Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Navigator i Krokoms kommun

Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Navigator i Krokoms kommun Slutrapport 2011-05-19 Krokoms kommun payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503 www.payoff.nu

Innehåll Förord...3 Sammanfattning............ 4 Resultat: Övriga aktörer... 5 Inledning... 8 Bakgrund och förutsättningar... 8 Syfte och mål... 8 Avgränsningar och antaganden... 9 Rapportens struktur... 10 Projektets klassificering... 11 Ekonomisk analys... 12 Samhällsekonomisk potential och verkningsgrad...... 12 Intäkter... 15 Kostnader... 16 Resultat/lönsamhet alla deltagare...... 17 Känslighetsanalyser... 19 Resultat/lönsamhet alla deltagare...... 20 Jämförelser med likartade projekt... 21 Jämförande värden... 21 Nyckeltalen avvikelserr från medelvärde... 23 Sammanfattning av den ekonomiska analysen... 25 Slutsatser, sammanfattning och diskussion... 26 Bakgrund... 26 Slutsatser... 26 Avslutande diskussion och sammanfattning... 28 Bilagor... 32 Bilaga 1.... 32 Presentationn av projekt Navigator, Krokoms kommun... 32 Bilaga 2.... 44 Kompletterande tabell, samhällsekonomisk utvärdering...... 44 Bilaga 3....45 Vad är NyttoSam?...45 2

Förord payoff har fått i uppdrag av Krokoms kommun att utvärdera de samhällsekonomiska effekterna för 27 individer som deltagit i projekt Navigator i Krokoms kommun. Deltagarnas försörjningssituation och användande avv samhällets resurser har följts upp av projektet.. Uppföljningen ligger sedan till grund för utvärderingen. Syftet med utvärderingen ärr att studera hur personernas situation efter att haa lämnat verksamheten förändrats relativt situationen före dess medverkann i verksamheten. Slutsatserna i denna utvärdering avseende det ekonomiska resultatet bygger i första hand på det urval av deltagare som följts upp. För denn socioekonomiska analysen gäller en helhetssyn och Navigators påverkan, samarbete och samverkan med omvärlden. Navigator har som målgruppp unga vuxna, vuxna och utlandsföddau a som står långt ifrån arbetsmarknadenn och inte ärr självförsörjande. Målet är ä att deltagarna skall komma i arbete, studier eller öka sin anställningsbarhet. Projektet är finansierat av Krokoms kommun, Europeiska Socialfonden och Jämtlands läns landsting.. Projektet har en mycket viktig målgrupp, som idag och på sikt är en av nycklarna för att öka arbetskraftsutbudet och balanseraa de stora pensionsavgångarna som sker i framtiden. Huvuddelen av Sveriges kommuner står inför samma utmaning attt hitta modeller och arbetsformer för att på sikt rädda och finansiera välfärden. Målet med utvärderingen är att visa på nyttan med projektet och synliggöra vilka effekter satsningen haft för samhället, samhällets olika aktörer och deltagarnas ekonomi. Genom att kostnaderna för projektet jämförts med vilkaa intäkter åtgärden leder till på lite längre sikt kan en bedömning göras ur ett socialt investeringspers- av vårt pektiv. Det insamlade underlaget kring varje deltagare har bearbetats med stöd datorbaserade program NyttoSam 1. Utfallet har därefter analyserats och samman- ställts i denna rapport. Nyttan med denna rapport ärr också att den skall påvisa vilka mervärden, framgångs- kommun skall kunna utveckla arbetet med att minskaa utanförskapp och ohälsa hos faktorer, lärande och på vilket sätt Navigator arbetat nyskapande n för att Krokoms personer som står utanför arbetsmarknaden. 1 Se bilaga 3. Vad är ä NyttoSam? 3

Sammanfattning Under denna rubrik redovisas de ekonomiska resultaten i korthet. För utförligare presentation och redovisningar, se kapitel 3, Ekonomisk analys, samt kapitel 4, Slutsatser och diskussion. Projektets ekonomiska aspekter har bedömts utifrån två t tidshorisonter, kort sikt s (1 år) och medellång sikt (5 år). Resultaten har också bedömts ur de inblandade aktörernas olika perspektiv. Dessa är: Samhället som helhet Kommunenn Landstingett Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Övrig stat Staten totaltt Deltagarna Försäkringsgivarna Resultat: Samhället som helhet Intäkten är på kort sikt (ett år) 2,5 milj.kr vilket motsvarar m 933 000 kr perr deltagare. På medellång sikt (fem år) är intäkten 12,4 milj. kr. Lönsamheten är på kort t sikt negativ -2 milj. kr, motsvarandem e cirka -75 00 00 kr per deltagare. På medellång sikt är lönsamheten prognostiserad till 7,9 milj.kr. Detta resultat förutsätter att det faktiska utfallet efter det d första året kvarstår i ytter- ligare fyra år. Lönsamheten på kort sikt är relaterat till att hela kostnadenn för åtgärden belastar år ett. Se alternativ redovisningg av kostnaderna i avsnittet om känslighetsanalyser. Lönsamheten kan även utryckas som att en kronas insats gett 0,55 kr i avkastning på kort sikt och 2,74 kr på medellång sikt. Återbetalningstiden är 22 månader. Verkningsgraden, uttryckt som utnyttjad potential i relation till tillgängligg poten- ökat tial är 15 procent. Konkret innebär det att värdet av deltagarnas arbetsinsats med 15 procent och att deras konsumtion/behovv av vård, omsorg, handläggning etc. minskatt med 13 procent. Allt räknat på ett års basis. 4

Resultat: Övriga aktörer För kommunen är intäkten 1,2 milj. kr på kort sikt. Orsaken till det positiva resultatet ärr minskat behov av försörjningsstöd, ökade skatteintäkter och minskad omsorg och handläggning. Lönsamheten är negativ -875 000 krr främst genom att åtgärdskostnaden belastar första året. Återbetalningstiden är 21 månader. På fem års sikt är lönsamheten prognostiserad till 3,8 milj. kr. För landstinget är intäkterna 25 0000 kr. Lönsamheten är negativ på kort sikt, - 206 000 kr. På fem års sikt är resultatet prognostiserat till cirka -104 0000 kr. Lönsamheten är kopplatt till att många av deltagarna har kvarstående behov av olika vårdinsatser i efterläget och attt kostnaderna redovisas efter ett år. Åter- betalningstiden är 109 månader, dvs. drygt nio år. Arbetsförmedlingen harr ökade kostnader med 562 000 kr. Orsaken till detta är dels att Arbetsförmedlingen bidragit med mångaa åtgärder i verksamheten, dels att Arbetsförmedlingen är med och subventioner rar anställningar. Försäkringskassan har minskade kostnader för tio av de totalt 27 deltagare som ingår i utvärderingen. Som ett resultat av detta uppvisar u Försäkringskassan ett positivt resultat på kort sikt på cirka 89 000 kr. Staten totalt, dvs. Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen plus övriga effekter som påverkar staten, harr en negativ lönsamhet på p cirka -2 milj. kr. Anledningen till detta är framför f allt de ökade kostnaderna förr Arbetsförmedlingen och att staten via Europeiska Socialfonden, (ESF), finansierar en stor del av projektet. På medellång sikt s är lönsamheten positiv med en återbetalningstid på 126 månader. Deltagarna har i genomsnitt förbättrat sin disponibla inkomst med närmare 33 000 kr på kort sikt per deltagare och år. Denna slutrapport visar att det krävs ett uthålligt och långsiktigt arbetssätt förr att stötta personer som står långt ifrån arbetsmarknadenn och som har hamnat i ett utan- efter ett år men att det genom relativt höga kostnaderr krävs knappt två år innan åter- förskap. Det ekonomiska resultatet för Navigator innebär att samhället har intäkter betalningen sker. Därefter är r det en fortsatt god återbetalning om m förutsättningarna bibehålls vad gäller deltagarnas status men också medd möjligheterr till ytterligare potential vad gäller intäkter. Det senare förutsätter att deltagarna a ökar sin produk- kvar- tivitet eller att fler kommer i eller mer arbete. Samtidigt finns det en mycket stor potential att på sikt minska vårdinsatser som står efter projektets avslutande. Detta påverkar också resultatet i framtiden både för samhället och på aktörsnivå för landstinget. Eftersomm de flesta deltagare som kommit i ett arbete också har en lönesubvention finns det även i denna del en mycket stor möjlighet att på sikt s minska subventionerna. För kommunen ger denna satsning sannolikt framtidaa intäkter genom minskade sociala kostnader, ökade skatteintäkter och minskning av försörjningsstödet. Om efterläget för deltagarna håller i sig eller förbättras finns det ocksåå ytterligare intäkter i för kommunen på lite längre sikt. Detta är ett bra sättt för Krokoms kommun att gå från ett fokus på kostnader till att satsa på sociala investeringar. 5

Det är inte för dyrt att minska utanförskap - det som kostar mest ärr att inte göra någonting. Landstinget har minskat sinaa kostnader genom projektet men härr finns det mycket att vinna på att fortsätta och stötta individerna för att på sikt ytterligare minska behovet av vård. I denna typ av projekt är det inte heller ovanligt att behovv av åtgärderr upp- kring deltagarna i projektet har fungerat bra, men dett strukturellaa samarbetett måste täcks under projekttiden, som sedan kvarstår under en e tid efter projektet. Samarbetet utvecklas mellan kommunen n och landstinget. Staten har fått ökade skatteintäkter genom att deltagarna kommitt i arbete, Försäk- hälsa och Arbetsförmedlingenn har genom sin roll ökade kostnaderr för stödet till deltagarna. Ett mycket viktigt resultat av v denna utvärdering är attt deltagarna i genomsnittt fått en ringskassan har minskat sinaa utbetalningar genom attt deltagarna fått en förbättrad betydligt bättre ekonomi. Dett kan på sikt lägga grunden till bättree levnadsvillkor och livskvalitet, som också påverkar övriga närstående. Denna del utvärderas inte av oss, men bör alltid lyftas fram. För att veta om deltagarna kommit i någon form av sysselsättningg och egenförsörjning är det mycket viktigt att följa upp dem ytterligare, särskilt eftersomm det är ett mål att göra detta 90 dagar efter att deltagaren skrivits ut frånn projektet. Vi ser det som lov- visar värt att projektett formulerat dessa tydliga mål för verksamheten vilket ytterligare på nyttan av verksamheten på lite längre sikt. Navigator ett bra exempel påå ett alternativt sätt att jobba offensivtt för att få personer som inte är självförsörjande och samtidigt står långt ifrån arbetsmarknaden i och närmare ett arbete. Vår framtida välfärd kräver att fler i arbetsför ålder kan komma i ett arbete och samtidigt minska konsumtionen av offentliga resurser. Försörjningsbördan i Krokoms kommun, ett mått på hur h många som skall försörjas av personer i arbetsför ålder ligger idag på rikssnittet. Påå sikt står dock även Krokom inför samma utveckling som flertalet kommuner vilket gör att det t gäller att ta vara på så den arbetskraftsreserv som finns hos personer somm står utanförr arbetsmarknaden. Allt färre skall försörja allt fler genom att vi lever allt längre och det är för få som arbetar. Det är därför extra viktigt att ge den potentiella arbetskraften, som målgruppen för Navigator är ett exempel på, möjlighet att komma in på arbetsmarknaden. Målgruppen i Navigator är personer som har någon form av ekonomiskt stöd från f kommunen och som s står långt från arbetsmarknaden. I målgruppen ingår arbetslösa ungdomar upp till 25 år, utlandsfödda med introduktionsersättning och svenska och utlandsfödda personer över 25 år med försörjningsstöd. Det finnss en stor potential till att få fler i arbetee i målgruppen och det gäller att som Navigator satsa offensivt och jobba långsiktigt med goda resurser och samtidigt pröva nya arbetsformer. Genom att öka integrationenn och bryta utanförskapet skall målgruppen öka sin anställnings- barhet eller komma i ett arbete. 6

Fler i jobb ger fler jobb Flera av deltagarna står ocksåå efter deltagandet i Navigator på tröskeln till arbets- marknaden. Det är mycket viktigt att dessa personer följs f upp ochh stöttas även i fortsättningen. Det finns en mycket stor potential att få fler i arbete vilket ytterligare motiverar den typ av satsningg som Navigator inneburit. Det är sannolikt att några av deltagarna skulle kunnat komma i ett arbete med traditionella resurser, men att det då skulle tagit betydligt längre tid. Ett bra sätt att veta hur hållbart resultatet varit för deltagarna är att göra en uppföljande utvärdering efter ytterligaree ett år. Till sist är det viktigt att verksamhetsansvariga, finansiärer och genomförare disku- terarr vad denna utvärdering gett för kunskaper kring projektets utfall ekonomiskt kopplat till bl. a socioekonoms miska effekter. Konkret innebär det att se vilka mervärden, framgångsfaktorer, innovativa arbetsformer som varit bärande förr verksamheten kopplat till de ekonomiska värdena. Några frågor att fundera f vidare på: Vad har vi lärt oss och vad kan vi utveckla ytterligare och implementera i de reguljära verksamheterna? Vad hade hänt om vi inte jobbat med Navigator eller e gjort somm vanligt? Vad sätter vi för ekonomiska mål för kommande verksamhet t och projekt och hur uttrycker vi dem i monetära termer? Hur går vi från ett kortsiktigt kostnads- till ett socialt investeringsperspektiv? Kan kostnaderna redovisas som en avskrivning över ö tiden eller en social fond f skapas för sociala satsningar? Hur tar vi tag i de förbättringsområden kring samverkan strukturellt med lands- i tinget och utbildning i praktiken som redovisats?? Kan Samordningsförbundet Jämtlands län vara ett stöd eller en väg att pröva? Hur fortsätter vi att utveckla relationerna med både privata, ideella och offentliga arbetsgivaree för vilket grunden lagts med Navigator? Kan kommunen få ett finansiellt stöd från andra aktörer för fortsatta satsningar för målgruppen i Navigator, t.ex.. från landstinget genom att deras kostnader minskas, men även från staten som också kommer att få ökade intäkter ochh minskade kost- nader? Via ESF går det ocksåå att inom programområde 2 söka ytterligare medel för att fortsätta utveckla framgångsrika projekt. Kanske kan detta lägga grunden till en hand- lingsplan för fortsättningen. 7

Inledning Navigator är ett projekt som drivs av enheten IFO inom Krokoms kommun. Projektet är finansierat av Krokoms kommun, Europeiska Socialfonden ochh Jämtlands läns l landsting. payofff har fått i uppdrag av Krokoms kommun att utvärdera de samhälls- ekonomiska effekterna för 277 individer som deltagit i projektet Navigator. Bakgrund och förutsättningar Navigator har haft ungdomarr och personer med utländsk bakgrund samt personer 25 64 år som står långt från arbetsmarknaden som målgrupp. Dessa skall uppfylla minst ett av följande kriterier: Erhålla ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagenn för sin försörjning Personer med utländsk bakgrund som erhåller introduktionsersättning eller ekonomiskt bistånd Åtgärdstiden harr i genomsnitt varit 38 veckor, med enn stor spridning mellan deltag- arna. Åldern för deltagarna har varierat mellan 20 ochh 56 år, med d en medelålder på 33 år. Andelen kvinnor är 48 procent. Urvalet till denna utvärderingg är gjort av de deltagaree som varit med från projektstart och avslutat sitt deltagande i Navigator senast under juni j 2010. Totalt ingår 27 per- ingått soner i utvärderingen. Dessa är inte helt representativ va relativt dee deltagare som i urvalsgruppen. Slutsatsernaa i denna utvärdering bygger därför i första hand på de personer som ingått i urvalet. Syfte och mål Syfte Skapa en kompletterande förmedlingsverksamhet somm genom nära samarbetee med näringslivet underlättar arbetsmarknadsintroduktionen för personer som stårr långt från arbetsmarknaden. Att förbereda deltagarna för arbetslivets villkor ochh hjälpa demm att bli anställnings- bara i större utsträckning genom kartläggnings- och coachinginsatser samtt anpasde som sad matchning och utbildning. Fokus är på de personer som uppbär försörjningsstödd från socialtjänsten och deltar i kommunens introduktionsprogram samt ungaa personer som saknar fullständ- igt gymnasiebetyg. 8

Mål övergripande Öka anställningsbarhetenn för personer som står utanför arbetsmarknaden.. Underlätta och stödja inträde på arbetsmarknaden. Minska utanförskap genom utvecklande av nya metoder och verktyg för attt lyfta fram målgruppens faktiska kompetens, i samverkan med regionens arbetsgivare. Mål operativt 135 deltagare fördelat på hälften kvinnor, hälften män m under projekttiden varav cirka 50 utrikesfödda, 60 ungdomar 16-24 år och 252 personer i åldern 15-64 år. 70 procent av deltagarna ska efter avslutat projektt vara i arbete, starta egett eller uppleva att deras möjligheter att få jobb ökat, det vill v säga att de ökat sin anställningsbarhet. Andelen i arbete 90 dagarr efter avslutat projekt ska uppgå till 28 procent. 60 företagskontakter under projektperioden ska knytas i syfte att skapa samverkan, överenskommelser och metodutveckling. Avgränsningar och antaganden Mer information om Navigator Ytterligare information om Navigator finns på webben; www.krokom.se/arbete Kontakt: navigator@krokom.se eller ame@krokom.see Läs också i bilagan i denna rapport om en närmare beskrivning avv Navigator. Ytterligare en utvärdering har genomförts av Navigator av FoU Jämt. Vi rekommen- och kun- derar att intresserade även tar del av denna för att få ytterligare y information skaper om hur projektet genomförts. För att klara av att bygga uppp matematiska modeller och o formler som ligger till grund för föreliggande beräkningar har ett antal avgränsningar, baserade på etablerad natio- allt för nalekonomisk teoribildning, gjorts. Utan dessa avgränsningar blirr sambandenn komplexa att beräkna och tolka. Följande avgränsningar har gjorts: Inga undanträngningseffekter förekommer. Skapade jobb är ytterligare jobb på arbetsmarknaden. Alla resursbesparingar kan omfördelas och användas där behov föreligger även i det korta perspektivet. Ev. inkomstökningar för individen leder till ökad konsumtion, k inget sparande förekommer. 9

Enbart ekonomiska effekter ingår i analysen. Eventuella icke-ekonomiska De ekonomiska effekter som ingår gäller bara den specifika individen. Eventuella indirekta effekter som uppkommer för familj och omgivning o ingår inte. effekter på livskvalitet ochh välbefinnande ingår inte. Programmet förutsätter f att allt som produceras avv de personerr som arbetar/ kommer i arbete är efterfrågat på marknaden. Den intäkt som staten harr i form av moms och indirekta skatter bygger på den produktion som individenn åstadkommer och inte den d konsumtion som han/hon kan orsakar. Programmet förutsätter f att utbetaladee lönebidrag alltid är anpassade till individens produktivitet,, innebärande att arbetsgivaren inte kan k göra någon vinst på den del av produktionen som denne kompenseras för medd lönebidrag. Lönebidraget står i omvänd relation till individenss produktivitet. Rapportens struktur Rapporten är upplagd så att den inledningsvis redogör för Navigators klassificering. Därefter kommerr ett avsnitt som redovisar den ekonomiska analysen. Där beskrivs projektets samhällsekonomiska potential. Sedan redovisas de intäkter som skapats utifrån deltagarnas medverkan i verksamheten. I nästa steg redovisas de samhälls- redovisas lönsamheten i form av såväl payoff-tid som en kostnads-/intäktskalkyl på ekonomiska kostnader verksamheten haft för deltagarnas medverkan. Slutligen kort och medellång sikt. Resultaten redovisas dels för r samhället som helhet men även för övriga aktörer/sek- torerr som ingår i samhället; kommunen, landstinget, staten samt individerna/ /hus- hållen och försäkringsgivarna. För staten sker en särredovisning för arbetsförmed- sikt lingen, försäkringskassan ochh övrigt inom den statligaa sektorn, övrig stat. För kommunen och landstinget redovisass även intäkterna på kort t och medellång uppdelat i finansiella (biståndd och skatter) och reala (handläggnin( ng, utredning m.m.) effekter. Hur lönsamhetenn påverkas avv eventuella externa faktorer redogörs redovisas i två olika känslighetsanalyser. I den sista delen i rapporten sammanfattas och analyseras resultatet. I bilagor finns en presentation av Navigator, tabeller med m detaljerad information för de olika nyckeltalen och slutligen en kort presentationn av NyttoSam. 10

Projektets klassificering payoff har tagit fram f ett system för klassificering av olika samverkansprojekt/ verk- separata kategorier. Syftet med klassificeringen är att; 1. skapa krav på tydligare målsättning för verksamheten/projektet 2. möjliggöra jämförelser mellan likvärdiga verksamheter - hur bra är resultatet av aktuellt projekt/vår verksamhet jämfört med likartade projekt/ /verksam- samheter. Det innebär att likvärdiga projekt/verksamheter klassas in i ett antal heter? 3. underlätta lärandet av vilka åtgärder som leder till effektivitet och bra lönsamhet och, som i sin tur, möjliggör att vi kan satsa på bra åtgärder för kommande projekt/ verksamheter och underlättar en eventuell implementering Enligt det system för klassificering som payoff tagit fram tillhör Navigator klass T9. Kriterierna för att tillhöra klass T9 är följande; Steg 1. Verksamheten är utvärderat med vår standardmetod (efterläge jämförs med föreläge). Detta kriterium har uppfyllts. Steg 2. Verksamhetens mål är primärt att få in deltagarna i arbetslivet. Detta kriterium har uppfyllts. Steg 3. Utanförskapet är relativt omfattande för deltagarna. Verksamheten har en potential per deltagare i föreläget på 603 000 kr. Detta innebär låg produktion och/ /eller viss resursförbrukning i föreläget. Steg 4. Resurserna i verksamheten är stora. Verksamheten har kostat 167 00 00 kr per deltagare. 11

Ekonomisk analys Den ekonomiska analysen är uppdelad i sex delar; 1. Samhällsekonomisk potential och verkningsgrad 2. Intäkter på kort och medellång sikt, 3. Kostnader för vidtagna åtgärder samt 4. Lönsamhet på kort och medellång sikt inklusive payoff tid 5. Känslighetsanalyser 6. Jämförelse med likartade projekt/verksamheter Den ekonomiska analysen är även sammanfattad i ettt antal diagram som delvis redovisas i detta avsnitt och delvis i bilagor. Samhällsekonomisk potential och verkningsgrad I tabell 1 nedan framgår f projekt Navigators samhällsekonomiska potential. Med det avses vilket samhällsekonomiskt värde som på kort sikt - 12 månader - maximalt kan uppnås när insatsen startade, kopplat till de 27 individer som ingår i utvärderingen. Ett fullständigt lyckat resultat innebär en verkningsgrad på 100 procent, dvs. att hela den i föreläget tillgängliga potentialen kunnat utnyttjas i efterläget genom projektets drivande. Begreppsförklaring Med tillgänglig potential i föreläge avses den potential som fanns att tillgå då deltag- arnaa kom in i verksamheten. Potentialen är fastställd till det samhällsekonomiska värde som motsvaras av skillnaden mellan ett heltidsarbete med genomsnittslön minskat med värdet av deltagarens (eventuella) arbete vid ingång i projektet, plus den (eventuella) realaa resursförbrukning i form av vård och omsorg som är kopplad till den enskilda individen vid ingångg i verksamheten. För en individ som står utanförr arbets- 550 000 kr på ett år. Om allaa deltagare skulle ha ett produktivt arbete på heltid och marknaden och inte i överkonsumerar 2 vård eller omsorg utgör potentialen cirka inte någon skulle vara i behovv av stödresurser vore potentialen noll. 2 Med överkonsumtion avser vi den konsumtion som ligger utöver den normala konsumtion som är kopplad till livets vardag 12

Tabell 1. Sammanställningen visar projektets samhällsekonomiska potential i före- och efterläge samt projektets verkningsgrad Kort sikt Tillgänglig potential i föreläge, varav produktion vård, omsorg och handläggning Faktisk produktion i föreläge Faktisk produktion i efterläge Utnyttjad potential, varav produktion vård, omsorg och handläggning Verkningsgrad, varav produktion vård, omsorg och handläggning Kostnad per verkningsgrad Kvarvarande potential i efterläge 16 277 482 kr 14 719 941 kr 1 557 541 kr 3 % 16 % 2 473 821 kr 2 266 089 kr 207 732 kr 15 % 15 % 13 % 10 991 kr 13 803 661 kr Högsta potential på individnivå i Navigator var ca 7999 000 kr. Detta är kopplat till en individ som i föreläget inte arbetade och som var i behov av omfattande vårdresurser. Lägsta potential på individnivå var 474 000 kr. Den totala potentialen på ett års basis utgjorde 16,3 milj. kr vid projektets start, motsvarande 603 000 kr per deltagare. Genom att vissa deltagare kommer in i arbete i kombination med minskat vård- och omsorgsbehov frigörs en del av den ursprungliga, tillgängliga potentialen. Den dag alla kommit in i heltidsarbete utan subventioner och inte konsumerar r någon vård och omsorg har all potential frigjorts. Det innebär att minskad potential ska tolkass som att projektet har gått i positiv riktning. I detta fall har potentialen minskat ( utnyttjad potential ) med 2,5 milj. kr, vilket motsvarar en verkningsgrad påå 15 procent 3. Beräknar man den långsiktiga potentialenn kan det skee på två olikaa sätt; ett sannolikt och ett teoretiskt. Det sannolika perspektivet, som bygger b på en försiktighetsprincip, baseras på antagandet att deltagande individer behåller den statuss avseende arbete och vårdkonsumtion de har när de lämnar verksamheten under halva tiden fram till förväntad pensionsålder. Det teoretiska perspektivet bygger i sin tur på antagandet att individerna behåller sin status hela tiden fram till maximal pensionsålder, dvs. 67 år. Värdena för det sannolika s respektive teoretiska potentialen på lång sikt är 234 milj. kr och 550 milj. kr. Utslaget perr deltagare motsvarar dett senare 20,44 milj. kr. Även om dessa belopp till stor del är hypotetiska visar de på vilka enorma potentialer som det ligger i ett reducerat utanförskap! 3 2,5/ /16,3 milj. kr = 15 % 13

Potentialens fördelning på produktion och real resursförbrukning En fördjupad analys som åskådliggör projektets resultat mer i detalj är att beskriva hur deltagarnas potential har utnyttjats dels genom förändrad produktion, dels genom förändrat behov av vård, omsorg och handläggning i efterläget e jämfört med föreläget. 18000 000 kr 16000 000 kr 14000 000 kr 12000 000 kr 10000 000 kr 8000 000 kr 6000 000 kr 4000 000 kr 2000 000 kr kr Föreläge Efterläge Skillnad Potential Ökad produktion Minskad resursförbrukning Figur 1. Verksamhetens potential i före- respektive efterläge. Den ökade produktionen (röd stapel till höger) inklusivee den minskade reala resursförbrukningen (gulgrön stapel till höger) motsvarar en verkningsgrad på kort sikt på 15 procent. De blå staplarna i figur 1 ovann beskriver dels tillgänglig potential i föreläget, dels kvar- potential (1,6 milj. kr) frigjorts främst genom att behovet av olika resurser minskat i varande potential i efterläget. Att stapeln i efterläget är ä kortare beror på att viss efterläget jämfört med föreläget. Den produktion som s de factoo förekom i föreläget var 4254 000 kr, motsvarande cirka 16 00 00 kr per deltagare. Produktionsutnyttjandet motsvarar tre procent av den totala produktionspotentialen 4 i föreläget medan den ökat till drygt 16 procent i efterläget. Den totala potentialen i föreläget (16,3 milj. kr) var fördelad på möjligt produktionsut- milj. kr). rymme (14,7 milj. kr) och möjlig minskad förbrukningg av reala resurser (1,6 Genom ökad produktion och minskat behov av olika resurser r har den totala potentia- i len minskat med 15 procent vilket åskådliggörs av skillnaden mellan de blå staplarna figuren ovan. I kronor motsvaras det av 2,5 milj. kr, fördelat på 2,33 milj. kr på ökad produktion och 200 000 kr på minskat behov av vård, omsorg ochh handläggning. Detta resultat åskådliggörs avv de båda staplarna till höger. 4 Vad som maximalt kan producerass om alla deltagare är i arbete och arbetar heltid 14

Intäkter I tabell 2 nedan redovisas r en sammanställning över de intäkter Navigator genererat på kort sikt (ett år) för f samhället som helhet samt uppdelat på kommun, landsting och stat. I tabell 3 följer en motsvarande redovisning för statens olika sektorer samt förr indi- sikt, fem år, redovisas för samhället som helhet samt för vissa sektorer i samhället; kommun, landsting och stat. viden/hushållet och försäkringsgivarna. De prognostiserade intäkterna på medellång Inom den statligaa sektorn särredovisas intäkter på medellång sikt t även för Arbetsför- sikt medlingen och Försäkringskassan. Anledningen till att intäkternaa på medellång inte redovisas förr övrig stat, individ/hushåll och försäkringsgivarna är att dessa uppgifter inte är så relevanta a i sammanhanget. Förutom dessa uppgifter redovisas även spannen i utfallen, dvs. maximi- och minimivärden på intäkterna för de olika sektorerna på individnivå, såväl på kort som på medellång sikt. Likaså redovisar vi medelvärden på de kortsiktiga intäkterna. Tabell 2. Intäkter på kort och medellångg sikt för samhället som helhet h samt för den offentliga sektorn. Kort sikt, ett år Maxvärde på p individnivåå Minvärde på individnivå Medellång sikt, fem år Samhället som helhet Kommunen Landstinget Staten 2 473 821 kr 1 156 454 kr 25 352 kr 213 768 kr 400 9099 kr 266 3822 kr 97 7344 kr 192 0266 kr -191 280 kr -73 907 kr -150 882 kr -307 114 kr 12 369 105 kr 5 782 268 kr 126 759 kr 1 068 839 kr Som framgår av tabell t 2 beräknas den samhällsekonomiska intäkten, baserad på de 27 deltagarnas produktion och minskade resursförbrukning på kort sikt (ett år) vara 2,5 milj..kr. På medellång sikt (fem år) beräknas intäkten till 12,4 milj. kr. Intäkt per deltagare på kortt sikt är 92 000 kr. Görs en uppdelning i kön uppvisar kvinnorna lägre intäkt än männen på kort sikt; 69 000 kr respektive 113 0000 kr per deltagare inom respektive grupp. En uppdelning i yngre och äldre deltagaree där gränsenn går vid 30 år uppvisar en högre intäkt per deltagare på kort sikt för de äldre med 122 000 kr i jämförelse med 68 000 kr i genomsnitt för f den yngree gruppen. 15

Tabell 3. Intäkter på kort och medellångg sikt för statens olika sektorer samt övriga sektorer i samhället. Kort sikt, ett år maxvärde på p individnivåå minvärde på individnivå Medellång sikt, fem år Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Övrig stat Individerna/hushållen Försäkringsgivarna -561 578 kr 89 287 kr 686 059 kr 894 185 kr 184 063 kr 84 3033 kr 71 6977 kr 88 0422 kr 162 4822 kr 26 2222 kr -351 733 kr -51 250 kr -38 256 kr -73 222 kr -1 232 kr -2 807 891 kr 446 436 kr 3 430 294 kr 4 470 924 kr 920 316 kr Kostnader Åtgärdskostnaden för de 27 personer som ingår i utvärderingen har varit 4,5 milj. kr inklusive och 3,6 milj. kr exklusive indirekta skatter 5. Utslaget perr deltagare motsvarar det en kostnad på 167 000 krr respektive 134 000 kr. Av A den totalaa kostnaden står s kommunen för 56,3 procent, landstinget för 6,4 procent och statenn för 37,3 procent vardera. Sammanställningenn finns redovisad i tabell 4. 4 Tabell 4. Kostnader för projektets genomförande för samhället som s helhet samt för berörda aktörer. Samhället som helhet Kommun Landsting Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Övrig stat Totalt 4 510 024 kr 2 031 315 kr 230 913 kr 0 kr 0 kr 2 247 796 kr Per deltagare 167 038 kr 75 234 kr 8 552 kr 0 kr 0 kr 83 252 kr Anm. Samhällets kostnader k är inklusive indirekta skatter. 5 Det samhällsekonomiska värdet/påverkan på BNP beräknas inklusive indirekta skatter. 16

Resultat/lönsamhet alla deltagare I tabell 5 nedan redovisas r en sammanställning över projektets resultat/lönsamhet för samhället som helhet och förr kommunen, landstinget, Arbetsförmedlingen, Försäk- som ringskassan samtt för staten totalt. Lönsamheten redovisas såväl ur ett kortsiktigt ett medellångt perspektiv. Dessutom redovisas, där det är relevant 6, payoff-tiden, vilken anger efter hur lång tidd åtgärdskostnaden är betald i formm av ökade intäkter och/ /eller minskade kostnader. Samhället som helhet Lönsamheten förr samhället är negativ på kort sikt -2 milj. m kronor.. På medellång sikt positiv 7,9 milj. kr. Orsaken till att lönsamheten på kort sikt är negativ jämförtt med den relativt höga lönsamheten på medellång sikt är framför allt att projektkostnaden enbart belastar det första året. Tabell 5. Lönsamhet på kort och medellång sikt samt payoff-tid för f samhällett som helhet samt för olika sektorer i samhället. Kort sikt, ett år Maxvärde på individnivå Minvärde på p individnivåå Medellång sikt, fem år Medelvärde, kort sikt Payoff-tid Samhället som helhet -2 036 203 kr 233 872 kr -358 3188 kr 7 8599 081 kr -75 415 kr 22 Kommunen -874-861 kr 191 148 kr -149 1411 kr 3 7500 953 kr -32 402 kr 21 Landstinget -205-561 kr 89 182 kr -159 4344 kr -1044 155 kr -7 613 kr 109 Staten totalt, varav -2 034 028 kr 108 774 kr -390 3666 kr -1 1788 957 kr -75 334 kr 126 Arbetsförmedlingen -561-578 kr 84 303 kr -351 7333 kr -2 8077 891 kr -20 799 kr i.v. Försäkringskassan 89 287 kr 71 697 kr -51 2500 kr 4466 436 kr 3 307 kr i.v. Övrig stat -1 561 737 kr 4 790 kr -121 5088 kr 1 1822 498 kr -57 842 kr Individerna/hushållen 894 185 kr 4 4700 924 kr 33 118 kr Försäkringsgivarna 184 063 kr 9200 316 kr 6 817 kr Navigators återbetalningstid är 22 månader. Den positiva lönsamheten på lite längre sikt beror på att flera f av deltagarna kommit in i arbetee i kombination med att flera f av deltagarna kunnat göra sig mindre beroende av olika offentliga resurser. Värdet av detta överstiger verksamhete ens kostnad efter 22 månader förutsatt att deltagarnas situation efter ettt år bibehållss fortsättningsvis. Avkastningen per satsad krona är 0,55 kr på kort sikt och 2,74 kr på medellång sikt. 6 Beräkningen är enbart relevantt om den kortsiktiga intäkten är positiv. 17

Landstinget Landstinget uppvisar positivaa intäkter på såväl kort som medellång sikt, 25 00 00 kr respektive 127 00 00 kr. Intäkten efter ett år motsvarar knappt 1 00 00 kr per deltagare. Trots betydligt ökade skatteintäkter har landstinget genom ökade vårdinsatserr fått en mindre intäktsökning. Orsaken till detta är att denna typ av projekt för vissa deltagare kan leda till ett ökat vårdbehov, som dessutom kvarstår efter avslutat projekt. Dessa vårdbehov har inte tidigare uppmärksammats alternativt att deltagarna tidigare inte sökt vård. Lönsamheten är på kort sikt negativ för landstinget, -206 000 kr beroende på att landstingets kostnad för medfinansiering av verksamheten är något högre än dess intäkter efter första året. På medellång sikt är lönsamheten fortsatt negativ -104 000 kr. Återbetalningstiden är 109 månader. Kommunen Kommunen uppvisar intäkterr på kort sikt med 1,2 milj. kr. På femm års sikt är intäkten 5,8 milj. kr, vilket motsvarar 215 000 kr per deltagare. Intäkterna a kommer huvudsak- ökat pga. höjd sysselsättningsgrad bland deltagarna. LönsamhetenL n är på kort sikt s ligen från minskade kostnader för ekonomiskt bistånd. Dessutom m har skatteintäkterna negativ -875 0000 kr och på medellång sikt positiv 3,8 milj.kr. Återbetalningstiden är 21 månader. Eftersom projektet huvudsakligen finansierats av Krokoms kommun påverkarr detta lönsamheten negativt första åren, men intressant att notera n att lönsamheten på lite längre sikt är god. Detta förutsätter att deltagarnas situation inte förändras relativt efter att de avslutat projektet. Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen har ökade kostnader med närmare -600 000 kr. Arbetsförmed- lingen uppvisar detta resultatt pga. ökade kostnader för handläggning, lönesubven- ett ganska vanligt resultat i våra utvärderingar och tyder på att Arbetsförmedlingen fullgjort sitt jobb. Värt att notera att detta ger en mycket stor potential att på sikt s tioner och andra insatser som satts in i syfte att bryta utanförskapet. Detta är minska lönesubventionerna för deltagarna, vilket minskar Arbetsförmedlingens kostnader. Försäkringskassan Försäkringskassan har minskande kostnader för tio avv de totalt 277 deltagare som ingår i utvärderingen. Som ett resultat av detta uppvisar Försäkringskassan intäkterr på kort sikt på cirka 89 000 kr. På medellång sikt är intäkterna cirka 446 000 kr. 18

Staten totalt Staten totalt, dvs. Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen plus övriga effekterr som påverkar staten, har intäkter på 214 000 kr efter ett år och på femm år närmare 1,1 milj. kr. Lönsamhetenn är negativ både på kort och medellång sikt, -2 milj. kr respektive -1,2 milj. kr. ESF-finansieringen redovisas via staten vilket påverkar lönsamheten för staten totalt. Återbetalningstiden är 109 månader. Staten har intäkter efter projektet men genom att staten via EU och ESF finansierat en stor del av projektet och har höga kostnader via Arbetsförmedlingen är det lönsamt först i ett betydligt senare skede. Individerna/hushållen och försäkringsgivarnaa (avtalsförsäkringar). Deltagarna har fått cirka 8944 000 kr i ökade disponibla inkomsterr på kort sikt. Detta motsvarar 33 1000 kr i genomsnitt per deltagare och år. Försäkringsgivarna fårr ökade intäkter motsvarande 184 00 00 kr på kort sikt som en följd av projektet. Känslighetsanalyser Känslighetsanalysen syftar till att analysera hur det uppnådda resultatet påverkas om man antar att andra faktorer,, än de inom verksamheten vidtagna,, påverkat utfallet. Exempel på sådana exogenaa variabler kan vara konjunkturer, händelser i individens privata liv, kortsiktiga undanträngningar etc. Känslighetsanalys 1. Om man antar att 25 procentt av deltagarna (motsvarande cirka sjuu st.) nått sin förför f bättrade status även utan medverkan i Navigator, hurr påverkas lönsamheten samhället? Beräkningen genomförs på så sätt att vi reducerar intäkten med 25 procent medan den totalaa kostnaden behålls. Den totala intäkten för samhället reduceras till 1,9 milj.kr medan kostnaden alltjämt är 4,5 milj.kr. Resultatet av detta blir attt lönsamheten är -2,6 milj.kr, motsvarande -98 00 00 kr per deltagare (jämfört med 75 400 kr utan den 25 procentiga reduceringen i intäkt). Återbetalningstidenn ökar med åtta månader till 30 månader. Känslighetsanalys, 2 En alternativ känslighetsanalys kan genomföras genom att Navigators kostnad avskrives på exempelvis tioo år. Kostnaden per år blir då 4 510 024/10 = 451 000 kr vilket ger en kortsiktig positivv lönsamhet på cirka 2 milj. m kr. På femm års sikt är lönsamheten cirka 10,1 milj.kr om avskrivningen tillämpas. Motsvarande siffror utan avskrivning är -2 milj. kr ochh 7,9 milj. kr. 19

Resultat/lönsamhet alla deltagare I tabellen nedan redovisas enn sammanställning över projektets p resultat/lönsamhet uppdelat i de tre olika grupper som populationen är indelad i. Lönsamheten avser per deltagare. Tabell 6. Lönsamhet och verkningsgrad d i de tre olika grupperna jämfört med värdet för hela po- pulationen. Gruppp 1 avser unga, grupp 2 vuxna och grupp 3 utrikesfödda deltagare. Lönsamhet, samhället, ett år Lönsamhet,, Lönsamhet, samhället, kommunen, ett fem år år Lönsamhet, landstinget, ett år Lönsamhet, staten, ett år Verk- procent ningsgrad, Återbetal- månader ningstid, Grupp 1-75 100 kr 293 000 krr -28 000 kr 9 800 kr -95 600 kr 16 22 Grupp 2-122 700 kr 54 900 krr -23 900 kr -32 400 kr -113 400 kr 7 45 Grupp 3-54 100 kr 398 000 krr -40 700 kr -13 700 kr -37 800 kr 18 18 Totalt -75 400 kr 291 000 krr -32 4000 kr -7 600 kr -75 300 kr 15 22 20