Checklista. Skolan , skolhuvudmän. Datum:

Relevanta dokument
Checklista. Skolan , skolor. Datum:

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM)

Resultatet av inspektionen

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

rutin modell plan policy program regel riktlinje strategi taxa rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet inom Barn- och utbildningsförvaltningen

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Guide för en bättre arbetsmiljö

ARBETSMILJÖPOLICY Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Upprättad Version Sida Dokumentägare Dokumentansvarig Reviderad Giltighetstid

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön?

Svar på Arbetsmiljöverkets inspektion

SAM vid uthyrning av

A B C. A Precisera den planerade ändringen. B Gör riskbedömningen. C Åtgärda. för riskbedömning inför ändring i verksamheten

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

Grundläggande arbetsmiljö Systematiskt arbetsmiljöarbete Klicka här för att ändra format. Klicka här för att ändra format på

Riskbedömning inför ändringar i verksamheten

Resultatet av inspektionen 13 april 2016

ARBETSMILJÖHANDBOK. Kris%n Kringstad VD. Irene Ma1sson Stallchef. Kansliansvarig

Organisatorisk och social arbetsmiljö

Datum KALMAR

Guide för en bättre arbetsmiljö

Arbetsmiljöhandbok Aktivitet: 10.1 Blankett för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Strikt Anställningsprövning ang timanställning samt övertidsersättning. 14 personal våning Merkurius

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag.

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE

Resultatet av inspektionen

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöarbetet

Riskbedömning inför ändringar i verksamheten

Resultat av inspektionen

Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016

Resultatet av inspektionen

Arbetsmiljöhandbok. Dokumentdatum:

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Koncernkontoret Koncernstab HR

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö

BILAGA - Sammanställning av påtalade brister - Vidtagna åtgärder - Arbetsmiljöverkets inspektion våren 2014

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Arbetsmiljöansvaret i samordningsförbund

Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Mullsjö kommun

Se till att du vet var och vilka riskerna är!

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter

CHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA+SAM)

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Rutin för fördelning av arbetsmiljöuppgifter

Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Barn- och ungdomsförvaltningen 2018

Föreskrifter om. Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

POLICYDOKUMENT ARBETSMILJÖ

Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM)

Riktlinjer och handledning i det Systematiska arbetsmiljöarbetet. den 21 september Av: Maia Carlsson, Personalenheten

Nationella rådets rekommendation om arbetsmiljö- och säkerhetsarbete i samverkan genom samordningsförbund

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM

Tilldelning av arbetsmiljöuppgifter

Organisatorisk och social arbetsmiljö

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet

Resultatet av inspektionen 15 november ,,~,,{,f~ /

Checklista. Skolor. Mer information finns på:

Bestämmelser om fördelning av arbetsmiljö- uppgifter

Rapport 2017:1 Projektrapport för Arbetsmiljöverkets nationella tillsyn av skolan

Systematiskt arbetsmiljöarbete CHARLOTTA GOTTSCHALK DIEDEN ARBETSMILJÖRÅDGIVARE, SVERIGES BYGGINDUSTRIER SYD

Arbetsmiljöarbete.

Systematiskt Arbetsmiljöarbete &

Arbetsmiljöhandbok Aktivitet: 8. Blankett för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Dokumentet framtaget av: Lena Elf

Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) rapport 2018

Svar till arbetsmiljöverket

ARBETSMILJÖHANDBOK. Företaget AB. Stina Ledare. Sven Andersson. Karin Persson. kontorschef. lagerchef

Systematiskt arbetsmiljöarbete grunden för ett hållbart arbetsliv. Jennie Karlsson, arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, Region Öst

UTBILDNINGSNÄMNDEN Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö. Informationsgruppen, distriktet i Stockholm

Resultatet av inspektionen 28 mars 2017

Bättre arbetsmiljö varje dag

Systematiskt arbetsmiljöarbete Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter

Uppgiftsfördelning och kunskaper

Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Barn- och ungdomsförvaltningen 2017

Tilldelning av arbetsmiljöuppgifter inom systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) och brandskyddsuppgifter inom systematiskt brandskyddsarbete (SBA)

Organisatorisk och social arbetsmiljö

Två år med AFS 2015:4, Organisatorisk och social arbetsmiljö

Vägledande råd och bestämmelser för fördelning av arbetsmiljöuppgifter

Riktlinjer - Systematiskt arbetsmiljöarbete

Sven Lindblom 1

Arbetsmiljöprocess. Dokumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Kommunstyrelsen ( )

Arbetsmiljöpolicy. Inom Praktikertjänstkoncernen 1 (5) ID-begrepp L17_1

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö

PREVENTS MATERIAL. Se samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö

Resultatet av inspektionen

Koncernkontoret Koncernstab HR

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Koncernkontoret Koncernstab HR

Resultatet av inspektionen 16 december 2016

Klicka här för att ändra format. arbetsmiljöarbete

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Hot. och. våld

Transkript:

Checklista Datum: 2013-08-20 Skolan 2013-2016, skolhuvudmän Denna checklista fokuserar på skolhuvudmannens systematiska arbetsmiljöarbete och lyfter frågor kring arbetsbelastning samt våld och hot. Datum: CFARnr: Arbetsställe: Inspektör: 1

Anteckningar 2

Systematiskt arbetsmiljöarbete 1. Medverkan (4 Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete) H 1.1 Hur går ni till väga för att ge arbetstagare, elever, skyddsombud och elevskyddsombud möjlighet att medverka i det systematiska arbetsmiljöarbetet? Hur säkerställer ni att det finns grupper för medverkan på olika nivåer i er organisation som behandlar arbetsmiljöfrågor? Hur ser ni till att dessa gruppers arbetssätt och uppgifter är tydliga och kända i er organisation? Från åk 7 i grundskolan ska eleverna ges tillfälle att utse elevskyddsombud som representerar eleverna. 2. Rutiner (5 och 7 AFS 2001:1) H 2.1 Har ni skriftliga rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet? Omfattar rutinerna både kontinuerliga riskbedömningar och riskbedömningar vid förändringar? H 2.2 Hur ser ni till att rutinerna är kända för arbetstagarna och eleverna? 2.1 Hur ser dessa rutiner ut, d v s vad beskriver rutinerna? Rutinerna ska omfatta både fysiska, psykologiska och sociala förhållanden. Hur man hanterar arbetsbelastning och våld och hot på skolorna ska omfattas. Behöver krav ställas inom dessa områden se vidare punkt 8 och framåt. 3

3. Uppgiftsfördelning och kunskaper (6 och 7 AFS 2001:1) H 3.1 Har ni skriftligen fördelat uppgifter i arbetsmiljöarbetet till era arbetstagare? Framgår det av uppgiftsfördelningen vilka befogenheter och resurser dessa arbetstagare har att tillgå för att utföra sina uppgifter? H 3.2 Hur säkerställer ni att arbetstagarna som har tilldelats arbetsmiljöuppgifter också har de kunskaper om arbetsmiljöregler och -förhållanden som de behöver för att utföra uppgifterna? 3.1 Hur ser dessa fördelningar ut? Vilka arbetsmiljöuppgifter har fördelats? Är de så tydliga att mottagarna förstår vilken uppgift de har att utföra? Skriftlig uppgiftsfördelning ska finnas för skolledare. 3.2 Kontrollera också att tillräcklig kompetens finns. 4. Undersökningar, riskbedömningar och handlingsplaner (8 och 10 AFS 2001:1) H 4.1 Genomförs undersökningar och dokumenterade riskbedömningar av skolledarnas arbetsförhållanden såväl inför förändringar som löpande? H 4.2 Genomförs undersökningar och riskbedömningar även inför planerade ändringar i verksamheten? H 4.3 Upprättas handlingsplaner med åtgärder av identifierade risker efter det att riskbedömningar är genomförda? Hur säkerställer ni att åtgärderna i handlingsplanerna verkligen blir vidtagna? 4.1 Hur ser undersökningarna och riskbedömningarna ut, d v s vilka risker (såväl psykiska, sociala som fysiska risker) i er arbetsmiljö omfattas? 4.3 De åtgärder som behövs men som en skolledare inte har resurser för eller till uppgift att genomföra behöver föras upp i organisationen så att åtgärden kommer till stånd. Det kan till exempel vara omfattande brister i lokalerna. 4

5. Olycksfall och tillbud (9 AFS 2001:1, samt 2 arbetsmiljöförordningen) H 5.1 Hur ser era rutiner ut för att fånga upp samt utreda de bakomliggande orsakerna till ohälsa, olycksfall och allvarliga tillbud? H 5.2 Hur går ni tillväga för att säkerställa att allvarliga olycksfall och allvarliga tillbud utan dröjsmål anmäls till Arbetsmiljöverket? 5.1 Hur tar man vid utredning hänsyn till eventuella skillnader i kvinnors och mäns olika förutsättningar? 5.2 Finns en dokumenterad rutin för att anmäla till Arbetsmiljöverket? Anmälan kan göras på www.anmalarbetsskada.se eller per telefon 010-730 90 00. 6. Årlig uppföljning (5 och 11 AFS 2001:1) H 6.1 Hur ser era rutiner ut för att genomföra årliga uppföljningar på central huvudmannanivå? Säkerställer de att ert systematiska arbetsmiljöarbete fungerar som avsett? Uppföljningen ska dokumenteras skriftligt. Hur ser dessa uppföljningar ut? Vad i arbetsmiljöarbetet omfattas? Hur ser resultatet ut från er senaste årliga uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet? Hur säkerställer ni att identifierade förbättringsåtgärder efter genomförd årlig uppföljning blir vidtagna? 7. Företagshälsovård (12 AFS 2001:1) H 7.1 Har ni tillgång till företagshälsovård eller annan sakkunnig hjälp om det behövs som stöd i ert systematiska arbetsmiljöarbete? 5

Arbetsbelastning samt våld och hot 8. Arbetsbelastning (2 kap 1 och 3 kap. 2-3 arbetsmiljölagen) H 8.1 Hur ser ni till att de resurser som står till arbetstagarnas förfogande är i balans med deras arbetsåtagande? Finns rutiner för detta? H 8.2 Har ni rutiner för att se till att förändringar i uppdrag (riktlinjer, mål, arbetsuppgifter) eller resurser inte orsakar ohälsosam arbetsbelastning? H 8.3 Har ni undersökt, utrett orsakerna till och riskbedömt förekomsten av hög arbetsbelastning för skolledarna? H 8.4 Har ni vidtagit åtgärder mot identifierad ohälsosam arbetsbelastning? H 8.5 Har ni kontrollerat att de åtgärder ni vidtagit med anledning av hög arbetsbelastning fått avsedd effekt? Se Överenskommelse mellan Statens skolinspektion och Arbetsmiljöverket angående arbetsbelastning för elever. Risk för ohälsosam arbetsbelastning uppstår när arbetets krav inte överensstämmer med de resurser som står till arbetstagarnas förfogande. För att nå en balans behöver antingen kraven eller resurserna förändras. Exempel på resurser är avsatt tid för arbetsuppgifterna, antal personer att utföra arbetet, kunskap och kompetens för arbetsuppgifterna, tekniskt stöd, administrativt stöd, lokaler, kollegialt stöd, stöd från ledningen. Exempel på krav är arbetsmängd, svårighetsgrad/komplexitet, tidspress och otydlighet. Arbetsåtagandet är tydligt och klart om arbetstagarna vet: - vilka arbetsuppgifter som ligger på var och en, - när man gjort ett tillräckligt gott arbete avseende kvalitet och kvantitet - i vilken ordning arbetsuppgifter ska prioriteras 6

9. Våld och hot (Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 1993:2) om våld och hot i arbetsmiljön) H 9.1 Har ni undersökt och bedömt riskerna för våld och hot i er skolverksamhet? Omfattas också skolledare av undersökningen och bedömningen? H 9.2 H 9.3 Finns det instruktioner/säkerhetsrutiner, utifrån er riskbedömning, för vad som ska göras i samband med våld och hot? Omfattar dessa alla tillfällen då anställda arbetstagare drabbas och då elever utsätts av andra än skolans arbetstagare/elever? Är era instruktioner/ säkerhetsrutiner, om det skulle inträffa våld och hot, kända för skolledarna? Se också Överenskommelse mellan Statens skolinspektion och Arbetsmiljöverket. 9.1 Fångar man upp riskerna också för de grupper som inte omfattas av skollagens krav på åtgärder, till exempel för skolledarna? Faktorer att ta hänsyn till i en undersökning och i det förebyggande arbetsmiljöarbetet mot våld och hot: om det förekommer våld eller hot om våld antal incidenter/ärenden som rör våld eller hot, såväl av fysisk som psykisk art mobbning och kränkande särbehandling platser inom skolans område där incidenter har skett obehöriga på skolans område gängbildning/sammansättning av elevgrupper schemaläggning ensamarbete för skolans arbetstagare kunskap avseende konflikthantering beteende och förhållningssätt. 9.3 En bedömning av ovanstående faktorer ska ligga till grund för instruktioner/handlingsplan som syftar till att förebygga risker och genomföra utbildningsinsatser. Detta i syfte att minska den psykiska påfrestningen om hot och våldsituationer inträffar. Rutinerna ska beskriva vilka händelser som ska omfattas och vem som ska anmäla dem till Arbetsmiljöverket. Anmälan ska göras utan dröjsmål. 7

Arbetsmiljöverket 112 79 Stockholm Tel: 010-730 90 00 www.av.se Vår vision: Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 8