Kiruna en stad i omvandling, hur påverkas p vattnet?

Kiruna en stad i omvandling, hur påverkas p vattnet?

Kirunas läge 20 000 km 2 23 000 inv. 1,2 inv. / km 2

Omgivande vatten

Vad är stadsomvandlingen? Kiruna samhälle år 1920

85 år senare

LKABs brytning Bild: LKAB

Illustration: LKAB

Ala Lombolo Bakgrund Status Ansvarsfrågan

Luossajärvi Yli Lombolo Ala Lombolo Drygt 25 ha yta Grund (40% av sjön är mindre än 1,5 meter djup) Inom sjöns tillrinningsområde ligger den nedlagda koppargruvan Viscaria samt järnmalmsgruvan Kirunavaara och LKABs upplag för gråbergsmassor. Ala Lombolo avvattnas via Luossajoki som ca 1,5 mil österut rinner ut i Torne älv

Kort historik År 1991 upptäcktes att sjön var kraftigt förorenad av tungmetaller En utredning startades där Länsstyrelsen, LKAB och kommunen ingick. Fram till år1967 var sjön en recipient för det kommunala reningsverket och har därför mottagit kvicksilver främst från LKAB:s laboratorium och en mindre del från folktandvården (Hoffsten m.fl., 2005). I slutet av andra världskriget dumpade försvarsmakten ammunition i sjön

Föroreningssituationen Ala Lombolo bidrar med en transport av 50 100 g kvicksilver per år till nationalälven Torne älv. Dessutom finns även delar av Luossajoki där sedimenten och översilningsmarken är förorenad. Denna förorening kan på nytt frigöras och spridas vidare ut i Torne älv. Bildning av metylkvicksilver kan öka i en grundare sjö, vilket medför ett större upptag i växter och djur minskar vattenföringen på grund av deformationsutbredningen ökar risken för bildning av metylkvicksilver De sprickbildningar som förväntas i berggrunden runt gruvan riskerar att innebära en ökad rörlighet av föroreningen och därmed en ökad spridning.

Luossajokisystemet med Luossajärvi och Ala Lombolo och Torne älv

På grund av gruvdriften kommer sjön Luossajärvi att avbördas norrut, 30% av sjöytan kommer att försvinna Den kulvert som idag förbinder Luossajärvi med sjön Ala Lombolo kommer att försvinna då deformationerna breder ut sig Detta ger en lägre vattenföring i Ala Lombolo och också i Luossajoki som är recipient till värmeverk och reningsverk Illustration: LKAB

Massbalans för kvicksilver i Ala Lombolo och Luossajoki (år 2006). Blå pilar visar transport i Luossajoki beräknad från halter vid ytvattenprovtagning, orangea pilar utsläpp från dagvatten, värmeverket och reningsverket och gröna pilar visar diffust läckage från avrinningsområden. Källa: Huvudstudierapport 2008

Påverkan på biota Ala Lombolo har ett dåligt utvecklat djurliv dominerat av bottenlevande djur och fiskarten spigg Kvicksiver assimileras i fjädermygglarver (Chironomidae) som uppvisar skador på mundelarna Kvicksilver assimileras i gädda i Torne älv Foto: djurportalen

Analys av gädda (Esox Lucius) från Torne älv Gädda fångad nedströms Luossajoki år 1993 innehöll 0,6 mg/kg (medelnivån för hela länet är 0,3 mg/kg och medel för Kiruna kommun: 0,18 mg/kg). 2005 var nivån för gädda fångad nedströms Luossajoki 0,30 mg/kg (Pelagia, 2005). Även om nivån verkar ha minskat är den fortfarande förhöjd jämfört med bakgrundsnivåerna i Kiruna och referensområdet Kallojärvi som ligger uppströms Torne älv. Foto: Åke Jönsson

Förorening av tungmetaller Metall Cu Pb Zn Hg Cd Mängd kg 3000 1600 10000 200 33 Medelkonc mg/kg TS 500 190 1437 28 4,1 Tillstånd enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder visar att medelhalten av kvicksilver klassas som mycket hög (mkt höga halter >5 mg/kg TS) Medelhalten av zink och koppar hög samt medelhalterna av bly, kadmium, krom och nickel som måttligt höga

Försvaret undersökte sjön 2006 Sonar, radar, bombhundar Återfanns: Drygt 170 lådor instabil ammunition (granater) i sjön ca 50-70 cm ned i sedimenten Dessa måste bort innan sjön kan saneras

Utredningar Provtagning av kvicksilver i Luossajokisystemet våren, sommaren och hösten 2005, (2005) Undersökningar av biota, sediment och vatten i Ala Lombolo, Yli Lombolo, Kuollitusjärvi, Jukkasjärvi och Kallojärvi 2005, (2005) Framtida klimatförändringar och gruvddrift i Kiruna (2005) Kvicksilver i strandnära sediment (2004) Kvicksilver och näringsämnen i Luossajoki (2004) Kvicksilver och näringsämnen i Luossajoki (2002) Folktandvårdens kvicksilverbidrag (2001) Åtgärdsutredning (1999) Kvicksilver och näringsämnen i Luossajoki (1999) Provtagning av kvicksilver i Luossajoki (1998) Utredning om erosionsrisk (1997) Vertikal fördelning av kvicksilver i sediment och vattenpelare (1997) Kvicksilverförorenade sediment (1997) Kvicksilver i Luossajokisystemet (1996) Grundvattenundersökning i anslutning till LKAB:s gråbergsupplag och Ala Lombolo (1995) Georadarundersökning av Ala Lombolo (1995) Geohydrologisk utredning (1995) Kvicksilverkällor inom LKAB:s verksamhet (1994) Tandvård och kvicksilver i Kiruna (1994) Naturvårdsverkets beräkningar av kvicksilverutsläpp från Kiruna reningsverk (1993) Analys av kvicksilverinnehåll i gädda från Jukkasjärvi (1993) Geokemisk status (1993) Grundvattenutredning (1993) Uppskattning av det kommunala avloppets bidrag av kvicksilver (1992) Metallundersökningar i Luossajokisystemet (1992) Bottenfaunaundersökning i Luossajärvisystemet (1991 Huvudstudierapport (undersökningar, riskbedömning, åtgärdsutredning) 2008 Rapport angående förorenade område Ala Lombolo, Kiruna kommuns slutgiltiga ställningstagande, 2009 Etcetc = Det krävs inte mer underlag angående miljötillståndet i sjön för att påbörja sanering!!

Vilka tekniker kan man använda för att sanera sjön? Förbiledning Luossajoki leds runt Ala Lombolo som sakta får växa igen. Övertäckning sedimenten i sjön täcks över av ett lager av rent material. Inkapsling sjön torrläggs och sedimenten kapslas in. Muddring sedimenten muddras upp och läggs på en deponi. Enda kvarstående alternativet eftersom deformationernas utbredning kommer att nå sjön om ca 20-30 år ( i de övriga alternativen kommer föroreningarna att finnas kvar i marken) Kostnad för en resthalt av kvicksiver på 0,1 mg/kg TS: Sugmuddring ca 230 Mk, Frysmuddring ca 269 Mkr

Ansvarsfrågan Kiruna kommuns ställningstagande till Regeringen, Länsstyrelsen och Naturvårdsverket: Kiruna kommun har tagit sitt ansvar som miljötillsynsmyndighet, nu är det övriga miljötillsynsmyndigheters samt regeringens ansvar att agera Regeringens svar: SGU ska ges möjligheten att vara huvudman för områden som saneras helt eller delvis med statsbidrag Länsstyrelsens svar: SGU Naturvårdsverkets svar: SGU Vad händer nu?

De övergripande mål som Kiruna kommun antog år 2001 ang Ala Lombolo Ala Lombolo ska inte utgöra en framtida föroreningskälla för miljöfarliga ämnen till Torne älv. Människor som vistas i omgivningen skall inte riskera sin hälsa. Miljön i Ala Lombolo och Luossajoki skall skyddas. Ala Lombolos mjuka värden ska kunna bevaras i framtiden genom att: - vara attraktivt för friluftslivet - möjligheten att ha en fri vattenspegel bevaras - vattenomsättning är tillräcklig för biologiskt liv - Kommer detta att kunna levas upp till?