NYKARLEBY STAD DETALJPLAN FÖR NORRA INDUSTRIOMRÅDET DETALJPLANEBESKRIVNING UTKAST 5.12.2016 MINDRE ÄNDRING 19.12.2016
NYKARLEBY STAD DETALJPLAN FÖR NORRA INDUSTRIOMRÅDET DETALJPLANEBESKRIVNING Detaljplanen och ändring av detaljplan gäller det ca 36,95 ha stora området strax norr om stadscentrumet. Detaljplaneområdet framgår av pärmbilden där avgränsningen markerats på stadens adresskarta med röd linje. På den sydvästra delen av området finns en befintlig detaljplan (Dp 104 godkänd i SFM 23.9.2010). Detaljplanen omfattar även ett litet område för allmän väg som ingår i detaljplan nr 116 (godkänd SFM 11.12.2014). Detaljplaneringen berör delområden av fastigheterna nr 401-1-45, 401-3-38, 404-25-4, 895:2:4 och 404-51-2 (samfälligheten) samt norra delen av kvarter 812. Genom detaljplanen bildas del av kvarter 812 samt kvarter 820-826 jämte anslutande gatu-, trafik-, rekreations- och specialområden. Detaljplanebeskrivningen rör detaljplanen som Nykarleby stadsfullmäktige godkänt den..2017 Planområdets läge och namn Det ca 36,95 hektar stora detaljplaneområdet är beläget strax norr om Nykarleby stadscentrum. Detaljplanen gränsar till Jakobstadsvägen, lv 749, i väster. Detaljplanens namn är detaljplan för Norra industriområdet. Planens utarbetare Planen utarbetas av Arkitekt Ab Rajaniemi och som ansvarig person fungerar tekn.dr., arkitekt SAFA Juho Rajaniemi. Byggnadsingenjör AnneMo Kaitfors fungerar som planerare. Som Nykarleby stads planläggare fungerar stadsgeodet Tom Johansson. 2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANDRAG 1.1 Detaljplanens skeden 1.2 Detaljplanen 1.3 Genomförande av detaljplanen 2. UTGÅNGSPUNKTER 2.1 Utredning om förhållandena på planområdet 2.1.1 Allmän redogörelse 2.1.2 Naturomgivningen 2.1.3 Bebyggd miljö 2.1.4 Kommunalteknik 2.1.5 Markägoförhållanden 2.2 Planeringssituation 2.2.1 Riksomfattande målsättningar för områdesanvändning 2.2.2 Landskapsplan 2.2.3 Generalplan 2.2.4 Tidigare detaljplan 2.2.5 Planer, beslut och utredningar som rör planområdet 3. OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN 3.1 Behovet av detaljplanering 3.2 Planeringstart och beslut 3.3. Deltagande och samråd 3.3.1 Intressenter 3.3.2 Anmälan om anhängiggörande 3.3.3 Deltagande och samarbete 3.3.4 Myndighetssamarbete 3.4 Mål för detaljplan 3.4.1 Allmänna mål 3.4.2 Utgångsmaterialets givna mål 4. REDOGÖRELSE FÖR DETALJPLANEUTKAST 4.1 Planens struktur 4.2 Målsättningarnas uppfyllande angående omgivningens kvaliteter 4.3 Planens konsekvenser 4.4 Planbeteckningar och -bestämmelser 4.5 Namn 3
5. GENOMFÖRANDE AV DETALJPLANEN 5.1 Genomförande och tidsschema BILAGOR Bilaga 1. Detaljplanens uppföljningsblankett (ej i utkastskede) Bilaga 2. Program för deltagande och bedömning Bilaga 3. Naturinventering 2015 Bilaga 4. Naturinventering 2013 Bilaga 5. Kartor över kommunalteknik Bilaga 6. Trafikutredning 4
1. SAMMANDRAG 1.1 Detaljplanens skeden 22.3.2016 37 beslöt tekniska nämnden anta Arkitekt Ab Rajaniemi som utarbetare av detaljplanen. Programmet för deltagande och bedömning var framlagt till allmänt påseende under tiden 29.6-12.8.2016. Den 13.12.2016 hölls tekniska nämndens möte. Vid mötet beslöts att granska LT-området intill ny anslutning till Jakobstadsvägen. LT- och EV-områdets gränser justerades ca 5 m mot öster norr om anslutningen. Kvarter 826 västra gräns justerades i samma mån. 1.2 Detaljplanen Det ca 36,95 hektar stora detaljplaneområdet är beläget strax norr om Nykarleby stadscentrum. Planområdets gränsdragning syns på pärmbilden. På området finns två verksamma industrihallar (FoxCraft och Eur-mark) samt en upplagringsplats för NY-tjänst. I övrigt består detaljplaneområdet till största del av skog. På detaljplaneområdet varierar antalet arbetsplatser mellan 60-100 beroende på säsong. Under högsäsong november-mars är flest personer anställda på området. I väster angränsar detaljplaneområdet till Jakobstadsvägen, samt till kvartersområde för industri- och lagerbyggnader och kvartersområde för verksamhetsbyggnader. I öster angränsar detaljplanen till pälsfarmområde. Genom detaljplanen fås ca 36 nya industritomter. I detaljplanen anvisas även två redan bebyggda industritomter och en obebyggd industritomt. Tomtgränserna är riktgivande och antalet tomter och tomtarealer kan således justeras enligt behov. Under utarbetandet av detaljplanen kommer en ny baskarta att uppgöras. I utkastskedet har stadens gamla baskarta använts. Koordinatsystem KKS, höjdsystem är N60. I förslagskedet kommer ny baskarta i referenssystemet Euref att användas. 1.3 Genomförande av detaljplanen För genomförandet av detaljplanen står både den privata och offentliga sektorn. Nykarleby stad bygger gator och kommunalteknik på planområdet. 5
2. UTGÅNGSPUNKTER 2.1 Utredning om förhållandena på planområdet 2.1.1 Allmän redogörelse Området består till största del av skog. Området är relativt kuperat med höjdskillnader från 11-21 m ovan normalvattenstånd. På detaljplaneområdet finns två industrihallar samt en upplagringsplats, sammanlagt ca 60-100 arbetsplatser. På planeområdet finns ingen fast bosättning. Öster om detaljplaneområdet finns Frillmossens farmområde som delvist kommer att avvecklas. Pälsfarmerna är tänkta att koncentraras längre österut. 2.1.2 Naturomgivningen För planeområdet har utarbetats en naturinventering. Naturinventeringen omfattar en inventering av växter, häckande fåglar, flygekorre och fladdermöss. Dessutom ingår en inventering av olika naturtyper för området. Naturinventeringen har gjorts sommaren 2015 av FM biolog Mattias Kanckos från Essnature (bilaga 3). Skogen på området består till största del av renodlad ekonomiskog i åldern 20-40 år. Längs största delen av Jakobstadsvägen finns äldre granskog, ca 70-80 år. I området finns också bestånd av lärkträd. I nordost finns hällmarkstallskog med något så när ursprungligt trädskikt. Söder om naturinventeringen finns ett öppet område som tidigare varit pälsfarmområde och äldre granskog längre söderut. Området har mycket ringa betydelse för fågelfaunan. I samband med uppgörande av Dp 116 inventerades förekomsten av flygekorre på området hösten 2013 av FM biolog Mattias Kanckos från Essnature (bilaga 4). På detaljplaneområdet förekommer flygekorre. Öster om FoxCrafts industrihall finns ett boträd. Boträdet utgörs av ett hackspetthål i en gammal gråal. Flygekorren rör sig över mycket stora områden och skyr inte de små skogspartierna mellan industriområdena. Förekomsten av flygekorre bör beaktas vid uppgörande av detaljplanen. Enligt 49 i Finlands naturskyddslag är det förbjudet att förstöra och försämra de platser där flygekorre förökar sig och rastar. Bild 1. Vy längs Pälsvägen Bild 2. Nedlagt pälsfarmområde 6
Bild 3. Infart till NY-tjänst. Bild 4. Vy längs pälsvägen. Bild 5. Vy längs Jakobstadsvägen, lv749 Bild 6. Vy längs Jakobstadsvägen, lv749 2.1.3 Bebyggd miljö På området finns inga registrerade fornminnen. På detaljplaneområdet finns två industrihallar och en upplagringsplats med öppna skjul. I övrigt är området obebyggt. Byggnaderna har inga skyddsvärden. Bild 7. FoxCraft industrihall Bild 8. Eur-mark industrihall 7
2.1.4 Kommunalteknik Kommunalteknik finns till de befintliga industrihallarna. Karta med kommunalteknik, bilaga 5. 2.1.5 Markägoförhållanden Planområdet ägs nästan i sin helhet av Nykarleby stad. 2.2 Planeringssituation 2.2.1 Riksomfattande målsättningar för områdesanvändning Enligt Markanvändnings- och bygglagen 24 skall de statliga myndigheterna i sin verksamhet beakta de riksomfattande målen för områdesanvändningen, främja möjligheterna att uppnå dem och bedöma vilka konsekvenser myndigheternas åtgärder har för regionstrukturen och områdesanvändningen. Vid planering på landskapsnivå och annan områdesplanering skall de riksomfattande målen för områdesanvändningen beaktas så att möjligheterna att uppnå dem främjas. De riksomfattande målen för områdesanvändningen utgör en del av markanvändnings- och bygglagens system för planering av områdesanvändningen. I de riksomfattande särskilda målen nämns bland annat: Vid planeringen av områdesanvändningen skall man sörja för ett tillräckligt utbud av tomtmark för byggandet av bostäder och arbetsplatser. I samband med planeringen av områdesanvändningen får nya märkbara områden för bostäder, arbetsplatser och serviceverksamhet inte placeras utanför den befintliga samhällsstrukturen. I samband med planeringen av områdesanvändningen skall utnyttjandet av det befintliga byggnadsbeståndet främjas samt skapas förutsättningar för en god tätortsbild. Vid utvecklandet av tätorter skall man se till att grönområdena bildar enhetliga helheter. Vid områdesanvändningen skall områden med översvämningsrisk i enlighet med myndigheternas utredningar beaktas och en bekämpning av riskerna i anslutning till översvämning eftersträvas. Vid planeringen av områdesanvändningen skall nybyggande inte placeras i områden med översvämningsrisk. Från detta kan avvikas bara om man med stöd av behovs och konsekvensutredningar kan påvisa att översvämningsriskerna kan kontrolleras och att byggandet är förenligt med hållbar utveckling. Vid planeringen av områdesanvändningen skall vid behov anvisas ersättande lösningar för funktioner som är särskilt viktiga för ett fungerande samhälle och som förknippas med betydande miljö eller personskaderisker. Sådana aktiviteter som har en menlig inverkan på hälsan eller medför risk för olyckor placeras på tillräckligt långt avstånd från verksamheter som är känsliga för konsekvenserna. Anläggningar som orsakar fara för storolyckor, transportrutter för farliga ämnen och de kemikaliebangårdar som betjänar dessa måste ligga på ett betryggande avstånd från bostadsområden, områden avsedda för allmänheten och områden med en känslig natur. 8
I samband med planeringen av områdesanvändningen skall beaktas hur lämplig marken och berggrunden i området är för den avsedda användningen. Ett förorenat markområdes behov av sanering skall utredas innan åtgärder börjar vidtas för att förverkliga planen. Inom områdesanvändningen skall olägenheter i form av buller, vibration och luftföroreningar förebyggas och befintliga olägenheter skall om möjligt minimeras. Nya bostadsområden och andra verksamheter som är bullerkänsliga skall inte placeras i bullerområden, om man inte kan garantera att bullerbekämpningen är tillräcklig. 2.2.2 Landskapsplan I Österbottens landskapsplan 2030 (bild 9), fastställd av miljöministeriet 21.12.2010, anges planeområdet till största del som område för industri- och lagerområde (T). Planeområdet angränsar i söder till område för centrumfunktioner (C). Området ingår i stadsutvecklingszon kk-3, Nykarleby stadsregion. Vid områdesplanering bör samhällsstrukturen göras enhetligare, och vid utveckling av stadens centrum bör behoven i fråga om kommersiell och annan service, näringsliv, bebyggelse, trästadsbyggande och rekreationsfunktioner beaktas. Vid planering av markanvändning bör hänsyn tas till arkeologiskt och kulturhistoriskt värdefulla områden och objekt. Vid utveckling av stadens attraktionskraft som en havsnära boendemiljö bör man trygga den regionala typbilden av naturens succession i ett kustområde med landhöjning. I landskapsplanen är området även anvisat med beteckning (mk) som anger områden för landsbygdsbebyggelse i å- och älvdalarna, där särskilt sådant boende samt sådan näringsverksamhet och rekreationsverksamhet som faller tillbaka på lantbruket och övriga landsbygdsnäringar, naturen och kulturmiljön samt det fysiska landskapet utvecklas. Kommunalt samarbete och gemensamma planeringsprinciper bör utvecklas för älv- och ådalarna. Genom områdesanvändningen bör funktionerna i å- och älvdalarnas avrinningsområden styras så att de främjar förbättring av vattendragens tillstånd. Översvämningskänsliga områden bör inte anvisas för byggande. Även de värden som hänför sig till kulturlandskapet bör beaktas i områdesplaneringen. När landsbygden utvecklas bör målen för landsbygdsnäringarna, den fasta bebyggelsen och fritidsbebyggelsen sammanjämkas. Området hör till mk-3, Lappo ådal. Verksamheten i avrinningsområdet bör främja vattenvården och vattendragets olika användningsformer, i synnerhet rekreation. I landskapsplanen är området anvisat med beteckning som anger område med turistattraktioner/utvecklingsområde för turism och rekreation. Området hör till mv-9, Jakobstadsregionen. Genom området anvisas en för samhällenas vattenförsörjning regionalt viktigaste stomvattenledning, V. Genom området anvisas ett regionalt överföringsavlopp, jv. Inga fornminnen visas i landskapsplanen. 9
Bild 9. Utdrag ur Österbottens landskapsplan 2030 2.2.3 Generalplan På området finns en delgeneralplan utan rättsverkan (godkänd SFM 22.6.1995), bild 10. I delgeneralplanen för Nykarleby centrum anvisas området där industriområdet är tänkt att utvidgas som M-område, jord- och skogsbruksområde. Den östra delen av planområdet anvisas som TY-3, område för byggnader för icke miljöförstörande industri, där det är tillåtet att idka pälsdjursfarmning. Beteckningen em påvisar skyddszon för pälsdjurs- och svinfarmer. Under utarbetandet av detaljplanen har en utredning av delgeneralplan gjorts (se 4.3 Planens konsekvenser). 10
Bild 10. Utdrag ur delgeneralplan (godkänd SFM 22.6.1995). 2.2.4 Tidigare detaljplan På den sydvästra delen av området finns en befintlig detaljplan (Dp 104 godkänd i SFM 23.9.2010), bild 11. I detaljplanen anges tomterna 8, 12 och 13 i kvarter 812 som T-2 område, kvartersområde för industri- och lagerbyggnader. 11
Området gränsar i väster till en befintlig detaljplan (Dp nr 116, godkänd SFM 11.12.2014), bild 12. I detaljplanen anvisas ungefärligt läge för in- och utfart till Jakobstadsvägen, lv749 från planeområdet. En liten del av område för allmän väg tas med i detaljplaneändringen för att justera läge för in- och utfart till Jakobstadsvägen samt LT-områdets bredd. Bild 11. Utdrag ur dp 104 Bild 12. Utdrag ur dp 116 2.2.5 Planer, beslut och utredningar som rör planområdet Staden har tillsammans med NTM-centralen uppgjort en reviderad trafiksäkerhetsplan 2014. Staden har ytterligare anlitat Ramboll för en separat trafikteknisk studie för ett avsnitt på lv 749 i samband med uppgörande av angränsande detaljplan (Dp nr 116), bild 13. Vid planering av området tas ovan nämnda planer och naturinventering i beaktande. 12
Bild 13. Utdrag ur trafikutredning, Ramboll 2012 ( reviderad 2014). 13
3. OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN 3.1 Behovet av detaljplanering Uppgörande av detaljplanen behövs för att kunna upprätthålla stadens tomtreserv för industriändamål samt att granska behoven i kvarter 812. 3.2 Planeringstart och beslut 6.6.2013 56 beslöt stadsfullmäktige påbörja planering av detaljplan för norra industriområdet. Planeringsarbetet inleddes i maj 2016. 3.3. Deltagande och samråd 3.3.1 Intressenter Enligt MBL 62 är intressenter markägarna på området och de vars boende, arbete eller övriga förhållanden kan påverkas betydligt av planen samt de myndigheter och sammanslutningar vars verksamhetsområde behandlas vid planeringen. Intressenter har möjlighet att delta i beredningen av planen, bedöma verkningarna av planläggningen och skriftligen eller muntligen uttala sin åsikt i saken. Intressenter är alla som känner sig delaktiga, bland annat markägare och grannar samt företag och samfund som fungerar på området. Myndigheter är Närings-, trafik och miljöcentralen i Södra Österbotten, Österbottens förbund, Österbottens museum, Social- och hälsovårdsverkets hälsoinspektionsbyrå i Jakobstad och Österbottens räddningsverk. 3.3.2 Anmälan om anhängiggörande Planen var med i Nykarleby stads planläggningsöversikt första gången år 2014. Detaljplanens utarbetande har kungjorts den 29.6.2016 och informerats i tidningar, på stadens hemsida, www.nykarleby.fi, och på stadens officiella anslagstavla. 3.3.3 Deltagande och samarbete Då detaljplanutkastet är färdigt läggs det fram till påseende i beredningskedet för hörande av intressenter och kommunmedlemmar. De har då möjlighet att framföra sina åsikter i ärendet skriftligt inom given tidsperiod. Information om framläggande av planutkast informeras i tidningar, på stadens hemsida www.nykarleby.fi, och på stadens officiella anslagstavla. Detaljplanförslaget läggs fram offentligt efter att det färdigställts enligt MBL 65 och MBF 27. I detta skede har intressenterna och kommunmedlemmarna möjlighet att lämna en skriftlig anmärkning inom given tidsperiod. Samtidigt begärs myndigheternas utlåtande. Information om framläggande av planförslaget informeras i tidningar, på stadens hemsida www.nykarleby.fi, och på stadens officiella anslagstavla. Stadstyrelsen överlämnar detaljplanen till stadsfullmäktige för godkännande. Godkännandet informeras enligt MBF i tidningar och på den offentliga informationstavlan. Besvär i beslutet som gäller godkännandet söks hos Vasa förvaltningsdomstol. Ytterligare har intressenter enligt MBL 64 möjlighet att innan ett planförslag läggs fram föreslå NTM-centralen i Södra Österbotten samråd huruvida programmet för deltagande och bedömning är tillräckligt. 14
3.3.4 Myndighetssamarbete Vid behov ordnas ett myndighetssamråd. 3.4 Mål för detaljplan 3.4.1 Allmänna mål Målet med detaljplanen är att möjliggöra utvidgning av industriområdet samt att undersöka och granska användningsändamål och byggrätt för delar av kvarter 812. I samband med planeringen tas också hänsyn till en ny omfartsväg. Stadens målsättningar är att skapa förutsättningar för en strukturell utveckling på det område som planläggs, framförallt för industriellt bruk. Målsättningen är ett fungerande industriområde med bra logistiska förutsättningar, förtätning av strukturen samt möjligheter till expansion för de olika verksamheterna på området. Ytterligare eftersträvas ett trivsamt arbetsplatsområde där delar av skogen bevaras. 3.4.2 Utgångsmaterialets givna mål De riksomfattande målsättningarna för områdesanvändningen är att bl.a. erbjuda en tillräcklig tomtreserv samt att nya märkbara områden för arbetsplatser och serviceverksamhet inte placeras lösryckt från den befintliga samhällsstrukturen och att grönområdena bildar enhetliga helheter. Ytterligare är de riksomfattande målsättningarna att bekämpa översvämningsrisker och att sådana aktiviteter som har en menlig inverkan på hälsan eller medför risk för olyckor placeras på tillräckligt långt avstånd från verksamheter som är känsliga för konsekvenserna. I samband med planeringen av områdesanvändningen skall beaktas hur lämplig marken och berggrunden i området är för den avsedda användningen. I Österbottens landskapsplan 2030 anges planeområdet till största del som område för industri- och lagerområde (T). Området ingår i stadsutvecklingszon kk-3, Nykarleby stadsregion. Vid områdesplanering bör samhällsstrukturen göras enhetligare, och vid utveckling av stadens centrum bör behoven i fråga om kommersiell och annan service, näringsliv, bebyggelse, trästadsbyggande och rekreationsfunktioner beaktas. Förekomsten av flygekorre bör beaktas vid uppgörande av detaljplanen. Enligt naturinventeringen som gjordes vid uppgörandet av Dp 116 konstaterades att två boträd finns på området, varav ett boträd väster om Jakobstadsvägen på Dp 116 samt ett boträd på denna detaljplans område. Boträden samt ett mindre område kring boträden måste sparas. En förflyttningskorridor med träd mellan boträden måste också bevaras. Den ekologiska korridoren måste vara minst 20 meter bred med ett obrutet trädbestånd med stora träd så att flygekorren kan förflytta sig via träd mellan de båda boträden samt öster- och söderut. Se bild 14. I dp 116 har förflyttningskorridoren beaktats genom att skydda skog enligt förflyttningsriktiningarna på bilden. 15
Bild 14. Rekommendationer för uppgörande av detaljplan i naturinventeringen. De blå markeringarna anger boträd. Pilarna anger flygekorrens förflyttningsriktningar. 16
4. REDOGÖRELSE FÖR DETALJPLANEUTKAST 4.1 Planens struktur Områdesreserveringar: yta (ha) byggrätt(v-m 2 ) Kvartersområde för verksamhetsbyggnader (KTY) 2,6394 10 557 Kvartersområde för industri- och lagerbyggnader (T-7) 18,5204 74 082 Område för närrekreation (VL) 3,7271 Kvartersområde för byggnader och anläggningar för samhällsteknisk försörjning (ET) 0,1400 Skyddsgrönområde (EV) 7,5434 Område för allmän väg (LT) 0,9222 Gator 3,4622 TOTALT 36,9547 84 639 Tabell 1. Detaljplaneområdets ytor och byggrätter. Genom detaljplanen fås ca 36 nya tomter för industri- och lagerbyggnader och för verksamhetsbyggander. Av dessa anvisas 31 tomter som kvartersområde för industri- och lagerbyggnader, T-7, och fem tomter anvisas som kvartersområde för verksamhetsbyggnader, KTY. Tomtgränserna är riktgivande och antalet tomter och tomtarealer kan således justeras enligt behov. I detaljplanen anvisas även två redan bebyggda industritomter och en obebyggd industritomt. De befintliga industritomterna ändras från T-2 till T-7 tomter, vilket innebär att man inte längre kan bygga bostadslägenhet på tomterna. Längs Jakobstadsvägen anvisas ett 20 m brett skyddsgrönområde, EV. Skyddsgrönområdet sträcker sig vidare mellan kvarteren österut genom detaljplaneområdet för att skydda flygerkorrens habitat. Flygekorrens boträd och förflyttningskorridor i nordvästlig riktning till boträdet på dp 116 samt österut har ytterligare skyddats med beteckningen -/s, område där miljön skyddas. Boträdet har märkts i detaljplan med beteckningen träd som skall skyddas. Söderut från boträdet har en förflyttningskorridor säkerställts med s-3 område (del av område som bör skyddas) på tomtmark samt skyddsgrönområde där miljön bevaras längst söderut på detaljplaneområdet. Befintlig infart från Pälsvägen till Foxcraft bör planteras med träd och en ny infart byggs längre norrut. Skyddsgrönområdet längst söderut på detaljplaneområdet fungerar samtidigt som skydd mellan S-market och pälsfarmområdet. Hällmarktallskogen i norra delen av detaljplaneområdet anvisas som område för närrekreation. 17
4.2 Målsättningarnas uppfyllande angående omgivningens kvaliteter Enligt de allmänna målen har utvidgning av industriområdet möjliggjorts. Tomt 8 och 13 i kvarter 812 har förstorats och fått utökad byggrätt. Pälsvägen har förlängts parallellt med Jakobstadsvägen och ansluts till Jakobstadsvägen för goda logistiska förutsättningar. Den nya anslutningen är placerad på en hög punkt för god sikt. Avstickare från Pälsvägen gör indelningen av kvartersområden till lämpligt stora tomter lättare. Detaljplanen avgränsas så att sträckningen för Södra Ringvägens fortsättning till Jakobstadsvägen inte begränsas av detaljplanen. I detaljplanen planeras den nya gatan mellan kvarter 820 och 821 så att den kan förlängas vid behov till ringvägen i framtiden alternativt att grönområde mellan kvarter 822 och 824 kan ändras till gatuområde som fortsätter till ringvägen. Enligt de riksomfattande målen för områdesanvändning har man genom detaljplanen ökat tomtreserven för arbetsplatser och serviceverksamhet som är koncentrerat till den befintliga strukturen, men enhetliga rekreationsområden bevaras mellan kvarteren. Marken och berggrunden är lämplig för byggnation, men hällmarktallskogen i den nordöstra delen av planeområdet och våta områden lämnas obebyggda. Enligt Österbottens landskapsplan 2030 görs samhällsstrukturen enhetligare då nytt kvartersområde anvisas intill befintligt industriområde. Vidare ges goda förutsättningar för utveckling av stadens service och näringsliv då nya industritomter skapas. I enlighet med naturinventeringen har boträd och område kring boträd bevarats. En förflyttningskorridor med träd från boträdet på dp 116 och boträdet på denna detaljplan gör det möjligt för flygekorren att förflytta sig via träd mellan de båda boträden samt öster- och söderut. 4.3 Planens konsekvenser Planeområdet kommer väsentligt öka stadens industritomtutbud för ett flertal år framöver. Planen förtätar och kompletterar området. Enligt trafikverkets statistik är trafikmängden på Jakobstadsvägen ca 3300 fordon per dygn vid detaljplaneområdet. Planens genomförande kommer att medföra stora förändringar för industriområdet. På området kommer trafiken att öka med ca 850 personbilar per dygn och ca 1000 fordon varutrafik (paketbilar och lastbilar) per dygn. I dessa trafikmängder har uppskattats att ca 25 nya företag etablerar sig på området med totalt ca 600 anställda. Uppskattningsvist belastas den nya anlutningen till Jakobstadsvägen med ca 60 % av den totala trafikmängden. Då trafiken är som livligast mellan 07.00 08.00 och 16.00 17.00 kan trafikmängden i korsningen uppgå till 170 fordon per timme. Beräkningarna är gjorda enligt Liikennetarpeen arviointi maankäytön suunnittelussa utgiven av miljöministeriet 2008. Enligt planeringsanvisningar i Tasoliittymät utgiven av trafikförvaltningen 2001 kräver korsningen väjningsutrymme eller eventuellt till och med vänstersvängande körfält för fordon som svänger vänster från Jakobstadsvägen. I detaljplanen reserveras utrymme för väjningsutrymme och vänstersvängande körfält för vänstersvängande trafik från Jakobstadsvägen. Trafik som använder korsningen till och från norr beräknas vara ca 75 % av den totala trafikmängden för korsningen, d.v.s. ca 830 fordon per dygn och därmed drygt 400 fordon som svänger vänster från Jakobstadsvägen. Trafik som använder korsningen till och från söder beräknas vara ca 25 % av den totala trafikmängden för korsningen, d.v.s. ca 280 fordon per dygn. Enligt planeringsanvisningen behövs inte körfält för högersvängande trafik från Jakobstadsvägen. Utrymme för detta körfält reserveras ändå i detaljplanen. Vid den södra befintliga korsningen ökar den livligaste trafiken med ca 80 fordon per timme. Korsningens kapacitet är tillräcklig för denna ökning. 18
Kommunalekonomiskt kommer planens genomförande, skatteintäkter, markanvändning och tomtförsäljning att bringa in de investeringar som Nykarleby stad gjort och kommer att göra på planområdet. I Österbottens landskapsplan 2030 anges planeområdet till största del som område för industri- och lagerområde (T). Genom detaljplanen stärks stadens kärnområde med funktioner och trafikarrangemang. Generalplaneutredning Under utarbetandet av detaljplanen har en utredning av delgeneralplan gjorts. I den befintliga delgeneralplanen utan rättsverkningar för Nykarleby centrum (bild 10) anvisas området där industriområdet är tänkt att utvidgas som M-område, jord- och skogsbruksområde. Den östra delen av planområdet anvisas som TY-3, område för byggnader för icke miljöförstörande industri, där det är tillåtet att idka pälsdjursfarmning. Beteckningen em påvisar skyddszon för pälsdjurs- och svinfarmer. Både norrut och västerut finns vidsträckta skogområden, varför minskning av M-området i delgeneralplanen inte utgör något hinder. I landskapsplanen har denna utvidgning av industriområde redan beaktats. Anvisade trafikarrangemang är riktgivande. Flyttning av anslutning till Jakobstadsvägen medför inga olägenheter. Eftersom generalplanen saknar rättsverkan styr landskapsplanen detaljplaneringen. En separat generalplaneutredning för ring-/omfartsvägen har gjorts år 2009 av Ramboll. 4.4 Planbeteckningar och -bestämmelser Som planbeteckningar har använts beteckningar som ingår i Miljöministeriets förordning om beteckningar som används i planer samt av Nykarleby stad redan använda planbeteckningar. 4.5 Namn I utkastet finns fem nya gator, gatorna kommer att namnges till förslagsskedet. 19
5. GENOMFÖRANDE AV DETALJPLANEN ASEMAKAAVAN TOTEUTUS 5.1 Genomförande och tidschema I genomförandet av detaljplanen deltar både den privata och offentliga sektorn. Staden står för uppbyggande av nya gator och kommunalteknik. Genomförande av planen förutsätter att kommunaltekniken byggs ut. Jakobstad 19.12.2016 Juho Rajaniemi Tekn.dr., arkitekt SAFA Planens utarbetare 20