Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit? Hans Hägglund Överläkare, docent Verksamhetschef Akademiska Sjukhuset
Hemsjukvård efter benmärgstransplantation har många fördelar jämfört med sjukhusvård Behövde mindre smärtlindring Mindre behov av näring intravenöst Kortare tid till utskrivning Färre komplikationer Billigare Förbättrad överlevnad Svahn et al, Blood 2002
Levnadsvanor påverkar vår hälsa Sunda levnadsvanor kan förebygga 90% av all diabetes 80% av alla hjärtinfarkter och stroke 30% av all cancer Fördelningen av ohälsosamma levnadsvanor 13% daglig rökning 14% riskabla alkoholvanor 35% otillräcklig fysisk aktivitet 20% ohälsosamma matvanor
Ohälsosamma levnadsvanor Tobaksbruk Riskbruk av alkohol Otillräcklig fysisk aktivitet Ohälsosamma matvanor
Ohälsosamma levnadsvanor Tobaksbruk Riskbruk av alkohol Otillräcklig fysisk aktivitet Ohälsosamma matvanor Ska diskuteras även med cancerpatienter och kroniskt sjuka!
Cancer Vid cancer spelar ärftlighet en stor roll i 5-10% av fallen livsstilsfaktorer en stor roll i 70% av fallen 55 000 personer/år får cancer i Sverige 1/3 får en cancerdiagnos under sin livstid 65% lever 10 år efter diagnos
Cancer Idag lever ca 450 000 (5%) personer som har eller har haft cancer Allt fler lever längre även med andra kroniska sjukdomar Viktigt med ökat fokus på hälsofrämjande och förebyggande insatser även efter diagnos och behandling för bättre hälsa och livskvalitet
Cancervården resurskrävande Läkemedelskostnaderna (ca 150 miljoner) var 2013 dubbelt så stora som personalkostnaderna Bättre resultat av behandling om patienten är frisk Även den som är sjuk kan göra hälsovinster Vid sjukdom viktigt att underlätta och förbättra tillfrisknande och förbättra livskvaliten Vårdprogram, riktlinjer och kvalitetsregister Kontaktsjuksköterskor och individuell vårdplan diskutera och följa upp levnadsvanor
Johan 34 år
Johan 2 år efter transplantationen
Cancerrehabilitering nationellt vårdprogram Är ett samlingsbegrepp för alla insatser som görs för att möta fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov som patienter och närstående har i samband med cancersjukdom Syftar till bästa möjliga livskvalitet inför, under och efter behandling Ingår i den individuella vårdplanen, och ska innehålla råd om egenvård, tex rökstopp, motion och särskilda kostråd Kontaktsjuksköterskans roll och rehabiliteringskompetensen är viktig, arbetsterapeut, kurator, dietist, sjukgymnast, mfl Även viktigt att omvårdnadspersonal och läkare har ett rehabiliterande förhållningssätt i den dagliga omvårdnaden, tex uppmuntra fysisk aktivitet Fysisk aktivitet ger förbättrad livskvalitet, minskad trötthet, förbättrad överlevnad
Svårigheter Omorientering av hälso- och sjukvården mot en mer hälsofrämjande inriktning Otydlighet från ledningen, tidsbrist, personalbrist, resursbrist, för många mål
Framgångsfaktorer För att nå målsättningen - bättre hälsa/livskvalitet och resursbesparing Hälso- och sjukvårdspersonal måste ha tillräcklig kunskap Patienterna har rätt att få veta hur levnadsvanor kan påverka hälsotillståndet genom samtal och rådgivning Patienten har en centrala roll i sin egen hälsoutveckling Bättre resultat om Hälso- och sjukvården samarbetar med kommun, skola, arbetslivet etc
Hur når vi dit? Kunskap om levnadsvanor i samhället, utbildning bör starta tidigt Sprida kunskap om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011 Levnadsvanor ska diskuteras även med cancerpatienter och kroniskt sjuka Tydliga signaler och stöd från beslutsfattare och ledningen till verksamheterna, te x styrkort Struktur, förutsättningar och fungerande arbetssätt Utbildning av personal och patienter, tex kontaktsjuksköterska Uppföljning av resultat och feedback, tex individuella vårdplan Annan ekonomisk styrning, öronmärkt ersättning/intäkt, projektform Kampanjer och projekt! (6-8 skivor bröd ) Livsstilskliniker på sjukhusen? Begränsa behandlingen vid osunda levnadsvanor?