Sammanfattning av Våldsförebyggande konferens med särskilt fokus på unga och utövare 25 november 2015 på Elite Park Avenue Hotel i Göteborg Inledning 25 november 2015 arrangerade Social resursförvaltning, Göteborgs Stad, en konferens om våldsförebyggande arbete med särskilt fokus på unga och utövare. Cirka 250 personer deltog i konferensen. Moderator Eva Lindstrand, utvecklingsledare Sexuell hälsa/hivprevention, Social resursförvaltning, inleder tillsammans med Katarina Idegård och Ewa Fransson, utvecklingsledare Dialoga. Därefter inleder Eva-Marie Kjellström, planeringsledare mänskliga rättigheter Stadsledningskontoret, sitt anförande om jämställdhet och våldsförebyggande arbete i Göteborgs Stad. Hon betonar vikten av att arbeta mer långsiktigt med universella insatser som riktar sig till en bred allmänhet. Det finns olika styrande dokument i staden som anger ramarna för hur arbetet ska bedrivas. Kommunfullmäktiges budget är det mest övergripande dokumentet. Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer är synkroniserad med redan framtagna policys och program som staden har vilket ger det våldsförebyggande arbetet en extra skjuts, säger Eva-Marie. Vad är våld? Anders Sandberg, utvecklingsledare Dialoga, berättar om vad våld är och lyfter olika typer av våld som fysiskt, psykiskt, sexuellt, eller ekonomiskt våld m.fl. Han nämner också två definitioner av våld: Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor (FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor, art 1.) Våld är varje handling som genom att den skrämmer, smärtar, skadar eller kränker försöker påverka annan person att göra något mot sin vilja eller avstå att göra något den vill (Per Isdal, Alternativ til vold.) Moderator Eva Lindstrand. Katarina Idegård och Ewa Fransson arrangerade dagen.
För att arbeta med våldet behöver vi dels förstå det men också förstå vad det är vi jobbar med och emot, säger Anders Sandberg. Anders pekar också på vikten av att fråga om våld eftersom man inte vet vad människor har för erfarenheter. Det är långt ifrån alltid som man faktiskt vet vem man har framför sig på individnivå. Försök att komma ihåg det nästa gång du sitter ner med en klient, granne eller medmänniska, säger han. Inget att vänta på Magnus Loftsson, legitimerad psykolog från Våldspreventivt centrum, presenterar handboken Inget att vänta på som handlar om män, maskulinitet, normer Anders Sandberg om olika våldsdefinitioner. och hur man kan förebygga mäns våld. Syftet med Inget att vänta på är att samla forskning och erfarenheter kring våldsprevention och göra det tillgängligt och tillämpbart för fler än forskarna själva. Det görs genom en modell som bygger på fem steg för förändring: Steg 1: Forma ett lämpligt team Steg 2: Beskriv våld som problem Steg 3: Identifiera en förändringsidé Steg 4: Utveckla det som fungerar Steg 5: Sprid, dela och integrera mera Magnus Loftsson presenterar de två metoderna MVP och BitB. Magnus visar filmklipp och beskriver grundproblemet med kopplingen män, våld och maskulinitet. Han menar att det är mycket runtomkring oss i samhället som formar våra föreställningar om vad det innebär att vara man. Tv, film, spel, idrott, osv. Män och våld är normaliserat och det är ett stort problem. Vad är grundproblemet och hur kan vi påverka detta? frågar Magnus. Därefter beskriver han de två metoderna MVP och BitB vilka har fokus på och genomförs tillsammans med unga människor. Ett exempel på en förändringsidé är åskådarfokus. Istället för att peka uttalat på män som förövare och på kvinnor som offer, kan man låta detta finnas som en fond och prata om alla som åskådare. Hur får vi fler att bli aktiva åskådare?
MVP övergripande syfte Höja vår medvetenhet om killars och mäns våld. Ökad kunskap hjälper oss att förstå att våld är så mycket mer än fysiskt våld. Utmana vedertagna normer kring kön, relationer och våld. För att kunna ut mana vedertagna normer behövs reflekterande samtal i trygga sammanhang vilket programmet ska bistå med. Inspirera oss till att motivera andra att gripa in. Genom att vi pratar om hur vi kan lägga oss i säkert, kanske vi börjar göra det ännu mer än idag och därigenom påverkar andra att göra detsamma. BitB övergripande mål BitB har mer åskådarfokus jämfört med MVP och där ger man alla en möjlighet att vara aktiva. Ett exempel är genom empatiövningar där deltagarna får diskutera olika scenarion tillsammans, berättar Magnus. Doing and undoing gender: Community-based domestic violence perpetrator programmes in the UK Förstå begreppet åskådaringripande Kunna identifiera en skala av problematiska sexuella beteenden Utveckla empati för överlevare av sexuellt våld Förstå sin roll i åskådaringripanden och göra ett åtagande att ingripa före, under och/eller efter någon utsatts för sexuellt våld Förstå sina egna barriärer för att ingripa som åskådare och få verktyg för att överkomma dessa hinder Utveckla färdigheter för att ingripa som åskådare Julia Downes, lektor i kriminologi och socialpolitik vid The Open University i Storbritannien redovisar forskningsresultat från Project Mirabal, i vilket hon varit delaktig i mellan 2011 och 2014. Project Mirabal syftade till att undersöka hur kommunala program för våldsutövare kan minska användandet av våld och öka säkerheten och friheten för kvinnor och barn. I projektet har totalt cirka 600 personer (våldsutövare och kvinnor utsatta för våld) intervjuats för att försöka mäta förmågan till förändring hos våldsutövarna. Intervjuerna har skett både per telefon och vid personliga möten. Generellt var männen skeptiska till sin förmåga att förändras, säger Julia Downes men visar samtidigt på flera exempel där männen förändrat sitt beteende. Nedanstående citat ur undersökningen visar på detta.
Julia Downes presenterar forskningsresultat från Project Mirabal. It has opened me up as a person. I feel more comfortable around men and women and I m more open, my heart is more open, I feel good within myself [ ] I still want the love and togetherness. [New partner] has three children and I can see now that she has got her children and she has got to do things with her children and I accept it more now. I m not like me, me, me, I m more like them and we re all together. It s more of a together thing rather than I need this, I need that, there s none of that anymore. (Dexter) Efter lunch fick deltagarna ta del av en kulturakt som bestod av den indiska dansen Kathak. Därefter skildes de åt för att gå på olika valbara seminarier. Valbara seminarier How can we better engage with gender within violence interventions and prevention strategies? Julia Downes, The Open University (UK).
Att arbeta proaktivt och reaktivt med våld i skolan Gunnel Falck, utvecklingsledare Ung & Trygg, Social resursförvaltning. Familjelyftet - en mötesplats för förändringsarbete i skolan Stefan Ljung och Maria Forsgren, projektsamordnare SDF Östra Göteborg. Kan vi minska våldet med 90% på 34 år? Lina Lundborg, socionom och verksamhetsutvecklare inom Borås Stad och Sofie Kindahl, projektsamordnare Män för jämställdhet. Deltagarna fick fylla på med energi i pauserna. Genus och jämställdhet i förskolan Christina Rekstad och Gittis Berndtsdotter Ahlén, förskolechefer SDF Majorna Linné.
Normer, värde och värdighet i bemötandet av våldsutsatta Seroj Ghazarian, utvecklingsledare mänskliga rättigheter Göteborgs Stad, är med på konferensen för att prata värdegrund, värderingar, normer och bemötande. Värdegrund är det vi tycker är rätt eller fel. Gott och ont. Och det är oerhört normativt! Men frågan vi måste ställa oss är är min värdegrund inkluderande eller exkluderande? säger Seroj. Han förklarar vad normer är och hur de skapas. Exkluderande normer leder till ojämlikheter i status, makt, betydelse och inflytande hos människor i samhället. Därför är det viktigt att ha ett normkritiskt förhållningssätt. Seroj tipsar om att se över normerna Seroj Ghazarian om inkluderande och exkluderande värdegrund. på sin egen arbetsplats eller i sin organisation, t.ex. genom att fundera över hur blanketter är formulerade, eller hur man uttrycker sig på olika webbsidor, osv. Politisk reflektion och avslutning Mariya Voyvodovva (s) avslutar dagen. Mariya Voyvodovva, biträdande kommunalråd (s) med ansvar för kultur, ungdomsfrågor och mänskliga rättigheter, avslutar dagen. Även Mariya framåller vikten av att arbeta normkritiskt. Det är en väldigt viktig fråga för oss att prioritera i Göteborgs Stad framöver, säger hon. Mariya nämner Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer och hur viktig den är i det våldsförebyggande arbetet. Det är en viktig plan som ska konkretiseras i varje stadsdel. En utmaning blir att bryta ner den på lokal nivå. Det är viktigt att vi samarbetar då våld är något som berör oss alla. Mariya beskriver att det i planen finns många viktiga utvecklingsområden där ett förebyggande perspektiv kommer in, och att det krävs ett aktivt arbete från alla stadsdelar och det civila samhället. Dokumentationen är gjord av Malin Sand.