Statistiska centralbyrån Statistics Sweden

Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Svar på Tal eller en liten undersökning för en lektionstimme 4 9 6 Nu även med tipsrad & facit!

Innehållsförteckning 1. Tipsrad 2. Ett exempel på hur en liten statistisk undersökning kan genomföras på en lektionstimme 3. Så söker du i Statistisk årsbok 4. Exempel på annorlunda och roliga frågor som kommit till SCB:s informationsservice 5. Facit till Tipsraden

Tipsraden (Svaren finner du i Statistisk årsbok 2006) 1 Vilken kommun har längst sträcka kust och strand? Kiruna Stockholm Gotland 2 Hur många brott anmäldes till polisen under 2004? 654 743 1 248 743 876 743 3 Vad var dyrast år 2004? 1 kg köttfärs 400 g djupfryst 1 kg herrgårdsost torskfilé 4 Hur många rektorer fanns i grundskolan 2004/05? 2 242 4 242 1 542 5 Hur många valsedlar var ogiltiga i Riksdagsvalet 2002? 82 218 102 358 58 931 6 Hur många idrottsföreningar runt om i landet tillhör handbollsförbundet? 550 650 250 7 Hur många älgar sköts under jaktsäsongen 2004? 102 699 87 754 96 563 8 Hur många husvagnar fanns i trafik år 2004? 197 000 253 000 324 000 9 Hur många SMS tror du skickades 2004? Två miljarder En miljard 10 miljoner 10 Hur mycket motsvarar en krona år 1900 i dagens (år 2004) penningvärde? 8:34 16:85 47:42 11 Vilken veckodag föddes flest antal barn? Måndag Tisdag Onsdag 12 Hur många personer begick självmord under år 2002? 398 755 1 180 13 Hur många liter glass åt vi år 2002? 13 miljoner liter 53 miljoner liter 113 miljoner liter

Ett litet exempel på hur en statistisk undersökning går till (Kan med fördel genomföras på en lektionstimme i en högstadieklass/gymnasieskoleklass) Vi utgår från följande sakproblem: Klassen skall för elevkaféets räkning ta reda på hur mycket småpengar eleverna brukar ha på sig under skoltid. Vi frågar oss: Vad behöver vi veta för att belysa vårt problem? Behöver vi över huvud taget göra en statistisk undersökning? VAD behöver undersökas VEM ska vi undersöka HUR ska resultatet presenteras? HUR ska vi samla in uppgifterna? Fråga också vad som är möjligt att undersöka? Vad har vi för resurser i pengar, personer och tid? Jo, vi har tillgång till just oss själva i det här klassrummet, just nu och cirka 40 minuter framåt. Några resurser i form av pengar för t.ex. porto och dylikt har vi inte. Låt stå! VEM? VAD? HUR? Vi ska försöka få igång en diskussion om vilka vi egentligen skulle vilja undersöka för att belysa elevkaféets sakproblem. Helst kanske alla elever i samtliga klasser borde vara med i undersökningen. Men det går ju inte utan vi måste begränsa oss. Eftersom vi inte har tid och möjlighet att undersöka alla klasser i skolan begränsar vi oss till vår klass. Bestäm sedan om frånvarande klsskamrater borde vara med. Om vi bestämmer oss för att ta med även de frånvarande eleverna blir också de objekt i undersökningspopulationen. Vi kanske kan ringa till dem. Lyckas vi inte få tag på dem blir de bortfall. Låt stå! VEM? VAD? HUR? Eleverna i S2A (inkl. sjuka)

Vi enas om följande definition av population: Eleverna i klass S2A inklusive frånvarande). Eftersom populationen är så liten bestämmer vi oss för att göra en totalundersökning i klassen. I annat fall måste vi dra ett slumpmässigt urval. Vi formulerar vårt sakproblem så här: Hur mycket småpengar brukar eleverna ha på sig under skoltid. Vad menar vi med småpengar? Är det samma som mynt? Knappast numera, väl? Är t.ex en tjuga eller femtiolapp småpengar? Skulle det vara av intressant att visa på eventuella skillnader mellan några grupper? Det kan ur pedagogosk synpunkt vara intressant att få två eller tre redovisningsgrupper, t.ev. flickor-pojkar, storrökare-måttliga rökare-inte rökare. Redovisningsgrupperna bestäms här med hjälp av bakgrundsvariablel, t.ex. kön eller rökare. Skriv upp förslag emellanåt och revidera dem. Vad ska egentligen mätas? Vad menar vi med ha på sig? Vid vilken tidpunkt på dagen? I dag eller vilken dag som helst? Fortsätt att diskutera variabeln till dess att alla enas om en formulering, t.ex.: Hur mycket pengar har pojkar resp flickor på sig idag (nu). Låt stå! VEM? Eleverna i S2A (inkl. sjuka) VAD? Hur mycket pengar har killar resp tjejer på sig idag (nu) HUR? Ska undersökningens resultat presenteras i form av en totalsumma, ett medelvärde eller i en tabell? Det är viktigt att bestämma det innan vi bestämmer hur vi ska gå vidare med undersökningens uppläggning. Låt oss därför göra en tabellplan. Vi kanske enas om en så n här: Flickor Pojkar Totalt HUR? 0:0-9:50 10:00-24:50 25:00- Totalt Bortfall När vi kommit så här långt är det dags att bestämma sig för en mätmetod. Hur ska undersökningen genomföras? Vilken mätmetod ska vi använda? De vanligaste metoderna är intervju och enkät. Det lämpliga i vårt fall är enkät. Vi formulerar frågor som belyser de variabler vi tidigare enats om. Frågorna i vår enkät ska mäta det vi enades om när vi diskuterade VAD som skulle mätas. Och så här kan enkätfrågorna slutligen bli efter diskusion:

1) Hur mycket pengar har du på dig just nu?...kr...öre 2) Kön Tjej Kille Den mätmetod vi ska ha är alltså enkät. I det här fallet behöver vi inte sända dem perr post som i verkliga undersökningar utan vi kan samla in dem direkt. Någon tryckt blankett behövs inte heller utan var och en tar ett papper och gör sin egen blankett. Läraren eller någon elev gör kanske ett försök att ringa till de frånvarande. Eller också avstår man och de frånvarande blir då automatiskt bortfall. Eleverna räknar sina pengar och skriver in sin summa och sitt kön på sitt papper. Nu utnämner vi ett par elever till dator. Men först samlar vi in blanketterna. Datorn noterar därefter svaren, sorterar dem och framställer en tabell enligt planen. Räkna svaren! Har alla svarat eller finns det bortfall? Hade vi några sjuka som vi inte fick tag på? Kan alla svar tydas eller uppstår kodningsproblem? Vi antar att deltagarna i vårt undersökningsexempel skrivit följande på sina lappar: Tjejer 23,50 24,00 Inga 12,00 0 35,50 92,50 50,00 45,50 25,00 33,00 25,50 47,00 45,50 Killar 35,00 24,00 42,50 25,00 tre tior 23,50 Värdena förs sedan in i tabellen! Observera att vi var tvugna att byta klasser eftersom eleverna hade mer pengar än väntat! 0:0-19:50 20:00-39:50 40:00- Svarande Bortfall Flickor III IIII I IIII 2 Pojkar IIII I 1 Totalt Den slutliga tabellen får detta utseende: 0:0-19:50 20:00-39:50 40:00- Svarande Bortfall Flickor 3 6 5 14 2 Pojkar 0 5 1 6 1 Totalt 3 11 6 20 3 Diskutera resultatet! Diskutera också undersökningens kvalitet och dra gemensamt en slutsats som ni kan delge kaféägaren. Observera att vi bara kan dra slutsatser om den undersökta populationen - vår klass - och inte hela skolan. Undersökningen gäller en bestämd dag: Är den representativ? Är vår klass speciell på något sätt? Skiljer den sig från de övriga klasserna i skolan t.ex. vad gäller fickpengar? Har ovanligt många eller ovanligt få elever betalda veckoslutsjobb eller kvällsjobb?

En statistisk undersökning - de viktigaste momenten Population Ram Urval Sakproblem Statistiskt problem Variabler Tabellplan Mätmetod Mätinstument Tabellframställning Datainsamling Granskning Rättning Kodning Dataregistrering Analys Publicering Ett statistiskt problem är ett problem som kan besvaras med utnyttjande av statistisk metodik Objekt är de personer, föremål, händelser eller likande, vilkas egenskaper eller attityder man vill studera. En population är summan av de personer, föremål eller andra objekt som man önskar information om. Ramen är en lista eller förteckning över undersökningspopulationens objekt. Ett urval är en delmängd av den aktuella populationen. Urvalet tas ut med hjälp av statistiska metoder från ramen och man undersöker bara de utvalda objekten. Från urvalet kan man sedan dra slutsatser om hela den population som man drog urvalet ur. En variabel är en storhet som kan anta olika värden hos olika objekt som observeras. En variabel kan vara: kontinuerlig (kan anta vilket värde som helst inom ett intervall t.ex. ålder, längd) diskret (kan anta endast vissa åtskilda värden (t.ex. barnantal, antal bostadsrum) En variabel kallas: kvantitativ då den antar numeriska värden (t.ex. ålder, inkomst) kvalitativ då den antar icke-numeriska värden (t.ex. kön, civilstånd) En tabellplan är en samling tomma tabeller som undersökningens resultat så småningom ska presenteras i. Mätmetoden är det sätt på vilket man skaffar information om undersökningsvariablerna. Man kan utnyttja en eller flera av följande metoder: registerdata, brevenkät, telefonintervju, besöksintervju. Mätinstrumentet är en blankett med de frågor man formulerat. Datainsamlingen ger till resultat ifyllda enkäter eller intervjusvar Databearbetningen kan delas upp i följande moment: Kodning som innebär att svaren översätts till ett enhetligt språk Dataregistrering innebär att uppgifterna överförs till datorläsbart medium Granskning i syfte att komplettera ofullständigheter och rätta fel i det insamlade materialet. Tabellframställningen görs utifrån den på förhand fastställda tabellplanen. Analys och publicering är det sista steget i processen. Då sammanställs resultaten i en publikation.

Så här söker du i Statistisk årsbok för Sverige Ja, att söka faktauppgifter i en bok av typ Statistisk årsbok är ju ganska enkelt. Det finns väl i huvudsak två vägar att gå. Låt oss bara kort redogöra för dessa. (Ni kanske har riktiga böcker på skolan också.) 1 Gå till sakregistret Sakregistret är för det mesta den bästa ingången. Sakregistret finner du längst bak i boken och det är uppbyggt i alfabetisk ordning av de vanligaste orden som svarar mot bokens innehåll. Det innebär att ord från tabellers rubriker liksom namn på kolumner och förspalter är vad du framför allt finner i sakregistret. Ordvariationerna är naturligtvis begränsade och du bör, om du inte finner det ord du söker, tänka ut synonyma ord och söka på dem. Försök även med övergripande sökord, så kan du på så sätt närma dig området och frågan du vill ha svar på. Observera att det finns två sakregister på svenska det första för tabeller och det andra för diagram. Exempel : Vad var årsmedeltalet för konsumentprisindex 2003? Steg 1: I sakregistret slår du på konsumentprisindex. Ordet finns ihop med årsmedeltal, dvs. exakt det du söker. Du hänvisas till tabell 407 och 408. Steg 2: Och se där, i tabell 407 får du svaret 278,1. 2 Olika förteckningar en alternativ väg Det finns tillfällen då innehållsförteckning och tabellförteckning kan vara lämpliga ingångar till årsboken. Innehållsförteckningen finns i början av boken medan tabellförteckningarna inleder varje ämneskapitel. Att söka på det här sättet kräver hyfsade för att inte säga goda förkunskaper om det man söker. Annars är det framför allt om du vill orientera dig om ett kapitels innehåll som denna väg är intressant. Exempel: Hur många SMS skickas under ett år? Steg 1: Du slår upp innehållsförteckningen på sidan 6 och drar ganska snart slutsatsen att om det ska finnas någon sådan uppgift i årsboken så bör den finnas i kapitlet Informations- och kommunikationsteknik. Steg 2: Du bläddrar fram till kapitlet ifråga (ler åt vinjettbilden) och kollar sedan tabellförteckningen. Tabellerna 300-303 verkar vara dom rätta. 300:an var ju intressant men innehöll inte dom sökta uppgifterna. Men titta! I 301:an fanns det du sökte! Visserligen inte så där hemskt specificerat men du fick i alla fall reda på att det skickades nästan två miljarder SMS (2 000 000 000) under 2003. Oj!!! (Lider även du av SMS-tumme?)

3 Årsboken som vägvisare Årsbokens uppgifter är oftast hämtade från andra böcker eller rapporter. Det framgår också av källhänvisningarna till tabellerna. Redan där kan man alltså få tips om hur man får fram ytterligare data. Är inte källhänvisningen tillräcklig finns möjligheten att gå till avsnittet Statliga statistiska publikationer. Där ges en bred bild av publikationer som ges ut regelbundet eller av mer tillfällig karaktär. Finns det du söker inte där kan nästa steg bli att kontakta aktuell utgivare. Till hjälp för det finns en adressförteckning över myndigheter som ger ut officiell statistik. Hittar du inte de uppgifter du söker eller vet du inte vart du ska vända dig kan du alltid kontakta SCB:s Informationsservice, tel. 08-5069 6200. 4 Men nu är det ju inte i boken utan på webben du ska söka Det är väl egentligen inte så stora skillnader mellan att bläddra i en helt vanlig bok efter uppgifter och att söka motsvarande uppgifter på webben. Om du först går in på www.scb.se och sedan väljer Specialingången Klassrummet och därefter går vidare med hjälp av länken Årsboken kommer du just till den sida där du hittar årsboken. Som du ser kan man välja mellan att jobba i en stor pdf-fil som omfattar hela boken eller i mindre pdf-filer omfattande ett specifikt ämneskapitel. Vad man väljer är en smaksak båda har såväl fördelar som nackdelar. Väljer man den stora pdf-filen kan man söka precis som man gjorde i den riktiga boken. Och det är ju lätt och bekvämt. Dessutom stämmer pdf-filens sidangivelser helt och hållet med bokens. Nackdelen är att det kan gå trögt eftersom filen är så stor. Vill man hålla sig till små filer går ju sökandet snabbare. Men om man ska utgå från sakregistret får man först ta upp Kapitlet Övrigt där sakregistren finns. Och efter att man sökt efter en hänvisning där får man öppna den fil som innehåller kapitlet ifråga där uppgiften finns. Är man på det klara med i vilket kapitel svaret man söker bör finnas, så väljer man naturligtvis direkt den filen och kollar i tabellförteckningen där. En annan nackdel med de små pdf-filerna sidnumrering inte stämmer överens med bokens varje ny pdf-fil börjar ju med sidan 1. Ett bekvämt sätt att söka på är att använda Acrobat-sökning, det är en sökmotor som ingår i det program som pdf-filerna visas i. En Acrobatsökning går till så här: Efter att du valt kapitel och står på vinjettsidan (sida 1) klickar du på kikaren uppe i verktygsraden. En dialogruta kommer då upp där du kan skriva in ditt sökord. Skriv in det och klicka på knappen sök. Direkt efter att du gjort det visas du på ordet där det uppträder för första gången i pdf-filen. Du hittar det lätt eftersom det utmärks med en blå färgplatta. Tycker du inte det verkar bra kan du klicka på den mindre kikaren med pil i verktygsraden. Du kommer då till nästa ställe ordet finns i filen. Och så kan du hålla på.

Exempel: Du är intresserad av väder och speciellt vill du veta lite mer om temperaturen runt om i Sverige. Steg 1: Du kollar om det finns en lämplig pdf-fil; och konstaterar snabbt att du bör välja filen Väder och miljö. Steg 2: Du klickar på länken och kommer till filens vinjettsida. Steg 3: Du klickar på stora kikaren och i dialogrutan som poppar upp på skärmen skriver du lämpligen temperatur och trycker på knappen Sök. Steg 4: Du hamnar i tabellförteckningen där ordet Årsmedelstemperaturens blir blått (tab. 8). Du kollar vidare genom att klicka på lilla kikaren med pil (förkortas hädanefter LK) och blir kvar på nästan samma ställe. Det är bara det att nu är det det engelska ordet temperature som blir blått. Du använder LK igen och ordet Sommartemperatur i tab. 9 blir blått. LK igen och temperatures blir blått. Nästa blåa ord bli Medeltemperatur följt av temperature i tab. 11. Men efter ännu ett klick på LK hamnar du direkt i diagram 8, först i rubriken på orden Årsmedeltemperatur och temperature, därefter blir nästa markering på ordet Temperaturdiagrammet i den grå textrutan (ordet förekommer där två ggr). Och efter nästa klick på LK blir det blått i den övre av de två diagrammen ordet som markerats är Medeltemperaturen. Vid nästa klick blir samma ord blått i diagrammet under. Sen bär det med nästa LK-klick av till tabell 9 där ordet Sommartemperatur i rubriken blånar följt av engelska temperature. Vid de två följande klicken blir ordet Temperatur i tabellens huvud blått, varefter det engelska ordet temperature blir blått två gånger också i huvudet. Efter den sista markeringen poppar det upp en inforuta på skärmen, som talar om att sökningen nu är färdig. Tryck på avbryt för att återgå till pdf-filen, och då till den tabell du fann bäst. Som du ser av sökningen ovan stannade sökningen av vid alla ord som hade bokstavsföljden temperatur i sig. Om du bara önskade söka på ordet temperatur skulle du i dialogrutan som dök upp då du klickade på den stora kikaren inte bara ha skrivit temperatur utan även ha kryssat i rutan Matcha hela ord. Hade du gjort så hade du bara fått två träffar i dokumentet. Ty det enskilda ordet temperatur förekommer bara två gånger i dokumentet och det är i huvudet på tabell 9. Av detta kan du lära tja vadå. Att det ena kanske är bättre i vissa fall och det andra i andra fall eller vice versa. Nej, efter allt det här tuggandet är det bara för dig att försöka finna det du söker i Statistisk årsbok. Lycka till!

Tag lite mera te, sade påskharen allvarligt till Alice. Jag har inte fått något alls ännu, svarade Alice i förnärmad ton, så jag kan inte ta mera. Du menar att du inte kan ta mindre, sade hattmakaren, det är mycket lätt att ta mer än ingenting. Ur Alice i underlandet av Lewis Carrol

Exempel på frågor och rop om hjälp som kommit till SCB:s informationsservice Undrar hur många gatlyktor det finns i Sverige. Har ni statistik över det? Jag undrar om ni har eller om ni kan ge mig tips på var jag kan hitta statistik över hur många av s.k. utbrända personer som spelar något instrument eller kanske sjunger i kör? Min erfarenhet efter att ha träffat några utbrända personer är att ingen av dessa höll på med musik och då fick jag tanken till att försöka forska vidare i detta. Hej! Jag undrar om ni löser statistikuppgifter till privata personer. Nämligen har jag 3 st uppgifter som måste lösas och jag undrar om ni kan göra det åt mig? Hej! Vi är en klass på gymnasieskolan i Strömsund som håller på med en undersökning gällande grävmaskinsägare i Nederländerna. Vi har väldigt svårt för att hitta statistik över detta och då undrar vi om vi kunde få hjälp av er? Hej! Jag skulle vilja veta hur många ord det svenska språket egentligen innehåller i förhållande till det franska. Jag tror det är en myt att svenskan är så fattigt och franskan så rikt! Sedan undrar jag om ni har statistik på hur många kalas det ordnas i Sverige; barnkalas, födelsekalas typ 30-, 40-årskalas. Tja kalas i allmänhet. Jag undrar om banan är en frukt likaså om kokosnöt är en frukt? Hur många män finns det som har mer än 5 barn. Hur många män finns det som har mer än 17 barnbarn? Världsproduktionen av olja är idag 60 miljoner fat per dag. Hur många fat olja extra per dag skulle behöva produceras om kineserna körde lika mycket bil som amerikanarna? Hej! Jag undrar om ni skulle kunna hjälpa mig med en liten fråga angående studsbollar. Finns det någon EU-standardisering på vilken diameter en studsboll minst skall ha? Ungefär hur många kommersiella budskap/intryck nås en person av dagligen? Hejsan, jag heter Sara och jag är upprörd över en sak. Jag skulle vilja göra en undersökning för att se om det är fler som också är upprörda över den saken. Hur gör jag? Jag vill ha uppgift om antalet laxar som vandrat upp genom laxtrappan i Jokkfall belägen i Kalix älv.

Jag fick hem ett brev med en frågeblankett och på den stog det citat Ingen kan se vad just du har svarat och jag svarade aldrig för jag vill inte yttra mig om mina åsikter om jag inte vill det. En vecka senare fick jag en påminnelse att jag inte svarat. Om ingen kan se vad just jag har svarat, hur vet då ni att jag inte svarat? Vill ha ett svar! Finns det någon undersökninggjord om det finns ett samband mellan kroppslängd och inkomst? (ev. förmögenhet). Hej! Jag har en fråga. När det gäller skönlitteratur, hur många procent av böckerna är skrivna i jag-form respektive berättarperspektiv. Hej! Det har under längre tid varit debatt att män ofta har högre lön än kvinnor. Finns det statistik på om kvinnor som genomgått könsbyte fått höjd lön och tvärtom? Hej jag skulle vilja ha reda på hur ofta kvinnor respektive män tittar sig själva i spegeln. Kan ni hjälpa till med det? Hej jag håller på att skriva ett tal som uppgift i svenska. Det handlar om hur jag tror att skolan kan bli en bättre och trevligare upplevelse om dagarna vore kortare. Jag behöver dock lite basfakta. Finns det några undersökningar som: 1) visar hur länge i genomsnitt man kan ta in och bearbeta information innan hjärnan säger stopp. 2) visar att korta lektioner på högst en timme är mer produktiva effektiva än monsterpass på två-tre timmar 3) visar att långa skoldagar verkar stressande på studenten och är uttröttande och utbrända 4) visar att långa skoldagar minskar tid till läxläsning och fritid 5) visar att kortare skoldagar minskar tristessfaktorn i skolan och gör den mer uthärdlig Tack på förhand!

Facit tipsrad Fråga Svar Finns i tabell: 1 Kiruna 9 2 1 248 743 588 3 Herrgårdsost 406 4 4 242 647 5 82 218 694 6 550 st 684 7 96 563 145 8 197 000 265 9 2 miljarder 301 10 47:42 395 11 Onsdagar 712 12 1 180 576 13 113 miljoner liter 426