Delårsrapport Januari-augusti 2011 Arjeplogs kommun
Innehållsförteckning Delårsrapporten omfattar all kommunal verksamhet och nämnder. Bolag och stiftelser är ej medtagna. Rapporten är indelad i fyra huvuddelar, där den första delen; förvaltningsberättelse, avser utfall för perioden januari-augusti. Resterande delar; måluppfyllelse kommunstyrelsen, ekonomisk prognos samt nämndernas måluppfyllelse är bedömd måluppfyllelse och resultat vid årets slut. Varje nämnd har gjort en egen delårsuppföljning, där den som är intresserad får en djupare information. Respektive nämnds delårsuppföljning hittar man via nämndens hemsida. Arjeplog kommuns delårsrapport publiceras varje år på vår hemsida, www.arjeplog.se. Förvaltningsberättelse januari-augusti... 3 Finansiell analys... 5 Prognos Måluppfyllelse 2011... 8 Ekonomisk prognos... 15 Prognos av måluppfyllelse nämnder... 18 Redovisningsprinciper... 26
Förvaltningsberättelse januari-augusti Omvärldsfaktorer Hållbar utveckling är ett centralt begrepp för kommunens långsiktiga planering. I begreppet hållbar utveckling finns tre aspekter: Social, Ekonomisk och Ekologisk hållbarhet. De tre hållbarhetsperspektiven är lika viktiga och ömsesidiga beroende av varandra och omvärldsanalysen har sin utgångspunkt från dessa. Social hållbarhet Befolkning Befolkningen i Arjeplogs kommun har minskat med 28 personer under årets sju första månader. Per 31 juli uppgick invånarantalet till 3 133 personer. Enligt årets budget skall befolkningen vara oförändrad i förhållande till 2010. I jämförelse till samma period föregående år uppgick befolkningen till 3 137 personer. Fram till och med första november 2010 ökade befolkningen med 37 personer till 3 174 personer. Om vi har samma trend som föregående år håller sig befolkningssiffran relativt bra. I år har dock välkomstbonusen upphört och hur det kommer att påverka årets befolkningssiffra återstår att se. Glädjande är att vi för samtliga månader mars- juli har ett positivt födelseöverskott, trenden brukar vara att vi har ett negativt födelseöverskott, dvs att det dör fler än vad det föds. Fram till och med juli föddes 23 barn. Motsvarande siffra föregående år var 20 barn. Sysselsättningsutveckling Den öppna arbetslösheten per sista augusti uppgick till 3,0 %. Detta är en minskning i förhållande till årsskiftet med 1,7 %-enheter. Andelen sökande i program med aktivitetsstöd uppgick till 2,3 %, viket är en minskning sedan december med 1,4 %-enheter. Den genomsnittliga arbetslösheten i länet uppgick per sista augusti till 3,7 %. I riket uppgick motsvarande till 3,6 %. Den öppna arbetslösheten för riket beräknas uppgå till i genomsnitt 7,7 procent 2012 jämfört med 7,6 procent i år. Att ökningen inte blir större förklaras av att ett antal personer väljer att lämna eller inte träda in i arbetskraften när chanserna att få arbete minskar. Ekonomisk hållbarhet Samhällsekonomi De senaste veckornas turbulens på de finansiella marknaderna har tillsammans med oväntat svag statistik från bland annat USA medfört att vi justerat ned vår bild av den svenska ekonomins utveckling 2012. Därmed får kommunerna och landstingen räkna med att skatteintäkterna de närmaste åren ökar långsammare än tidigare beräknat. Till en del kompenseras detta av att prisökningarna beräknas bli lägre. Den senaste skatteprognosen visar på att Arjeplogs kommun kommer att stå inför minskade intäkter vad gäller skatter och statsbidrag. Detta ställer stora krav på kommunen för att få en ekonomi i balans. Ekologisk hållbarhet Verksamhet inom ramen för ekosystemets gränser Kommunen har erhållit bidrag från Energimyndigheten för att arbeta med samordning av energieffektivisering och annat strategiskt energi- och klimatarbete. Ett prioriterat område är effektivisering inom fjärrvärmeverksamheten. Vid all upphandling ska miljökriterier, natur, miljö-, hälso- och arbetsmiljöaspekter vägas in vid utvärdering av anbud. Miljöstyrningsrådets EKU-verktygsförslag till miljökriterier ska tillämpas vid upphandling. 3
Medarbetarstatistik Tertial 2 2011-08-31 2010-08-31 Förändring Tillsvidareanställda 324 324 0 Tillsvidareanställda/månad i medeltal 325 332-7 Kvinnor 77,2% 75,3% 1,9% Män 22,8% 24,7% -1,9% I nedanstående tabell redovisas förändringen av sjukfrånvaron 2011-08-31 2010-12-31 Förändring 2010-08-31 Total sjukfrånvaro 5,6% 5,4% 0,2% 5,0% varav långtidssjukfrånvaro * 58,8% 54,1% 4,7% 52,4% sjukfrånvaro män 3,6% 4,3% -0,7% 4,3% sjukfrånvaro kvinnor 6,2% 5,9% 0,3% 5,2% anställda - 29 år 2,4% 3,4% -1,0% 3,4% anställda 30-49 år 7,0% 6,9% 0,1% 6,0% anställda 50 år - 5,6% 4,9% 0,7% 4,6% * Med långtidssjukfrånvaro avses sjukfrånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer I redovisningen nedan ser vi fördelningen per nämnd. Både socialnämnden och Miljö- Bygg och Räddningsnämnden har minskat sin totala sjukfrånvaro men vad gäller socialnämnden så har långtidssjukfrånvaron ökat. Vi kan även se att sjukfrånvaron inom kommunstyrelsen ökat samtidigt som långtidssjukfrånvaron har minskat medan både den totala sjukfrånvaron och långtidssjukfrånvaron ökat kraftigt inom Barn- och utbildningsnämnden. Kommunen anlitar Pitehälsan AB vid rehabutredningar. * 2011-08-31 Alla KS BUN SOC MBR Total sjukfrånvaro 5,7% 4,7% 7,8% 5,1% 0,6% varav långtidssjukfrånvaro ** 58,9% 50,3% 65,0% 56,5% 0,0% 2010-08-31 Alla KS BUN SOC MBR Total sjukfrånvaro 5,0% 3,5% 5,6% 5,2% 1,5% varav långtidssjukfrånvaro ** 53,3% 61,9% 55,9% 50,9% 0,0% * Då siffrorna på nämndsnivå är uttagna vid senare tillfälle i förhållande till redovisningen för hela kommunen skiljer sig siffrorna något då vi fått in ytterligare lönekörningar i systemet. ** Med långtidssjukfrånvaro avses sjukfrånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer 4
Finansiell analys Periodresultatet för kommunen visar på ett positivt resultat om 1 181 tkr. Vid jämförelse mot samma period föregående år, är periodresultatet innevarande år 74 tkr sämre. Verksamhetens intäkter har ökat med 2,7 % och kostnaderna har ökat med 2,8 %. De finansiella posterna har ökat med 651 tkr jämfört med samma period föregående år. Skatteintäkter och generella statsbidrag har ökat med 3 %. Kommunens resultaträkning perioden januari-augusti Samtliga belopp i Tkr Utfall Janaug 2011 aug Utfall Jan- 2010 Budget Helår 2011 Utfall Helår 2010 Verksamhetens intäkter 65 600 63 870 102 505 102 648 Verksamhetens kostnader -171 344-166 624-261 167-260 176 Avskrivningar -8 602-8 517-12 600-13 437 Verksamhetens nettokostnader -114 346-111 271-171 262-170 965 Skatteintäkter 78 432 72 896 115 837 108 715 Generella statsbidrag och utjämning 38 157 40 041 56 508 61 016 Finansiella intäkter 312 87 380 296 Finansiella kostnader -1 374-498 -1 520-1 276 Resultat efter finansiella poster 1 181 1 255-57 -2 214 5
Driftsredovisning januari-augusti (Tkr) Utfall janaug 2011 Utfall janaug 2010 Budget Helår 2011 Utfall helår 2010 Kommunstyrelsens vht omr* -32 678-34 967-49 794-53 934 Barn- och utbildningsnämnden -38 918-36 764-62 711-58 853 Socialnämnden -51 122-47 922-72 510-71 634 Miljö-, Bygg och Räddningsnämnd -2 710-2 784-5 363-5 427 Summa styrelser nämnder -125 428-122 437-190 378-189 848 Interkommunala avgifter BST 9 040 9 828 19 110 18 473 Bidrag flyktingmottagning 11 905 11 329 15 415 16 515 Årets pensionsutgift -2 639-2 033-3 150-3 090 Momsbidrag köp av verksamhet 137 97 193 Justering arbetsgivaravgifter 319 143 556 Avskrivningar fordringar -14-70 -50-216 Övriga finansiella kostnader/intäkter 976 479 485-23 Reavinst/förluster Avgångsersättningar -40-90 -94-90 Planenliga avskrivningar -8 602-8 517-12 600-13 436 Nettokostnader -114 346-111 271-171 262-170 966 Skatteintäkter 78 432 72 896 115 837 108 715 Generella statsbidrag o utjämning 38 157 40 041 56 508 61 016 Finansiella intäkter 312 87 380 297 Finansiella kostnader -1 374-498 -1 520-1 276 Resultat efter finansiella poster 1 181 1 255-57 -2 214 Kommunstyrelsens verksamhetsområde innehåller Kommunledningsförvaltning, Samhällsutvecklingförvaltning, Överförmyndare och Politisk verksamhet Politisk verksamhet -8 189-8 083-11 504-12 549 Kommunledningsförvaltning -8 811-10 057-13 183-15 685 Samhällsutvecklingförvaltning exkl MBR -15 346-16 437-25 013-25 574 Överförmyndare -332-390 -94-126 Summa Kommunstyrelsens vht omr -32 678-34 967-49 794-53 934 Kommunens balansräkning Samtliga belopp i Tkr Utfall Janaug 2011 Utfall Janaug 2010 Budget Helår 2011 Utfall Helår 2010 Tillgångar Anläggningstillgångar 217 393 222 023 217 727 210 245 Omsättningstillgångar 20 221 18 354 41 186 41 186 Likvida medel 36 774 0 5 963 Summa Tillgångar 237 650 241 151 258 913 257 394 Eget kapital, skulder och avsättningar Eget kapital 134 443 137 030 133 205 133 262 Avsättningar pensioner 10 412 9 383 10 574 10 274 Långfristiga skulder 54 556 61 454 55 217 53 941 Kortfristiga skulder 38 239 33 284 59 917 59 917 Summa eget kapital och skulder 237 650 241 151 258 913 257 394 6
Kommunens likviditet och låneskuld Kommunens likvida medel uppgick vid utgången av augusti månad till 36 tkr samt att 5 550 tkr av checkkrediten och koncernkontot nyttjades. Kommunen är tillsammans med bolag och stiftelser ägare till kommunkoncernens likvida medel, vilket innebär att när en negativ likviditet uppstår kan kommunen till viss del nyttja dessa medel istället för att lånefinansiera investeringar. Kommunens totala skulder och avsättningar uppgår till 103 207 tkr, vilket är en minskning med 914 tkr jämfört med samma period föregående år. Resultaträkning koncernens stiftelser och bolag Stiftelsen Arjeploghus Stiftelsen Silvermuseet Intäkter 13 650 4 454 Stiftelsen Arjeplogs Turism Dr Einar Wallquists minnesfond Kraja AB Kostnader -9 996-4 293 Vilande Vilande Vilande Avskrvningar -1 451 0 Resultat före finansiella intäkter och kostnader 2 203 161 0 0 0 Finansiella intäkter 4 122 Finansiella kostnader -1 492-2 Resultat efter finansiella poster 715 281 0 0 0 7
Prognos Måluppfyllelse 2011 Strategiskt perspektiv Utveckling En kommun i utveckling som befrämjar en positiv befolknings- och näringslivsutveckling inom de resurser kommunen förfogar över Framgångsfaktorer Företagsklimat Mål (nyckeltal) Kontinuerligt arbeta med att utveckla den kommunala organisationen så att den medverkar till att främja näringslivsutveckling. För 2011 skall företagsklimatet i Arjeplog ligga bland de 100 bästa i landet Skapa en medvetenhet hos medarbetarna hur attityder och servicegrad påvervkar näringsidkarnas syn på kommunen. Använda såväl kulturarvet som ett rikt kulturliv som en del i det strategiska tillväxtprogrammet. Infrastruktur Attraktiv bostadsort Arbeta aktivt med infrastrukturfrågor så detta inte bli ett hinder för utveckling Genom samverkan mellan kommun-, landsting- och statlig sektor samt näringsliv skapa förutsättningar för goda rekryteringar Påbörja planeringen inför de stora pensionsavgångarna Medborgare/brukare En framtidskommun med hög livskvalitet och god folkhälsa Marknadsföring Service Bemötande Tillgänglighet Livskvalitet i toppklass Jämlikhet Färdigställa det pågående detaljplanearbetet för attraktiva tomter Om förutsättningarna att producera egen miljövänlig el bedöms ge ekonomiska fördelar ska kommunen teckna avtal om vindkraft. Långsiktigt öka andelen miljövänlig energi En aktuell, tilltalande och lättillgänglig hemsida och en långsiktig differentierad marknads - och aktivitetsplan. De som bor, vistas och verkar i Arjeplogs kommun är nöjda med den kommunala servicen i de mätningar som görs Varje kommunmedborgare ska kunna lita på att alla blir behandlade och bedömda efter samma kriterier oberoende var man bor eller vilken tjänsteman man träffar Stärka delaktigheten hos medborgarna och skapa nya arenor bland annat genom att ta vara på den tekniska utvecklingen som sker och efterfrågas. Återkoppling skall ske inom 24 timmar Skapa förutsättningar för en attraktiv livsmiljö och ett tolerant samhällsklimat samt stärka/främja medborgarnas kunskap om sambandet mellan livsstil och hälsa Arjeplogs kommun skall uppfylla kraven på en säker och trygg kommun Medvetandegöra fördelarna med att bo ien fjällnära kommun I kommunens försorg skall god och näringsriktig mat produceras Verka för att kommunens jämställdhetspolicy efterlevs Målet kommer att uppnås vid årets slut Målet kommer delvis att uppnås vid årets slut Målet kommer ej att uppnås vid årets slut 8
Strategiskt perspektiv Framgångsfaktorer Mål (nyckeltal) Medarbetare/arbetssätt Arjeplogs kommun är en Bra ledarskap Skapa en ledarskapspolicy som definierar kommunens krav på gott ledarskap attraktiv arbetsgivare och våra medarbetare arbetar Bra medarbetarskap Skapa en medarbetarpolicy som definierar kommunens krav på medarbetarskap med medborgaren/kunden i Arbetssätt fokus Oavsett vilken roll den anställde har skall arbetet präglas av de mål som finns uppsatta för framgångsfaktorerna service, bemötande och tillgänglighet Ekonomi God ekonomisk hushållning Bra arbetsliv Ekonomi i balans God kapacitet att möta finansiella svårigheter på sikt God kontroll över den ekonomiska utvecklingen Medarbetarna känner trivsel, delaktighet och kan utvecklas i sitt arbete Frisknärvaron skall öka med 10 % Öka andelen heltidsanställda Det långsiktiga resultatet skall vara > 0. I konflikt mellan mål och medel är det medlen som styr. Arbeta långsiktigt med att nyttja såväl personella som finansiella resurser på effektivaste sätt, samt sätta fokus på vad som är förvaltningens primära arbetsuppgifter. Sträva efter att återställa likviditeten för att inte behöva låna för framtida kostnader Utveckla kvaliteten på uppföljningsarbetet och prognossäkerheten så att beslut fattas på rätt grunder Målet kommer att uppnås vid årets slut Målet kommer delvis att uppnås vid årets slut Målet kommer ej att uppnås vid årets slut På följande sidor redovisas en analys av måluppfyllelsen av de kommunövergripande målen. 9
Utveckling Mål 2011 Analys Kontinuerligt arbeta med att utveckla den Målet med att ligga bland de 100 bästa i landet vad gäller kommunala organisationen så att den företagsklimat kommer sannolikt ej att uppnås under medverkar till att främja innevarande år. Kommunen har skapat en utvecklingsenhet näringslivsutveckling. För 2011 skall som jobbar aktivt med frågor som berör näringslivet och företagsklimatet i Arjeplog ligga bland de utvecklingen i kommunen. 100 bästa i landet Skapa en medvetenhet hos medarbetarna hur attityder och servicegrad påverkar näringsidkarnas syn på kommunen. Använda såväl kulturarvet som ett rikt kulturliv som en del i det strategiska tillväxtprogrammet. Arbeta aktivt med infrastrukturfrågor så detta inte blir ett hinder för utveckling Frågan är aktuell och diskuteras i ledningsgruppen men det är fortfarande ett utvecklingsområde och en levande fråga som ständigt måste arbetas med för att det skall genomsyra hela organisationen. En medarbetarpolicy är framtagen och kommer att presenteras under hösten. Under året har utvecklingsenheten kommit på plats, vilket förstärker det arbete som redan pågår. Under året har även en samisk koordinator anställts som jobbar med att integrera det samiska kulturarvet inom barn- och äldreomsorg. Detta har även skapat möjligheter för övriga medborgare att delta i vissa aktiviteter. Dessa frågor arbetas aktivt med i olika forum. Under våren ägde ett möte som behandlade översiktsplan rum. Inbjudna till detta möte var näringsidkare i kommunen, Länsstyrelsen, samebyarna samt tjänstemän och politiker. Genom samverkan mellan kommun-, I samband med rekryteringar förs dialoger med övriga landsting- och statlig sektor samt organisationer. Vi tittar även aktivt på näringsliv skapa förutsättningar för goda samordningsmöjligheter med, i första hand, våra rekryteringar grannkommuner. Påbörja planeringen inför de stora pensionsavgångarna Färdigställa det pågående detaljplanearbetet för attraktiva tomter Om förutsättningarna att producera egen miljövänlig el bedöms ge ekonomiska fördelar ska kommunen teckna avtal om vindkraft. Långsiktigt öka andelen miljövänlig energi En aktuell, tilltalande och lättillgänglig hemsida och en långsiktig differentierad marknads- och aktivitetsplan. En kartläggning har gjorts som visar på stora pensionsavgångar framgent. Arbetet med bibållen kompetensförsörjning har dock inte påbörjats i någon större omfattning Arbetet ingår i det stora översiktsplanearbetet som beräknas vara klart tidigast februari 2012. Någon beräkning som visar på ekonomiska fördelar har ännu inte kunnat presenteras Något aktivt arbete avseende detta är inte påbörjat Arbetet med hemsidan kommer att kräva en ny teknisk plattform. Sammanfattningsvis Sammanfattningsvis kan vi konstatera att vi inte kommer att uppnå samtliga uppsatta mål. Vi tar med oss denna erfarenhet till kommande målarbeten, där det är viktigt att vi har mål som är mätbara och realistiska. Målstyrningen skall vara ett verktyg som skall driva arbetet framåt och därför är det viktigt att det inte blir för många mål så vi tappar fokus från de viktiga frågorna. Vi kan dock konstatera att arbetet har påbörjats inom många av utvecklingsfrågorna men vi kommer inte att uppnå målen fullt ut under innevarande år. Under juni arrangerade kommunen tillsammans med Sparbanken Nord en inspirationsdag med temat tillväxt. Inbjudna kommuner var Arvidsjaur, Malå 10
och Sorsele. Arjeplogs kommun har fått beviljat sk LONA-pengar (totalt 1 895 tkr). LONA-pengarna ska användas för satsningar på lokala naturvårdsprojekt, och en stor del av pengarna går till föreningar runt om i kommunen. Bland annat har Slagnäs Samfällighetsförening beviljats 430 tkr för att skapa en spångad vandringsled vid Slagnäsforsen, samt restaurera en ruin av ett fiskehus, som tidigare använts vid fångst av strömsik. Pengarna kommer även att användas till att bygga en grillkåta inom barnomsorgen. 11
Medborgare/brukare Mål 2011 Analys De som bor, vistas och verkar i Arjeplogs Någon mätning har ännu inte planerats kommun är nöjda med den kommunala servicen i de mätningar som görs Varje kommunmedborgare ska kunna lita på att alla blir behandlade och bedömda efter samma kriterier oberoende var man bor eller vilken tjänsteman man träffar Detta är en fråga som är ständigt återkommande och likabehandlingsprincipen skall genomsyra allt det kommunala arbetet. Ett förslag till medarbetarpolicy är framtagen och kommer att presenteras under hösten. Stärka delaktigheten hos medborgarna Ett förbättringsområde där stor fokus i dagsläget är att få och skapa nya arenor bland annat genom hemsidan publicerad. att ta vara på den tekniska utvecklingen som sker och efterfrågas. Återkoppling skall ske inom 24 timmar Skapa förutsättningar för en attraktiv livsmiljö och ett tolerant samhällsklimat samt stärka/främja medborgarnas kunskap om sambandet mellan livsstil och hälsa Arjeplogs kommun skall uppfylla kraven på en säker och trygg kommun Medvetandegöra fördelarna med att bo i en fjällnära kommun I kommunens försorg skall god och näringsriktig mat produceras Verka för att kommunens jämställdhetspolicy efterlevs Fortsatta satsningar sker på bland annat Vaukaleden och Renberget. Vidare undersöks möjligheterna till en skidstadion. En ny ansökan har skickats in och vi väntar på besked I informatörernas arbete ingår att profilera Arjeplog Kommunens kök har fått utmärkelsen för att ha den bästa maten i landet. Ett område där vi kan bli bättre och utveckla mer när vi står inför framtida rekryteringar Sammanfattningsvis Vi kan konstatera att en del av arbetet inom detta område redan är påbörjat. Ett utvecklingsområde är undersökningar som riktar sig gentemot våra medborgare/brukare för att på så sätt få signaler om förbättringsområden. Kommunen har anmält intresse av att vara med i Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK). Detta gör att vi kan mäta oss gentemot andra kommuner både vad gäller mjuka och hårda värden. Det är viktigt när vi pratar kvalitet och resursfördelning. 12
Medarbetare/arbetssätt Mål 2011 Analys Skapa en ledarskapspolicy som Ett förslag till ledarskapspolicy är framtagen och kommer definierar kommunens krav på gott att presenteras under hösten. ledarskap Skapa en medarbetarpolicy som definierar kommunens krav på medarbetarskap Oavsett vilken roll den anställde har skall arbetet präglas av de mål som finns uppsatta för framgångsfaktorerna service, bemötande och tillgänglighet Medarbetarna känner trivsel, delaktighet och kan utvecklas i sitt arbete Frisknärvaron skall öka med 10 % Öka andelen heltidsanställda Ett förslag till medarbetarpolicy är framtagen och kommer att presenteras under hösten. Ett utvecklingsområde inom kommunen. Vi är medvetna om att de mål som finns för 2011 inte är väl kända inom hela organisationen. Fokus har istället lagts på målen för planperioden 2012-2014 så att dessa skall vara väl kända innan vi går in i perioden. Under våren har en medarbetarenkät genomförts inom kommunledningsförvaltningen som pekar på ett antal utvecklingsområden som vi måste arbeta med. En arbetsgrupp har tillsatts för att jobba med dessa frågor, några möten har ännu inte hållits Sjukfrånvaron i kommunen har ökat i förhållande till årsskiftet med 0,2 %-enheter Andelen tillsvidareanställda i kommunen är oförändrat i förhållande ti Sammanfattningsvis Detta är områden som det inte varit så mycket fokus på tidigare. Vi kan dock konstatera att vi påbörjat detta viktiga arbete. Under 2011 har dialogmöten mellan arbetsgivare och fackliga representanter från de fack som vi har kollektivavtal med hållits i syfte att öka delaktigheten. Det är viktigt att de policydokument som tagits fram implementeras i organisationen så att dessa blir väl kända. Detta för att öka medvetenheten om vilka krav och förväntningar, rättigheter och skyldigheter man har som både chef och medarbetare. 13
Mål 2011 Det långsiktiga resultatet skall vara > 0. I konflikt mellan mål och medel är det medlen som styr. Arbeta långsiktigt med att nyttja såväl personella som finansiella resurser på effektivaste sätt, samt sätta fokus på vad som är förvaltningens primära arbetsuppgifter. Sträva efter att återställa likviditeten för att inte behöva låna för framtida kostnader Utveckla kvaliteten på uppföljningsarbetet och prognossäkerheten så att beslut fattas på rätt grunder Ekonomi Analys Prognosen visar på ett stort underskott om 4 845 tkr. Kommunen måste arbeta med såväl kort- som långsiktiga ekonomiska frågor för att få en ekonomi i balans. Likviditetsplanering är en självklarhet men de stora investeringar som gjorts/görs har påverkat kommunens lånebehov. Dessutom vet vi att vi har stora pensionsutbetalningar som väntar och därför är det viktigt att avsättning görs med avkastningskrav som motsvarar framtida utbetalningar. Erfarenheterna visar på att detta är ett förbättringsområde. Utbildningsinsatser har hållits och nytt verktyg använts och det är viktigt att budgetansvariga följer upp sina kostnader. Ledningsgruppen kommer att ha budgetuppföljning som en stående punkt på dagordningen. Sammanfattningsvis Arjeplogs kommun är en kommun som har ekonomiska svårigheter. Prognosen visar på ett underskott om 4 845 tkr. Vi har även i ryggsäcken ett underskott som skall återställas samtidigt vet vi att vi står inför stora besparingar framgent. Att vi inte fick riksintag på gymnasieskolan har medfört att vi inte erhåller samma interkommunala ersättningar. Detta i kombination till antalet sökande gör att det är än mer viktigt att vi får upp elevantalet på skolan. Vi måste även se över samtliga våra verksamheter för att få ut bästa möjliga service till lägsta kostnad. Där är det kommunjämförelser ett viktigt verktyg och där vi kan få stor nytta av ett deltagande i KKiK. Nya lösningar som exempelvis samarbete med andra kommuner kan vara ett sätt att få ned kostnaderna. All verksamhet som inte är tvingande måste särskilt ses över där man får ta ställning till om vi har förutsättningarna för att tillhandahålla servicen eller inte, eller kan vi tillhandahålla denna på annat sätt utan att det försämrar för våra medborgare. Vi måste samtidigt arbeta aktivt med tillväxtfrågor för att få skapa fler arbetstillfällen och därmed öka sysselsättningen i kommunen samtidigt som vi måste lösa det problem vi har med brist på bostäder. 14
Ekonomisk prognos Kommunens resultatprognos (Tkr) Budget 2011 Årsprognos aug 2011 Avvikelse mot budget 2011 Intäkter 102 505 102 188-317 Kostnader -261 167-266 797-5 630 Avskrivningar -12 600-13 531-931 NETTOKOSTNADER -171 262-178 140-6 878 Skatteintäkter 115 837 117 648 1 811 Generella statsbidrag och utjämning 56 508 57 679 1 171 Finansiella intäkter 380 400 20 Finansiella kostnader -1 520-2 489-969 RESULTAT E SKATTEINTÄKTER OCH FINANSNETTO -57-4 902-4 845 Extraordinära intäkter/kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT -57-4 902-4 845 Den framtagna prognosen för kommunen pekar på ett negativt helårsresultat om -4 902 tkr, vilket är -4 845 tkr sämre än budget. 15
Nämndernas prognoser (Tkr) Budget 2011 Årsprognos aug 2011 Avvikelse mot budget 2011 Kommunstyrelsens vht omr* -49 794-51 172-1 378 Barn- och utbildningsnämnden -62 711-62 829-118 Socialnämnden -72 510-73 109-599 Miljö-Bygg-Räddningsnämnd -5 363-5 255 108 Summa styrelser nämnder -190 378-192 365-1 987 Interkommunala avgifter BST 19 110 15 317-3 793 Bidrag flyktingmottagning 15 415 15 538 123 Årets pensionsutgift -3 150-3 613-463 M omsbidrag köp av verksamhet 160 160 Justering arbetsgivaravgifter 0 Avskrivningar fordringar -50-23 27 Övriga finansiella kostnader/intäkter 485 471-14 Reavinst/förluster 0 0 Förlustansvar egnahem 0 Avgångsersättningar -94-94 0 Planenliga avskrivningar -12 600-13 531-931 Nettokostnader -171 262-178 140-6 878 Skatteintäkter 115 837 117 648 1 811 Generella statsbidrag o utjämning 56 508 57 679 1 171 Finansiella intäkter 380 400 20 Finansiella kostnader -1 520-2 489-969 Resultat efter finansiella poster -57-4 902-4 845 Kommunstyrelsens verksamhetsområde innehåller Kommunledningsförvaltning, Samhällsutvecklingförvaltning, Överförmyndare och Politisk verksamhet Politisk verksamhet -11 504-12 742-1 238 Kommledningsförvaltningen -13 183-13 249-66 Samhällsutvecklingförvaltning exkl MBR -25 013-24 987 26 Överförmyndare -94-194 -100 Summa Kommunstyrelsens vht omr -49 794-51 172-1 378 Kommunens investeringsprognos Avvikelse (Tkr) Budget 2011 Årsprognos aug 2011 mot budget 2011 Kommunstyrelsens vht omr* 17 256 13 605-3 651 Barn-och utbildningsnämnden 895 877-18 Socialnämnden 1 666 1 666 0 Miljö-Bygg-Räddningsnämnd 266 266 0 Summa styrelser nämnder 20 083 16 414-3 669 Kommunstyrelsens verksamhetsområde innehåller Kommunledningsförvaltning, Samhällsutvecklingförvaltning, Överförmyndare och Politisk verksamhet Administrativ service 850 675 175 Samhällsutvecklingsenheten 16 406 12 930 3 476 Summa Kommunstyrelsens vht omr 17 256 13 605 3 651 16
Prognos koncernens stiftelser och bolag Stiftelsen Arjeploghus Stiftelsen Silvermuseet Intäkter 21326 5838 Stiftelsen Arjeplogs Turism Dr Einar Wallquists minnesfond Kraja AB Kostnader -16083-5928 Vilande Vilande Vilande Avskrvningar -2704-30 Resultat före finansiella intäkter och kostnader 2539-120 0 0 0 Finansiella intäkter 4 122 Finansiella kostnader -2543-2 Resultat efter finansiella poster 0 0 0 0 0 Uppföljning av balanskrav och finansiella mål Kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning har skärpts. I dessa betonas att varje kommun ska formulera tydliga och mätbara finansiella och verksamhetsmässiga mål i sin verksamhetsplan och budget och att dessa skall följas upp. Enligt balanskravet ska kommunens budget vara balanserad, dvs intäkterna skall överstiga kostnaderna. Om ett negativt resultat uppstår ska det negativa resultatet regleras under de närmaste tre följande åren. Arjeplogs kommun har totalt 2,5 Mkr att återställa från tidigare år. Avseende 2008 års negativa resultat återstår 1,8 Mkr att återställa senast 2011. Prognosen för 2011 visar på ett resultat om -4 902 tkr, vilket innebär att det kvarstående underskottet från 2008 inte kommer att kunna återställas under innevarande år. 17
Prognos av måluppfyllelse nämnder Målstyrning Kommunens övergripande styrprocess syftar till att samordna kommunens arbete med att skapa förutsättningar för visionen. Kommunfullmäktige har fastställt en Verksamhetsplan och Budget 2011-2013 i vilken prioriteringarna och inriktningen av verksamheten för planeringsperioden framgår. I den har respektive nämnd beskrivit sitt uppdrag och sin verksamhet samt upprättat mål för att styra, följa upp och utvärdera verksamheten under 2011. Måldokumentet består av fyra perspektiv, enligt nedanstående bild: Medborgare/brukare Yttre perspektiv Utveckling Medarbetare Inre perspektiv Ekonomi Inom respektive perspektiv har ett antal mål angetts med förväntade värden. Varje nämnd har lämnat in en uppföljning av sitt mål med en bedömd måluppfyllelse inom respektive perspektiv vid årets slut. Bedömd måluppfyllelse för respektive mål skall synliggöras genom färgsättning. En grön färgsättning på målet betyder att man kommer att uppnå målet vid årets slut. En gul färgsättning betyder att man delvis uppnår målet vid årets slut och en röd färgsättning betyder att man inte kommer att uppnå det uppsatta målet vid årets slut. 18
Barn- och utbildningsnämnden Prognos för måluppfyllelsen vid årets slut Barn- och utbildningsnämndens måluppfyllelse vid årets slut bedöms som tämligen god. Det finns bedömningar gjorda som innebär att åtgärder måste genomföras så att målen vid årets slut ska bedömas som goda. Skolan i Arjeplog arbetar ständigt med att utveckla en trygg miljö för lärande. I en trygg skola skapas förutsättningar för alla barn och elever att nå goda resultat. I vår förskola och skola pågår ett systematiskt och kontinuerligt arbete med grundläggande värden så att alla barn och elever kan känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt. Genom satsning på kompetensutveckling får pedagoger och skolledare nödvändiga och fördjupade kunskaper i uppföljning, dokumentation och analys av resultat. Under innevarande år blir förskolan egen skolform och får ny läroplan från den 1 juli 2011. Nya läroplaner börjar gälla från och med hösten 2011 på grundskolan. Samtidigt införs en ny betygsskala. Den nya betygsskalan är sexgradig från A till F där det sista betygssteget står för icke godkänt. En ny gymnasieskola införs hösten 2011 med 18 nationella program. Sex program är högskoleförberedande och tolv är yrkesprogram. Kraven för att komma in på gymnasieskolan förändras genom att fler godkända betyg fordras. Riksdagen har beslutat om legitimation för förskollärare och lärare. Skolan i Arjeplog arbetar för att organisera en skola för alla utifrån det faktum att alla är olika och olikheter utgör en resurs. Genom att målmedvetet, både nämnd och förvaltning, arbetat med begreppet en skola för alla så har bra underlag skapats för att ta ytterligare steg mot en inkluderande skola. Vår förhoppning är att vårt agerande gynnar de sociala och ekonomiska förhållandena. Kunskap och samverkan i samverkan behövs för att nå detta förhållningssätt. Näringslivet är beroende av den kunskap barn och unga har när de kommer ut på arbetsmarknaden. Genom att ge dagens barn och elever möjlighet att utveckla ett entreprenöriellt förhållningssätt läggs en stabil grund för kommunens framtida utveckling. Det handlar om att ta fram, utveckla och stärka barns och elevers inneboende nyfikenhet, initiativkraft och självförtroende redan från tidig ålder. Målet för alla barn och elever är att de har en god lärandemiljö som innebär helhetssyn för lärande, hälsa och arbetsmiljö. Att de upplever att de har inflytande på innehåll och arbetsmiljö genom en utvecklad elevdemokrati och har individuell utvecklingsplan. Väl etablerade rutiner är en förutsättning för att skapa en jämn och utvecklingsbar kvalitet. Fortsatta riktade insatser för att locka elever från andra kommuner till vårt gymnasium och elevhemmet. En förutsättning för att locka elever från andra kommuner är att vi kan erbjuda både en kvalitativ utbildning men också ett bra och tryggt boende. Samisk koordinator förstärker verksamheten inom förskolan för att bevara och utveckla det samiska språket och kulturen. 19
I sin helhet bedöms prognosen för måluppfyllelse gällande nämndens utvecklingsperspektiv vara relativt god. Åtgärder inom vissa områden inom medarbetare/ arbetsättsperspektivet måste dock vidtas för att säkerställa att målen nås vid årets slut. Detsamma gäller för nämndens medborgar/brukarperspektiv. Ekonomimålet uppnås inte. Ny avdelning inom förskolan öppnas under augusti månad och det bidrar till att Barn- och utbildningsnämndens prognos för tertial 1 pekar på ett underskott med XX tkr. Prognostiserade underskott i verksamheterna beror på att extrakostnader uppstår fram för allt för barn i behov av särskilt stöd och riktade insatser i grundskolan för att ge alla elever möjlighet att nå sina mål. Intäkterna för interkommunala avgifter ökar, detta tack vare att elever från andra kommuner väljer att gå på Hornavanskolan på NV- och SP-programmen. Interkommunala kostnader avviker positivt eftersom fler elever från Arjeplog väljer Hornavanskolan som sin gymnasieskola i stället för att välja en gymnasieskola utanför kommunen. Prognosen osäker för interkommunala kostnader eftersom elever kan välja att ändra sitt val av utbildning och istället för att välja gymnasieprogram på vår egen gymnasieskola välja att på ett program utanför kommunen. Driftredovisning Investeringsredovisning Perioden Prognos Perioden Prognos Kommunbidrag 62 711 895 Redovisning 38918 62 829 83 877 Avvikelse -38918-118 18 20
Strategiskt perspektiv Utveckling En kommun i utveckling som befrämjar en positiv befolknings- och näringslivsutveckling inom de resurser kommunen befogar över Medborgare/brukare En framtidskommun med hög livskvalitet och god folkhälsa Framgångsfaktorer Företagsklimat Attraktiv bostadsort Hög kvalitet i skolan Marknadsföring Service Bemötande Tillgänglighet Mål (nyckeltal) Entreprenöriellt lärande är en naturlig och integrerad del i undervisningen. Hög och trygg kvalitet på de elevboenden som kommunen tillhandahåller Skolan använder kvalitetsredovisningen som utgångspunkt för förbättringsåtgärder under året Arbeta för att utveckla samarbetet mellan skola och Silvermuseet för att vårda det kulturella arvet, både den samiska och nybyggarkulturen. Arjeplog har en gymnasieskola för kommunens elever med riksintag. Gymnasieskolan har ett nära samarbete med kommunens marknadsförare i syfte att stärka gymnasieskolans position. Barn, elever och föräldrar är nöjda med skolan i de mätningar som görs Arbeta för att främja ett personligt bemötande, präglat av respekt och hög servicegrad, både internt och externt Öka tillgängligheten och utbudet av tjänster på vår hemsida så att medborgarna/brukarna upplever en ökad servicegrad. Medarbetare/arbetssä tt Kommunen är en attraktiv arbetsgivare och våra medarbetare arbetar med medborgaren/brukare n i fokus Ekonomi God ekonomisk hushållning Livskvalitet Jämlikhet Bra ledarskap Bra medarbetarskap Arbetssätt Bra arbetsliv Ekonomi i balans God kapacitet att möta finansiella svårigheter på sikt God kontroll över den ekonomiska utvecklingen Ungdomsgårdsverksamheten präglas av hög kvalitet för att främja en meningsfull fritid under förutsättning att det beslutas att den skall fortsättas bedrivas. Arbeta aktivt, tillsammans med andra myndigheter, i drogförebyggande åtgärder, för att minska alkohol-och droganvändandet i alla åldrar. Verka för att kommunens jämställdhetspolicy efterlevs och att skolan upprättar likabehandlingsplaner årligen enligt Skolverkets krav. Klargöra roller och ansvar inom förvaltningen gentemot hela organisationen. Efterleva kommunens ledarskapspolicy Efterleva kommunens medarbetarpolicy Oavsett vilken roll den anställde har skall arbetet präglas av de mål som finns uppsatta för framgångsfaktorerna service och bemötande. Synliggöra friskvårdstimmens betydelse för medarbetarens goda hälsa Synliggöra den enskilde medarbetarens ansvar för en god arbetsmiljö. Det långsiktiga reslutatet skall vara >0. I konflikt mellan mål och medel är det medlen som styr. Arbeta långsiktigt med att nyttja såväl personella som finansiella resurser på effektivaste sätt, samt sätta fokus på vad som är förvaltningens primära arbetsuppgifter Elevunderlaget utgör grunden för att kunna möta förändringar inom skola och barnomsorg. Elevers In- och utflyttning ska kontinuerligt rapporteras till skolchefen. Öka kostnadsmedvetenheten hos medarbetare Utveckla kvaliteten på uppföljningsarbetet och prognossäkerheten så att beslut fattas på rätt grunder. Målet kommer att uppnås vid årets slut Målet kommer delvis att uppnås vid årets slut Målet kommer ej att uppnås vid årets slut 21
Socialnämnden Prognos för måluppfyllelsen vid årets slut Modellen med målstyrning som instrument för verksamhetsplanering och en tydlig tonvikt på avvikelserapportering vid uppföljning får allt större acceptans och förståelse inom verksamheterna. Modellen medför också att fokus/tonvikt läggs vid det som är viktigt vid varje uppföljning nämligen avvikelser mot satta mål. Uppföljningarna kan också presenteras snabbare vilket medför att eventuella åtgärder också kan sättas in i tid. Årets andra tertialrapport ( den skriftliga delen) har sammanställts i samband med en planeringsdag med samtliga budgetansvariga där mål och måluppfyllelse, ansvar och ansvarsfördelning, tidsplaner och avvikelser diskuterats och som redovisas i matriserna nedan. Den ekonomiska delen av rapporten arbetas fram med respektive budgetansvarig tillsammans med Socialchefen. När genomgång av samtliga verksamheter gjorts kommer prognoserna att presenteras för nämnden där större avvikelser och/eller varaktiga förändringar redovisas. Prognoserna ligger också till grund för eventuella omfördelningar inom budgetramen. Prognosen för måluppfyllelse vid årets slut ser väldigt positiv ut. Många av målen är redan genomförda och andra är på god väg att genomföras. Bland annat har brukar- och personalenkätundersökning inom äldre- och handikappomsorgen genomförts. Resultatet av brukarenkäten visar fortsatt stort förtroende för verksamheterna. Även personalenkäten uppvisar mycket positivt resultat. Kommunens ledningsgrupp har också arbetat fram förslag till chefs- och ledarskapspolicy samt medarbetarpolicy. Övriga delar avseende måluppfyllelse redovisas i matriserna och kommentarerna till dessa. Den ekonomiska prognosen pekar på ett överskridande med omkring 600 tkr dvs. Överskridandet kan till fullo förklaras med ökade kostnader för försörjningsstöd samt institutionsplaceringar. Kostnaderna för Individ- och familjeomsorgen ökar med närmare 2.400 tkr i förhållande till budget medans kostnaderna för äldre- och handikappomsorgen minskar med 1.450 tkr. Kostnaderna för den politiska verksamheten ökar med 265 tkr. Flyktingverksamhetens kostnader beräknas bli omkring 250 tkr lägre än budget och kostservice omkring 300 tkr lägre. Kostnaderna för institutionsvård för unga och vuxna samt öppenvårdsinsatser beräknas uppgå till beräknas uppgå till omkring 1.500 tkr för de placeringar som gjorts och som är kända. Socialnämnden budgeterar inte för denna verksamhet då placeringarna varierar kraftigt från år till år allt från ingen placering till placeringar som är långvariga och mycket kostsamma. Försörjningsstöd beräknas öka med 500 tkr mot budgeterat. För äldreomsorgen visar prognosen fortsatt på lägre lönekostnader. Övriga avvikelser är inte på något sätt alarmerande utan snarare en bekräftelse på den mycket varierande verksamhet Socialnämnden bedriver. Driftredovisning Investeringsredovisning Perioden Prognos Perioden Prognos Kommunbidrag 72 510 1666 Redovisning 51122 73 109 175 1666 Avvikelse -51122-599 0 22
Strategiskt perspektiv Framgångsfaktorer Utveckling Infrastruktur En kommun i utveckling som befrämjar en positiv befolknings- och Attraktiv bostadsort näringslivsutveckling inom de resurser kommunen förfogar över Medborgare/brukare En framtidskommun med hög livskvalitet och god folkhälsa Medarbetare/arbetssätt Kommunen är en attraktiv arbetsgivare och våra medarbetare arbetar med medborgaren/brukaren i fokus Ekonomi God ekonomisk hushållning Socialnämndens framgångsfaktorer och Mål Marknadsföring Systematiskt kvalitetsarbete Service Bemötande Tydlighet Tillgänglighet Livskvalitet i toppklass Jämlikhet Bra ledarskap Bra medarbetarskap Arbetssätt Bra arbetsliv Ekonomi i balans Mål (nyckeltal) Aktivt arbeta med/medverka i infrastrukturfrågor som på ett eller annat sätt har någon form av påverkan på Socialnämndens verksamhet. Socialnämnden ska fördjupa och vidareutveckla samverkansformerna med Landstinget/Prinärvården, Polisen, Arbetsförmedlingen och andra aktörer. Påbörja planeringen inför de stora pensionsavgångarna Öka medvetenheten om energieffektivt tänkande både hos brukare och personal. Ökade mediakontakter och en tilltalande, enkel och informativ hemsida som ständigt är aktuell Effektiva processer och ständiga förbättringar. Minst 80 % av kunderna är nöjda eller mycket nöjda med Socialnämndens verksamheter Varje medborgare/kund är unik och ska bemötas med omtanke och respekt. Socialnämnden ska synliggöra sina verksamhetsområden genom en aktiv utåtriktad verksameht. Information ska på ett enkelt sätt vara anpassad till mottagaren Den som söker kontakt med socialnämnden och dess verksamheter ska få den service de behöver utan omotiverat dröjsmål Genom förebyggande arbete, i samverkan med andra, förhindra att behov av insatser uppkommer Öka rättssäkerheten för den enskilde medborgaren när det gäller myndighetsutövning Socialnämnden ska sträva efter och verka för mångfald och jämställdhet oavsett etnisk, social, gender eller geografisk bakgrund/tillhörighet Ledningssystemet ska tydligt klargöra roller och ansvar inom socialnämndens ansvarsområde Integrera kommunens ledarskapspolicy inom Socialnämndens verksamhet Integrera kommunens medarbetarpolicy inom Socialnämndens verksamhet Utforma lönekriterier för medarbetarna inom socialnämndens verksamhetsområde Socialnämndens ledningssystem ska tydligt klargöra roller och ansvar för den anställde utifrån ett socialt synsätt Möjligheter till kontinuerlig kompetensutveckling och medarbetarinflytande är en förutsättning för en utvecklande arbetsmiljö och ett professionellt arbetssätt Det systematiska arbetsmiljöarbetet är en av förutsättningarna för en god fysisk och psykisk arbetsmiljö Socialnämnden ska verka för att ökad sysselsättningsgrad skall kunna erbjudas deltidsarbetande personal Frisknärvaron ska öka med 10% Socialnämnden ska ha god kännedom över demografiska och andra förändringar i samhället som påverkar verksamhetens storlek/omfattning Utveckla kvalité på uppföljningsarbetet och prognossäkerheten så att beslut kan fattas på rätt grunder Målet kommer att uppnås vid årets slut Målet kommer delvis att uppnås vid årets slut Målet kommer ej att uppnås vid årets slut 23
Miljö-, bygg- och räddningsnämnden Prognos för måluppfyllelsen vid årets slut Förvaltningen kommer sannolikt att uppfylla merparten av uppsatta mål. Osäkerhet råder dock kring de mål där förvaltningen är beroende av tillräcklig tillgång på personella resurser för att kunna uppnå målen. Sammanfattande kommentarer till Utvecklingsperspektivet - Antalet överklagade beslut samt antalet överklagade beslut som går nämnden emot förväntas bli mycket lågt i jämförelse med antalet tagna beslut. - Politikers och tjänstemäns tillgänglighet och förtroende bedöms vara hög. Sammanfattande kommentarer till Medborgare/brukareperspektivet En enkätundersökning har under perioden genomförts. Medborgarnas bedömning är att en god service, korta handläggningstider och ett professionellt bemötande är några av de viktigaste faktorerna i kontakten med myndigheten. - Grundkunskaper ajourhålls kontinuerligt. Innebörden av ny lagstiftning inom området och nya arbetsmetoder införlivas fortlöpande i ärendehandläggningen. Hög arbetsbelastning och osäkert hälsoläge utgör ännu hinder för genomförande av längre utbildningsinsatser och lågsiktig planering. - Samarbetet inom förvaltningen bedöms som gott. Samarbetet mellan förvaltning och nämnd bedöms också som gott. - Arbetsområdena är väl definierade mellan tjänstemännen. - En omfördelning av arbetsuppgifter har inletts för att underlätta arbetet med bl. a. bygglov och detaljplanering - Arbetsplatsen upplevs alltjämt som jämställd. Sammanfattande kommentarer till ekonomiperspektivet - Arbetsuppgifter prioriteras utifrån de personella resurser som förvaltningen förfogar över i dagsläget. En förstärkning av de personella resurserna inom arbetsområdet miljö- och bygg planeras att verkställas under året. En heltidstjänst har utannonserats och kommer snarast att tillsättas inom miljö- och byggkontoret. - Föreslagna nyckeltal inför budgetberedningen 2012-2014 har kommenterats överskådligt för att öka talens värde beträffande mätbarhet och jämförelse mellan andra kommuners nyckeltal. 24
Strategiskt perspektiv Utveckling En kommun i utveckling som befrämjar en positiv befolknings- och näringslivsutveckling inom de resurser kommunen förfogar över Medborgare/brukare En framtidskommun med hög livskvalitet och god folkhälsa Medarbetare/arbetssätt Kommunen är en attraktiv arbetsgivare och våra medarbetare arbetar med medborgaren/brukaren i fokus Ekonomi God ekonomisk hushållning Framgångsfaktorer Utveckling Infrastruktur Attraktiv bostadsort Marknadsföring Systematiskt kvalitetsarbete Service Bemötande Tillgänglighet Livskvalitet i toppklass Jämlikhet Bra ledarskap Bra medarbetarskap Bra arbetsliv Ekonomi i balans Mål (nyckeltal) Inkommande ärenden och remisser och tillsynsprotokoll skall behandlas skyndsamt, samt en öppen dialog med innevånare och kunder. Aktivt arbeta med/medverka i infrastrukturfrågor som på ett eller annat sätt har någon form av påverkan på Mbr-nämndens verksamhet Färdigställa det pågående detaljplanerarbetet för attraktiva tomter Öka medvetenheten om energieffektivt tänkande både hos brukare och personal. Ökade mediakontakter och en tilltalande, enkel och informativ hemsida som ständigt är aktuell Effektiva processer och ständiga förbättringar. Minst 80 % av kunderna är nöjda eller mycket nöjda med nämndens verksamheter Varje medborgare/kund är unik och ska bemötas på ett professionellt sätt. Den som söker kontakt med Mbr-nämnden och dess verksamheter ska få den service de behöver utan omotiverat dröjsmål Mbr-nämnden ska synliggöra sin verksamhet genom en aktiv och tydlig utåtriktad verksamhet Genom förebyggande arbete, i samverkan med andra, förhindra att behov av insatser uppkommer Öka rättssäkerheten för den enskilde medborgaren när det gäller myndighetsutövning Mbr-nämden ska sträva efter och verka för mångfald och jämställdhet oavsett etnisk, social, gender eller geografisk bakgrund/tillhörighet Integrera kommunens ledarskapspolicy inom Mbr-nämndens verksamhetsområde Integrera kommunens medarbetarskapspolicy inom Mbr-nämndens verksamhetsområde Utforma lönekriterier för medarbetarna inom Mbr-nämndens verksamhetsområde Möjligheter till kontinuerlig kompetensutveckling och medarbetarinflytande är en förutsättning för en utvecklande arbetsmiljö och ett professionellt arbetssätt Det systematiska arbetsmiljöarbetet är en av förutsättningarna för en god fysisk och psykisk arbetsmiljö Frisknärvaron ska öka med 10% Mbr-nämnden ska ha god kontroll över demografiska och andra förändringar i samhället som påverkar verksamheternas storlek/omfattning Utveckla kvalité på uppföljningsarbetet och prognossäkerheten så att beslut kan fattas på rätt grunder Målet kommer att uppnås vid årets slut Målet kommer delvis att uppnås vid årets slut Målet kommer ej att uppnås vid årets slut 25
Redovisningsprinciper Delårsrapportens främsta syfte är att spegla kommunens prognostiserade resultat. Följande avvikelser från gällande redovisningsprinciper har gjorts i samband med upprättande av delårsrapporten: Förändringar i pensionsskulden, skatteprognosen och statsbidragen är till största möjliga utsträckning beaktade. Avstämning av samtliga balanskonton har ej skett Ingen koncernredovisning upprättas Finansieringsanalys upprättas endast vid årsbokslut Pågående arbeten är inte fullt utaktiverade på samma sätt som vid årsbokslut Denna rapport har varit föremål för granskning av kommunens revisorer 26