Pedagogisk handledning
Introduktion Utställningen handlar om människors relation till tid. Vi vill att den ska ge besökarna tillfälle att stanna upp och reflektera kring tid och vad som är viktigt i livet. Regionmuseet Kristianstad har gjort flera intervjuer speciellt för utställningen. Genom att lyfta fram personliga berättelser om olika förhållningssätt till tid vill vi skapa möjligheter att leva sig in i och förstå olika människors förutsättningar att hantera tid och samhällets krav. Det ligger i tiden lämpar sig väl för att diskutera frågor om hur vi vill leva, hur vi bäst kan förstå varandra och relationen mellan individ och samhälle, allt med fenomenet tid som utgångspunkt. Utställningen innehåller också fakta om tidmätningens historia. Utställningens delar behöver inte besökas i någon särskild ordning. Interaktiva stationer i utställningen: Fyra stämpelklockor, där man stämplar in och svarar på frågor med hjälp av ett tidkort. Tre dataspelsliknande stationer som kan spelas utan introduktion. Två stationer där besökaren uppmanas att skriva ner egna förslag på tidstjuvar och tidspresenter till sig själv och andra. Den som vill och vågar kan dra i nödbromsen. I två gamla tandläkarstolar finns lugnande ljud att lyssna på. Det går också att mixa sitt eget lugna eller stressade ljud vid ett ljudbord. Ge dig själv en tidspresent! 2
Entré Detta är ett säkerhetsmeddelande. Vi vill göra er uppmärksamma på att alltid hålla reda på er tid. Övergiven tid kommer att samlas in och kan komma att förstöras. Redan i utställningens entré bråkar vi med dig om tiden. Det kan vara kö för att gå in, alla ska ta ett stämpelkort och stoppljuset kanske lyser rött. Utropen som hörs gör besökarna uppmärksamma på att det är tiden som står i fokus. Vad betyder tid för dig? Tror du att alla upplever tid på ungefär samma sätt? Välkommen till Det ligger i tiden! 3
Stämpelklockor Ta ett kort i entrén och använd det för att stämpla in i stämpelklockorna. Den första står i entrén. Använd dem i vilken ordning du vill och svara på frågorna på skärmen. Genom att använda stämpelklockorna lämnar du ett avtryck i utställningen. Varje svar du ger bygger på din personliga figur med fler symboler (visas i högra hörnet när du svarar på frågor). På två stora skärmar i utställningen rör sig dina symboler tillsammans med andra besökares och bildar mönster. Hastigheten på rörelserna visar hur lugna eller stressade besökarna är som grupp, utifrån deras svar på stämpelklockornas frågor. Läs mer här! Stämpelklockan symboliserar tidens kvantitativa och ekonomiska värde. De började användas under industrialismen när varor började massproduceras och arbetet organiserades på ett sätt som ställde nya krav på arbetarna. De fick inte längre betalt för vad de hade producerat utan för hur lång tid de hade arbetat. Tid blev pengar. Stämpelkockor var ett effektivt sätt att hålla reda på hur länge man hade arbetat. Dags att stämpla in! Vad menar man när man säger att tid är pengar? Många arbetsplatser använder fortfarande stämpelklockor. Är det bra eller dåligt? 4
Röster om tid I utställningen finns många perspektiv på tid. Kanske skiljer de sig från ditt eget. Förutom olika utställningstexter kan du ta del av: En film där 4-5 åriga förskolebarn blir intervjuade om ämnet tid. Serier som utgår från berättelser om tid skrivna av elever på Österänggymnasiet i Kristianstad. Fyra skärmar med citat från intervjuer med Lisa Nordén, Annika Östberg, familjen Sandberg och Maria där de berättar om hur de ser på tiden i sina liv. En musikvideo med en låt om tid av rapparen Young Star. En gammaldags telefonväxel där du kan lyfta luren och koppla in dig i ett av jacken. Lyssna på människor som pratar om hur de ser på tid, väntan, tidspress, att komma i tid, planering, prioriteringar och vad som är viktigt i livet. Nödbromsen på tåget. Dra i den och du får höra kloka tankar om tid. Tid kan kännas olika för olika personer beroende på vem vi är, var vi är, vad vi gör och i vilken fas av livet vi befinner oss. Hur kändes tiden när du var yngre? Vad tror du gör att människor upplever tid på olika sätt? Vad innebär det att vänta? Är det skillnad på att vänta och längta? Är det viktigt att komma i tid? Hur ser du på människor som kommer för sent? Praktisk övning: I utställningen visas en musikvideo med en låt om tid som rapparen Young Star har gjort. Välj ut 5 ord som har med tid att göra och gör en egen låt-text, dikt eller rap av dem. 5
Lyft luren och lyssna. Barn funderar över tid. 6
Bodil Jönssons tidsbegrepp Bodil Jönsson är professor emerita i rehabiliteringsteknik, fysiker, forskare, författare och folkbildare. Ämnet tid är hennes specialitet. Hon har myntat begreppen prenässans, styckad och ostyckad tid och skrivit mycket om ställtid. I utställningen kan du läsa mer om begreppen och kanske kommer de att få dig att se på din tid på ett annat sätt. När vill du inte vara tillgänglig? Hur upplever du det om någon i klassen kommer för sent? Hur tar man hand om sin egen och andras tid? Vad får dig att känna dig lugn? Vad är en klocka? Läs mer här! Prenässans är att ta ut saker och ting i förskott och att inte vilja vänta. Att vilja ha allt NU. Styckad tid är den tid som av olika anledningar blir avbruten. Ostyckad tid är ostörd tid, i motsats till styckad tid. Ställtid är tiden det tar att förbereda sig inför en uppgift. Att veta vad klockan är viktigt för att samordna aktiviteter och för att kunna träffas. I ett sammetsklätt skåp i utställningen hänger många olika klockor solur, sandur, armbandsur, fickur, väggklockor, gökur, en timstock och klockor som visar tiden i olika tidszoner. På tidslinjen, som i själva verket är rund, kan du läsa mer om olika händelser i tidsmätningens historia. Ett skåp fullt av tid. 7
Vilka tidshjälpmedel använder du dig av? Hur hade din vardag sett ut utan dem? Hur tror du att vardagslivet fungerade innan man började använda klockor? Tidslinjen i utställningen. 8
Tempo I dagens samhälle verkar det ofta som att snabbare är bättre, oavsett om det gäller resor, mat, att klara av skol- och arbetsuppgifter eller bredbandsuppkoppling. Men vissa saker måste få ta tid. I utställningen kan du läsa om Slow-rörelsen och om långsamhet. Vad tycker du ska gå snabbt och vad ska gå långsamt? Känner du att du kan och får göra på det sätt som känns bäst för dig? I utställningen kan man dra i nödbromsen och höra andras kloka tankar om tid. När behöver du dra i nödbromsen i ditt liv? När behöver du dra i nödbromsen? Läs mer här! Slow Foodrörelsen startade 1986 som en protest mot snabbmat. Men Slow Food handlade egentligen inte bara om hur man lagade mat utan också om samhällets värderingar. Det är inte bara maten som ska gå snabbt idag, och Slow-rörelsen vänder sig mot att mycket av det njutningsfulla i livet försvinner när vi gör saker för fort. Att leva slow handlar inte om att göra allt långsamt, utan att man själv ska kunna bestämma sitt tempo och inte tvingas skynda. 9
Livspussel och våra biologiska klockor Vi planerar vår tid på olika sätt och priorterar vissa aktiviteter framför andra. Ibland pratar man om livspusslet, som människor som har mycket att göra försöker få ihop. Men vissa saker är svåra att prioritera bort utan mat och sömn fungerar vi inte någon längre tid. Både samhälle och individer måste ta hänsyn till våra biologiska klockor som styr vakenhet och sömn, kroppstemperatur, hunger och menscykel. De går av sig själva, men påverkas av saker runtomkring oss som ljus, mörker, temperaturskillnader och även stress. Är du nöjd med vad du gör med din tid? Går det att spara tid? Känner du av din egen biologiska klocka? På vilket sätt? Hur hade det varit att leva utan klocka? Att äta när man är hungrig och sova när man är trött. Praktisk övning: Blunda och känn hur en minut känns. Antingen kan någon ta tiden eller så kan du gissa när du tror att det gått en minut. Kände du dig lugn eller stressad under tiden? Något måste bort! Vi har gjort utställningen: Det ligger i tiden är producerad av Regionmuseet Kristianstad tillsammans med ungdomsgrupper från Kristianstadstrakten. Lärare och studenter på Högskolan i Skövde har utvecklat spel, teknik, ljud och interaktiva stationer i utställningen. Huvudfinansiär till projektet är Arvsfonden. Bakom formgivningen står konstnärerna Eric Langert och Per Petersson från Göteborg. 10