Avdelningen för marknader och avdelningen för penningpolitik

Relevanta dokument
Avdelningen för marknader och avdelningen för penningpolitik

Avdelningen för marknader och avdelningen för penningpolitik. Ytterligare penningpolitiska åtgärder återinvesteringar i statsobligationer

Avdelningen för marknader och avdelningen för penningpolitik

Beslutsunderlag. Köp av statsobligationer. Förslag till direktionens beslut. Bakgrund. Överväganden

Penningpolitiken och lönebildningen. Vice riksbankschef Per Jansson

Inför Riksbankens räntebesked 25 april: Segdragen exit

Sveriges ekonomiska läge och penningpolitiska utmaningar

Avdelningen för kapitalförvaltning (KAP) Marcus Larsson ÖPPEN. Förvaltning av guld- och valutareserven 2013

Lånevillkor för Riksbankscertifikat med rätt till återförsäljning maj 2010.

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley

Förändringar av Riksbankens penningpolitiska styrsystem

Penningpolitiskt beslut April 2015

Riksbankens kompletterande penningpolitiska åtgärder

Riksbanken och penningpolitiken

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Penningpolitik när räntan är nära noll

Inledning om penningpolitiken

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik - Fastighetsägarnas frukostseminarium 6 november Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick

Sverige behöver sitt inflationsmål

Det ekonomiska läget och penningpolitiken

Penningpolitik och inflationsmål vikten av tydlighet och. öppenhet. Kerstin af Jochnick Förste vice riksbankschef. Ratio 24 augusti 2017

Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns?

Riksbanken och dagens penningpolitik

Inför Riksbanken: Sportlov

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

Penningpolitik med inflationsmål

Inledning om penningpolitiken

Penningpolitiskt beslut

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Aktuell penningpolitik och det ekonomiska läget

Penningpolitiken och lönebildningen ett ömsesidigt beroende

Redogörelse för penningpolitiken 2018

Avdelningen för kapitalförvaltning (KAP) Greger Wahlstedt ÖPPEN. Förvaltning av guld- och valutareserven 2012

INFORMATION FÖR RIKSBANKENS BEGRÄNSADE PENNINGPOLITISKA MOTPARTER

Penningpolitik i sämre tider vilka möjligheter står till buds?

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

17 MAJ, 2016: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FOKUS

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning

Direktionen fastställer Investeringspolicy för guld- och valutareserven i enlighet med bilaga.

Ändrade bestämmelser för säkerheter för kredit i Riksbanken

VECKOBREV v.36 sep-15

Redogörelse för penningpolitiken 2016

STATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING

n Ekonomiska kommentarer

ALLMÄNNA VILLKOR FÖR RIKSBANKENS PROGRAM FÖR KREDIT I SVENSKA KRONOR MED RÖRLIG RÄNTA (ALLMÄNNA VILLKOR RÖRLIG SEK-KREDIT) Februari 2009

Dessa villkor gäller från och med den 7 maj 2009.

Riktlinjer för statsskuldens förvaltning 2015

Penningpolitisk rapport. Oktober 2015

Centralbankens mål och medel genom historien perspektiv på dagens penningpolitik

Månadskommentar juli 2015

Penningpolitisk rapport Juli 2016

Redogörelse för penningpolitiken 2017

Remissvar diarienummer /16 - Utvärdering av Riksbankens penningpolitik (2015/16:RFR6)

Penningpolitiskt protokoll

Inledning om penningpolitiken

Penningpolitisk rapport April 2017

Den penningpolitiska idédebatten lärdomar från utvecklingen i Sverige

VILLKOR FÖR 3-MÅNADERS KREDIT I SVENSKA KRONOR (KREDITVILLKOR SEK III)

Penningpolitisk uppföljning december 2007

Riksbankens penningpolitiska styrsystem övergripande beskrivning

ANFÖRANDE. Inledning om penningpolitiken. Vår senaste bedömning

Alternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet

ALLMÄNNA VILLKOR FÖR RIKSBANKENS PROGRAM FÖR KREDIT I AMERIKANSKA DOLLAR (ALLMÄNNA VILLKOR USD-KREDIT) Januari 2009

ALLMÄNNA VILLKOR FÖR RIKSBANKENS KREDIT I SVENSKA KRONOR MED FAST RÄNTA (ALLMÄNNA VILLKOR FAST SEK-KREDIT) September 2009

Ekonomisk rapport Översikt

Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016

Riksbankens roll i svensk ekonomi

Ekonomisk rapport Utgåva 2 / 2017

Penningpolitisk rapport. Juli 2015

Centralbankspengars roll på morgondagens betalmarknad

STATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING

Ekonomisk rapport. Utgåva 2 / ,5E 7,5E

Penningpolitisk rapport April 2016

SÄRSKILT PROTOKOLL Direktionen, Nr 11

22 FEBRUARI, 2016: MAKRO & MARKNAD BLANDAD STATISTIK OCH RÄDSLA PRESSAR AKTIER

Utvärdering av penningpolitiken för perioden

Penningpolitisk rapport Februari 2018

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Ekonomisk rapport Översikt

Vad gör Riksbanken? S V E R I G E S R I K S B A N K

Penningpolitik och Inflationsmål

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn

STATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING

Finansrapport

VILLKOR FÖR KREDIT I AMERIKANSKA DOLLAR (KREDITVILLKOR USD II)

Penningpolitisk rapport Oktober 2016

STATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING

Redogörelse för penningpolitiken 2017

Svenska penningpolitiska erfarenheter efter den globala finanskrisen: Vilka lärdomar finns för andra länder?

Penningpolitiskt protokoll

Penningpolitisk rapport. April 2015

Riksbankens direktion

Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick. Swedish House of Finance (SHoF), Stockholm

Koncernbanken Delårsrapport augusti 2016

Penningpolitisk rapport Juli 2018

Ekonomisk rapport Översikt

Den låga inflationen: ska vi oroas och kan vi göra något åt den?

Redogörelse för penningpolitiken

Transkript:

Protokollsbilaga B DATUM: 2016-04-20 AVDELNING: Avdelningen för marknader och avdelningen för penningpolitik SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se www.riksbank.se DNR 2016-00334 Ytterligare penningpolitiska åtgärder Direktionens beslut Direktionen beslutar att Riksbanken under perioden juli december 2016 ska köpa nominella svenska statsobligationer med ett nominellt belopp om 30 miljarder kronor utöver tidigare beslutade köp av nominella svenska statsobligationer, i enlighet med vad som anges i bilagan, Riksbanken under perioden juni december 2016 ska köpa reala svenska statsobligationer med ett nominellt belopp om 15 miljarder kronor, i enlighet med vad som anges i bilagan, Riksbanken ska återinvestera mottagna kuponger från och återbetalningar vid förfall av Riksbankens innehav av reala svenska statsobligationer genom att köpa reala svenska statsobligationer, i enlighet med vad som anges i bilaga, uppdra åt chefen för avdelningen för marknader, med rätt för denne att sätta annan i sitt ställe, och efter samråd med chefen för avdelningen för penningpolitik, med rätt för denne att sätta annan i sitt ställe, att besluta om närmare detaljer rörande villkoren för, och information om, Riksbankens köp av obligationerna respektive återinvesteringarna, samt att offentliggöra besluten torsdagen den 21 april 2016 kl. 09.30. Bakgrund För att värna inflationsmålets roll som nominellt ankare för pris- och lönebildningen har svensk penningpolitik, liksom omvärldens, successivt blivit allt mer expansiv. Under 2015 sänkte Riksbanken reporäntan från 0,0 procent till 0,35 procent, justerade ner reporäntebanan, genomförde omfattande köp av statsobligationer och annonserade ytterligare köp under första halvåret 2016. I februari 2016 sänktes reporäntan ytterligare till 0,5 procent. Åtgärderna har lett till lägre räntor och till att kronan varit svagare än den annars skulle ha varit. Syftet med denna penningpolitik är att inflationen ska stiga och stabiliseras runt målet på 2 procent, och att inflationsförväntningarna ska hållas förenliga med inflationsmålet. Ett 1 [6]

fortsatt högt förtroende för inflationsmålet skapar förutsättningar för en välfungerande prisoch lönebildning samt en god ekonomisk utveckling i Sverige. Riksbankens mycket expansiva penningpolitik har bidragit till att konjunkturen stärkts, att arbetslösheten sjunkit och att inflationsförväntningarna vänt upp. Inflationen har stigit trendmässigt sedan början av 2014. Överväganden Det råder fortsatt stor osäkerhet om de globala konjunkturutsikterna och flera centralbanker bedriver en mycket expansiv penningpolitik för att ge stöd åt den ekonomiska utvecklingen och för att inflationen ska stiga. I Sverige fortsätter dock konjunkturen att stärkas och resursutnyttjandet bedöms nu vara ungefär normalt. BNP växte snabbare än väntat under fjärde kvartalet 2015 och även inflationen har överraskat på uppsidan i början av året. I prognosen stabiliseras KPIF-inflationen runt 2 procent under 2017. Riksbankens expansiva penningpolitik med reporäntesänkningar och köp av nominella statsobligationer har bidragit till den positiva utvecklingen i svensk ekonomi, med hög tillväxt och stigande inflation. Men inflationen har varit låg länge och även om den stiger är uppgången ryckig. Det behövs en fortsatt expansiv penningpolitik för att säkerställa den stigande trenden i inflationen. Direktionen har beslutat att fortsätta att köpa värdepapper, för ytterligare 45 miljarder kronor, så att köpen uppgår till totalt 245 miljarder kronor i slutet av 2016. Därmed minskar risken för att kronan stärks snabbare än i prognosen och att inflationsuppgången bryts. För att få ett brett genomslag på olika räntor kommer köpen att omfatta både nominella och reala statsobligationer. Den starka utvecklingen i svensk ekonomi motiverar att köpen sker i en något långsammare takt än tidigare. Riksbanken bör alltså som en kompletterande penningpolitisk åtgärd köpa ytterligare nominella svenska statsobligationer till ett nominellt belopp om 30 miljarder kronor. Köpen bör genomföras under juli december 2016 och påbörjas efter att de köp av nominella svenska statsobligationer som beslutades den 27 oktober 2015 har uppnått den beslutade gränsen för samtliga hittills beslutade obligationsköp om 200 miljarder kronor, vilket bedöms ske i juni 2016. Det finns dessutom ett tydligt utrymme att ge ytterligare stöd till inflationsuppgången och realekonomin genom att pressa räntan på reala statsobligationer. Därför bedöms det vara lämpligt att Riksbanken som ytterligare en kompletterande penningpolitisk åtgärd även köper reala svenska statsobligationer för ett nominellt belopp om 15 miljarder kronor. För att undvika att de första köpen av reala svenska statsobligationer sker under sommaren, då aktiviteten på marknaden vanligtvis är lägre än under resten av året, påbörjas köpen av reala statsobligationer i juni. Riksbankens sammantagna köp av nominella och reala svenska statsobligationer enligt detta beslut och tidigare beslut kommer därmed att uppgå till 245 miljarder kronor vid årets slut. Detta motsvarar cirka 37 procent av den utestående volymen av nominella svenska statsobligationer och cirka 9 procent av den utestående volymen av reala svenska statsobligationer i svenska kronor på den svenska marknaden. Innehavet av statsobligationerna ska redovisas till marknadsvärde i Riksbankens balansräkning. Riksbankens innehav av reala svenska statsobligationer kommer över tid att förfalla till återbetalning. Innehavet ger därtill upphov till intäkter i form av kupongbetalningar. Om inga återinvesteringar görs kommer både Riksbankens innehav av reala svenska statsobligationer och banksystemets likviditetsöverskott gentemot Riksbanken att minska. För att upprätthålla expansiviteten i penningpolitiken bör Riksbanken som ytterligare en kompletterande 2 [6]

penningpolitisk åtgärd löpande återinvestera de mottagna återbetalningarna vid förfall och kupongerna. Detta bör ske genom att Riksbanken tills vidare återinvesterar de mottagna medlen genom att köpa reala svenska statsobligationer utöver de obligationsköp som direktionen fastställer genom detta beslut och kan komma att besluta om i framtiden. Återinvesteringar i reala svenska statsobligationer kommer därmed att ske på ett sätt som motsvarar återinvesteringar i nominella svenska statsobligationer av mottagna kuponger från och återbetalningar vid förfall av Riksbankens innehav av nominella svenska statsobligationer enligt direktionens beslut den 10 februari 2016. Som ett resultat av dessa återinvesteringar kan Riksbankens innehav av svenska statsobligationer komma att öka något över tid. De nu aktuella köpen och återinvesteringarna bör kunna omfatta nominella och reala svenska statsobligationer med löptider upp till 25 år för att ge ett brett genomslag på räntebildningen. Köpen och återinvesteringarna bör ske genom anbudsförfarande via en elektronisk plattform där Riksbankens penningpolitiska motparter samt Riksgäldskontorets nuvarande återförsäljare av statsobligationer ges möjlighet att delta. På så sätt blir prissättningen och fördelningen av Riksbankens transaktioner transparent för marknaden. Dessutom är anbudsförfarandet ett ändamålsenligt sätt att åstadkomma en effektiv implementering av de aktuella penningpolitiska åtgärderna med hänsyn tagen till rådande förhållanden på marknaden för nominella respektive reala svenska statsobligationer. Det bedöms vara lämpligt att Riksbankens köp av och återinvesteringar i statsobligationer även fortsättningsvis genomförs veckovis och på andrahandsmarknaden. Riksbankens motparter i anbudsförfaranden ska enligt villkoren för dessa se till att köpen inte omfattar obligationer som motparterna införskaffat direkt från Riksgäldskontoret i syftet att sälja dem till Riksbanken. Med hänsyn till att köpen och återinvesteringarna inte bör ske i direkt anslutning till Riksgäldskontorets emissioner på primärmarknaden kan det även vara lämpligt att genomföra köp av nominella statsobligationer respektive köp av och återinvesteringar i reala svenska statsobligationer vid olika dagar. Dessutom kan det bli aktuellt med färre antal anbudstillfällen avseende såväl nominella som reala statsobligationer under sommaren. De aktuella köpen och återinvesteringarna är penningpolitiskt motiverade enligt vad som framgår ovan. De bedöms vara förenliga med tillämpliga bestämmelser om förbud mot monetär finansiering, jfr EU-domstolens dom den 16 juni 2015 i målet C-62/14 Gauweiler m.fl. De närmare detaljerna rörande villkoren för, och information om, Riksbankens köp av och återinvesteringar i obligationerna bör beslutas av chefen för avdelningen för marknader efter samråd med chefen för avdelningen för penningpolitik. På samma sätt som vid en reporäntesänkning medför Riksbankens köp av såväl nominella som reala svenska statsobligationer att det allmänna ränteläget pressas ned. Direktionens bedömning är sammantaget att även om det går allt bättre för svensk ekonomi behövs fortsatta köp av värdepapper. Detta för att inte äventyra konjunkturåterhämtningen och för att minska risken att inflationen blir för låg. Direktionen har en fortsatt hög beredskap att göra penningpolitiken ännu mer expansiv om så skulle behövas. Detta gäller även mellan de ordinarie penningpolitiska mötena. Det finns fortfarande möjligheter att sänka reporäntan ytterligare, vilket avspeglas i reporäntebanan. Om det skulle behövas kan Riksbanken också vidta åtgärder i det penningpolitiska styrsystemet för att understödja den förda penningpolitiken. Därtill kan köpen av värdepapper utökas, till exempel genom ytterligare köp av nominella och reala statsobligationer. Riksbanken står samtidigt beredd att intervenera på valutamarknaden, om kronan stärks så snabbt att det hotar inflationsuppgången. Möjligheten finns också att 3 [6]

lansera ett program för utlåning till företag via bankerna, även om företagens goda finansieringsmöjligheter inte talar för att det behövs i nuläget. 4 [6]

Bilaga Fakta om Riksbankens köp av nominella och reala svenska statsobligationer som genomförs under juli december 2016 respektive under juni december 2016 och återinvesteringar i reala svenska statsobligationer i enlighet vad som följer av tillämpliga allmänna villkor. Totalt nominellt belopp: 30 miljarder kronor i nominella svenska statsobligationer 15 miljarder kronor i reala svenska statsobligationer Riksbankens återinvesteringar begränsas inte till ett förutbestämt nominellt belopp. I stället avgörs återinvesteringarnas storlek utifrån de belopp som Riksbanken mottar i form av återbetalningar vid förfall och kuponger hänförliga till Riksbankens innehav av reala svenska statsobligationer. Typ av värdepapper: Reala och nominella obligationer utgivna i svenska kronor av svenska staten genom Riksgäldskontoret. Mottagna kuponger från och återbetalningar vid förfall av Riksbankens innehav av reala svenska statsobligationer återinvesteras i reala svenska obligationer. Anbudstillfällen: Annonsering av närmare villkor för respektive köp: Form för köp: Behöriga anbudsgivare: Form för anbud: Lägsta anbud Högsta anbud: För nominella svenska statsobligationer normalt torsdagar och för reala svenska statsobligationer normalt fredagar. Särskilda villkor publiceras minst fyra bankdagar före respektive Anbudstillfälle. Anbudsförfarande, flerprismetoden, differentierad prissättning vid tilldelning. De av Riksbankens penningpolitiska motparter samt nuvarande återförsäljare av nominella respektive reala svenska statsobligationer till Riksgäldskontoret som enligt tillämpliga allmänna villkor är behöriga att delta som anbudsgivare. Om anbudsgivaren inte är en av Riksbankens penningpolitiska motparter men uppfyller kravet på att vara återförsäljare av obligation som omfattas av ett anbudsförfarande får anbudsgivaren lämna anbud i det aktuella anbudsförfarandet endast i den del av förfarandet som avser sådan obligation. Bud på ränta och volym lämnas via Bloomberg Bond Auction System mellan klockan 9.00 och 10.00 på dagen för aktuellt Anbudstillfälle. Anbud ska vara på lägst 50 miljoner kronor. Varje anbudsgivare kan lämna flera anbud. Inget enskilt anbud får överstiga den totala volymen som efterfrågas av Riksbanken vid varje Anbudstillfälle. 5 [6]

Tilldelning: Likvid och leverans: Normalt 10 minuter efter den senaste tidpunkten för lämnande av anbud. Ska ske andra bankdagen efter aktuellt Anbudstillfälle i Euroclear Swedens värdepappersavvecklingssystem. Motpart är skyldig att tillse att de obligationer som motparten levererar till Riksbanken inte har införskaffats från Riksgäldskontoret för att fullgöra leveransen. Allmänna villkor: Allmänna Villkor för Riksbankens köp av statsobligationer genom anbudsförfarande 2016:1, daterade den 21 april 2016, med förbehåll för vad som följer av punkt 8 i de allmänna villkoren (se Riksbankens webbplats). 6 [6]