4/2008 123 Miljönämnden 16.04.2008 Ympäristölautakunta TID - AIKA 16.04.2008 kl. 17:30-20:00 PLATS - PAIKKA Stadshuset / Styrhytten 80 KONSTATERA SAMMANTRÄDETS LAGLIGHET OCH BESLUTFÖR- HET 127 81 VAL AV PROTOKOLLJUSTERARE 128 82 ANMÄLNINGSÄRENDEN 129 83 TA DEL AV TJÄNSTEMANNABESLUT 131 84 ANHÅLLAN OM ATT MILJÖSEKTORN ANVISAR LÄMPLIGT OM- RÅDE FÖR LEKPARKSVERKSAMHET 133 85 AVSKRIVNING AV INKOMSTREST 139 86 ANSÖKAN OM UNDANTAG FÖR BYGGANDE PÅ LÄGENHETEN MÅGTOMTEN 1:86 I MÅGBY 87 ANSÖKAN OM UNDANTAG FÖR BYGGANDE PÅ LÄGENHETEN SKOGSBRANTEN 2:24 I KOPPARÖ BY 88 ANSÖKAN OM UNDANTAG FÖR BYGGANDE PÅ TOMT 3 I KVAR- TER 11 I STORÄNG STADSDEL 89 FÖRSLAG TILL STADENS UTLÅTANDE TILL S:T KARINS STAD OM UTREDNINGEN AV S:T KARINS STÄLLNING I SERVICENÄTET INOM HANDELN I ÅBO STADSREGION 90 UTLÅTANDE OM AIRISTO MATKAILUKESKUS OY:S ANSÖKAN OM MILJÖTILLSTÅND FÖR AVLOPPSVATTENHANTERING OCH AVLEDNING AV RENAT AVLOPPSVATTEN 91 KALKVÄGENS OCH STRANDVÄGENS KORSNING - GATUPLAN FÖR EN RONDELL 92 GODKÄNNA GATUPLANEN FÖR KORSNINGEN AV SKRÄBBÖLE- VÄGEN OCH PJUKALAVÄGEN 93 PLAN FÖR ALLMÄNNA OMRÅDEN PÅ KYRKSUNDSSTRANDENS DETALJPLANEOMRÅDE SAMT ÄNDRING AV GATUPLANEN FÖR GATORNA PÅ OMRÅDET 140 142 144 146 148 153 156 158 94 GODKÄNNA PLANEN ÖVER ALLMÄNNA OMRÅDEN VID 160
4/2008 124 AHONENS HÖRN 95 KRAV PÅ ERSÄTTNING FÖR SKROTAD BIL 161 96 VAL AV ENTREPRENÖR FÖR STENLÄGGNINGSARBETEN ÅR 2008 162 97 FÖRSÄLJNING AV TILLÄGGSOMRÅDE I ÖSTERBY STADSDEL 163 98 FÖRSÄLJNING AV OMRÅDE I KAPELLSTRAND BY 164 99 DELGENERALPLAN FÖR ÅLÖ; GODKÄNNA FORTSÄTTNING (DEL 2) TILL PROGRAMMET FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING 100 ANSÖKAN OM UNDANTAG FÖR BYGGANDE PÅ LÄGENHETEN SORARANTA 1:52 I STORMÄLÖ BY 101 PARGAS FRIVILLIGA BRANDKÅR RF:S ANHÅLLAN OM UNDERS- TÖD 165 166 168 Det justerade protokollet till vilket bifogas besvärsanvisning är till all män hetens påseende i stadshuset: 23.4.2008 Kokouksen tarkistettu pöytäkirja, johon on liitetty valitusosoitus, pidetään yleisesti nähtävänä kaupungintalossa: Ordförande/Puheenjohtaja: Jörgen Hermansson
4/2008 125 Miljönämnden / Ympäristölautakunta TID - AIKA 16.04.2008 kl/klo 17:30-20:00 PLATS - PAIKKA Stadshuset / Styrhytten NÄRVARANDE LEDAMÖTER - SAAPUVILLA OLLEET JÄSENET Hermansson Jörgen Ordförande / Puheenjohtaja Eriksson Elina Järvinen Markku Kankare Heidi Karlsson Inger Laurén Ann-Maj Lindell Torolf Tschernij Jari ÖVRIGA NÄRVARANDE - MUUT SAAPUVILLA OLLEET Colliander Cornelius Stadsstyrelsens representant Lönnberg Susanna Stadsgeodet, föredragare Sekreterare 98 Laineenkare Marjatta Stadsarkitekt, föredragare kl. 17.30-18.00 80-89 Liianmaa Kimmo Samhällsingenjör, föredragare Österman Carl-Sture Miljövårdschef, föredragare Carola Isaksson Nämndsekreterare Sekreterare 80-97, 99-101 FRÅNVARANDE - POISSAOLLEET Dragon Kaarle Bergman Ted Salonen Markku UNDERSKRIFTER ALLEKIRJOITUKSET Jörgen Hermansson Susanna Lönnberg Carola Isaksson Ordförande/Puheenjohtaja Sekr./Siht. 98 Sekr./Siht. 80-97,99-101 BEHANDLADE ÄRENDEN KÄSITELLYT ASIAT 80-101 PROTOKOLLET JUSTERAT PÖYTÄKIRJA TARKASTETTU Pargas/Parainen 22.4.2008 PROTOKOLLET HAR VARIT
4/2008 126 FRAMLAGT TILL PÅSEENDE Pargas/Parainen 23.4.2008 Miljönämnden 80 16.04.2008 KONSTATERA SAMMANTRÄDETS LAGLIGHET OCH BESLUTFÖRHET MIL 80 Konstaterades att sammanträdet var lagligen sammankallat och beslut fört. KOKOUKSEN LAILLISUUDEN JA PÄÄTÖSVALTAISUUDEN TOTEAMINEN YMP 80 Todettiin, että kokous oli laillisesti kokoonkutsuttu ja päätösvaltai nen.
4/2008 127 Miljönämnden 81 16.04.2008 VAL AV PROTOKOLLJUSTERARE MIL 81 Till protokolljusterare valdes ledamöterna Elina Eriksson och Hei di Kankare. PÖYTÄKIRJANTARKASTAJIEN VALITSEMINEN YMP 81 Pöytäkirjantarkastajiksi valittiin jäsenet Elina Eriksson ja Heidi Kankare.
4/2008 128 Miljönämnden 82 16.04.2008 ANMÄLNINGSÄRENDEN MIL 82 Förslag: (Stadsgeodeten) Nämnden antecknar att den tagit del av följande handlingar: 1. Turun tiepiirin investointi- ja suunnittelukohteet 2008 Turun maan seutukunnassa. Bifogas. 2. Sydvästra Finlands miljöcentral: - 19.3.2008: beslut att inrätta områden på fastigheten Mäntyrinne 1:37 i Mustfinn by till naturskyddsområde. Sökande Riitta Helin - 28.3.2008: Ben Levandoffsky beviljas undantag för tillbyggnad av egnahemshus på tomt 2 i kv. 26 i Parsby stadsdel 3. Högsta förvaltningsdomstolens beslut gällande Kiinteistö Oy Villa Merituuli Ab:s ansökan om upphävande av miljönämndens laga kraft vunna beslut 2.11.2005 285 att bevilja undantag för byg gan de av bos tadsbyggnader på tomt 1 i kvarter 1 i Airisto San vi ken stadsdel. Ansökan förkastas. 4. Vasa förvaltningsdomstols beslut 7.3.2008 gällande Pauli och Ritva Alkios besvär i förvaltningstvångsärende enligt vattenlagen. Bifogas. 5. Metsähallituksen vuosikertomus 2007. 6. Golder Associates Oy:s konsultrapport 1.2.2008 om saneringen av ol jebes sän gen på Rau ha la avstjälpningsstation. Bifogas. 7. Länsstyrelsen i Västra Finlands län 11.3.2008: för trafiksäkerhe ten har tillsatts en re gional samarbetsgrupp med uppgift att förbätt ra trafiksäkerheten i Egentliga Finland genom samarbete mellan olika instanser. Till ar betsgrup pen har ut setts sam häll sin gen jör Ki mo Liianmaa. 8. Tiehallinto Turun tiepiirin vastaus 4.4.2008 Lielahdentien ja Kuitiantien lii ken ne turvallisuustarpeita koskevan toimenpidealoit teen johdosta. Aloitteessa on esitetty neljän hidasteen rakentamista ja 40 km/h nopeusrajoitusmerkkien lisäämistä tien varteeen sekä kevyestä liikenteestä ja lapsista varoittava merkkejä kylän molem piin päihin. Turun tiepiiri toteaa, että nykyisellä tienpidon rahoi tustasolla esittämät liikenneturvallisuustarpeet voidaan toteuttaa aikisintaan vuonna 2009, jolloin Turunmaan seutukunta on seuraavan kerran liikenneturvallisuusurakassa. Toteutuksen ehtoina ovat, että Paraisten kaupunki priorisoi esittämät toimenpiteet toteutetta vaksi muiden toimenpiteiden joukosta ja liikenneturvallisuustoi menpiteille myönnetään riittävä tienpidon rahoitus.
4/2008 129 9. Lounais-Suomen vesi- ja ympäristötutkimus Oy: 28.2.2008: Rauhalan kaatopaikan tarkkailututkimus, vuosiraportti 2007. Sammandraget bifogas. Stadsfullmäktiges beslut 18.3.2008: 19: till ny personlig ersättare åt Inger Karlsson istället för Gunil la Stenfors har valts ekon.mag. Christel Sonntag. 23: detaljplanen för kv. 1 och vattenområden i Fagernäs stadsdel har godkänts 24: arrendeavtalet med Paraiskone Oy förlängts i enlighet med miljönämndens förslag. Handlingarna finns till påseende på miljösektorn och vid sam manträdet. Förslaget godkändes enhälligt.
4/2008 130 Miljönämnden 83 16.04.2008 TA DEL AV TJÄNSTEMANNABESLUT MIL 83 Förslag: (Stadsgeodeten) Nämnden antecknar att den tagit del av följande tjänstemannabes lut samt beslutar att överfö ring av beslut inte är påkallad. Stadsgeodeten: 19/6.3.2008: Beviljat Pargas Torghandlare rf förlängd försälj nings tid till kl. 24 under alla dagar till årets slut. 20/6.3.2008: För läng ning av re ser ve rings ti den för tomt Sto rän gen-11.16 21/10.3.2008: Beslut att inte utnyttja stadens förköpsrätt till lägen heten Siirtola 27:0 i Attu by 22/11.3.2008: Försäljning av tomt Storängen-10-3 till Leila Mar jat ta och Kaj Roger Kvarnström för en köpesumma om 20.500. 25/14.3.2008: Försäljninga v tomt Ai risto Sandviken 1-4 till Tom Wikman för en köpesumma om 17.000 26/17.3.2008: Anställning av Mari Söderholm som trädgårdsmäs tare för tiden 17.3.2008-30.9.2008. 27/17.3.2008: Ans täll ning av Sir pa Mä kelä som träd gårds mäs tare för tiden 17.3-30.9.2008 28/18.3.2008: Försäljning av tomt Storängen-10-3 till Conny och Annika Granqvist för en köpesumma om 20.500. 29/27.3.2008: Beslut att inte utnyttja stadens förköpsrätt till lägen heten Ketunmäki 7:6 i Jermo by 30/27.3.2008: Beslut att inte utnyttja stadens förköpsrätt till lägen heten Hessunds Bar 1:86 i Kyrkäng by 31/27.3.2008: Försäljning av ur bruk tagna plattor av betong och sten till Rune Jonsson för 3 /m 2 32/27.3.3008: Anställning av Robert Mollgren för projektarbete 25.3-4.4.2008 33/27.3.2008: Beviljat Pub Luotsiasema rätt att upprätthålla terass utanför Strandvägen 10 för tiden 25.4-30.9.2008. 34/1.4.2008: Beviljat Turun Sotainvalidit rätt att ordna metetävlin gar i Kyrksundet 24.4, 30.4, 13.5 och 28.5.2008. 35/1..4.2008: Beviljat Rotaction Group rf rätt att avstänga och dis ponera markområden i stadens centrum 16-20.7.2008. 36/1.4.2008: Beviljat Pargas Företagare rätt att arrangera Pargas dagarna och disponera utrymme i Pargas centrum 6-7.6.2008. 37/1.4.2008: Beslut att inte utnyttja stadens förköpsrätt till lägen heten Ali-Kirjala Sohlberga 1:37 38/8.4.2008: Försäljning av två ur bruk tagna betongpontoner från Kyrkgropen till Näsbackens brygga för 100 /st. 39/8.4.2008: Beviljat Pargas Reservofficerare rf rätt att avstänga en del av
4/2008 131 Kyrkoesplanaden 18.5.2008 kl. 11.10-11.30. Stadsarkitekten Trädfällningslov: 14/18.3.2008: Männistö Petri: Uranusgatan 9, Finby 15/18.3.2008: Ekholm, Kim o. Mia: Zinkgränd 2, Finbydal 16/1.4.2008: Pargas stad, gatuområde vid Igelkottsstigen, Österby 17/1.4.2008: Asplund Jan, Barrvägen 8, Skräbböle 18/1.4.2008: Johansson Stefan, Bläsnäsvägen 18, Bläsnäs Stadsträdgårdsmästaren: 1/11.3.2008 Beviljat Suomen Alpakkatuote Ab rätt att använda område i Norrby invid Helmivene för agilitytävlingar för alpackor och lamor 6.4.2008. Förslaget godkändes enhälligt.
4/2008 132 Sektionen för barn- och ungdomsärenden 55 25.10.2007 Miljönämnden 249 14.11.2007 Sektionen för barn- och ungdomsärenden 64 19.12.2007 Miljönämnden 40 13.02.2008 Sektionen för barn- och ungdomsärenden 15 05.03.2008 Miljönämnden 84 16.04.2008 ANHÅLLAN OM ATT MILJÖSEKTORN ANVISAR LÄMPLIGT OMRÅDE FÖR LEKPARKS- VERKSAMHET 685/34/340/2007 BARNUNGD 25.10.2007 55 Socialsekreteraren (HS): Staden har under senare år stött privat lekparksverksamhet. Senaste avtalet gällde från 1.3.2004 till 28.2.2006, då företagaren som drev Katarin-parken meddelade att hon slutar. Efter det annonserades i flera repriser efter en ny förtagare utan reslultat. Man utredde också olika andra modeller för att lösa frågan utan resultat. Senaste vår meddelade en företagare om intresse av att bedriva parkverksamhet. Nu hade dock den tidigare platsen (på församlingarnas mark) blivit omöjlig, ef ter som församlingen köpt lekparksbaracken för egna ändamål. Sedan våren har barn- och ungdomssektorn frågat miljöavdelningen hur frågan kunde lösas. Socialsekreteraren har bekantat sig med olika alternativa platser och diskuterat ärendet med berörda tjänstemän på miljöavdelningen. Trots att man i princip varit överens om hur man skall lösa frågan, har det inte lett till något konkret. Barn- och ungdomssektionen hoppas på att frågan kan lösas med det snaraste, medan det ännu finns en intresserad företagare. Förslag (socialsekreteraren): Barn- och ungdomssektionen anhåller härmed om att miljöavdelningen med det snaraste anvisar ett lämpligt område för lekparksverksamhet och att man överenskommer om arbetsfördelningen med fastighetsverket gällande förverkligandet.
4/2008 133 Förslaget godkändes enhälligt. MIL 14.11.2007 249 Bilaga B1a Socialsektorn har i början av detta år varit i kon takt med mil jösektorn angående lekparks verk sam he ten. Miljösektorn har be handlat frågan på sina mö ten. Ledande bygg nad sins pek tören, arkitekt kontorets planerare och stadsträdgårdsmästa ren har ut rett oli ka alternativ och kommit fram till att bästa stället för lek parksverk samhet finns vid det gamla huset bredvid Sundma gasinet. I huset kan park gästerna avnjuta sin medhav da mat säck och där kan även en torrk losett pla ceras. På gårdsplanen finns även ett litet skjul som kan fungera som lagerut rymme för leksaker. Tomten kan lätt in hägnas och trafi ken i om givningen är obefintlig. Det är ändå lätt att kom ma till parken både med bil och till fots. Bilaga B1a: Karta För verksamheten behövs undantag från planebestämmelserna på grund av att hu set be finner sig på parkområ de. Eftersom huset förvaltas av fastighetsverket skall socialsek torn fö ra ären det vidare tillsammans med verket. Detta har meddelats socialsektorn i juni i år och det ankommer på socialsek torn och fastighetsverket att anhålla om behövliga lov och göra hyreskont rakt mm. Miljösektorn har inte be fogenheter att gö ra hy resavtal för andra sekto rer och inte heller att besluta om vilken sorts verksamhet bedrivs i sta dens fasti ghe ter. Förslag (stadsträdgårdsmästaren) Miljönämnden beslutar ge barn- och ungdomssektionen ovanstående till kännedom och som svar på sektionens anhållan. Förslaget godkändes enhälligt. BARNUNGD 19.12.2007 64 Socialsekreteraren (HS): Av miljönämndens svar framgår att miljönämnden anser att det är barn- och
4/2008 134 ung doms sek tio nen skall hyra, rusta upp och förvalta lekparksområdet i samarbete med fastighetsverket som idag förvaltar huset. Av fastighetsverket har inbegärt en kostnadskalkyl (bilaga B3) för att starta en lek park på det område (bilaga), som miljönämnden anvisat. Kostnaderna för att grunda lekparken har uppskattats till drygt 22.000. Därtill kommer en årlig driftsutgift på c. 360. I barn- och ungdomssektorns budget för år 2008 ingår inte pengar för sådana ändamål. Förslag (socialsekreteraren): Sektionen diskuterar ärendet och remitterar det vidare för fortsatt beredning. Barn- och ungdomssektionen diskuterade ärendet Den anvisade platsen ansågs inte så lämplig, med tanke på närheten till Kyrksundet. Sektionen önskade, att man utreder om det inte i de befintliga par kerna finns möjlighet att ordna lekparksverksamhet eller om det kan ordnas i nå gon annan park som snart byggs. Därefter beslöt sektionen remittera ärendet för fortsatt beredning. MIL 13.02.2008 40 Bilaga B14 Stadsträdgårdsmästaren: De befintliga lekparker som befinner sig nära Mal men är Munk par ken vid Munkvikens bollp lan, Kvarnbacks parken vid Finbyvägen i Parsby och den s.k. Fleming parken vid Ru ne bergsgatan i Kyrko malms stads del. Munkparken är en lugn park som inte har så många använda re. Trafikarrangemangen till parken är besvärliga för man borde köra längs en lättra fikled och genom bollp lanen för att komma till parken. Man måste även parkera på bollplanen. Ur dessa synvin klar är parken inte så lämp lig för lek parksverksamhet. Det finns inte heller någon byggnad i parken och för den krävs undantagslov. Kvarnbacksparken har bra trafikförbindelser och det finns gott om utrymme att parkera vid Finbyvä gen. Parken används dag ligen av 8-9 familjedagvårdare och där kan fin nas t.o.m. 40 barn samtidigt. Utöver famil jedagvårdare kommer även hemmamam mor med sina barn till parken.
4/2008 135 I en stor park med tiotals barn kan ansvarsfrågan bli betungan de för dragaren för lekparksverksamheten. Familjedagvårdsledaren rekommende rar in te att båda dessa verk samheter fungerar i samma park. Den s.k. Flemingparken i Kyrkomalm är belägen mellan Ru nebergsgatan och Kalkvägen. Parken har bra tra fikförbindelser och parke ringsmöjligheter. Par ken an vänds väldigt li te, kanske p.g.a. det dragiga och kalla läget. Vinden från Kyrkfjärden passar direkt på par ken och den tunga tra fi ken längs Kalkvä gen ökar draget i par ken. Även bul lerni vån är hög. När heten till Kalkvä gen med tung trafik är en jämförbar risk faktor med närheten till Kyrksundet. I parken finns lekredskap, men staket fattas. Några byggnader finns in te. För verk sam heten behövs undan tagslov p.g.a. att det inte finns byg grätt i par ken. Byggnaden borde pla ceras mellan Kalk vägen och lek parken för att ge skydd mot vin den och bull ret. Av de bullermätningar som utförts på gårdsterrasserna till lägenheterna B11 och B14 i Bostads Ab Munkviksrad 15-20.2.2007 framgår det att den genomsnittliga ljudtrycksnivån överskrider riktvärdena för bullernivå enligt stats rå dets bes lut 993/1992 både un der da gen och under nat ten. Samma riktvär den gäller även utomhus på rekrationsområden i tätorter och i deras omedelbara närhet samt i områden som är avsedda för vårdinrättningar och läroans tal ter. Nya lekparker där lekparksverksamhet kunde drivas är inte på kommande inom de närmaste åren. Man har för avsikt att an läg ga en lekpark i Centralpar ken, men pengar för ända målet finns in te under de närmaste åren. Även den lek parken kommer att be finna sig nära Kyrksundet. Att driva lekparksverksamhet i en befintlig lekpark bety der in te au to ma tiskt att grönenheten gör alla anskaffningar. Grönenheten anskaf far det som nödvändigt behövs i en van lig lek park och med de ekonomiska resurser som enheten har. Det kan även hända att ett söndrigt lekreds kap måste tas bort men att det inte finns pengar för ett nytt. Om lek parks verk sam het på börjas i en all män park bör man kom ma ihåg att man in te kan stän ga en allmän park, utan att alla som så önskar måste få an vända parken. Bilaga B14: Karta Förslag (stadsgeodeten) Miljönämnden beslutar ge barn- och ungdomssektionen ovanstående utredning till kännedom.
4/2008 136 Stadsgeodeten framförde under sammanträdet följande tillägg till sitt förslag: Samtidigt vidhåller miljönämnden ånyo området invid Sundmagasinet som ett bra alternativ. Ett lämpligt staket tryggar områdets användning. Miljönämnden beslöt enhälligt godkänna stadsgeodetens förslag med ovanstående tillägg. BARNUNGD 05.03.2008 15 Förslag (socialsekreterare HS): Antecknas att sektionen för barn och ungdomsärenden tar del av ärendet. Barn- och ungdomssektionen beslöt remittera ärendet för att ordna parkverksamhet på planen intill Folkhälsans daghem eller i lekparken vid Jonsängsvägen (Flygplansparken). Beslöts dessutom utreda möjligheterna att få privat sponsring eller delfinansiering från tredje sektorn för byggande av parken. Barn- och ungdomssektionen har budgetmedel för att stöda en privat lekparksverksamhet men inte till att bygga en lekpark. MIL 84 Den s.k. Flygplansparken ligger på ett för långt avstånd från stadskärnan med tanke på de föräldrar som rör sig till fots och som skulle lämna sina barn i parken medan de själva skall uträtta ärenden. T.ex. från Tenn by måste man först gå en kilometer förbi centrum och sedan en ki lo meter till baka till centrum. Detta gör att parken inte skulle användas i så stor utst räckning. Även parkeringen av bilar vållar problem eftersom det längs par ken endast finns en smal bostadsgata och en cykelväg. Det är in te önskvärt att föräldrarna kör med bilar in i själva parken. Det finns in te hel ler någon som helst byggnad i parken som behövs för verksamheten och byggandet i parken förutsätter undantag. Den ständiga trafiken på Skärgårdsvägen förorsakar buller i parken. Det har inte utförts några bullermätningar i parken, men vi kan anta att bullret är på samma nivå som i Flemingsparken.
4/2008 137 Parken används ganska lite som vanlig lekpark. Därför finns det planer på att ändra parken till en mötesplats för lite äldre barn. Det finns inte en enda park i staden där lite äldre barn kunde besöka utan att man schasar iväg dem under förevändning att parken är avsedd som lekpark för mindre barn. Med parken intill Folkhälsans daghem torde barn- och ungdomssektionen avse Ban tis pla nen som ägs av Nord kalk. Sta dens id rotss väsen an vän der området till id rotts verksamhet, men det finns in get ar ren deavtal över områ det. Enligt id rottsse kreteraren är området vått och det borde dräneras, vilket inne bär stora kostnader. Efter lite häftigare regn kan planen inte användas på ett par dagar eftersom regnvattnet blir liggande i pölar på planen. I detaljplanen har området anvisats som parkeringsområde (LPA) samt som idrottsoch rekreationsområde (VU). Miljösektorn har nu redogjort skriftligen för möjligheterna att använda sex oli ka områden i lekparksverksamheten och även informerat om behövliga lovansökningar. Problemet är finansieringen av parken och verksamheten som sektionen för barn- och ungdomsärenden måste själv ta hand om. Eftersom det är fråga om en viktig serviceform som inte finns i staden för tillfället och som kan ar ran ge ras med en täm li gen liten finansiering, borde det inta va ra svårt att få ans lag för än da målet. Det krävs någon typ av byggnad i parken för att parken skall uppfylla använ dar nas behov. Byggnaden torde vara den dyraste investeringen i lekparken. Av den anledningen rekommenderar miljönämnden än en gång området in vid Sundmagasinet där det redan finns behövliga byggnader. Genom att bygga ett ordentligt staket kring området utgör närheten till Kyrksundet inte något riskmoment. Förslag: (stadsträdgårdsmästaren) Miljönämnden beslutar avge ovannämnda redogörelse för kännedom till sektionen för barn- och ungdomsärenden. Förslaget godkändes enhälligt.
4/2008 138 Miljönämnden 85 16.04.2008 AVSKRIVNING AV INKOMSTREST 320/02/020/2007 MIL 85 Vid genomgång av bokföringen har det visat sig att det finns for drin gar som borde avskrivas, bl.a. gällande båtplatser för år 2007 vilka inte utnyttjats men som in te annullerats. Till miljönämndens kompetens hör en ligt gäl lande för valt ningsstadga att avskriva sådana fordringar som hör till mil jösektorn. Följande fakturor under moment 1.30.10.21.31.47.52.99 bör avskrivas: Fakt.nr. Anmärkn. Summa 0000062 Påminnelseavg. 5,00 0000088 Uppsagd 150,21 0000266 Uppsagd 100,00 0000284 Uppsagd 105,79 0000326 Fakt. fel person 100,00 Förslag: (Stadsgeodeten) 461,00 Miljönämnden beslutar avskriva ovanstående fordringar på sammanlagt 461. Förslaget godkändes enhälligt.
4/2008 139 Miljönämnden 86 16.04.2008 ANSÖKAN OM UNDANTAG FÖR BYGGANDE PÅ LÄGENHETEN MÅGTOMTEN 1:86 I MÅG- BY 919/30/303/2008 MIL 86 Bilaga B1 Carl-Gustaf Nygårdas ansöker om undantag för byggande av gästs tuga trots att byggrät ten för gästs tu ga enligt byggnadsordningen överskrids. Stadsarkitektens utlåtande: "02 04 2008 ill Miljönämnden / Ympäristölauta kunnalle Ärende Undantag för byggande Ändamål Byggande av gäststuga ( 25 m 2 ) Sökande Orsak Byggnadsplats Planläggningslä ge Carl-Gustaf Nygårdas Överskridning av byggrätten för gäststuga enligt 9 BO (+ 5m 2 ) Mågtomten 1:86 i Mågby by Generalplan för landsbyg den -81 RA Byggnadsplatsen är en förut bebyggd strandlä genhet. Sökanden önskar ha en större gäststuga än vad standardbestämmelsen medger. Den planerade placeringen för gäststugan är på öv re sidan av den nuvarande byggnationen men till hör samma byggnadsgrupp och avståndet till stran d- linjen är rätt lång. Det planerade byggandet har inte menliga följ der för landskapsbilden och förorsakar inte olä genheter med tanke på planläggningen eller an nan reglering av områdesanvändningen och fö rutsättningarna för beviljandet av undantaget en ligt 172 i MaBL fö religger. Marjatta Laineenkare Stadsarkitekt " Bilaga B1: Situationsplanen och karta utvisande byggnadsplatsen Förslag: (stadsarkitekten)
4/2008 140 Miljönämnden konstaterar att förutsättningarna för beviljandet av undan taget enligt 172 i MaBL föreligger och beslutar bevilja undantag enligt ansökan. Beslutet om undantag är giltigt i två år räknat från den dag då beslutet vunnit laga kraft. Innan byggandet påbörjas bör byggnadslov sökas i stad gad ordning hos bygglovssektionen i Pargas stad, varvid detta beslut bör bifogas. Förslaget godkändes enhälligt.
4/2008 141 Miljönämnden 87 16.04.2008 ANSÖKAN OM UNDANTAG FÖR BYGGANDE PÅ LÄGENHETEN SKOGSBRANTEN 2:24 I KOPPARÖ BY 986/30/303/2008 MIL 87 Bilaga B2 Jukka Karelius ansöker om undantag för byggande av en fritidsbostad på strandzonen trots att området saknar plan som avses i 72 1 mom. i markanvändnings- och bygglagen. Stadsarkitektens utlåtande: "3.4.2008 Till miljöcentralen Ärende Ansökan om undantag för byggande Ändamål Byggande av fritidsbostad (ca 80 m 2 ) Sökande Orsak Byggplats Planeringsläge Jukka Karelius Byggande på strandzon som saknar plan som avses i MBL Skogsbranten 2:24 i Kopparö by Delgeneralplanen för landsbygden -81 / V Byggplatsen är en från tidigare bebyggd fritidsfastighet. Den befintliga fritidsbostaden är i dåligt skick och den sökande vill ersätta den med en ny fritidsbostad som är lite större än den gamla. Den nya fritidsbostaden kommer att ligga på ett minimiavstånd från stranden, avståndet är dock lite större än tidigare. Den planerade byggnaden är skälig till sin yta och den kan inte konstateras ha menliga följder på landskapsbilden. Användningsändamålet för fastigheten förblir detsamma. Det planerade byggandet kan inte konstateras förorsaka väsentliga olägenheter med tan ke på planläggningen eller annan reglering av områdesanvändningen. Därmed föreligger förutsättningarna för beviljandet av undantag enligt 172 i MBL. Marjatta Laineenkare Stadsarkitekt"
4/2008 142 Bilaga B2: Situationsplan och karta utvisande byggplatsen Förslag: (stadsarkitekten) Miljönämnden kons taterar att förutsätt ningar för beviljande av un dantag enligt 172 i MBL före lig ger och beslutar förorda ansökan. Förslaget godkändes enhäl ligt.
4/2008 143 Miljönämnden 88 16.04.2008 ANSÖKAN OM UNDANTAG FÖR BYGGANDE PÅ TOMT 3 I KVARTER 11 I STORÄNG STADSDEL 966/30/303/2008 MIL 88 Bilaga B3 Amir Putrus och Salwa Hanna ansöker om undantag för byggande av egnahemshus i en våning trots att detaljplanen förutsätter byggandet av en vindsvåning. Stadsarkitektens utlåtande: "7.4.2008 Till miljönämnden Ärende Undantag för byggande Ändamål Byggande av ett egnahemshus (148 m 2 ) Sökande Orsak Byggplats Amir Putrus och Salwa Hanna Våningstalet avviker från bestämmelserna i detaljplanen Tomt 3 i kvarter 11 i Storäng stadsdel Planlägg ningslä ge Detaljplan / R / AO- 24 Byggrätten på tomterna är ganska stor enligt detaljplanen. Enligt bestämmelserna i detaljplanen skall husen byggas i en våning för att byggnadskropparna inte blir allt för breda om endast hälften av byg grätten ut nytt jas, i annat fall skall huset förses med en vindsvåning. De sökande har planerat ett hus i endast en våning. Enligt planerna skall huset dock förses med en bruksvind som inte räknas med i byggrätten. Ifall det fanns rumsyta på vinden, skulle vinden vara sådan vinds våning som avses i de talj planen och därmed skulle huset följa bestämmel serna i planen. På grund av den planerade vinden och gavelfönstren påminner huset utseendemässigt ett sådant hus som man med planbestämmelserna vill uppnå. Det planerade byggandet kan inte konstateras ha menliga följder för landskapsbilden eller för genomförandet av planen. Därmed kan förutsätt ningarna för beviljandet av undantag enligt 172 i markanvändnings- och bygglagen konstateras föreligga.
4/2008 144 Marjatta Laineenkare Stadsarkitekt" Bilaga B3: Situationsplan och karta utvisande byggnadsplatsen Förslag: (stadsarkitekten) Miljönämnden kons taterar att förutsätt ningar för beviljande av un dantag enligt 172 MBL före lig ger och beslutar bevilja det ansökta undantaget. Un dantaget är giltigt i två år räknat från den dag då bes lutet vunnit laga kraft. Innan byggandet påbörjas skall bygglov sökas i stadgad ord ning hos byg glovssek tionen i Pargas stad, varvid detta beslut skall bifogas. Förslaget godkändes enhäl ligt.
4/2008 145 Miljönämnden 89 16.04.2008 FÖRSLAG TILL STADENS UTLÅTANDE TILL S:T KARINS STAD OM UTREDNINGEN AV S:T KARINS STÄLLNING I SERVICENÄTET INOM HANDELN I ÅBO STADSREGION 974/00/001/2008 MIL 89 S:t Karins stad begär utlåtande om utredningen av S:t Karins ställning i servicenätet inom handeln i Åbo stadsregion och om slutsatserna i utredningen. S:t Karins stad har låtit uppgöra utredningen med tanke på delgeneralplanen för området Krossi. Området ligger vid vägen Kaarinantie och på dess västra si da. I området finns i dag bl.a. betydande arbetsplatsområden och handel som rå den (Krossi) samt ett obebyggt område, som har fått namnet Kaarinanportti, norr om kors nin gen av Kaarinantie-motorvägen. Utredningen verkar i sin helhet vara grundligt utförd och trovärdig. I utredningen kommer man fram till att S:t Karins och Kaarinanportti-Krossi kan utgöra ett handelscentrum i östra delen av Åbo stadsregion vars koncept består av stor- och hypermarknader. De konsekvenser som Kaarinanportti beräknas ha verkar sannolika. Betydelsen av hypermarknaderna i området som en konkurrent till Mylly är stor, me dan den med tanke på de lokala dagligvaruaffärerna är sekundär. Förstärkningen av servicenätet på östra sidan av Åbo stadsregion kan bedömas vara en fördel ur Par gas synvinkel. Servicetillgängligheten för Pargasborna förbättras och avståndet mellan Åbo och Pargas kan uppfattas bli kortare bland dem som bor i stadsregionen, vilket kan öka dragkraften till Pargas. Den nya hypermarknaden konkurrerar om Pargasbornas köpkraft med andra hy permarknader i stadsregionen snarare än med de lokala dagligvarubutikerna i Pargas. Stora specialaffärer som planeras i Kaarinanportti förbättrar servicetillgängligheten för Pargasborna. Det är en förmån för närområdet och även för Pargas att specialbutiksfunktioner pla ceras i östra de lar av stads re gio nen jämfört med placeringen av motsvarande funktioner i västra delar. Staden gav av motsvarande orsaker ett förordande ut lå tan de till S:t Ka rins då S:t Karins för några år sedan begärde utlåtande om placeringen av den stora de talj han del sen heten i Krossi. Utlåtandet var obligatoriskt eftersom stormarknaden placerades utanför kommunens centrumområde.
4/2008 146 Enligt S:t Karins planer kommer handelskoncentrationen sannolikt att ligga dels i ett område som i landskapsplanen för Åbo stadsregion, som fastställdes 23.8.2004, anvisas som rekreationsområde och dels i ett arbetsplatsområ de. Rapporten och begäran om utlåtande finns till påseende på miljösektorn och vid sammanträdet. Förslag: (stadsarkitekten) Miljönämnden beslutar ge stadsstyrelsen texten ovan som sitt förslag till sta dens ut lå tande. Förslaget godkändes enhälligt.
4/2008 147 Miljönämnden 90 16.04.2008 UTLÅTANDE OM AIRISTO MATKAILUKESKUS OY:S ANSÖKAN OM MILJÖTILLSTÅND FÖR AVLOPPSVATTENHANTERING OCH AVLEDNING AV RENAT AVLOPPSVATTEN 942/37/374/2008 MIL 90 Bilaga B4 Airiston matkailukeskus Oy ansöker om miljötillstånd för sitt nuvarande avloppsreningsverk. Sydvästra Finlands miljöcentral har som tills tånds myndighet begärt utlåtande av stadens miljövårdsmyndighet om tills tånd sansökan. Reningsverkets tidigare tillstånd att avleda re nat av lopps vat ten i havet var be vil jat av Väst ra Finlands mil jötillstånds verk 22.5.2000 med stöd av vattenlagen. Airiston matkailukeskus Oy ansö ker om nytt mil jötills tånd med stöd av miljöskyddslagen, i enlighet med de gällande tills tånds villkoren. Avloppsreningsverket på Airiston matkailukeskus omfattar en slamavskilja re (15 m 3 ), anläggningar för biologisk rening (två biologis ka fil te ren he ter), kemis k utfällning och eftersedimentering. Den biologiska re ning san läggnin gen blev färdig 1984 och enheten för kemisk fosforutfäll ning togs i bruk 1991. Ut rymmet för de biologiska filtren och eftersedimen tering värms upp. Behan dlat avloppsvatten avleds i havet utanför Stormälö på om kring 100 meters avstånd från stranden. Slammet samlas i den stora slamavs kilja ren som töms 3-5 gånger om året och transporteras till central renings verket i Pargas (200-300 m 3 /a). Slambehållare under de biologiska filtren har tömts en gång om året. Slamavskiljaren i sedimenteringsenheten för fosfor (8 m 3 ) måste tömmas ofta speciellt på sommaren, till och med med två veckors mellanrum. På årsnivå behandlas i snitt cirka 20 m 3 av loppsvatten per dygn. Reningsverket tar emot avloppsvattnet från res taurangen och ho tel let (250 platser), 88 fritids bos tä der (cir ka 220 platser), bastuavdel ningarna samt från gästhamnen. Också avloppsvattnet från bå tar nas sep tik tan kar pum pas till reningsverket. Planen tillåter byg gandet av yt terli ga re 20 fri tids bos täder. Till reningsverket avleds även avloppsvatt net från den nya stug- och bas tuavdelningen Aqua-Airisto (30 kundplatser). Vattnet från sim bas sängen avleds i havet. Personekvivalenten för avlopps renings verket är 310. Bilaga B4: Karta utvisande läget av reningsverket och utloppsröret De gällande kraven på reningseffekten för avloppsreningsverket på Airiston lo ma kes kus Oy är följande: BOD 7ATU : 90 % - i avloppsvatten som avleds i havet får värdet vara högst 20 mg O 2 /l COD Cr : 75 % - i avloppsvatten som avleds i havet får värdet vara högst 125 mg O 2 /l Suspenderande ämnen: 90 % - i avloppsvatten som avleds i havet får det fin nas suspenderande äm nen högst 35,0 mg/l.
4/2008 148 Totalfosfor: 90 % - i avloppsvatten som avleds i havet får det finnas fosfor högst 1,0 mg/l. - Dessutom skall man sträva efter att nitrifiera ammoniumkväve (NH 4 ) så effek tivt som möj ligt. Kraven på reningseffekt är desamma som i miljötillståndet från 2004 för det nya av lopps renings ver ket i Airisto Sandviken, förutom för BOD 7A TU - och P-hal ternas del. I avloppsvatten som avleds från reningsverket i Sandviken i havet får BOD 7ATU -värdet vara 15 mg/l och P-halten 0,7 mg/l. Problemet på reningsverket för semesterbyn har varit de stora belastningsvariationerna. Mitt på vintern avleds bara ungefär 10 m 3 avloppsvatten per dygn till reningsverket, medan belastningen på sommaren kan vara till och med 110-120 m 3 per dygn. Under de tider då belastningen är stor är avloppsvattnet i allmänhet även mycket koncentrerat. Den största belastningen är under midsommarveckan och i juli. Reningsverket har dimensionerats utifrån medelflödet 58 m 3 /dygn. Under de senaste 13 åren har den genomsnitt liga mängden avloppsvatten hållits på samma nivå. Vad gäller avlägsnandet av suspendarande ämnen samt av BOD 7 och COD Cr har reningsverket under de se naste åren för det mesta uppnått reningskraven, men speciellt vid fosfor reningen har man inte kunnat uppfylla tillståndsvillkoren. Även om över 90 % av fos for avlägsnas från avloppsvattnet, har P-halterna i utgående vatten särs kilt på sommaren överskridit tillståndsvillkoren, vilket beror på den stora mäng den avloppsvatten som pumpas till reningsverket och på det koncentre rade inne hållet av avloppsvattnet. Enligt en analys av Lounais-Suo men ve si- ja ym päristökeskus Oy har reningsverket kapa citet till fos for rening, men effekten av fosforreningen har försvagats av bl.a.: - bristfälligt inmatningssystem för utfällningskemikalie vid fosforutfällning; - avsaknad av förvaringsutrymmen för utfällningskemikalie, vilket gör att kva li te ten på kemikalien kan förändras under förvaringstiden. Enligt Lounais-Suomen vesi- ja ympäristötutkimus Oy:s bedömning är volymen på reningsverkets slamavskiljare otillräcklig med tanke på belastningstopparna under högsäsongen. En större slamavskiljare skulle jämna ut flödestopparna åtminstone i viss mån och slammet skulle inte tränga framåt i pro ces sen och störa funktionen hos de biologiska filtren. Den bio lo giska reningspro cessen störs även av ojämn funk tion i fil teren heterna, den ena en heten har enligt re nings verksskö taren egent ligen al drig fungerat med fullgod kapacitet. En jämn och fullgod funk tion hos en he terna skulle sanno likt ge ett bättre slutligt renings resultat. Utifrån uppföljningsresultaten från en längre tid kan man klart se att semesterbyn har efter 1990-talet satsat på reningsverket mer än tidigare. I detta årtionde har man t.ex. anställt en reningsverksskötare, gjort saneringar i renings ver ket och av lopps nätet, fäst uppmärksamhet vid slamtömningen och jus te rin gen av kemi kaliein matning och till och med undersökt innehållet i de
4/2008 149 ren gö rings- och tvättme del som används i semesterbyn med tanke på funktio nen av re nings verket. KONTROLL AV FUNKTIONEN HOS RENINGSVERKET. Funktio nen av av lopps reningsverket på Airiston matkailukeskus och kvaliteten och mängden på av loppsvatten som avleds i havet har kontrollerats enligt kontrollprogrammet som Sydvästra Finlands miljöcentral godkände 2001. Prov tagning sker fyra gånger om året. I det inkommande och utgående avlopps vattnet på re nings verket mäts alkalitet, ph, COD CR -värde, BOD 7 -värde, to talfosfor, to talkvä ve och suspenderande ämnen. I det utgående avloppsvatt net har man utö ver des sa pa rametrar mätt även löst fosfor och ammonium kväve. I försla get till en ny kontrollplan som bifogats ansökan föreslås att även järn-/alu mini umhalten skall analyseras i utgående avloppsvatten (= res ter på utfällnings kemikalier). Enligt planen skall reningsverksskötaren un dersöka driften av re ningsverket varannan dag på sommaren och två gånger i veckan på vin tern så att han främst mäter och tecknar ned uppgifter om vat tenflödet och kemi kalieför brukningen. KONTROLL AV KONSEKVENSERNA I HAVSOMRÅDET. Avloppsreningsverkets konsekvenser på vattentillståndet i Stormälö har följts upp un der sommartid i en lighet med tills tåndsvillkoren för avloppsreningsverket med hjälp av kont rollundersök ningsprogram. Kontrollundersökningarna påbör ja des 1984. Ett nytt kont roll prog ram uppg jordes och god kän des 2005 för upp följ ning av konsek ven serna i vattendragen. Det nya programmet är gemen samt för re ningsver ken på Ai risto matkailukeskus och i Airisto Sand viken. Ut lopps rö ren av dessa reningsverk ligger på cirka 700 meters avs tånd från va ran dra. Vattnet ana lyseras biologiskt-kemikaliskt i sex olika punkter i hav som rådet vid Stor mä lö och vid Erstan, perifytonundersökningar utförs i sju punkter och bot tend juren undersöks på fem punkter. Observations punkter na lig ger både i när heten av utloppsrören, referenspunkterna längre ut på ha vet. Enligt fleråriga uppföljningsundersökningar och analyser som Lounais-Suomen ve si- ja ym pä ris tö tut ki mus Oy har utfört har renat avloppsvattet som avletts från reningsverket i havet inte nämnvärt påverkat kvaliteten på havsvattnet. Dygnsbelastningen är enligt undersökningen ändå liten och förhållandena för utspädning av vatten är goda. En del rågrannar och ägare av vattenområden har informerats om ansökan genom kun gö relse och de kan därmed ge sin åsikt om ansökan. Miljövårdsbyrån besökte området/reningsverket 3.4.2008. Förslag: (miljövårdschefen) Miljönämnden framför som sitt utlåtande om miljötillståndsansökan för avloppsvattenreningsverket i Ai riston matkailukeskus Oy följande: 1. Miljötillståndet kan huvudsakligen beviljas enligt ansökan, dock komp-
4/2008 150 letterat med föl jande villkor: 2. Halterna av utgående avloppsvatten som avleds i havet och värden för reningseffekten på reningsverket bör uppfylla följande krav räknat i genomsnitt per år och med beaktande av avtappning, förbikörningar och ex cep tionel la si tu ationer: Halten högst Reningseffekten minst BOD7 ATU 15 mg O2/l 90 % CODCr 125 mg O2/l 75 % Fosfor 0,7 mg P/l 90 % Suspenderande ämnen 35 mg/l 90 % 3. Pumpstationen invid hotellet bör förnyas och göras tät. Pumpstationen är belägen på ett område med exceptionellt högt yt- och grundvattentryck, vilket i nuläget medför att det via pumpstationen tränger in ansenliga mängder rent ytvatten i systemet. Detta belastar i onödan pumpningen och utspädningen stör processen i reningsverket. 4. Funktionen hos den biologiska filtreringen måste utredas och fördelningen av det inkommande avloppsvattnet till de biologiska filterenheterna måste förbättras. Det är för den slutliga reningseffekten viktigt att i de båda filterenheterna uppnås fullgod funktion. Eventuellt måste den biologiska filteranläggningen helt förnyas. 5. För att säkerställa doseringen av utfällningskemikalie för fosforutfällningen bör reningsverket förses med en mätenhet för mätning av löst fosfor direkt ur avloppsvattnet. Endast på detta sätt kan utfällningen av fosfor optimeras. 6. För att förebygga onödigt utsläpp av slamfrån slamavskil ja ren till de biologiska filtren, skall slammet i slamavskiljaren tömmas till räc kligt of ta. Särskilt på sommaren skall man se till att tömningarna sker till räc kligt of ta. Att förstora volymen på slamavskiljaren bidrar till att hålla slamp roble met under kontroll och detta förlänger även den tid som vattnet är i slam be hål laren. 7. Man skall försäkra sig om syretillförsel i eftersedimenteringsenheten på re nings ver ket så att utfälld fosfor inte löser sig tillbaka i avloppsvattnet - i ett lämp ligt skede i renings processen bör man överväga syresättning. 8. Utfällningskemikalien skall förvaras skyddad mot väder, i ett uppvärmt utrymme. 9. Särskild uppmärksamhet skall fästas vid processtyrningen och övervaknin gen samt vid att underhållet fungerar väl. Miljövårdschefen komp let te ra de sitt förs lag vid sam mant rä det med en ny punkt 10 som ly der: 10. Miljönämnden förutsätter att Airiston matkailukeskus Oy, för att avhjälpa den höga belast ningen sommartid, åläggs att utreda möjligheterna till ett
4/2008 151 avloppssamarbete med re ningsverket på Ai risto Sandvikens område. Nämnden beslöt enhälligt godkänna miljövårdschefens komp letterade förslag.
4/2008 152 Miljönämnden 188 15.08.2007 Miljönämnden 69 12.03.2008 Miljönämnden 91 16.04.2008 KALKVÄGENS OCH STRANDVÄGENS KORSNING - GATUPLAN FÖR EN RONDELL 531/33/330/2007 MIL 15.08.2007 188 Bilaga B13 Allt sedan början av 2000-talet har man mer eller mindre allvarligt pla ne rat att bygga en ron dell vid korsningen Kalkvägen - Strandvägen. Projektet har tidvis varit lagt på is på grund av den ekonomiska situationen. Då man har granskat olika alternativ har man alltid kommit fram till den slutsatsen att en rondell är den bästa lösningen med tanke på säkerheten och smidigheten i trafiken samt andra målsättningar. En rondell är den bästa kors ningsmodellen trots de problem som byggandet av en rondell i detta område fö rorsakar. Problemet är det knappa utrymmet som finns till förfogande vilket begränsar genomförandet av rondellen avsevärt. För rondellen har uppgjorts en plan av två olika versioner. Vid di mensionerin gen av rondellen har man haft som mål att alla lagliga fordon i Finland kan köra in i och ut från rondellen, från vilken infart eller utfart som helst så att fordo net inne i rondellen eller i dess omedelbara närhet alltid befinner sig på ett över en halv meters avstånd från kantstenarna. Denna säker hets mån på en halv meter tillåter t.ex. smärre mänskliga bedömningsfel. I alternativ 1 är avståndet mellan fordonet och kantstenarna under 50 cm endast då man kör med en mo dul långt ra dare från norr till väst el ler från väst till syd, men även i detta fall är avståndet till kantstenarna minst 25 cm. De vanligaste fordonstyperna (modullångtradare, boggibuss samt naturligtvis mindre fordon) klarar sig de öv ri ga körriktningarna utan problem. I alternativ 2 däremot är avståndet alltid under 50 cm då man kör med en boggibuss eller modullångtradare från öst till norr, från norr till väst, från väst till syd eller från syd till väst. Båda fordonstyperna blir t.o.m. tvungna att använda leden för fotgängare då de kör från väst till syd och en modullångtradare även då den kör från norr till väst. Då blir man tvungen att bygga övergångsrefugerna så låga att man kan köra över dem och detta försvagar deras märkbarhet och säkerhet. De tyngsta fordonen har med andra ord ofta problem i en så trång rondell. I kläm mellan hotellet och FBK:s hus är det svårt att bygga en rondell som skulle fungera bättre än rondellen enligt alternativ 1, trots de problem som fotgängare och cyklister får i hörnet av hotellet på grund av det smala utrymmet. Om man väljer alternativ 1 bör man fråga hur hotellföretagaren för hål ler sig till att trottoaren sträcker sig till den oanvända parke rings platsen i hörnet av ho tellets tomt. Om man bygger en rondell skulle sä ker heten och smidigheten för trafiken till hotellet förbättras, dvs. rondellen skulle klart vara till nytta för hotellfastigheten.
4/2008 153 Ändringarna i öst-västriktningen skulle vara tämligen stora för den tunga trafiken, dock inte dramatiska. Öst-västriktningen är den huvudsakliga riktningen för industrins varutransporter. Rondellen skulle ha en styrande verkan på den tunga trafiken genom centrumområdet så att den oönskade tunga trafiken skulle styras tidigare till Skärgårdsvägen utan att alls köra genom centrum. Projektets grova kostnadskalkyl är 100 000 euro. Bilaga B13: översiktsplanerna Förslag: (samhällsingenjören) Nämnden beslutar påbörja ändringen av gatuplanen i korsningen av Kalkvägen och Strandvägen så att det byggs en rondell i korsningen enligt alternativ 1 i översiktsplanen samt beslutar framlägga översiktsplanen till på seen de under 14 dagar. Nämnden beslutar inbegära tillstånd av ägaren till Ho tel Kalk strands fastighet att få bred da trottoaren till hotellets tomt en ligt planen. Häremot föreslog ledamoten Björn Eriksson att nämnden beslutar att rondellen byggs enligt alternativ 2 för att ytterligare förhindra farten från Åbohållet. Förslaget erhöll inte undstöd och förföll. Härefter beslöt nämnden godkänna samhällsingenjörens förslag. MIL 12.03.2008 69 Planeringen av rondellen i korsningen av Kalkvägen och Strandvägen har fortskridit i och med att en gatuplan har uppgjorts utifrån översiktsplanen. I ga tuplanen för rondellen har en del av detaljerna i över siktsplanen och dimen sionerin gen pre ciserats. I mitten av rondellen har man planerat massplanteringar och kring planteringarna ett område som beläggs med naturstenar och som är 2 cm högre än kör ba nan. Tun ga for don kan dra nytta av det stenbelagda området då de kör i ron del len. Själva körbanan är av asfaltbetong. För fotgängare har man i planen höjda gångbanor som planeras att be läg gas med be tong plattor. Planen finns till påseende på Pargas stads webbplats, www.pargas.fi och presenteras på sammanträdet.
4/2008 154 Förslag: (samhällsingenjören) Nämnden beslutar framlägga gatuplanen för rondellen i korsningen av Strandvägen och Kalkvägen till allmänt påseende för 14 dagar. Ledamoten Torolf Lindell föreslog att en korsning med trafikljus pla ne ras is täl let för en korsning med rondell. Förslaget erhöll inte understöd och förföll. Torolf Lindell anmälde avvikande åsikt till protokollet mot det fattade beslut på grund av att en rondell inte kommer att fungera på stället och då staden även bör beakta den tunga trafiken från industrin. MIL 91 Planen har varit framlagd till påseende under tiden 27.3-10.4.2008. Inga anmärkningar mot förslaget har inlämnats. Förslag: (Samhällsingenjören) Nämnden beslutar godkänna gatuplanen för en rondell i Kalkvägens och Strandvägens korsning i fö re lig gan de form. Förslaget godkändes enhälligt.
4/2008 155 Miljönämnden 68 12.03.2008 Miljönämnden 92 16.04.2008 GODKÄNNA GATUPLANEN FÖR KORSNINGEN AV SKRÄBBÖLEVÄGEN OCH PJUKALA- VÄGEN 925/33/331/2008 MIL 12.03.2008 68 Körhastigheterna i korsningen av Skräbbölevägen och Pjuka lavägen är ofta för höga. Ett or dent ligt övergångsställe för fotgängare och cyk lister har saknats i kors nin gen över Skräbbölevägen. I den nuvarande korsningen, som har en tämli gen ok lar ut formning och är svår att uppfatta för dem som inte känner till kors nin gen, har det skett fle ra tillbud. Ef ter som ock så Skräb bö le sko la med års kur serna 1-6, finns i närhe ten av kors nin gen, blir elever nas skol väg tryg gare ge nom att det byggs en led för fot gän gare och cyklister från Skräb bö le vägen till Viola Renvallstigen. Detta höjer sä kerhe ten för den lät ta tra fi ken såsom även den refug som kommer att byg gas på över gångsstället på Skräb bölevä gen. Situationsplanen över gatuplanen för Skräbbölevägen och Pjukalavägen finns till påseende på Pargas stads webbplats, www.pargas.fi och presenteras på sammanträdet. Förslag: (samhällsingenjören) Nämnden beslutar framlägga gatuplanen för Skräbbölevägen och Pjukalavägen till allmänt påseende för 14 dagar. Förslaget godkändes enhälligt. MIL 92 Planen har varit framlagd till påseende under tiden 27.3-10.4.2008. Inga anmärkningar mot förslaget har inlämnats. Förslag: (Samhällsingenjören) Nämnden beslutar godkänna gatuplanen för Skräbbölevägens och Pjukalavägens korsning i föreliggande form. Förslaget godkändes enhälligt.
4/2008 156 Miljönämnden 73 12.03.2008 Miljönämnden 93 16.04.2008 PLAN FÖR ALLMÄNNA OMRÅDEN PÅ KYRKSUNDSSTRANDENS DETALJPLANEOMRÅDE SAMT ÄNDRING AV GATUPLANEN FÖR GATORNA PÅ OMRÅDET 941/33/331/2008 MIL 12.03.2008 73 Efter att gatuplanen för Kyrksundsstrandens detaljplaneområde vann laga kraft 2005 har man fortsatt med planeringen av området genom att planera i första hand de allmänna områdena. I samband med planeringen har man även gjort ändringar i gatuplanen för området speciellt vad gäller beläggnings ma te rial. Ändringarna är så pass stora att det är skäl att ändra gatuplanen. Pla neringsområdet avgränsas i norr av Kyrksundsgatan så att parke r- ingsom rå det i norra hörnet ingår i området. I väst avgränsas planeringsområdet av Kyrksundet och vid bron även av Centralparken. I öst avgränsas området av Kyrkoesplanaden från Boställsvägen till Biskopsgatan. I söder avgränsas området av Kyrkgropen. Planeringsområdet framgår bäst av kartan. Gatuplanen som godkändes 2005 innehöll främst gatorna i området och tekniken under gatorna. Ytkonstruktionerna och träbron över Kyrksundet hade nämnts så att man med den nya planen för gatuområden och allmänna områden vill precisera en del detaljer, speciellt vad gäller planterin gar och place rin g av olika anordningar. Även det hur bron ans luts till strandp ro menaden och Centralpar ken har krävt en nog grannare pröv ning. Med pla neringen har man även ve lat pre cisera place ringen av de kom mande bygg naderna i för hållande till ga tuom rådet även om man i pla nen in te tar hänsyn till planerin gen innanför kvarte ren, utan främst har velat beak ta byg garnas önskemål angående pla nen för gatuområ den och allmänna om råden. Situationsplanen för gatuområden och allmänna områden finns till påseende på Par gas stads webbp lats, www.pargas.fi och presenteras vid sammant rädet. Förslag: (samhällsingenjören) Nämnden beslutar framlägga planen för gatuområden och allmänna områden i Kyrksundsstranden till offentligt påseende för 14 dagar. Förslaget godkändes enhälligt.
4/2008 157 MIL 93 Förslaget har varit framlagt under tiden 27.3-10.4.2008. Inga anmärkningar mot förslaget har inlämnats. Förslag: (Samhällsingenjören) Nämnden beslutar godkänna planen för gatuområden och allmänna områden i Kyrksundsstranden i föreliggande form. Förslaget godkändes enhälligt.
4/2008 158 Miljönämnden 94 16.04.2008 GODKÄNNA PLANEN ÖVER ALLMÄNNA OMRÅDEN VID AHONENS HÖRN 1011/34/340/2008 MIL 94 Bilaga B5 Ahonens hörn är området i hörnet av Storgårdsgatan och Köpmansga tan. Läget för området är cent ralt och viktigt med tanke på utvecklandet av stads kär nan i Par gas. För till fäl let bes tår om rå det av par ke ringsplatser och ger ett tämligen ovår dat in tryck. Företagare i centrumområdet har i flera repriser varit i kontakt med staden med önskemål om att området skulle snyggas upp och att det därmed skulle an vän das me ra ak tivt. Re no veringen av området har i åratal varit med i miljönämn dens budget förslag, men projektet har alltid skjutits upp. I bud ge ten för 2008 har man nu beviljat anslag till renoveringen av området. Trafikenheten inom miljösektorn har i egen regi utarbetat en plan över allmän na om rå den vid Ahonens hörn som ba serar sig på en tidigare idép lan över området. Området planeras bli en trivsam vistelseplats för stads borna och and ra som rör sig i området. Planen presenteras vid sammanträdet. Bilaga B5: Situationsplan över området Förslag: (samhällsingenjören) Nämnden beslutar framlägga planen över allmänna områden vid s.k. Ahonens hörn till påseende för 14 dagar. Förslaget godkändes enhälligt.