné, 1758) 4 5 3 2 6 22 7 22 11,8 2,9 HYDRACARINA, sötvattenskvalster Hydracarina 3 1,2, EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis niger - (Linné, 1761) 2 4 3 34 2 6 12 52 35,6 8,8 Baetis rhodani - (Pictet, 1843) 2 4 3 24 22 4 1 8 11,8 2,9 Baetis sp. 4 4 2 2 6 2,8,7 PLECOPTERA, bäcksländor LLeuctra hippopus - (Kempny, 1899) 1 2 3 2 2 4a 1,6,4 NNemoura cinerea - (Retzius, 1783) 1 5 3 3 1 3a 1,4,3 NNemoura sp. 5 1 2 3a 1,2,3 TRICHOPTERA, nattsländor Halesus sp. 5 3 1,8,2 Hydropsyche saxonica - Mc Lachlan, 1884 4 1 4 Ov 1,2, Lype sp. 4 4 2 1,2, Notidobia ciliaris - (Linné, 1761) 3 5 Ov 1,2, Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) 1 3 3 1,2, Sericostoma personatum - (Spence, 1826) 2 5 4 1,2, Silo pallipes - (Fabricius, 1781) 2 4 3 1,2, COLEOPTERA, skalbaggar EElmis aenea - (Müller, 186) 2 4 4 1 4 1,,2 EElodes sp. 2 1,2, LLimnius volckmari - Fairmaire, 1881 2 4 3 1 1 1,6,1 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 1 1 2,8,2 Chironomidae 3 21 39 26 32 296, 72,8 Empididae 3 3 5 1,6,4 Limoniidae 4 4 6 3 3,4,8 Muscidae 3 1,2, Pediciidae 3 7 7 5 5 4,8 1,2 PPtychoptera sp. 2 1 1 6 2 3 2,4,6 Simuliidae 1 1 3 3 1,4,3 Tipulidae 5 1,2, BIVALVIA, musslor PPisidium sp. 1 1 24 25 21 44 9 24,6 6, SUMMA (antal individer): 41 317 521 338 448 46,8 1 SUMMA (antal taxa): 15 17 13 11 16 14,4 Totalantal taxa 27 Danskt faunaindex 7 MISA 41 Medelantal taxa/prov 14,4 Surhetsindex 11 ASPT-index 5,9 Antal ind./kvm. 1 627 EPT-index 11 DJ-index 11 Diversitetsindex 1,7 Naturvärdesindex 6 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (2). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. Bilaga 7 - Bottenfauna i vattendrag

123. Dalbyån, Dalby 27-4-1 Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS-EN 27 828 + NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk 1 2 3 4 5 M % TURBELLARIA, virvelmaskar Dendrocoelum lacteum - (O. F. Müller, 1774) 3 3 1 1,4,1 Polycelis sp. 1 3 1 1 2,8,1 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta 2 11 12 6 14 13 11,2 1,5 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) 1 2 2 13 3 6 5 4 6,2,9 HYDRACARINA, sötvattenskvalster Hydracarina 3 1,2, ODONATA, trollsländor Cordulegaster boltonii - (Donovan, 187) 3 3 3 1 1 3 1,,1 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis niger - (Linné, 1761) 2 4 3 1,2, Baetis rhodani - (Pictet, 1843) 2 4 3 12 64 68 38 15 88, 12,2 Baetis sp. 4 15 16 8 8 5 1,4 1,4 Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) 4 2 3 1,2, Leptophlebia vespertina - (Linné, 1758) 1 2 3 1 1,4,1 Leptophlebia sp. 1 2 3 4,8,1 PLECOPTERA, bäcksländor AAmphinemura borealis - (Morton, 1894) 2 4 4 16 25 28 27 2a 23,2 3,2 I Isoperla grammatica - (Poda, 1761) 1 3 3 1 2 7a 2,,3 I Isoperla sp. 3 6 3 1 3 3a 3,2,4 LLeuctra hippopus - (Kempny, 1899) 1 2 3 2 3a 1,,1 LLeuctra sp. 2 12 3 23 12 4a 1,8 1,5 NNemoura cinerea - (Retzius, 1783) 1 5 3 6 7 3 1 2a 3,8,5 NNemoura sp. 5 7 4 1 1 6a 3,8,5 TRICHOPTERA, nattsländor Agapetus ochripes - Curtis, 1834 3 4 4 2 7 29 7 4 9,8 1,4 Halesus sp. 5 2,4,1 Hydropsyche angustipennis - (Curtis, 1834) 1 1 3 1,2, Hydropsyche siltalai - Döhler, 1963 1 1 3 68 14 4 46 36 66, 9,1 Limnephilidae 5 1 1 3 3 4 4,2,6 Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) 1 3 3 2 2 2 1,2,2 Polycentropodidae 1 1,4,1 Rhyacophila fasciata - Hagen, 1859 2 3 3 2 1 1,8,1 Rhyacophila sp. 3 3 1,2, Sericostoma personatum - (Spence, 1826) 2 5 4 4 2 2 1,6,2 COLEOPTERA, skalbaggar EElmis aenea - (Müller, 186) 2 4 4 19 16 11 8 24 15,6 2,2 EElodes sp. 2 1,2, HHydraena gracilis - Germar, 1824 3 4 4 1,2, LLimnius volckmari - Fairmaire, 1881 2 4 3 9 56 6 2 29 348, 48,1 OOulimnius tuberculatus - (Müller, 186) 2 4 3 2 2 3 1,4,2 OOulimnius sp. 2 4 3 3 14 3 1 1 4,4,6 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 1 1 3 1 1,2,2 Chironomidae 45 28 24 2 14 26,2 3,6 Empididae 3 2 7 1 2,,3 Limoniidae 3 2 1 5 1 2,4,3 Muscidae 3 1 4 1 1 2 1,8,2 Pediciidae 3 2,4,1 Psychodidae 1 2 1,8,1 Simuliidae 1 7 24 9 8 1 9,8 1,4 BIVALVIA, musslor PPisidium sp. 1 1 59 119 58 28 21 57, 7,9 SUMMA (antal individer): 535 166 95 446 622 723,8 1 SUMMA (antal taxa): 27 25 28 24 23 25,4 Totalantal taxa 35 Danskt faunaindex 7 MISA 34 Medelantal taxa/prov 25,4 Surhetsindex 8 ASPT-index 6, Antal ind./kvm. 2 895 EPT-index 15 DJ-index 12 Diversitetsindex 2,92 Naturvärdesindex Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (2). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. Bilaga 7 - Bottenfauna i vattendrag

1255. Ekershyttebäcken, Dalby 27-4-1 Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS-EN 27 828 + NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk 1 2 3 4 5 M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta 2 6 1 2 1 3,8 1,4 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) 1 2 2 1,2,1 ODONATA, trollsländor Cordulegaster boltonii - (Donovan, 187) 3 3 3 1 1,4,2 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis niger - (Linné, 1761) 2 4 3 8 1,6,6 Baetis rhodani - (Pictet, 1843) 2 4 3 7 4 2 15 4 6,4 2,4 Centroptilum luteolum - (Müller, 1776) 2 4 3 2,4,2 PLECOPTERA, bäcksländor BBrachyptera risi - (Morton, 1896) 1 4 3 1 1 3 1a 1,2,5 LLeuctra hippopus - (Kempny, 1899) 1 2 3 1 2ecoptera,6,2 NNemoura cinerea - (Retzius, 1783) 1 5 3 1 Plecoptera,2,1 TRICHOPTERA, nattsländor Agapetus ochripes - Curtis, 1834 3 4 4 7 12 3 38 14 14,8 5,6 Hydropsyche siltalai - Döhler, 1963 1 1 3 42 52 18 36 21 33,8 12,7 Limnephilidae 5 1 3 1 3 1,6,6 Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) 1 3 3 1,2,1 Potamophylax sp. 5 4 1,2,1 Rhyacophila sp. 3 3 1,2,1 COLEOPTERA, skalbaggar EElmis aenea - (Müller, 186) 2 4 4 1,2,1 HHydraena gracilis - Germar, 1824 3 4 4 6 24 11 1 1,2 3,8 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 3 6 5 5 3,8 1,4 Chironomidae 21 159 49 15 163 146,2 55, Empididae 3 1,2,1 Pediciidae 3 5 8 16 29 4 21,4 8, Simuliidae 1 6 1 6 4 2 3,8 1,4 BIVALVIA, musslor PPisidium sp. 1 1 14 11 18 17 13 14,6 5,5 SUMMA (antal individer): 35 279 125 316 26 266, 1 SUMMA (antal taxa): 11 14 12 16 15 13,6 Totalantal taxa 22 Danskt faunaindex 6 MISA 36 Medelantal taxa/prov 13,6 Surhetsindex 6 ASPT-index 5,6 Antal ind./kvm. 1 64 EPT-index 11 DJ-index 12 Diversitetsindex 2,41 Naturvärdesindex Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (2). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. Bilaga 7 - Bottenfauna i vattendrag

Bilaga 8 Bottenfauna sjölitoral Metodik, lokalbeskrivningar och artlistor Bilaga 8 - Bottenfauna i sjölitoral

Metodik Litoralfaunaprovtagningen genomfördes den 1 april 27, och utfördes vid exponerade stränder. Vid varje lokal togs fem prov i enlighet med den standardiserade sparkmetoden SS-EN 27 828 och Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag. Metoden innebär i korthet att proven togs med en fyrkantig håv (25 x 25 cm, maskstorlek,5 x,5 mm) som hölls mot botten och långsamt fördes framåt medan botten på en sträcka av 1 meter rördes upp med foten. Det uppsamlade materialet konserverades i 7 % etanol. På laboratoriet sorterades sedan djuren ut och artbestämdes till minst den nivå som anges i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet. Bilaga 8 - Bottenfauna i sjölitoral

1. Kärrafjärden, Salaåns utflöde Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Kärrafjärden Län: 18 Örebro Lokalnummer: 1 Kommun: Askersund Lokalnamn: Salaåns utflöde Top. Karta: 9F SV Huvudflodområde: 67 Motalaström Lokalkoordinater: 652285 / 14545 Provtagningsuppgifter Datum: 27-4-1 Metodik: SS-EN 27 828 Provtagare: R Andersson/M Christensson Provyta (m 2 ):,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Lokalens maxdjup:,6 m Lokalens bredd: 5 m Vattenhastighet: stilla ( m/s) Vattendragsbredd (våt yta): - m Grumlighet: grumligt Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: klart Vattennivå: medel Vattentemperatur: 5,8 C Lokalens medeldjup:,4 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: Vid udden väster om Salaåns utflöde Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grov sten Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: fin sten Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: fina block Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: <5 % Fin detritus: <5% Sand: <5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grus: <5% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fin sten: 5-5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: <5% Grov sten: >5% Mossor: saknas Fina block: <5% Påväxtalger: saknas Grova block: saknas Häll: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: blandskog Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd gran björk Dominerande 2: - - - Dominerande 3: - - - Beskuggning: 5-5% Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Vid udden väster om Salaåns utflöde. Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Bilaga 8 - Bottenfauna i sjölitoral

2. Kärrafjärden, Golfbanan Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Kärrafjärden Län: 18 Örebro Lokalnummer: 2 Kommun: Askersund Lokalnamn: Golfbanan Top. Karta: 9F SV Huvudflodområde: 67 Motalaström Lokalkoordinater: 652535 / 145315 Provtagningsuppgifter Datum: 27-4-1 Metodik: SS-EN 27 828 Provtagare: R Andersson/M Christensson Provyta (m 2 ):,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Lokalens maxdjup:,3 m Lokalens bredd: 2 m Vattenhastighet: stilla ( m/s) Vattendragsbredd (våt yta): - m Grumlighet: grumligt Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: klart Vattennivå: medel Vattentemperatur: 5,8 C Lokalens medeldjup:,2 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: Vid utslagsplats 16, vid golfbanan. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fin sten Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: grus Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: sand Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: <5 % Fin detritus: <5% Sand: 5-5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: saknas Grus: 5-5% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fin sten: >5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: <5% Mossor: saknas Fina block: <5% Påväxtalger: saknas Grova block: saknas Häll: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: artificiell Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: gräs gräsart vass Dominerande 2: - - - Dominerande 3: - - - Beskuggning: saknas Påverkan Typ: Styrka: A: Golfbana mycket stark B: Gruvdeponi mycket stark C: - saknas Övrigt Vid utslagsplats 16, vid golfbanan, Bra sparkbotten precis i strandkanten, dock grunt. Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Bilaga 8 - Bottenfauna i sjölitoral

3. Kärrafjärden, Utloppet Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Kärrafjärden Län: 18 Örebro Lokalnummer: 3 Kommun: Askersund Lokalnamn: Utloppet Top. Karta: 9F SV Huvudflodområde: 67 Motalaström Lokalkoordinater: 65246 / 14518 Provtagningsuppgifter Datum: 27-4-1 Metodik: SS-EN 27 828 Provtagare: R Andersson/M Christensson Provyta (m 2 ):,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Lokalens maxdjup:,8 m Lokalens bredd: 5 m Vattenhastighet: stilla ( m/s) Vattendragsbredd (våt yta): - m Grumlighet: grumligt Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: klart Vattennivå: medel Vattentemperatur: 5,8 C Lokalens medeldjup:,4 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: Vid udden i Kärrafjärdens utlopp. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grov sten Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: fina block Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: fin sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: 5-5% Fin detritus: <5% Sand: <5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grus: <5% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fin sten: 5-5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: >5% Mossor: saknas Fina block: 5-5% Påväxtalger: saknas Grova block: <5% Häll: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: hällmark Dominerande 2: barrskog Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd tall - Dominerande 2: - - - Dominerande 3: - - - Beskuggning: saknas Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Vid udden i Kärrafjärdens utlopp, vid Knottnäs. Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Bilaga 8 - Bottenfauna i sjölitoral

Förklaring till artlistor Det. = Ansvarig för artbestämning. Antal individer per prov (,25 m 2 ) av de funna arterna/taxa samt deras känslighet för försurning, funktionella tillhörighet och ekologisk grupp. Vid massförekomster av enskilda taxa kan en uppskattning av tätheten för dessa ha gjorts i ett eller flera av delproven. Försurningskänslighet (Fk): - taxas toleransgräns är okänd 1 - taxa har visats klara ph lägre än 4.5 2 - ph 4.5-4.9 3 - ph 5. - 5.4 4 - ph 5.5 Funktionell grupp (Fg): - ej känd 1 - filtrerare 2 - detritusätare 3 - predatorer 4 - skrapare 5 - sönderdelare Ekologisk grupp, känslighet för organisk belastning (Eg): - kunskap saknas för bedömning, 1 - taxa påträffas i vatten med mycket hög påverkan, 2 - taxa påträffas i vatten med hög påverkan, 3 - taxa påträffas i vatten med måttligt hög påverkan, 4 - taxa påträffas i vatten med liten påverkan, 5 - taxa påträffas i vatten helt utan påverkan. Raritetskategori (Rk): RE Försvunnen (Regionally Extinct) CR Akut Hotad (Critically Endangered) EN Starkt Hotad (Endangered) VU Sårbar (Vulnerable) NT Missgynnad (Near Threatened) DD Kuskapsbrist (Data Deficient) Ov Lokalt eller regionalt ovanlig M = medelvärde % = procentandel * = taxa påträffades endast i det kvalitativa provet Bilaga 8 - Bottenfauna i sjölitoral

1. Kärrafjärden, Salaåns utflöde 27-4-1 Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS-EN 27 828 + NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk 1 2 3 4 5 M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta 2 16 14 3 7 2 8,4 21,3 HIRUDINEA, iglar HHelobdella stagnalis - (Linné, 1758) 3 3 2 1,2,5 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) 1 2 2 35 15 1 1,2 25,9 HYDRACARINA, sötvattenskvalster Hydracarina 3 1,2,5 ODONATA, trollsländor Brachytron pratense - (Müller, 1764) 3 1 1,2,5 Coenagrionidae 3 1 2 1,8 2, Ischnura elegans - (Vander Linden, 182) 3 3 1 1,4 1, EPHEMEROPTERA, dagsländor Caenis horaria - (Linné, 1758) 3 2 3 1,2,5 Centroptilum luteolum - (Müller, 1776) 2 4 3 1 1,4 1, Cloeon sp. 4 3 2,4 1, Leptophlebia marginata - (Linné, 1767) 1 2 3 1,2,5 TRICHOPTERA, nattsländor Cyrnus trimaculatus - (Curtis, 1834) 2 3 3 2,4 1, Lepidostoma hirtum - (Fabricus, 1775) 3 4 3 1,2,5 Limnephilidae 5 1 1,4 1, Lype sp. 4 4 2 1,2,5 Mystacides azurea - (Linné, 1761) 3 2 3 1 1,4 1, Oecetis testacea - (Curtis, 1834) 3 3 4 2,4 1, COLEOPTERA, skalbaggar OOrectochilus villosus - (Müller, 1776) 2 3 3 1,2,5 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 1 1,4 1, Chironomidae 25 32 7 1 1 15, 38,1 BIVALVIA, musslor PPisidium sp. 1 1 1,2,5 SUMMA (antal individer): 85 68 13 27 4 39,4 1 SUMMA (antal taxa): 11 9 4 1 3 7,4 Totalantal taxa 2 Danskt faunaindex 4 MILA 4 Medelantal taxa/prov 7,4 Surhetsindex 5 ASPT-index 5,9 Antal ind./kvm. 158 EPT-index 1 DJ-index - Diversitetsindex 2,51 Naturvärdesindex Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (2). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. Bilaga 8 - Bottenfauna i sjölitoral

2. Kärrafjärden, Golfbanan 27-4-1 Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS-EN 27 828 + NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk 1 2 3 4 5 M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta 2 1,2,7 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) 1 2 2 1 2 7 2, 7,2 HYDRACARINA, sötvattenskvalster Hydracarina 3 1 1,4 1,4 ODONATA, trollsländor Anisoptera 3 1 1 1,6 2,2 EPHEMEROPTERA, dagsländor Centroptilum luteolum - (Müller, 1776) 2 4 3 2 2 8 2,4 8,7 MEGALOPTERA, sävsländor Sialis sp. (lutaria gr.) 1 3 2 1,2,7 TRICHOPTERA, nattsländor Mystacides azurea - (Linné, 1761) 3 2 3 1,2,7 Tinodes waeneri - (Linné, 1758) 4 4 3 1,2,7 HEMIPTERA, skinnbaggar Micronecta sp. 2 2,4 1,4 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 9 1 3 1 2 3,2 11,6 Chironomidae 16 3 17 47 16,6 6,1 Tabanidae 3 2 2 1 1 1,2 4,3 SUMMA (antal individer): 32 13 22 68 3 27,6 1 SUMMA (antal taxa): 7 8 4 8 2 5,8 Totalantal taxa 12 Danskt faunaindex 3 MILA 25 Medelantal taxa/prov 5,8 Surhetsindex 3 ASPT-index 4,6 Antal ind./kvm. 11 EPT-index 3 DJ-index - Diversitetsindex 2,8 Naturvärdesindex Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (2). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. Bilaga 8 - Bottenfauna i sjölitoral

3. Kärrafjärden, Utloppet 27-4-1 Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS-EN 27 828 + NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk 1 2 3 4 5 M % TURBELLARIA, virvelmaskar Dendrocoelum lacteum - (O. F. Müller, 1774) 3 3 1 1,4,7 Turbellaria (Planariidae/Dugesiidae) 3 3 1 1,4,7 Turbellaria 3 1,2,3 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta 2 7 4 2 6 1 4, 7, HIRUDINEA, iglar EErpobdella octoculata - (Linné, 1758) 3 3 2 1,2,3 HHelobdella stagnalis - (Linné, 1758) 3 3 2 2 1,6 1, ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) 1 2 2 14 22 19 45 16 23,2 4,4 HYDRACARINA, sötvattenskvalster Hydracarina 3 3 2 2 1,4 2,4 ODONATA, trollsländor Coenagrionidae 3 1,2,3 Ischnura elegans - (Vander Linden, 182) 3 3 1,2,3 Zygoptera 3 1,2,3 EPHEMEROPTERA, dagsländor Caenis horaria - (Linné, 1758) 3 2 3 1,2,3 Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) 4 2 3 1 11 2 2,8 4,9 Centroptilum luteolum - (Müller, 1776) 2 4 3 3 4 1 1 4 2,6 4,5 Leptophlebia marginata - (Linné, 1767) 1 2 3 1,2,3 Leptophlebia vespertina - (Linné, 1758) 1 2 3 1 1,4,7 Leptophlebia sp. 1 2 3 3 1 3 1 1,6 2,8 PLECOPTERA, bäcksländor NNemoura avicularis - Morton, 1894 2 5 4 1a,2,3 TRICHOPTERA, nattsländor Anabolia sp. 3 5 3 1,2,3 Ecnomus tenellus - (Rambur, 1842) 2 3 2 2,4,7 Hydroptila sp. 3 3 4,8 1,4 Lepidostoma hirtum - (Fabricus, 1775) 3 4 3 1 1,4,7 Limnephilidae 5 2 1,6 1, Molanna sp. (angustata-typ) 3 3 1,2,3 Mystacides azurea - (Linné, 1761) 3 2 3 1,2,3 Mystacides sp. 2 3 3 1,8 1,4 Oecetis testacea - (Curtis, 1834) 3 3 4 2 1,6 1, Oxyethira sp. 2 1,2,3 Setodes argentipunctellus - McLachlan, 1877 4 5 2 2,8 1,4 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 1 1,4,7 Chironomidae 9 1 6 2 14 8,2 14,3 BIVALVIA, musslor PPisidium sp. 1 1 1 14 3 4 4,4 7,7 SSphaerium sp. 3 1 3 1,2,3 SUMMA (antal individer): 53 8 38 59 57 57,4 1 SUMMA (antal taxa): 16 16 9 6 16 12,6 Totalantal taxa 27 Danskt faunaindex 4 MILA 63 Medelantal taxa/prov 12,6 Surhetsindex 6 ASPT-index 5,7 Antal ind./kvm. 23 EPT-index 15 DJ-index - Diversitetsindex 3,3 Naturvärdesindex Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (2). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. Bilaga 8 - Bottenfauna i sjölitoral

Bilaga 9 Bottenfauna i sjöars profundal och sublitoral Metodik, lokalbeskrivningar och artlistor Bilaga 9 - Bottenfauna i sjöars profundal och sublitoral

Metodik Provtagningen genomfördes den 1 april 27. Vid varje provlokal togs delprover med en ekmanhuggare (,215 m 2 ) inom en yta av 1 x 1 meter. Provtagningen genomfördes enligt den standardiserade metoden SS 2819 och enligt Naturvårdsverkets handbok för miljöövervakning. Läget för varje provlokal bestämdes med GPS så att den angivna koordinaten ligger mitt i ytan. Proverna sållades på plats genom ett såll med masktätheten,5 x,5 mm och konserverades sedan i 7 % etanol. På laboratoriet sorterades djuren ut och artbestämdes till en nivå där relevanta tillståndsbedömningar är möjliga. Nivån för artbestämningarna följer i huvudsak Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet (Wiederholm 1999b) med det avsteget att vi även försökte nå artnivå inom gruppen oligochaeta (fåborstmaskar). Dessutom noterades de fjädermyggslarver inom den taxonomiska gruppen chironomini som uppvisade missbildningar. Bilaga 9 - Bottenfauna i sjöars profundal och sublitoral

127. Kärrafjärden, Sublitoral Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Kärrafjärden Län: 18 Örebro Lokalnummer: 127 Kommun: Askersund Lokalnamn: Sublitoral Top. Karta: 9F NV Huvudflodområde: 67 Motalaström Lokalkoordinater: 652575 / 14524 Provtagningsuppgifter Datum: 27-4-1 Metodik: SS 2 81 9 Provtagare: M Christensson/R Andersson Provyta (m 2 ):,215 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Provdjup: 8,1 m Grumlighet: grumligt Ytvattentemperatur: 11,8 C Vattenfärg: klart Siktdjup: 2 m Trofinivå: mesotrof Bottensubstrat Dy: ja Myrmalm: nej Gyttja: ja Rotad bottenvegetation: nej Lera: ja Svavelväte: nej Sand: nej Sedimentfärg: mörkgrå Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Strax sydöst om Stora Ävjeudden. 127. Kärrafjärden, Profundal Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Kärrafjärden Län: 18 Örebro Lokalnummer: 127 Kommun: Askersund Lokalnamn: Profundal Top. Karta: 9F NV Huvudflodområde: 67 Motalaström Lokalkoordinater: 6525591 / 1452641 Provtagningsuppgifter Datum: 27-4-1 Metodik: SS 2 81 9 Provtagare: M Christensson/R Andersson Provyta (m 2 ):,215 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 1 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Provdjup: 16 m Grumlighet: grumligt Ytvattentemperatur: 5,5 C Vattenfärg: klart Siktdjup: 2,7 m Trofinivå: mesotrof Bottensubstrat Dy: ja Myrmalm: nej Gyttja: ja Rotad bottenvegetation: nej Lera: ja Svavelväte: nej Sand: nej Sedimentfärg: mörkgrå Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Proverna togs i djuphålan. Bilaga 9 - Bottenfauna i sjöars profundal och sublitoral

134. Alsen, Sublitoral Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Alsen Län: 18 Örebro Lokalnummer: 134 Kommun: Askersund Lokalnamn: Sublitoral Top. Karta: 9E NO Huvudflodområde: 67 Motalaström Lokalkoordinater: 65272 / 1449 Provtagningsuppgifter Datum: 27-4-1 Metodik: SS 2 81 9 Provtagare: M Christensson/R Andersson Provyta (m 2 ):,215 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Provdjup: 7 m Grumlighet: grumligt Ytvattentemperatur: 5,1 C Vattenfärg: klart Siktdjup: 2,5 m Trofinivå: eutrof Bottensubstrat Dy: ja Myrmalm: nej Gyttja: ja Rotad bottenvegetation: nej Lera: ja Svavelväte: nej Sand: nej Sedimentfärg: mörkgrå Påverkan Typ: Styrka: A: Jordbruk måttlig B: Avloppsreningsverk måttlig C: - - Övrigt Strax öster om Kalvholmen. 134. Alsen, Profundal Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Alsen Län: 18 Örebro Lokalnummer: 134 Kommun: Askersund Lokalnamn: Profundal Top. Karta: 9E NO Huvudflodområde: 67 Motalaström Lokalkoordinater: 65265 / 144945 Provtagningsuppgifter Datum: 27-4-1 Metodik: SS 2 81 9 Provtagare: M Christensson/R Andersson Provyta (m 2 ):,215 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 1 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Provdjup: 15 m Grumlighet: grumligt Ytvattentemperatur: 5,5 C Vattenfärg: klart Siktdjup: 2,5 m Trofinivå: eutrof Bottensubstrat Dy: ja Myrmalm: nej Gyttja: ja Rotad bottenvegetation: nej Lera: ja Svavelväte: nej Sand: nej Sedimentfärg: mörkgrå Påverkan Typ: Styrka: A: Jordbruk måttlig B: Avloppsreningsverk måttlig C: - - Övrigt Proverna tagna i djuphålan Bilaga 9 - Bottenfauna i sjöars profundal och sublitoral

Förklaring till artlistor sjöars profundal och sublitoral Det. = Ansvarig för artbestämning. Antal individer per prov (,215 m 2 ) av de funna arterna/taxa samt deras syrekänslighet, föroreningskänslighet och funktionella tillhörighet. Vid massförekomster av enskilda taxa kan en uppskattning av tätheten för dessa ha gjorts i ett eller flera av delproven. Mätosäkerhet för individtäthet = 1 %. Syrekänslighet (Sy): taxas känslighet är okänd, 1 taxa är tåligt mot låga syrehalter 2 taxa är måttligt känsligt 3 taxa är mycket känsligt Funktionell grupp (Fg): ej känd 1 filtrerare 2 detritusätare 3 predatorer 4 skrapare 5 sönderdelare Känslighet för organisk belastning (Eg): kunskap saknas för bedömning, 1 taxa påträffas i vatten med mycket hög påverkan, 2 taxa påträffas i vatten med hög påverkan, 3 taxa påträffas i vatten med måttligt hög påverkan, 4 taxa påträffas i vatten med liten påverkan, 5 taxa påträffas i vatten helt utan påverkan. Raritetskategori (Rk): RE Försvunnen (Regionally Extinct) CR Akut Hotad (Critically Endangered) EN Starkt Hotad (Endangered) VU Sårbar (Vulnerable) NT Missgynnad (Near Threatened) DD Kuskapsbrist (Data Deficient) Ov Lokalt eller regionalt ovanlig M = medelvärde % = procentandel Bilaga 9 - Bottenfauna i sjöars profundal och sublitoral

127. Kärrafjärden, Sublitoral 27-4-1 Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS 2 81 9 + NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Sy Fg Eg Rk 1 2 3 4 5 M % NEMATODA, rundmaskar Nematoda 1,2 1,1 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Limnodrilus hoffmeisteri - Claparède, 1862 1 2 1 1,2 1,1 Limnodrilus sp. 1 2 1 1 1 1,6 3,2 Tubificidae (med hårborst) 2 1,2 1,1 HYDRACARINA, sötvattenskvalster Hydracarina 3 2 2,8 4,3 DIPTERA, tvåvingar Chaoborus flavicans - (Meigen, 183) 1 3 1 5 12 1 2 1 11,4 61,3 Chironomus sp. (plumosus-typ) 1 2 1 1,2 1,1 Chironomus sp. (semireductus-typ) 1 2 1 1,2 1,1 Cryptochironomus sp. 2 3 2 3 1 1,2 6,5 Procladius sp. 1 3 3 2 4 1 2 2,4 12,9 Tanytarsus sp. 2 2 3 3 1 2 1,2 6,5 SUMMA (antal individer): 15 18 19 26 15 18,6 1 SUMMA (antal taxa): 5 4 7 6 4 5,2 Totalantal taxa 1 BQI 2,7 PTI 3 Medelantal taxa/prov 5,2 O/C-index 3,2 KEG 1 Antal ind./kvm. 865 Diversitetsindex 2,3 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS -EN ISO/IEC 1725 (2). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 127. Kärrafjärden, Profundal 27-4-1 Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS 2 81 9 + NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Sy Fg Eg Rk 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Tubificidae (med hårborst) 2 2,2,1 DIPTERA, tvåvingar Chaoborus flavicans - (Meigen, 183) 1 3 1 19 9 1 3 16 2 17 17 14 19 144, 99,5 Chironomus sp. (plumosus-typ) 1 2 1 1 1,2,1 Procladius sp. 1 3 1 2,3,2 SUMMA (antal individer): 19 92 11 3 16 21 172 17 141 19 144,7 1 SUMMA (antal taxa): 1 2 2 1 1 2 2 1 2 1 1,5 Totalantal taxa 4 BQI 1, PTI 2,2 Medelantal taxa/prov 1,5 O/C-index 3,1 KEG Antal ind./kvm. 6 73 Diversitetsindex,5 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (2). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. Bilaga 9 - Bottenfauna i sjöars profundal och sublitoral

134. Alsen, Sublitoral 27-4-1 Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS 2 81 9 + NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Sy Fg Eg Rk 1 2 3 4 5 M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Limnodrilus hoffmeisteri - Claparède, 1862 1 2 1 1,2 1,2 Limnodrilus sp. 1 2 1 4 1 1 1 6 2,6 15,9 Tubificidae (med hårborst) 2 1 4 1, 6,1 HYDRACARINA, sötvattenskvalster Hydracarina 3 1 1,4 2,4 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 1,2 1,2 Chaoborus flavicans - (Meigen, 183) 1 3 1 1 6 2 4 2,6 15,9 Chironomus sp. (plumosus-typ) 1 2 1 7 5 7 1 3 4,6 28, Cryptochironomus sp. 2 3 1,2 1,2 Einfeldia sp. (dissidens-typ) 2 2 2 1,2 1,2 Procladius sp. 1 3 6 1 8 5 2 4,4 26,8 SUMMA (antal individer): 2 13 22 1 17 16,4 1 SUMMA (antal taxa): 6 4 5 5 6 5,2 Totalantal taxa 9 BQI 1, PTI 1,4 Medelantal taxa/prov 5,2 O/C-index 6,2 KEG Antal ind./kvm. 763 Diversitetsindex 2,55 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS -EN ISO/IEC 1725 (2). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 134. Alsen, Profundal 27-4-1 Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS 2 81 9 + NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Sy Fg Eg Rk 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 M % TURBELLARIA, virvelmaskar Prorhynchus stagnalis - Schultze, 1851 1,1,2 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Potamothrix hammoniensis - (Michaelsen, 191) 1 2 2 2 3 1 9 3 1 2 6 2,7 4,4 Tubificidae (med hårborst) 2 11 1 1 15 31 1 19 15 6 29 13,8 22,6 HYDRACARINA, sötvattenskvalster Hydracarina 3 1 1,2,3 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 1,1,2 Chaoborus flavicans - (Meigen, 183) 1 3 1 23 52 52 22 38 17 64 52 52 24 39,6 64,8 Chironomus sp. (plumosus-typ) 1 2 1 2 3 6 3 1 2 4 2 1 5 2,9 4,7 Procladius sp. 1 3 2 2 1 1 4 2 1 1 2 1,6 2,6 Tanytarsus sp. 2 2 3 1,1,2 SUMMA (antal individer): 4 72 59 44 8 24 93 71 62 66 61,1 1 SUMMA (antal taxa): 4 6 3 6 4 4 5 4 4 4 4,4 Totalantal taxa 8 BQI 1,1 PTI 2,4 Medelantal taxa/prov 4,4 O/C-index 5,6 KEG 1 Antal ind./kvm. 2 842 Diversitetsindex 1,51 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (2). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. Bilaga 9 - Bottenfauna i sjöars profundal och sublitoral

Bilaga 1 Planktiska alger i sjöar Metodik, resultat och artlistor Bilaga 1 - Planktiska alger i sjöar

Metodik Provtagningslokaler Undersökningen omfattade Kärrafjärden och Alsen. Provtagningsdatum samt provtagningspunkternas läge framgår av tabell nedan. Fältprotokoll Koordinater Rörprov Håvprov Datum Temp Siktdjup Övrigt Sjö Nr x y djup (m) djup (m) ( C) kikare (m) yta Alsen 134 65267 14494-6 -6 27-8-28 17,6 2 Kärrafjärden 127 65256 145255-6 -6 27-8-28 17,7 3,3 Metod Provtagare Organisation/Företag BIN PR 61 (25µm maskstorlek) Robert Andersson Medins Biologi AB BIN PR 66 (2 m rörhämtare, 5 provpunkter) Mikael Christensson Medins Biologi AB Provtagning och analys Vatten för analys insamlades med en två meter lång rörhämtare. Hela vattenpelaren i djupintervallet -6 meter från fem provpunkter över respektive sjös djuphåla slogs samman. Ur detta samlingsprov togs ett delprov som konserverades i Lugols lösning. Artbestämning och räkning av växtplankton utfördes av Iréne Sundberg. Analysen gjordes med hjälp av ett omvänt faskontrastmikroskop (Leica), så kallad Utermöhl-teknik. Sedimenterad volym var 5 och 1 ml. Kvantitativa analyser av individtätheter och beräkningar av biovolymer gjordes enligt BIN PR66 (Naturvårdsverket 1986). Utvärdering För att beskriva tillståndet och avvikelsen från jämförvärde i en sjö med avseende på planktiska alger vid provtagning i augusti (Wiederholm ed. 1999) har Naturvårdsverket valt ut följande parametrar: totalbiomassan planktiska alger (mg/l), biomassan vattenblommande blågrönalger, antalet släkten potentiellt toxin-producerande blågrönalger samt biomassan av Gonyostomum semen. Vid vår bedömning av näringssituationen har även följande faktorer beaktats: trofiskt index (BIN PR163), förekomst av indikatorarter, kvoten mellan eutrofer och oligotrofer samt antal taxa. En sammanfattande bedömning av tillståndet respektive påverkan gjordes på varje lokal och klassades enligt: Mycket näringsfattigt tillstånd Näringsfattigt tillstånd Måttligt näringsrikt tillstånd Näringsrikt tillstånd Mycket näringsrikt tillstånd Bilaga 1 - Planktiska alger i sjöar

Ingen eller obetydlig påverkan Svag påverkan Tydlig påverkan Stark påverkan Mycket stark påverkan Risken för långvarig algblomning av blågrönalger på varje lokal klassades enligt: Ingen eller obetydlig påverkan Liten Tydlig Stor Mycket stor Resultat Förklaring till sammanställning av resultat och artlistor Det. = Ansvarig för artbestämning I = Indikatortal enligt Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder (Willén 27). Sensitiva taxa är oligotrofiindikatorer med indikatortal i en skala från -1 till -3 där -3 anger taxa som är särskilt konkurrenskraftiga vid låga näringskoncentra-tioner. Toleranta arter är eutrofiindikatorer med indikatortal i en skala 1-3 där 3 anger arter som bedömts som särskilt toleranta och förekommande i de mest näringsrika miljöerna. EG = Ekologisk grupp O - taxa som vanligtvis påträffas i oligotrofa (näringsfattiga) miljöer E - taxa som vanligtvis påträffas i eutrofa (näringsrika) miljöer I - taxa som är indifferenta d.v.s. har en bred ekologisk tolerans Frekvens = uppskattad frekvens av indikatorarter i en skal 1-5 där 5 är högsta individantal. Längd Vid bestämning av biomassan hos arter som bildar trådformiga kolonier har den sammanlagda längden av kolonierna mätts. Anges som tusentals µm/l. Antal celler/l Anges som tusental celler per liter. Biomassa Anges som mg /l (1 mg/l motsvarar en biovolym på mm 3 /l). Bilaga 1 - Planktiska alger i sjöar

Naturvårdsverkets kriterier 1999 Naturvårdsverkets parametrar för att beskriva tillstånd och avvikelse (från jämförvärde) i en sjö med avseende på planktiska alger vid augustiprovtagning (Naturvårdsverket 1999). Naturvårdsverkets kriterier 27 Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag (bilaga till Handbok 27:4) för att beskriva status i en sjö med avseende på planktiska alger vid augustiprovtagning. (Naturvårdsverket 27). Övriga kriterier Trofiskt index (BIN PR163) - Vissa taxa fungerar som indikatorer för näringsrikedom respektive näringsfattigdom (indikatorarter). Indikatorarterna bedöms efter en skala från 11 till 1 (Hörnström 1979). Ett taxa med ett trofiskt index på 11 är karaktäristisk för mycket näringsfattiga (ultraoligotrofa) förhållanden och ett taxa med ett trofiskt index på 1 är karaktäristisk för mycket näringsrika (eutrofa) förhållanden. Sjöarnas trofiska index bedöms efter samma skala som indikatorarterna (11-1), där 11 är lägsta trofigrad och 1 högsta. Sjöns trofiska index beräknas utifrån indikatorarternas frekvens, enligt formeln: TI = f x Tia f Tia=artindex och f är frekvensen i en skala 1-5. Kvoten mellan eutrofer och oligotrofer - Dels kan man titta på förhållandet mellan antalet eutrofa och oligotrofa taxa, dels kan man titta på förhållandet mellan frekvensen eutrofer och frekvensen oligotrofer. Frekvenserna skattas enligt BIN P R11. I = Indikatortal enligt Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder (Willén 27). Sensitiva taxa är oligotrofiindikatorer med indikatortal i en skala från -1 till -3 där -3 anger taxa som är särskilt konkurrenskraftiga vid låga näringskoncentrationer. Toleranta arter är eutrofiindikatorer med indikatortal i en skala 1-3 där 3 anger arter som bedömts som särskilt toleranta och förekommande i de mest näringsrika miljöerna. Bilaga 1 - Planktiska alger i sjöar

127. Kärrafjärden RAPPORT 27-8-28 utfärdad av ackrediterat laboratorium Nivå: -6 m REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Metod: BIN PR 66 Det. Iréne Sundberg Frekv. Längd * 1 3 Antal * 1 3 Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Aphanothece sp. - NÄGELI 1 Snowella septentrionalis - KOMÁREK & HINDÁK I 1 Woronichinia elorantae - KOMÁREK et KOMÁRKOVÁ-LEG. E 1 Woronichinia naegeliana - (UNGER) ELENKIN E 2 195,4 Nostocales Anabaena spp. böjd - BORY 2 I 1 14,2 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Chroomonas sp./rhodomonas sp. - HANSGIRG/KARSTEN I 2 233,13 Cryptomonas sp. (1-2 µm) - EHRENBERG I 3 92,75 Cryptomonas sp. (2-3 µm) - EHRENBERG I 3 7,84 Katablepharis ovalis - SKUJA I 1 DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Ceratium hirundinella - (O. F. MÜLLER) SCHRANK I 2,17 Gymnodinium sp. (liten, <1 µm) - KOFOID & SWEZY -3 I 1 4,1 Gymnodinium sp. (stor) - KOFOID & SWEZY I 1 Peridinium willei - HUITFELD-KAAS I 2 1,25 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Bitrichia chodatii - (REVERDIN) HOLLANDE -2 O 1 6,3 Chrysococcus sp. - KLEBS -2 I 2 35,3 Dinobryon bavaricum - IMHOF O 1 Dinobryon crenulatum-typ - W: & G.S. WEST -2 O 2 33,6 Dinobryon divergens - IMHOF I 23 78,15 Dinobryon sertularia - EHRENBERG I 2 58,16 Dinobryon sociale - EHRENBERG I 2 24,4 Mallomonas caudata - IWANOFF I 1 Mallomonas spp. (1-2µm) - PERTY I 2 19,8 Pseudopedinella sp./pedinella sp. 1 Synura sp. - EHRENBERG I 1 Uroglena sp. - EHRENBERG I 2 83,1 DIATOMOPHYCEAE (kiselalger) Acanthoceras zachariasii - (BRUN) SIMONSEN I 1 13,96 Asterionella formosa - HASSALL I 1 28,1 Aulacoseira granulata - (EHRENBERG) SIMONSEN 2 E 2 16,55 Aulacoseira sp. (5-1 µm bred) - THWAITES I 2 24,14 Centriska kiselalger (1-2 µm) I 1 Fragilaria crotonensis - KITTON 2 I 2 63,8 Fragillaria ulna var. acus - (KÜTZING) Lange-Bertalot 2 2 9,13 Rhizosolenia eriensis - H. L. SMITH I 2 11,3 Rhizosolenia longiseta - ZACHARIAS O 2 23,6 Tabellaria flocculosa var. asterionelloides - (GRUNOW) KNUDSON I 5 653,578 CHLOROPHYCEAE (grönalger) Chlorococcales Ankyra lanceolata - (KORS.) FOTT I 1 Dictyosphaerium tetrachotomum - PRINTZ 1 E 2 123,2 Monoraphidium dybowskii - (WOL.) HINDÁK & KOM.-LEG. O 1 Pediastrum biradiatum - MEYEN * E 1 Pediastrum boryanum - (TURPIN) MENEGHINI * 3 E 1 Pediastrum duplex - MEYEN * 3 E 1 Pediastrum tetras - (EHRENBERG) RALFS * 2 E 1 4,2 Tetraedron minimum - (A. BRAUN) HANSGIRG E 1 Övrigt Chlorophyceae, obestämda kolonibildande klotformiga 1 CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Closterium acutum var. variabile - (LEMMERMANN) W. KRIEGER 1 I 2 16,3 Closterium sp. - NITSCH (C. cf. pronum) I 1,4,2 ÖVRIGA Chrysochromulina parva - LACKEY -2 2 34,5 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (2). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. * = räknade som kolonier Bilaga 1 - Planktiska alger i sjöar

127. Kärrafjärden 27-8-28 Sjötyp (enlig SNV 1999): skogssjö Nivå: -6 m Sjötyp (enlig SNV 27): S. Sverige, humösa sjöar, >3 Pt-1 Naturvårdsverkets kriterier (1999) Värde Bedömning Avvikelse Totalbiomassa (mg/liter) 1,2 Liten biomassa Tydlig Vattenblommande blågrönalger (mg/liter),4 Mycket liten biomassa Ingen eller obetydlig Potentiellt toxinbildande alger (antal släkten) 2 Inga eller få Ingen eller obetydlig Gonyostomum semen (mg/liter), Mycket liten biomassa Ingen eller obetydlig Tot.biomassa (mg/l) av kiselalger i april/maj - - - Naturvårdsverkets kriterier (27) Värde Status EK Totalbiomassa (mg/liter) 1,18 God,3 Andel blågrönalger (%) Hög 1, TPI (trofiskt planktonindex) 1,25 Måttlig,2 Antal taxa 47 Nära neutralt 1, Övriga kriterier Värde Bedömning Antal funna taxa/arter: 47 Måttligt högt antal taxa Trofiindex (BIN PR 163): 39,2 Måttligt högt index Eutrofa/Oligotrofa (frekvens): 1,71 Eutrofa/Oligotrofa (taxa): 1,8 Ekologisk grupp Frekvens Taxa Tillstånd f % Antal % C Eutrofa 12 13 9 21 Påverkan Indifferenta 7 79 28 67 C Oligotrofa 7 8 5 12 Totalt 89 1 42 1 Alggrupp Biomassa Taxa mg/l % Antal % Cyanophyceae (blågrönalger),4 5 11 Cryptophyceae (rekylalger),172 15 4 9 Dinophyceae (pansarflagellater),43 4 4 9 Chrysophyceae (guldalger),63 5 12 26 Diatomophyceae (kiselalger),864 74 1 21 Euglenophyceae (ögonalger), Chlorophyceae (grönalger),2 2 9 19 Conjugatophyceae (konjugater),5 2 4 Raphidophyceae (Gonyostomum semen ), Övriga,5 1 2 Summa 1,176 1 47 1 Biomassans fördelning på olika alggrupper Konjugater Grönalger Övriga Rekylalger Blågrönalger Pansarflagellater Guldalger Kiselalger Kommentar: Sjöns växtplanktonbiomassa bedöms som liten och dominerades stort av kiselalger följt av rekylalger. Det förekommer fler arter som indikerar näringsrika förhållanden än som indikerar näringsfattiga förhållanden. Det flesta index visar måttligt näringsrika förhålanden. Påverkan av näringsämnen bedöms som tydlig jämfört med ett ursprungligt tillstånd. Risken för långvariga algblomningar av toxiska blågrönalger bedöms som liten. Bilaga 1 - Planktiska alger i sjöar

134. Alsen RAPPORT 27-8-28 utfärdad av ackrediterat laboratorium Nivå: -6 m REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Metod: BIN PR 66 Det. Iréne Sundberg Frekv. Längd * 1 3 Antal * 1 3 Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Cyanodictyon sp. - PASCHER (C. cf. ica) 3 1 Microcystis aeruginosa - KÜTZING 3 E 1 17,8 Microcystis wesenbergii - (KOMÁREK) STARMACH 3 E 1 56,3 Woronichinia naegeliana - (UNGER) ELENKIN E 3 12882,535 Nostocales Anabaena spp. böjd - BORY 2 I 3 878,184 Aphanizomenon sp. - MORREN I 1 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Chroomonas sp./rhodomonas sp. - HANSGIRG/KARSTEN I 2 175,1 Cryptomonas sp. (1-2 µm) - EHRENBERG I 2 89,54 Cryptomonas sp. (2-3 µm) - EHRENBERG I 2 32,64 Katablepharis ovalis - SKUJA I 1 DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Ceratium furcoides - (LEVANDER) LANGHANS 2 I 2 1,2,55 Ceratium hirundinella - (O. F. MÜLLER) SCHRANK I 1,4,29 Gymnodinium sp. (liten, <1 µm) - KOFOID & SWEZY -3 I 1 7,2 Gymnodinium spp. - KOFOID & SWEZY I 1 Peridinium sp. - EHRENBERG I 1 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Mallomonas akrokomos - RUTTNER -2 I 2 25,1 Mallomonas caudata - IWANOFF I 1 Mallomonas sp. (1-2µm) - PERTY I 2 11,6 Synura sp. - EHRENBERG I 2 14,6 DIATOMOPHYCEAE (kiselalger) Acanthoceras zachariasii - (BRUN) SIMONSEN I 1 37,248 Asterionella formosa - HASSALL I 2 84,36 Aulacoseira granulata - (EHRENBERG) SIMONSEN 2 E 3 151,694 Aulacoseira granulata var. angustissima - (O. MÜLLER) SIMONSEN 3 E 1 18,3 Aulacoseira sp. (<5 µm bred) - THWAITES I 3 237,64 Aulacoseira sp. (5-1 µm bred) - THWAITES I 4 745,723 Centriska kiselalger (2-3 µm) I 1 Fragilaria crotonensis - KITTON 2 I 4 2272,255 Fragillaria ulna var. acus - (KÜTZING) Lange-Bertalot 2 2 14,31 Rhizosolenia longiseta - ZACHARIAS O 1 Tabellaria fenestrata - (ROTH) KÜTZING I 2 13,18 Tabellaria flocculosa var. asterionelloides - (GRUNOW) KNUDSON I 2 17,13 CHLOROPHYCEAE (grönalger) Volvocales Eudorina elegans - EHRENBERG E 1 Chlorococcales Ankyra judayi - (G. M. SMITH) FOTT I 1 Ankyra lanceolata - (KORS.) FOTT I 1 Botryococcus sp. - KÜTZING * I 1 Dictyosphaerium pulchellum - WOOD 1 I 1 43,1 Kirchneriella obesa - (W. WEST) SCHMIDLE I 1 Monoraphidium dybowskii - (WOL.) HINDÁK & KOM.-LEG. O 1 Pediastrum duplex - MEYEN (inkl.p. duplex var. gracillimum) * 3 E 2 3,2 Scenedesmus spp. - MEYEN E 1 Schroederia sp. - LEMMERMANN 2 153,4 Tetraedron minimum - (A. BRAUN) HANSGIRG E 1 Övrigt Chlorophyceae, obestämda kolonibildande klotformiga 1 CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Closterium acutum var. variabile - (LEMMERMANN) W. KRIEGER 1 I 2 858,18 Closterium sp. - NITSCH (C. cf. pronum) I 2 6,41 Staurastrum sp. - MEYEN I 1 Xanthidium antilopaeum - (BREBISSON) KÜTZING O 1 RAPHIDOPHYCEAE Gonyostomum semen - (EHRENBERG) DIESING O 2 1,18 ÖVRIGA Chrysochromulina parva - LACKEY -2 2 93,2 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (2). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. Bilaga 1 - Planktiska alger i sjöar