Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit?

Relevanta dokument
Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer

Hälsofrämjande slutenvård. Sölvi Vejby

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

Varför arbetar vi med levnadsvanor och hur? Raija Lenné Projektledare, docent

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning

Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder

Hälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje

SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stark för kirurgi Stark för livet. Roger Olsson, projektledare, Svenska Läkaresällskapet

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Varför arbetar vi med sjukdomsförebyggande metoder? Ellen Segerhag Leg. Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Solna

Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård

Preliminära resultat per den 31 oktober Hälsoorientering. Är det något för specialistvården, Landstinget Västernorrland?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Nationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Varför, vad, hur?

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Cancerrehabilitering Maria Hellbom FOTO: YANAN LI

Cancerrehabilitering. Vad, När och Hur? Helene Wendell Processledare cancerrehabilitering

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013.

runt cancerpatienten Stöd för dig i teamet Hör av dig till oss! och cancerrehabilitering. aktiva överlämningar, Min vårdplan

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. 25 juni 2012

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/adm

Sjukdomsförebyggande & Utvecklingsuppdrag

Att arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man?

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Hälso- och sjukvårdspersonalens. rådgivning om alkohol. En enkätstudie hösten 2012

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg

ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?

Föredragande borgarrådet Åsa Lindhagen anför följande.

Rekommendationer från Hälsorådet

Levnadsvanor i praktiken

Primärvårdens stöd till patienter med ohälsosamma levnadsvanor

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Arbetsterapeuter talar om levnadsvanor

Noll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Patientinformation. Min vårdplan. Information till dig som fått diagnos prostatacancer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård

Rådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd

Min vårdplan och information. till dig som ska utredas och behandlas för sarkom

Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket)

Årsberättelse Programråd Sjukdomsförebyggande metoder. Karin Salomonsson Wohlin, ordförande Karin Kauppi, samordnare

öppna och systematiska beslut om resursfördelning ordnat införande av nya metoder och insatser utmönstring av ineffektiva och skadliga metoder

Framtidens primärvård

Kortversion av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stark för kirurgi- stark för livet - Levnadsvanor i samband med operation

Effektmått på hälsoinriktad hälso- och sjukvård

Prevention och behandling vid

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Utredning, behandling och uppföljning planerar vi tillsammans

Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Indikatorer Bilaga

Yttrande över Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor stöd för styrning och ledning

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten

Min vårdplan introduktion och manual

Uppsala ser lönsamhet i att förebygga

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Levnadsvanor för patienter med

Delar i en helhet Regional cancerplan RCC Syd

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

Självstudier Nationella riktlinjer. Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Socialstyrelsen

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar

Strategi för hälsa. Skola Hälso- och sjukvård Socialtjänst Vård och omsorg

I den bästa av världar, Hur kan vi skapa ledningssystem som stimulerar till helhetsyn, långsiktighet och hälsa.

AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa

LEVNADSVANEPROJEKT. Medlemsundersökning bland sjukgymnaster. Raija Tyni-Lenné. Projektledare

I' ÖREBRO LÅNS. ts'lå4a Au ~ ido J:? , Samvelkansnämnden

Oro och tankar inför framtiden - att drabbas av cancersjukdom och livet efteråt

Min vårdplan och information

Regional cancerplan Dialogmöte med allmänheten i Visby 19 mars 2019


HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Beroende på var i hjärnan som syrebristen uppstår så märker den drabbade av olika symtom.

Folkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.

Hälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS)

Januari November - december 2011 Medborgarpanel 1. - arbete med levnadsvanor i hälso- och sjukvården

Insatser för att minska tobaksrökningen

Bilaga Uppföljning Region Skånes uppdrag för hälso- och sjukvård 2018

Transkript:

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit? Hans Hägglund Överläkare, docent Verksamhetschef Akademiska Sjukhuset

Hemsjukvård efter benmärgstransplantation har många fördelar jämfört med sjukhusvård Behövde mindre smärtlindring Mindre behov av näring intravenöst Kortare tid till utskrivning Färre komplikationer Billigare Förbättrad överlevnad Svahn et al, Blood 2002

Levnadsvanor påverkar vår hälsa Sunda levnadsvanor kan förebygga 90% av all diabetes 80% av alla hjärtinfarkter och stroke 30% av all cancer Fördelningen av ohälsosamma levnadsvanor 13% daglig rökning 14% riskabla alkoholvanor 35% otillräcklig fysisk aktivitet 20% ohälsosamma matvanor

Ohälsosamma levnadsvanor Tobaksbruk Riskbruk av alkohol Otillräcklig fysisk aktivitet Ohälsosamma matvanor

Ohälsosamma levnadsvanor Tobaksbruk Riskbruk av alkohol Otillräcklig fysisk aktivitet Ohälsosamma matvanor Ska diskuteras även med cancerpatienter och kroniskt sjuka!

Cancer Vid cancer spelar ärftlighet en stor roll i 5-10% av fallen livsstilsfaktorer en stor roll i 70% av fallen 55 000 personer/år får cancer i Sverige 1/3 får en cancerdiagnos under sin livstid 65% lever 10 år efter diagnos

Cancer Idag lever ca 450 000 (5%) personer som har eller har haft cancer Allt fler lever längre även med andra kroniska sjukdomar Viktigt med ökat fokus på hälsofrämjande och förebyggande insatser även efter diagnos och behandling för bättre hälsa och livskvalitet

Cancervården resurskrävande Läkemedelskostnaderna (ca 150 miljoner) var 2013 dubbelt så stora som personalkostnaderna Bättre resultat av behandling om patienten är frisk Även den som är sjuk kan göra hälsovinster Vid sjukdom viktigt att underlätta och förbättra tillfrisknande och förbättra livskvaliten Vårdprogram, riktlinjer och kvalitetsregister Kontaktsjuksköterskor och individuell vårdplan diskutera och följa upp levnadsvanor

Johan 34 år

Johan 2 år efter transplantationen

Cancerrehabilitering nationellt vårdprogram Är ett samlingsbegrepp för alla insatser som görs för att möta fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov som patienter och närstående har i samband med cancersjukdom Syftar till bästa möjliga livskvalitet inför, under och efter behandling Ingår i den individuella vårdplanen, och ska innehålla råd om egenvård, tex rökstopp, motion och särskilda kostråd Kontaktsjuksköterskans roll och rehabiliteringskompetensen är viktig, arbetsterapeut, kurator, dietist, sjukgymnast, mfl Även viktigt att omvårdnadspersonal och läkare har ett rehabiliterande förhållningssätt i den dagliga omvårdnaden, tex uppmuntra fysisk aktivitet Fysisk aktivitet ger förbättrad livskvalitet, minskad trötthet, förbättrad överlevnad

Svårigheter Omorientering av hälso- och sjukvården mot en mer hälsofrämjande inriktning Otydlighet från ledningen, tidsbrist, personalbrist, resursbrist, för många mål

Framgångsfaktorer För att nå målsättningen - bättre hälsa/livskvalitet och resursbesparing Hälso- och sjukvårdspersonal måste ha tillräcklig kunskap Patienterna har rätt att få veta hur levnadsvanor kan påverka hälsotillståndet genom samtal och rådgivning Patienten har en centrala roll i sin egen hälsoutveckling Bättre resultat om Hälso- och sjukvården samarbetar med kommun, skola, arbetslivet etc

Hur når vi dit? Kunskap om levnadsvanor i samhället, utbildning bör starta tidigt Sprida kunskap om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011 Levnadsvanor ska diskuteras även med cancerpatienter och kroniskt sjuka Tydliga signaler och stöd från beslutsfattare och ledningen till verksamheterna, te x styrkort Struktur, förutsättningar och fungerande arbetssätt Utbildning av personal och patienter, tex kontaktsjuksköterska Uppföljning av resultat och feedback, tex individuella vårdplan Annan ekonomisk styrning, öronmärkt ersättning/intäkt, projektform Kampanjer och projekt! (6-8 skivor bröd ) Livsstilskliniker på sjukhusen? Begränsa behandlingen vid osunda levnadsvanor?