Omsorg om miljön 2011 och tillsvidare
Alla, utförare, som har avtal med omsorgsnämnden och äldrenämnden, skall jobba med omsorg om miljön, för att uppnå de särskilda miljökrav, som gäller för verksamheten. Observera att i den enskilda arbetsplatsens avtal med omsorgs- eller äldrenämnden kan det finnas tillägg/ andra miljökrav än vad omsorg om miljön ställer. Omsorg om miljön är ett verksamhetsstöd i miljöarbetet. Syftet är att utförare av omsorg ska arbeta strukturerat och effektivt med miljöförbättrande åtgärder. Det gäller både kommunala och privata utförare. Detta är den femte utgåvan av häftet Omsorg om miljön. Frågor om innehållet i detta häfte och hur det används besvaras av: Lars Jonsson och Berit Alvhed Rosenkälla, Edhaga gård 585 97 Linköping Tel/fax 013 880 65 Mail oom@linkoping.se Danagårds Grafiska AB, 2010-11-20
Innehåll Innehållsförteckning Välkommen till Omsorg om miljön/bruksanvisning Linköpingskommuns miljöpolicy Åtgärd nr 1 KRAV-och Rättvisemärktavaror... 1...1 Åtgärd nr 2 KRAV-märkta produkter/ Närproducerade varor... 1...2 Åtgärd nr 3 KRAV-märkt mjölk eller filmjölk 50%... 1...3 Åtgärd nr 4 KRAV-märkt mjölk eller filmjölk 100%... 2...4 Åtgärd nr 5 KRAV-märkt mjölk eller filmjölk 100% mindre än 6l/veckan... 1...5 Åtgärd nr 6 KRAV-märkt kaffe... 1...6 Åtgärd nr 7 KRAV- och Rättvisemärkt kaffe 25%... 1...7 Åtgärd nr 8 KRAV- och Rättvisemärkt kaffe 50%... 2...8 Åtgärd nr 9 Säsongsanpassade/närodlade/egenodlade etc... 1...9 Åtgärd nr 10 Säsongsanpassade/närodlade/egenodlade etc... 2... 10 Åtgärd nr 11 Vegetarisk måltid en gång/vecka... 1... 11 Åtgärd nr 12 Vegetarisk måltid två gånger/vecka... 2... 12 Åtgärd nr 13 Matsalsmiljön... 1... 13 Åtgärd nr 14 100 sätt att rädda maten... 1... 14 Åtgärd nr 15 Kompost... 2... 15 Åtgärd nr 16 Källsortering... 2... 16 Åtgärd nr 17 Brukarmedverkan/Anhörigmedverkan... 1... 17 Åtgärd nr 18 Lågenergilampor... 1... 18 Åtgärd nr 19 Energismarta lysrör (T5)... 1... 19 Åtgärd nr 20 Elförbrukning... 1... 20 Åtgärd nr 21 Elljusstakar/Julgransbelysning/Elslingor... 1... 21 Åtgärd nr 22 Utbilda personalen i energibesparing... 1... 22 Åtgärd nr 23 Miljöbil... 1... 23 Åtgärd nr 24 Miljöbilar... 2... 24 Åtgärd nr 25 Biogasbil... 2... 25 Åtgärd nr 26 Biogasbilar... 4... 26 Åtgärd nr 27 Eco-driving... 2... 27 Åtgärd nr 28 Eco2-trainer... 2... 28 Åtgärd nr 29 Kör miljövänligt... 1... 29 Åtgärd nr 30 Motorvärmare... 1... 30 Åtgärd nr 31 Motorvärmare... 2... 31 Åtgärd nr 32 Gång och cykel vid transporter under två kilometer... 1... 32 Åtgärd nr 33 Gå, cykla, åk buss/tåg till jobbet... 1... 33 Åtgärd nr 34 Stegräknare... 1... 34 Åtgärd nr 35 Motionskort... 1... 35 Åtgärd nr 36 Vår Trädgård... 1... 36 Åtgärd nr 37 Odlingar + Skördefest... 2... 37 Åtgärd nr 38 Plantera Ekplantor... 1... 38 Åtgärd nr 39 Utflykter... 1... 39 Åtgärd nr 40 Kontorsmaterial... 1... 40 Åtgärd nr 41 Städmaterial... 1... 41 Åtgärd nr 42 Vattenbesparing... 1... 42 Åtgärd nr 43 Global åtgärd... 1... 43 Åtgärd nr 44 Egen åtgärd...... 44 Frivillig stödblankett...... 45
Välkommen till omsorg om miljön Här kommer en ny version av verksamhetsstödet Omsorg om miljön. Det är konstruerat för att användas av utförare som skrivit avtal med omsorgsnämnden och äldrenämnden i Linköpings Kommun. Det finns både privata och kommunala utförare. I avtalen med omsorgsnämnden och äldrenämnden finns ingen skillnad mellan olika utförare vad gäller särskilda miljökrav. Grundtankarna med Omsorg om Miljön är följande: Miljöarbetet skall präglas av enhetlighet även om alla utförare inte jobbar med exakt samma miljöåtgärder Miljöarbetet skall vara lätt att förstå och lätt att arbeta med Miljöarbetet skall vara lätt att redovisa för beställaren Miljöarbetet skall vara lätt att följa upp. Både beställare och utförare skall kunna jämföra utfört arbete med de krav som ställs i avtalet, som man gemensamt skrivit under. Nytt i detta häfte är att vissa åtgärder kan man räkna som två åtgärder. I innehållsförteckningen har vi markerat värdet på åtgärden och värdet står även efter överskriften på varje åtgärd. Observera att i den enskilda arbetsplatsens avtal med omsorgs- eller äldrenämnden kan det finnas tillägg/andra miljökrav än vad omsorg om miljön ställer. Det är därför viktigt att ni vet vad det står i avtalet för den specifika arbetsplatsen. Vid omsorg om miljöns revision kontrolleras endast de krav som omsorg om miljön ställer. I detta häfte har vi valt att kommentera åtgärderna. De miljöåtgärderna, som finns med i häftet, analyseras kontinuerligt. Innehållet kan ändra beroende på olika omständigheter tex vetenskapliga grunder gör att åtgärden måste förändras. Miljöeffekterna av åtgärden kanske är annorlunda än det man först skrev mm. De erfarenheter som framkommer i arbetet med omsorg om miljön ute på arbetsplatserna kommer också ligga till grund för revisionsarbetet med åtgärderna. Det är viktigt att åtgärderna innehåll skall ge så miljöeffektiva resultat som möjligt Alla som praktiskt jobbar med åtgärderna skall känna sig motiverade och uppleva att deras arbete är meningsfullt. Revision sker i oktober och senast sista november skall revisionsprotokoll vara inskickad. Nya åtgärdsval för innevarande år skall vara inskickade senast sista januari. Bruksanvisning till Omsorg om miljö Häftet består av åtgärder med tillhörande förklaringar. I häftet finns 44 antal åtgärder. Din verksamhet/arbetsplats skall inför år 2011 välja ut 10 av dessa åtgärder, som ni väljer att arbeta med. Varje arbetsplats väljer sina egna åtgärder. Ni kan behålla föregående års åtgärder. Det är viktigt att ni meddelar vilka åtgärder ni arbetar med kommande år, även om ni väljer att behålla samma åtgärder som året innan. Ni kan byta ut åtgärder för det nya året. Det viktiga är att ni arbetar efter 10 åtgärder.
Om man har ett förslag på en åtgärd, som inte finns med i häftet, kontaktar man omsorg om miljön och diskuterar förslaget. Det är naturligtvis tillåtet att genomföra fler åtgärder än vad som krävs. När ni gjort ert val skickar, mailar eller faxar ni in era åtgärder till Omsorg om miljön Senast sista januariför det aktuella året. Ni anger vilken arbetsplats, som valt åtgärderna samt vem, som är omsorg om miljö ombud på arbetsplatsen. Sedan erhåller ni Omsorg om miljön-certifikat, som varje arbetsplats sätter upp på en synlig plats i sina lokaler. Här följer en beskrivning om hur arbetet kan gå till, samt förklaringar till olika arbetsuppgifter inom omsorg om miljön: 1. Presentera Omsorg om miljön för all personal vid tex ett personalmöte. 2. Låt alla fundera över åtgärderna och ge förslag och synpunkter. 3. Berätta att det behövs ett omsorg om miljöombud från varje arbetsplats. Ombudets uppgift är att informera arbetskamraterna på arbetsplatsen om miljöarbetet, samt representera sin arbetsplats vid miljöträffar och informationer som Omsorg om miljön inbjuder till. Ombudets uppgift är också att skicka in vilka åtgärder, som arbetsplatsen väljer att jobba efter. Berätta även att kontroll av att arbetsplatserna utför sina åtgärder, sker en gång om året. Kontrollen sker internt och kan ske på olika sätt. Omsorg om miljöombudet på varje arbetsplats hjälper till med att utföra revisionen. Begreppet revisor har tagits bort och revisionen sker av omsorg om miljöombudet på arbetsplatsen. För att kunna deltaga på omsorg om miljöns informations- och uppmuntransmöten samt för att kunna genomföra revisionen, skall ombudet kunna utnyttja minst två arbetsdagar om året. 4. Omsorg om miljöombuden får information om hur revisionen skall utföras innevarande år innan revisionen skall genomföras Revisionen sker årligen under september oktober. Alla arbetsplatser är skyldiga att hjälpa till med revisionen. Revisionsresultatet redovisas till omsorgsnämnden och äldrenämnden av Omsorg om miljön. 5. Personalgruppen behöver kanske fundera på de olika uppdragen, som omsorg om miljön innebär. De behöver också fundera över vilka åtgärder, som är genomförbara på arbetsplatsen. 6. Ta upp frågan vid nästa personalmöte och utse omsorg om miljöombud som fortsätter att jobba med vilka åtgärder verksamheten/arbetsplatsen skall välja. 7. Skicka/maila/faxa in namn, arbetsplats, adress, telefonnummer och ev majladress på ombuden till: Linköpings Kommun/ Omsorg om miljön Rosenkälla, Edhaga gård 585 97 Linköping mail: oom@linkoping.se telefax: 013 880 65
Miljöpolicy för Linköpings Kommun Miljöpolicy för Linköpings Kommun är utgångspunkten för vårt miljöarbete och den ligger till grund när vi utvecklar innehållet i Omsorg om miljön. Miljöpolicy för Linköpings Kommun återfinns här nedan. Linköpings kommun med bolag ska vara en förebild i miljöarbetet Som Sveriges femte största kommun har Linköping ett stort ansvar för miljön. Kommunens service berör alla medborgare i Linköping. Det mesta som vi arbetar med i kommunen är offentligt och ska kunna granskas av andra. En viktig uppgift för Linköpings kommun är därför att vara en förebild för andra i miljöarbetet i Linköping. Vår verksamhet ska bidra till att främja en hållbar utveckling ur ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv. En ekologiskt hållbar utveckling bygger på insikten om att naturen har ett skyddsvärde och att vår rätt att förändra och förbruka den är förenad med ett ansvar att förvalta naturen väl. Vi ska arbeta för en ekologiskt hållbar utveckling genom att: ta miljö- och naturvårdshänsyn i våra beslut. arbeta aktivt för att minska användningen av naturresurser och förebygga föroreningar. kontinuerligt minska energianvändningen och öka andelen förnyelsebar energi. verka för ett miljöanpassat byggande. medverka till att bevara den biologiska mångfalden i kommunen. kontinuerligt öka miljöanpassningen av vår upphandling. med marginal uppfylla tillämplig miljölagstiftning och övriga krav. Engagera och utbilda samtliga medarbetare och förtroendevalda så att vårt arbete inom miljöområdet ständigt förbättras och utvecklas. Informera och föra en dialog med kommuninvånare, medarbetare och andra intressenter om miljön. Antagen av Kommunfullmäktige februari 2001 Miljöpolicyn gäller för all verksamhet, oavsett om verksamheten bedrivs av kommunala eller andra utförare. Miljöpolicyn omfattar kommunens bolag. Verksamheten i Linköpings kommun omfattar omsorg, utbildning, samhällsplanering, teknisk försörjning, infrastruktur, kollektivtrafik, mark- och fastighetsförvaltning, bostäder och arbetsområden, kulur- och fritidsverksamhet och myndighetsutövning inom socialnämnden, miljönämnden, byggnämnden och tekniska nämnden.
1. KRAV- och Rättvisemärkta produkter 1 Åtgärd 1 Åtgärden innebär att 5 livsmedel/varor, som köps in till verksamheten skall vara KRAV-och Rättvisemärkta. Gäller alla arbetsplatser inom verksamheten. Arbetsplatsen bestämmer vilka varor som skall uppfylla ovanstående krav och kontrollerar att produkterna finns att köpa i närliggande butik eller där varor inhandlas till arbetsplatsen. All personal även vikarier - måste informeras om produkterna och dess märkning. En lista över produkterna, som skall vara KRAV- och Rättvisemärkta, skall finnas uppsatt. Visuell kontroll i skåpen. Att en lista finns uppsatt med de varor som skall vara KRAV- och Rättvisemärkta. Kvitton om möjligt Rättvisemärkt är en oberoende produktmärkning. När du handlar rättvisemärkt bidrar du till att förbättra levnadsvillkoren för odlare och anställda i utvecklingsländer. Om jordens befolkning ska kunna arbeta för en bättre miljö, måste de ha drägliga levnadsförhållanden. För en lista på de produkter som finns rättvisemärkt se www.rattvisemarkt.se eller www.fairtrade.se 1
Åtgärd 2 2. KRAV-märkta och/eller närproducerade produkter 1 Tio livsmedel/varor som köps in till arbetsplatsen skall vara KRAVmärkta eller närproducerade. Bestäm vilka tio produkter arbetsplatsen skall köpa in som KRAVmärkta/närproducerade. Eftersom närproducerat är lättare att få tag på när det är sommar/ höst kan man i den här åtgärden anpassa varorna efter säsong dvs mer KRAV-märkt när det är svårt att få tag på närproducerade varor. Omsorg om miljöns definition på närproducerat är: Sluttillverkat och konsumentförpackat i en radie på 250 km från Linköpings City. Vi är medvetna om att råvarorna kan komma från andra platser/ orter i Sverige. Råvarorna skall vara svenska. En lista över varorna skall finnas uppsatt på en synlig plats. Varorna kan variera efter säsong,så en uppdaterad lista måste alltid finnas. All personal informeras om åtgärden. Informera även vikarier. Ekologiskt mjöl och grönsaker har ungefär hälften så stora utsläpp av växthusgaser som icke-ekologiska. Det beror till största delen på att ekologisk odling sker utan konstgödning, som kräver mycket energi att tillverka. Genom att handla lokalt minskar behoven av transporter, tillsatsämnen och förpackningar. Detta leder till minskade utsläpp av växthusgaser. Visuell kontroll i skåpen Kvitton, om möjligt. 2
3. KRAV - märkt mjölk 50% 1 Åtgärd 3 Inköp av KRAV-märkt mjölk till 50%. Minsta inköp av mjölk är 6 liter/vecka. Om arbetsplatsen ej köper in mjölk, men däremot andra mjölkprodukter tex yoghurt, filmjölk, kan man ersätta mjölk-åtgärden mot dessa produkter. Åtgärden gäller även för spårbar närproducerad mjölk/filmjölk/ Yoghurt. Omsorg om miljöns definition på närproducerat är: Sluttillverkat och konsumentförpackat i en radie på 250 km från Linköpings City. Visuell kontroll Kvitton, om möjligt...................... Att vara ekologisk mjölkbonde innebär bland annat att: ekologiska bönder inte använder handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel. Detta bidrar till en giftfri miljö ekologiska lantbrukare strävar efter ett levande odlingslandskap med ett rikt djur- och växtliv ekologiska bönder strävar efter att vara självförsörjande på foder. Detta innebär att bonden odlar eget kraftfoder något som annars skulle ha producerats på andra platser på jorden, troligen med konstgödsel från den 1 januari 2008 får korna hundra procent ekologiskt foder. Korna äter extra mycket grovfoder i form av ensilage, gräs eller hö kon får vara för sig själv när hon kalvar och hon får vara tillsammans med kalven den första tiden korna och kalvarna får vara utomhus extra länge...... 3
Åtgärd 4 4. KRAV - märkt mjölk 100% 2 Inköp av KRAV-märkt mjölk till 100%. Arbetsplatsen skall köpa in minst 6 liter mjölk i veckan. Om arbetsplatsen köper in mjölk till 100%, men mindre än 6 liter i veckan räknas åtgärden, som en åtgärd. (se åtgärd 5) Om arbetsplatsen ej köper in mjölk, men däremot andra mjölkprodukter tex yoghurt, filmjölk, kan man ersätta mjölk-åtgärden mot dessa produkter. Åtgärden gäller även för spårbar närproducerad mjölk/filmjölk/ Yoghurt. Omsorg om miljöns definition på närproducerat är: Sluttillverkat och konsumentförpackat i en radie på 250 km från Linköpings City. Visuell kontroll Kvitton, om möjligt...................... Den ekologiska gården värnar om en rik biologisk mångfald och tar hänsyn till all påverkan på miljön. Därför kräver det ekologiska lant bruket ett lite annorlunda sätt att arbeta. Ekologisk produktion använder till exempel inte kemiska bekämpningsmedel för att ta bort ogräs, svamp och insekter. De ekologiska bönderna har utvecklat andra metoder som bättre bibehåller naturens egen balans. De har också större krav på själv försörjning. Det mesta av kornas foder odlas på den egna gården, där gödseln sedan sprids tillbaka på åkrarna som en naturlig del av kretsloppet. Den ekologiska mjölken hanteras också med särskild omsorg. Mjölken transporteras i egna mjölkbilar och på mejerierna måste den ekologiska mjölken hållas isär från den vanliga mjölken. Den eko logiska mjölken kostar mer att producera på gården och på mejeriet. Det är det viktigaste skälet till att den kostar lite mer att köpa. Men i gengäld är vinsterna stora, både för naturen och framtiden....... 4
5. KRAV - märkt mjölk 100% mindre än 6 liter/vecka 1 Åtgärd 5 Inköp av KRAV-märkt mjölk till 100% mindre än 6 liter mjölk i veckan. Om arbetsplatsen ej köper in mjölk, men däremot andra mjölkprodukter tex yoghurt, filmjölk, kan man ersätta mjölk-åtgärden mot dessa produkter. Åtgärden gäller även för spårbar närproducerad mjölk/filmjölk/ Yoghurt. Omsorg om miljöns definition på närproducerat är: Sluttillverkat och konsumentförpackat i en radie på 250 km från Linköpings City. Visuell kontroll Kvitton, om möjligt. KRAV står för Kontrollföreningen för ekologisk odling. Det är en ekonomisk förening vars medlemmar är organisationer som representerar lantbruk, konsumenter, miljörörelse, djurskydd, livsmedelsindustri och handel. KRAV arbetar för en ökad ekologisk odling, djurhållning och produktion. KRAV-märket står för: Bra miljö God djurhållning God hälsa Socialt ansvar 5
Åtgärd 6 6. KRAV-märkt kaffe 1 Köp in KRAV- märkt kaffe till arbetsplatsen. Det gäller allt kaffe som serveras på arbetsplatsen med undantag från privata lägenheter. Kontrollera att ni har möjlighet att köpa KRAV- märkt kaffe i närliggande butik eller i den butiken där ni handlar varor och livsmedel. Ni som beställer mat kontrollerar att det finns KRAVmärkt kaffe att beställa. Det är viktigt att alla på arbetsplatsen är informerade om åtgärden. Informera även vikarier. Det skall alltid finnas två kilo kaffe hemma i lager. KRAV-märkt visar att kaffet odlas ekologiskt och att produktionen står under regelbunden kontroll. Odlingarna är godkända och certifierade av kontroll organisationer för ekologisk odling. Läs mer på www.krav.se Visuell kontroll Kvitton, om möjligt. 6
7. KRAV- och Rättvisemärkt kaffe 25% 1 Åtgärd 7 25% av det kaffe som köps in till arbetsplatsen skall vara både KRAV-märkt och Rättvisemärkt. Det gäller allt kaffe som serveras på arbetsplatsen med undantag från privata lägenheter. Kontrollera att ni har möjlighet att köpa KRAV- och Rättvisemärkt kaffe i närliggande butik eller i den butiken där ni handlar varor och livsmedel eller därifrån ni beställer ert kaffe. Ni som beställer mat kontrollerar att det finns KRAV- och Rättvisemärkt kaffe att beställa. Det är viktigt att alla på arbetsplatsen är informerade om åtgärden. Informera även vikarier. Det skall alltid finnas två kilo kaffe hemma i lager. Märkningarna Utz och Rainforest allians går också bra. Det som skiljer Rättvisemärkt med övriga två märkningar är att Rättvisemärkt, utöver det som Utz och Rainforest garanterar, även garanterar ett minimipris samt en premie till odlarna. Premien används gemensamt av arbetarna till att exempelvis bygga vägar, skolor och sjukhus. Det lyfts ofta fram som det unika med Rättvisemärkt som ger arbetarna en större möjlighet till förändring. KRAV-märkt visar att kaffet odlas ekologiskt och att produktionen står under regelbunden kontroll. Odlingarna är godkända och certifierade av kontroll - orga nisationer för ekologisk odling. Läs mer på www.krav.se Rättvisemärkt är ett handels samarbetet med syfte att gynna social, ekonomisk och demokratisk utveckling i de områden där livsmedel framställs enligt kriterierna för Rättvisemärkt. Märkningen garanterar bland annat odlare och lantarbetare skälig ersättning för sitt arbete. Läs mer på www. rattvisemarkt.se /www.fairtrade.se Visuell kontroll Kvitton, om möjligt. 7
Åtgärd 8 8. KRAV- och Rättvisemärkt kaffe 50% eller mer 2 50% av det kaffe som köps in till arbetsplatsen skall vara både KRAV-märkt och Rättvisemärkt. Det gäller allt kaffe som serveras på arbetsplatsen med undantag från privata lägenheter. Kontrollera att ni har möjlighet att köpa KRAV- och Rättvisemärkt kaffe i närliggande butik eller i den butiken där ni handlar varor och livsmedel eller därifrån ni beställer ert kaffe. Ni som beställer mat kontrollerar att det finns KRAV- och Rättvisemärkt kaffe att beställa. Det är viktigt att alla på arbetsplatsen är informerade om åtgärden. Informera även vikarier. Det skall alltid finnas två kilo kaffe hemma i lager. Märkningarna Utz och Rainforest allians går också bra. Det som skiljer Rättvisemärkt med övriga två märkningar är att Rättvisemärkt, utöver det som Utz och Rainforest garanterar, även garanterar ett minimipris samt en premie till odlarna. Premien används gemensamt av arbetarna till att exempelvis bygga vägar, skolor och sjukhus. Det lyfts ofta fram som det unika med Rättvisemärkt som ger arbetarna en större möjlighet till förändring. KRAV-märkt visar att kaffet odlas ekologiskt och att produktionen står under regelbunden kontroll. Odlingarna är godkända och certifierade av kontrollorganisationer för ekologisk odling. Läs mer på www.krav.se Rättvisemärkt är ett handels samarbetet med syfte att gynna social, ekonomisk och demokratisk utveckling i de områden där livsmedel framställs enligt kriterierna för Rättvisemärkt. Märkningen garanterar bland annat odlare och lantarbetare skälig ersättning för sitt arbete. Läs mer på www. rattvisemarkt.se / www.fairtrade.se Visuell kontroll Kvitton, om möjligt................... 8
9. Servera säsongsanpassad/närodlad/ egenodlad eller KRAV-märkt måltid 1 Åtgärd 9 Alla luncher som tillagas och serveras centralt inom arbetsplatsen skall vara baserade på säsongsanpassade, närodlade, egenodlade varor eller KRAV-märkta varor, MSC-märkt fisk en gång i månaden eller under två veckor under ett år. Minst 5 varor, som uppfyller ovan ställda krav, skall finnas med som ingredienser i måltiden Matsedel med markerade ingredienser Kvitton, om möjligt. Ät efter säsong och grövre grönsaker Försök att följa den svenska säsongen för grönsaker och frukt. Under sommaren och hösten kan man bland annat njuta av svensk färskpotatis, tomater, sparris, gurka, sallad, purjolök, bär, rabarber, sockerärtor, zucchini och svamp. Under vintern är det bra att välja grövre grönsaker som vitkål, rödkål och morot istället för att slentrianmässigt välja sallad, tomat och gurka. 9
Åtgärd 10 10. Servera säsongsanpassad/närodlad/ egenodlad eller KRAV-märkt måltid 2 Alla luncher som tillagas och serveras centralt inom arbetsplatsen skall vara baserade på säsongsanpassade, närodlade, egenodlade varor eller KRAV-märkta varor, MSC-märkt fisk två gånger i månaden eller under fyra veckor under ett år. Minst 5 varor, som uppfyller ovan ställda krav, skall finnas med som ingredienser i måltiden Detta kontrolleras Matsedel med markerade ingredienser Kvitton, om möjligt. En tumregel för att äta säsongsanpassat är att i första hand välja frukt och grönt från Sverige, i andra hand Nordeuropa och i tredje hand från Sydeuropa Rotfrukter, svensk Salladsgrönsaker, Grövre grönsaker, säsong hela året svensk säsong svensk säsong Morot Tomat mars-okt* Blomkål juni-nov Kålrot Gurka april-okt* Broccoli juni-okt Palsternacka Isbergssallad juni-okt Gul lök jun-apr Rödbeta Ruccola juni-sep Purjolök maj-dec Potatis Salladskål juni-nov Zucchini juli-okt Vitkål juni-mars Spenat maj-aug Sockerärtor juni-aug * Odlas i växthus. Källa: S.M.A.R.T-mat, Centrum för Tillämpad Näringslära, www.kov.se 10
11. Vegetarisk måltid en gång/vecka 1 Åtgärd 11 Bestäm en dag i veckan då det lagas en gemensam vegetarisk måltid till omsorgstagarna på arbetsplatsen antingen alltid samma veckodag eller alternera mellan veckans olika dagar. Gör en matlista Gör en inköpslista. Informera all personal även vikarier om åtgärden. Visa matsedel Visa inköpslista som ett exempel Kvitton, om möjligt. Att producera kött kräver alltid mer energi än att odla grönsaker. Kött kan ge upp till 100 gånger högre koldioxidutsläpp än grönsaker, bönor och linser. Prova att äta vegetariskt! Låt dig inspireras av de vegetariska recepten på www.naturskyddsforeningen.se/ klimatmat 11
Åtgärd 12 12. Vegetarisk måltid två gånger/vecka 2 Bestäm två dagar i veckan då det lagas en gemensam vegetarisk måltid till omsorgstagarna på arbetsplatsen antingen alltid samma veckodag eller alternera mellan veckans olika dagar. Gör en matlista Gör en inköpslista. Informera all personal även vikarier om åtgärden. Visa matsedel Visa inköpslista som ett exempel Kvitton, om möjligt. För att få bättre hälsa säger Livsmedelsverket att genomsnittssvensken bör minska sin konsumtion av kött. Att äta grönt är dessutom billigare än köttet eller korven, åtminstone om du väljer rotfrukter, grova grönsaker, bönor och linser. 12
13. Matsalsmiljön 1 Åtgärd 13 Matsalen skall vara stress- och bullerfri. Det skall vara lugnt och trivsamt för de som äter i matsalen. Dukning skall vara anpassad till gästerna. Årstider, helger skall återges i matsalsmiljön. All belysning skall vara lågenergilampor. Information om omsorg om miljön skall sitta uppe i matsalen, som olika miljöteman olika månader på en anslagstavla. Tex Jan Källsortering Feb Lågenergilampor Mars Kompost osv. Informations blad finns på omsorg om miljöns hemsida en för varje månad En dokumentation över arbetsplatsens matsal och hur åtgärden främjar de som gästar matsalen. Kontroll av lågenergilampor. En egen berättelse om vår matsal. ATT TÄNKA PÅ Vad är bra matsalsmiljö för din arbetsplats och era omsorgstagare? En måltid är en upplevelse där flera delar påverkar helheten: Hur maten presenteras och dess utseende Smak Måltidsmiljön Bemötande av restaurangpersonal alternativt vårdpersonal Svälj- och tuggsvårigheter Nedsatt syn, hörsel och motorik Nedsatt aptit på grund av medicinering Samvaro Uppvärmning Placera inte dina möbler framför radiatorerna så att värmeutbytet försvåras. Vädra snabbt och intensivt, dra gärna ner termostaten när du vädrar vintertid. En nerdragen persienn kan isolera lika effektivt som en tredje glasruta en kall vinternatt. Se över uppvärmningen av dåligt isolerade utrymmen. Det kan t ex kosta mycket energi att hålla plusgrader i en byggnad med tunna väggar. Utnyttja dagsljuset. Släck lyset i rum du inte vistas i. Använd lågenergilampor. En lågenergilampa sparar 80% el om jämfört med en vanlig glödlampa. Rum med ljusa väggar och golv behöver inte lika mycket belysning. Använd vattenkokare, lägg på locket på kastrullen. Stäng gärna av plattan några minuter innan maten är färdig. Använd ugnens eftervärme och passa på att laga fler rätter när ugnen ändå är varm. Använd fläkten klokt den drar ur varm inomhusluft. 13
Åtgärd 14 14. 100 sätt att Rädda Maten 1 Köp in boken 100 sätt att rädda maten av Annica Triberg och bilda en studiecirkel på arbetsplatsen, som diskuterar bokens innehåll. Tre förändringar i hushållet skall genomföras efter studiecirkeln. Bestäm dagar när ni skall träffas. Läs ett antal sidor i boken inför träffen. Utse en gruppledare som ansvarar för träffarna. En träff = 1-1,5 h. Dokumenterade diskussionerna i gruppen. Dokumenterade tre förändringar, som genomförts efter studiecirkeln......................... Konsumentföreningen Stockholm gjorde 2009 en undersökning i Stockholmsområdet som visade att invånarna i detta område slängde i genomsnitt 5,6 kilo mat i veckan per hushåll. Den totala mängden onödigt matavfall från svenska hushåll är uppskattningsvis 900 000 ton per år. Produktionen av denna mat orsakar varje år utsläpp av koldioxid motsvarande de årliga utsläppen från cirka 700 000 svenska medelstora bilar eller 460 000 oljeeldade villor. Konsumtionen av mat handlar alltså också om klimatet. Släng inte mat! Maten vi slänger står för stor och onödig miljöpåverkan. Vi slänger 20-30 procent av den mat vi köper hem. Tillsammans kastar svenska hushåll 900 000 ton mat varje år. En tvåbarnsfamilj kan spara upp till 7 000 kr om året genom att inte slänga ätbar mat. Svinnet beror till en del på att vi handlar för mycket och att maten står och blir gammal i kylskåpet, men ännu mer på att vi slänger mat i onödan. Lita på dina sinnen. Lukta och smaka på maten.... 14
15. Kompost 2 Åtgärd 15 En varmkompost finns på arbetsplatsen. Den skall vara i drift och fungera. Komposten skall vara säker mot skadedjur tex fåglar och möss. Komposten skall vara i drift även vintertid. Fråga hyresvärden om ni får inskaffa kompost. Fråga även om hyresvärden kan bidra ekonomiskt till komposten eller delge kunskap om dess skötsel. Anmälan om kompost skall göras till Miljökontoret. Blanketter finns att hämta via internet. Informera alla i personalgruppen hur komposten skall skötas och utse en som är kompostansvarig. Anpassa köket med kärl, som är till för att samla kompost material i. Strömaterial och verktyg för kompostens skötsel, bör finnas i anslutning till komposten. Att komposten finns och att den fungerar. Halva din soppåse består av matavfall, avfall som du enkelt kan omvandla till näringsrik kompostmull. Mull som du kan gödsla gräsmattor, krukväxter och rabatter med. För att vara miljövänlig i trädgården är det viktigaste att sluta köpa hem konstgödsel. All typ av jord blir bördigare av naturgödsel. Näring, som man skapar själv, blir jättefin jord till slut. 15
Åtgärd 16 16. Källsortering 2 Källsortering i alla kök på arbetsplatsen med undantag för privata kök. Flera arbetsplatser som källsorterar kan dela återvinningsrum. Med källsortering menas återvinning av: Tidningspapper Pappersförpackningar Glas Metall Hårdplast, Mjukplast Miljöfarligt avfall Läkemedel skall lämnas till apoteket Diskussion bör tas hur det sorterade materialet kommer till återvinningsstationen/miljöstationen. Varför ska jag sortera? Dina sopor kan innehålla både farliga och värdefulla ämnen. Genom att sortera dina sopor väl, kan de tas omhand på ett säkert sätt och det mesta kan återvinnas. Därmed skyddas människor och miljö. Vi kan också spara energi och naturresurser genom att använda materialen flera gånger. Inspektion av sorteringen 16
17. Brukarmedverkan/Anhörigmedverkan 1 Åtgärd 17 Alternativ 1 Brukarna diskuterar miljöfrågor med personalen på arbetsplatsen. Diskussionerna kan bygga på de miljöåtgärder som arbetsplatsen jobbar efter inköp av miljövänliga städprodukter, batterier, lågenergilampor, hygienartiklar, vattenförbrukning osv. Diskussionerna/mötena skall protokollföras Källsortering i fem privata lägenheter/hushåll Alternativ 2 Anhöriga till omsorgstagare informeras om arbetsplatsens arbete med omsorg om miljön. Information om hur anhöriga kan hjälpa omsorgstagaren med inköp av miljövänliga städprodukter, batterier, lågenergilampor, hygienartiklar samt att anhöriga hjälper till med källsortering. Källsortering i fem privata lägenheter/hushåll Nästan hälften av utsläppen av växthusgaser kommer från hushållen, därför gör dina val i vardagen skillnad. Mycket av vårt handlande går av gammal vana och del av vanorna är inte alltid så klimatsmarta. Förändra dem! Då hjälper du till att minska den globala uppvärmningen. Protokollförda informationsmöten. Arkiverade informationsbrev. Kontroll av att källsortering genomförs hos 5 privata antingen genom personalens berättelse eller visuell inspektion. 17
Åtgärd 18 18. Lågenergilampor 1 Alla lampor på arbetsplatsen skall vara lågenergilampor, ledlampor eller någon annan form av miljölampa. Den gamla glödlampan håller på att fasas ut och kommer att försvinna helt från marknaden. Visuell kontroll av lamporna................................. Alternativa ljuskällor I dag finns många alternativ till glödlampan och ny teknik utvecklas snabbt. Lamporna finns redan idag i flera varianter och passar de flesta armaturer, samtidigt som utbudet ökar. Dessutom utvecklas lysdiodslampor (LEDlampor) i snabb takt. Tillverkarna anger oftast på förpackningen vilken glödlampa de olika alternativen är tänkta att ersätta. Till exempel ersätter en lågenergilampa på 11-13 W en glödlampa på 60 W. Dessutom kan handlarna ge mer information vilka alternativ som passar till vad. Så här sker utfasningen: Sep 2009 Förbud mot alla matta glödlampor + klara 100 watts glödlampor Sep 2010 Förbud mot klara 75 watts glödlampor Sep 2011 Förbud mot klara 60 watts glödlampor Sep2012 Förbud mot klara 40 och klara 25 watts glödlampor Sep 2013 Skärpta krav på lågenergilampor och LED-lampor Sep 2016 Skärpta krav på halogenlampor... 18
19.Energismarta lysrör (T5) 1 Åtgärd 19 Byta ut föråldrade armaturer mot energisnåla system. Ta kontakt med hyresvärden och fråga när armaturerna skall bytas. Kan arbetsplatsen påverka/påskynda bytet? Oftast är det så att armaturen ägs av fastighetsägaren och hyresgästen står för kostnaden av lamporna/lysrören. Visuell kontroll av lamporna. Om alla Sveriges skolor byter ut konventionella lysrör mot energismarta lysrör (T5-armatur) skulle vi spara 350 miljoner om året dvs 1000 nya grundskolelärare. Den sparade energin motsvarar 35000 ton koldioxidutsläpp per år. 19
Åtgärd 20 20.Elförbrukning 1 Med hjälp av elbolaget följer man upp arbetsplatsens elförbrukning månad för månad. Redovisning av förbrukning och kostnader för elanvändning redovisas vid fyra personalmöten. Diskussion om besparingsåtgärder antecknas och sparas. Kontroll av att elen är avläst varje månad Diskussion skall finnas antecknad från fyra personalmöten. Åtgärder som har satts in för att minska elanvändning. Om alla Villaägare sänker inomhustemperaturen med en grad under den kalla delen av året skulle vi spara energi för att värma 100 000 villor, vilket motsvarar 150 000 ton koldioxidutsläpp varje år. 20
21. Elljusstakar,Julgransbelysning etc LED 1 Åtgärd 21 Alla elljustakar, julgransbelysning och ljusslingor i de gemensamma utrymmena består av LED-lampor. Om man tycker det blir dyrt att köpa in LED-lampor till alla ljusstakar etc kan man göra så att man använder färre antal ljusstakar och har LED-belysning i de man använder. Kontroll av att endast LED-lampor finns i elljustakar, julgransbelysning och ljusslingor. Tänk på att revisionen är i oktober. Affärerna har ännu ej plockat fram juldekorationer. Se till att inhandla LED-belysning året innan, om det går, alternativt att man kompletterar revisionen efter lampinköpen. Energimyndigheten har utfört ett test med LED-lampor i advents- och julgransbelysning. De konstaterar att LED är en lönsam och miljömässigt bra investering. Framförallt gäller detta för julgransbelysning Om en miljon hushåll med dygnetrunttänt i en månad byter ut lamporna i sin 11-armade ljusstake till LED, skulle Sverige använda 0,5 GWh istället för 22 GWh till denna belysning. Den besparingen motsvarar eluppvärmningen av 1 400 villor 21
Åtgärd 22 22. Utbilda personalen i energi 1 Personalen utbildas under 1-2 timmar på en eller flera personalkonferenser. Utbildningen sker varje år man har åtgärden och 50% av personalen skall vara närvarande.klimat- och Energikontoret i Linköpings kommun kan kontaktas om man vill ha hjälp och råd med utbildningen. Närvarolista skall finnas samt hur många som har deltagit i förhållande till personalens storlek. Bestyrka att utbildningen har genomförts. Datum då utbildningen genomfördes............. Disk och tvätt Köp energisnåla vitvaror. Välj A-klassade varor. Fyll disk- och tvättmaskinerna innan du kör dem. Använd gärna sparprogram. Torktumlare är energisnålare än torkskåp. Finns möjlighet häng tvätten utomhus. Prova att tvätta i lägre temperatur. Idag när vi tvättar våra kläder ofta kan det räcka med ett lägre gradantal. Kyl och frys Köp energisnåla vitvaror. Välj A-klassade varor. Se till att hålla rätt temperaturen i kylen och frysen. Dammsug baksidan på ditt kyl och frysskåp och ha en god luftomsättning. Frosta av din frys om när det behövs. En nedisad frys kan dra upp till 25% mer el. Tina gärna dina frysvaror i kylen så drar du nytta av kylan de ger. Matlagning Använd vattenkokare, lägg på locket på kastrullen. Stäng gärna av plattan några minuter innan maten är färdig. Använd ugnens eftervärme och passa på att laga fler rätter när ugnen ändå är varm. Använd fläkten klokt, den drar ur varm inomhusluft... 22
23. Miljöbil 1 Åtgärd 23 Leasing av en miljöbil. Denna åtgärd innefattar inte biogasbil. Biogasbil är en egen åtgärd. Åtgärden kan delas mellan arbetsplatser, som använder/utnyttjar bilen, förutsatt att det är den enda bilen, som arbetsplatsen använder. Miljöbilar En miljöbil ska ha liten påverkan på klimatet och låga utsläpp av avgaser som påverkar miljö och hälsa. Helst ska den också ha låga bullervärden. Definitionen för miljöbilspremien säger att miljöbilar kan vara snåla bensin- eller dieseldrivna bilar hybrider bilar som kan drivas med alternativbränslen såsom etanol E 85 eller biogas elbilar. Bensin- och dieselbilar får inte släppa ut mer än 120 g koldioxid per kilometer. Dieselbilar ska ha låga utsläpp av partiklar. För alternativbränslebilar finns tak för hur mycket bränsle de får förbruka. Likaså för elbilar. På Transportstyrelsens hemsida kan du läsa mer om miljöbilar och miljöbilsdefinitionen www.transportstyrelsen.se Miljöbilar och miljöklasser Miljöbilar och miljöklasser är två olika saker. Men de hänger samman och begreppen blandas därför ibland ihop. Enkelt uttryckt har miljöklasser att göra med de avgaser, som smutsar ner luften så att de påverkar hälsa och miljö. Miljöbilsbegreppet är mer knutet till klimatfrågan. En miljöbil ska ha låga utsläpp av växthusgasen koldioxid. Men den ska också vara så ren som möjligt ur avgassynpunkt, vilket betyder att den framför allt ska ha låga utsläpp av kolmonoxid, kolväten, kväveoxider och partiklar. Visa bilen. Kvitton på bilen bränsleförbrukning. 23
Åtgärd 24 24. Miljöbil 2 Leasing av två eller flera miljöbilar. Denna åtgärd innefattar inte biogasbil. Biogasbil är en egen åtgärd. Under vissa förutsättningar kan denna åtgärd delas mellan två arbetsplatser. Hör av er till Omsorg om miljön för diskussion. Miljöbilar En miljöbil ska ha liten påverkan på klimatet och låga utsläpp av avgaser som påverkar miljö och hälsa. Helst ska den också ha låga bullervärden. Definitionen för miljöbilspremien säger att miljöbilar kan vara snåla bensin- eller dieseldrivna bilar hybrider bilar som kan drivas med alternativbränslen såsom etanol E 85 eller biogas elbilar. Bensin- och dieselbilar får inte släppa ut mer än 120 g koldioxid per kilometer. Dieselbilar ska ha låga utsläpp av partiklar. För alternativbränslebilar finns tak för hur mycket bränsle de får förbruka. Likaså för elbilar. På Transportstyrelsens hemsida kan du läsa mer om miljöbilar och miljöbilsdefinitionen www.transportstyrelsen.se Miljöbilar och miljöklasser Miljöbilar och miljöklasser är två olika saker. Men de hänger samman och begreppen blandas därför ibland ihop. Enkelt uttryckt har miljöklasser att göra med de avgaser, som smutsar ner luften så att de påverkar hälsa och miljö. Miljöbilsbegreppet är mer knutet till klimatfrågan. En miljöbil ska ha låga utsläpp av växthusgasen koldioxid. Men den ska också vara så ren som möjligt ur avgassynpunkt, vilket betyder att den framför allt ska ha låga utsläpp av kolmonoxid, kolväten, kväveoxider och partiklar. Visa bilen. Kvitton på bilen bränsleförbrukning. 24
25. Biogasbil 2 Åtgärd 25 Leasing av en bil som drivs med biogas. Fordonets bränsleförbrukning måste till minst 50% utgöras av biogas. Åtgärden kan delas mellan arbetsplatser, som använder/utnyttjar bilen, förutsatt att det är den enda bilen som arbetsplatsen använder. Visa bilen. Kvitton på bilen bränsleförbrukning. Biogas är en del av det naturliga kretsloppet. Biogas bildas vid nedbrytning av organiskt material i syrefri miljö. Gasen bildas spontant i naturen i form av sumpgas, eller under kontrollerade former i en rötkammare. Vid biogas produktion tar vi tillvara på avfall från slaktoch livs medelindustrin och gödsel från lantbruket, dvs en slags återvinning. Ur biogasen utvinner vi även biogödsel som ersätter konstgödsel i lantbruket. Eftersom biogas är en förnyelsebar energiform har den en viktig del i det hållbara samhället som vi måste eftersträva att uppnå. 25
Åtgärd 26 26. Biogasbil 4 Leasing av två eller flera bilar som drivs med biogas. Fordonets bränsleförbrukning måste till minst 50% utgöras av biogas. Under vissa förutsättningar kan denna åtgärd delas mellan två arbetsplatser. Hör av er till Omsorg om miljön för diskussion. Visa bilen. Kvitton på bilen bränsleförbrukning. Biogas är en del av det naturliga kretsloppet. Biogas bildas vid nedbrytning av organiskt material i syrefri miljö. Gasen bildas spontant i naturen i form av sumpgas, eller under kontrollerade former i en rötkammare. Vid biogasproduktion tar vi tillvara på avfall från slakt- och livsmedelindustrin och gödsel från lantbruket, dvs en slags återvinning. Ur biogasen utvinner vi även biogödsel som ersätter konstgödsel i lantbruket. Eftersom biogas är en förnyelsebar energiform har den en viktig del i det hållbara samhället som vi måste eftersträva att uppnå. 26
27. Eco-driving 2 Åtgärd 27 : Kurs i eco-driving till hela personalgruppen. En kurs köps in från en bilskola Kontakta utbildningsföretaget. Ecodriving innebär att man får både praktisk och teoretisk utbildning i att köra miljövänligt. Detta Kontrolleras: Att kursen har genomförts av personalgruppen. I tre år vara åtgärden och man redovisar uppdateringsträffar med gruppen 1-2 ggr/år. Nya i gruppen skall få en genomgång med information om vad ecodriving innebär eller en egen utbildning. Stor del av koldioxidutsläppen kommer från vägtransporterna och där krävs en större insats. Människan bakom ratten har en stor möjlighet att vara med och påverka tillsammans med den positiva tekniska utvecklingen. 27
Åtgärd 28 28. Eco2-trainer utbildning 2 : Eco2Trainer är ett datorbaserat utbildningskoncept. Hjärtat i Eco2Trainer är en dator med tillhörande ratt och pedaler. Teorin är webbaserad och all körning sker i Eco2Trainer. Alla förare får ett eget konto vilket gör det möjligt att jämföra resultat och följa utvecklingen hos var och en. Utrustningen hyrs under utbildningen och eventuellt service sköts snabbt och kostnadsfritt av oss. Mer information finns: www.eco2trainer.se Att kursen genomföres av personalgruppen. I tre år varar åtgärden och man redovisar uppdateringsträffar med gruppen 1-2 ggr/år. Nya i gruppen skall få en genomgång med information om vad Eco2-trainer innebär eller en egen utbildning. Trafikens negativa påverkan på miljön kan delas in i tre olika områden som alla är viktiga. Det finns globala effekter som hotar att förändra klimatet framför allt genom en ökad växthuseffekt. Det finns regionala effekter som belastar naturen i form av försurning, övergödning och marknära ozon. Vi har även lokala effekter som uppenbarar sig huvudsakligen som hälsorisker. Luftföroreningar bidrar till en sämre hälsa i form av allergier, cancer och luftvägsbesvär. 28
29 Kör miljövänligt 1 Åtgärd 29 : Information till personalgruppen om varför och hur man kör miljövänligt. Tidåtgång ca 2 timmar. Utbildare anlitas. Enheten hållbarhet och miljökommunikation i Linköpings Kommun kan hjälpa till: tel 013-206466 alt 013-206156 Minst 50% av personalen deltager. Åtgärden väljs för ett år. Vill man behålla åtgärden väljer man den på nytt och genomför en ny utbildning. Vid tillfälle två säger man till om man fått utbildningen året innan. Då blir tillfälle två en uppföljning av tillfälle ett. Åtgärden kör miljövänligt är information och tips till personalgrupper. Det går bra att genomföra utbildningen till flera personalgrupper samtidigt. Att kursen genomförts för 50% av personalen. Närvarolista samt datum för utbildningstillfället skall finnas sparat. Det rekommenderade trycket står i instruktionsboken. Mät på kalla däck. Pumpa däcken varannan gång du tankar eller en gång i månaden. Trycket sjunker ca 0,1 bar per månad. Kör du med 70 procent av rekommenderat tryck halveras däckens livslängd. Övrigt som kan göras för att minska bilens miljöpåverkan: Håll hastighetsgränserna, använd motorvärmare, undvik tomgångskörning, serva bilen regelbundet, ta bort takräcke och takbox, ha inte onödig last i bilen, använd luftkonditionering med förnuft, köp miljöriktiga däck, tvätta bilen på godkänd tvättanläggning, gå kurs i sparsam körning. 29
Åtgärd 30 30. Motorvärmare 1 : Alla leasade eller ägda bilar på arbetsplatsen skall vara utrustade med motorvärmare och tidur på bilen eller eluttaget. På arbetsplatsens parkering skall det finnas tillgång till två uttag för motorvärmare (alternativt parkeringsplatser i varmgarage). Inspektion på plats. Kontrollera att det finns två eluttag för motorvärmare på arbetsplatsen/ arbetsplatserna samt att alla leasade eller ägda bilar som tillhör arbetsplatsen/arbetsplatserna har motorvärmare och att tidur finns. Använd motorvärmare. Ha den inkopplad i 1,5 timme om det är kallare än 15 grader, i en timme om det är mellan -15 och 0 och 30 minuter om det är mellan 0 och +10 grader. Om du har motorvärmaren på längre använder du onödigt mycket el. Använd timer. 30
31. Motorvärmare 2 Åtgärd 31 : Alla leasade eller ägda bilar på arbetsplatsen skall vara utrustade med motorvärmare och tidur på bilen eller eluttaget. På arbetsplatsens parkering skall det finnas tillgång till fyra eller fler uttag för motorvärmare (alternativt parkeringsplatser i varmgarage). Inspektion på plats. Kontrollera att det finns fyra eller fler eluttag för motorvärmare på arbetsplatsen/ arbetsplatserna samt att alla leasade eller ägda bilar som tillhör arbetsplatsen/ arbetsplatserna har motorvärmare och att tidur finns. För alla bilar gäller En kall motor släpper ut mer avgaser än en varm. Användning av motorvärmare minskar utsläppen av avgaser avsevärt och spar bränsle, 1/2-1 1/2 dl per körning påbörjad med kall motor vintertid. Användning av motorvärmare är motiverad upp till +10 C, förutsatt att inkopplingstiden anpassas till utomhustemperaturen. Rekommenderade inkopplingstider för motorvärmare Vid -15 C - max 1,5 timma Vid 0 C - max 1 timma Vid temperaturer över 10 C - använd inte motorvärmaren 31
Åtgärd 32 32. Gång och cykel vid transporter under två kilometer 1 : Alla transporter, inom arbetet, under två kilometer skall ske med gång-, cykel- eller buss. Gäller ej för transporter efter mörkrets inbrott eller för varutransporter som kräver bil. Tillgång till hjälmar och regncap är en rekommendation. Visuell kontroll av cyklar av vilka ärenden som utförs till fots eller med cykel. Jämför med de transporter som sker med bil. I Linköping är varannan bilresa kortare än fem kilometer. Trafiken orsakar stora utsläpp av växthusgaser som ligger kvar som ett värmande täcke runt jorden. Byter du ut några av bilresorna mot cykelturer så sparar du inte bara pengar. Du får bättre kondis, det blir renare luft och mindre buller och dessutom hjälper du till att minska den globala uppvärmningen. I Linköping är det bekvämt och säkert att cykla. Idag har vi har vi 400 kilometer cykelväg att välja på och nya byggs efterhand. 32
33. Gå, cykla, åk buss/tåg till jobbet 1 Åtgärd 33 : Gå, cykla, åk buss eller tåg till jobbet. 65% av alla resor till och från arbetsplatsen skall ske med gång, cykel, buss eller tåg. Gör så här Minskar koldioxidutsläpp, samt bidrar till att personalen får motion. Informera/diskutera varför ni har åtgärden. Gör upp scheman för varje månad där ni vet hur många arbetspass, som varje dygn innehåller. Namnge alla i personalen. Personalen kryssar sedan i när de går, cyklar eller åker buss eller tåg till jobbet. Alla transporter som sker med gång, cykel buss eller tåg bidrar till att åtgärden genomförs och får godkänt. Informera även vikarier om att de är en del av åtgärden och arbetsplatsens miljöarbete. Redovisa hur många resor som sker med gång, cykel, buss eller tåg. Dag LOTTA KALLE TORE SARA LISA BENNY LINA ERIK ANTAL 1 C C G G B B G B G B 10 2 C C C C C C C C 8 3 G G G G 4 4 C C G B C C G B 8 5 C C C C C C G G G B 10 6 C C G G B B G B G B 10 7 C C C C C C C C 8 8 C C G G B B G B G B 10 9 C C C C C C C C 8 10 C C G G G B G B 8 11 C C C C C C C C 8 12 G G G G 4 13 C C G G B B G B G B 10 14 C C C C C C C C 8 15 G G G G 4 16 C C G B C C G B 8 17 C C C C C C G G G B 10 18 C C G G B B G B G B 10 19 C C C C C C C C 8 20 C C G G B B G B G B 10 21 C C C C C C C C 8 22 C C G G B B G B G B 10 23 C C C C C C C C 8 24 C C G G B B G B G B 10 25 C C C C C C C C 8 26 C C G G B B G B G B 10 27 C C C C C C C C 8 28 C C G G B B G B G B 10 29 C C C C C C C C 8 30 G G G G 4 31 C C G B C C G B 8 SUMMA 256 Antal arbetspass under perioden 31*5 = 155 (dvs 5 arbetspass per dygn) Antal resor med cykel/ gång/tåg/buss = 155*2= 310 om alla använder dessa transporter. I fallet ovan sker 256 resor med gång, cykel, buss eller tåg. I procent blir det 256/310 = 0,83 dvs 83% av resorna. Exempel C = cykel G = gång B = buss/tåg 33
Åtgärd 34 34. Stegräknare 1 : 50% av personalen skall använda stegräknare 2 månader/år. Stegräknare bär personalen på sig hela dagarna både på jobbet och privat. En rekommendation är att nå upp till 10 000 steg per dag. Namnlistor där man fyller i antal steg per dag skall finnas. Kontroll av ifyllda steglistor. Jämför totalt antal personer i personalgruppen och med hur många som gått med stegräknare. Visa stegräknare. Minskar koldioxidutsläpp, samt bidrar till att personalen får motion. Ett Tips är att gå in på hemsidorna www.tappa.se och www. motiomera.se www.stegklubben. se för att få tips och idéer. 34
35. Motionskort 1 Åtgärd 35 : Personalen deltager i fritiden aktivitetskortstävling, som pågår varje månad. Varje deltagare skall genomföra 5 aktiviteter á 20 minuter varje månad. 50% av personalen skall deltaga. Aktivitetskort finns hos fritiden Klostergatan 5. Kontakta någon av fritidskonsulenterna: Christer Holmström 013-206744,Ingela Andersson 013-206707 eller Ulf Melin 013-206733 Kortet skickas in varje månad och man deltager i utlottning av priser. Skriv omsorg om miljöåtgärd på ditt kort, så arkiveras kortet inför revisionen. Ersätt bilen med cykel eller promenad. Samtidigt som du får motion bidrar du till minskade koldioxidutsläpp. Att minst 50% av personalen deltager. Skriv upp namn på de som skickar in korten varje månad. 35
Åtgärd 36 36. Vår Trädgård 1 : En uteplats skall finnas tillgänglig för de boende. Odlingar skall finnas. 6 olika växter skall finnas i trädgården. Minst tre saker av nedanstående punkter skall finnas i trädgården: 1. Ett fågelbord på vintern 2. Fågelbad 3. Solcellslanterna 4. En damm 5. Fågelholk 6. Lusthus 7. Bänk + bord förutom uteplatsen 8. Grillplats 9. Fjärilsväxt, insektsväxt 10. En utrotningshotad växt 11. Ett fruktträd Att odlingarna finns dokumenterade Att det finns en uteplats som är tillgänglig för de boende Att det finns tre, av de elva sakerna, som finns med i listan ovan, i trädgården. Det finns fyra huvudskäl för att bevarande av mångfald: 1. Biologiska skäl att vi alla ytterst lever av vad naturen producerar. Och att den genetiska mångfalden behövs för att arter ska ha goda chanser att överleva kommande miljöförändring. 2. Ekosystemtjänster är en annan viktig del. Naturen gör oss tjänster utför olika uppdrag helt enkelt som vi människor också är beroende av, som t.ex. att rena vatten, tillverka syre eller pollinera växter. Tyvärr har vi ingen prislapp på dessa tjänster och det gör det ännu viktigare att värna mångfalden. 3. Estetiska värden. Vi upplever sinnesro, glädje och njutning av att vara i naturen. Vi lär oss allt mer om naturens läkande effekter, och dess skönhets värden kan vi lätt se i tavlor och läsa om i böcker där naturen avbildats så länge människor har utryckt sig kreativt. 4. Etiska frågor. Det är helt enkelt inte rätt att utrota det som skapats under så lång tids evolution. Har vi som art rätten att utrota andra? Har vi rätt att ta ifrån kommande generationer deras möjligheter till mångfald? Och vilka konsekvenser får det? 36