Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (13) Datum 2014-05-09 Handläggare Annika Pfannenstill annika.pfannenstill@malmo.se Tjänsteskrivelse Organiseringen av det kommunala informationsansvaret i Malmö Ärende 5 Dnr GyVF 2014-540 Sammanfattning Det kommunala informationsansvaret regleras i skollagen (2010:800) där en hemkommun anges ha ansvar för att löpande hålla sig informerad om hur de ungdomar i kommunen som fullgjort sin skolplikt, men som inte fyllt 20 år är sysselsatta i syfte att kunna erbjuda dem lämpliga individuella åtgärder. I denna rapport redogörs i korthet för hur detta informationsansvar idag är organiserat i Malmö. Vidare presenteras ett antal åtgärdsförslag i syfte att initiera ett utvecklingsarbete kopplat till det utökade ansvar som följer med det förslag i lagrådsremissen, Ungdomar utanför gymnasieskolan ett förtydligat ansvar för stat och kommun, om ändringar i skollagen som föreslås gälla från och med den 1 januari 2015. Förslag till beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta att att att uppdra åt gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen att initiera en fördjupad utredning av en ny struktur och tillhörighet för den Uppföljningsenhet som nu finns på Vägledningscentrum anpassad till ny ledningsorganisation, ny lagstiftning (aktivitetsansvar) och med tydlig ledning och breddad kompetens. uppdra åt gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen att av elevsystemleverantör undersöka om integration mellan SkåneIKE och Extens är möjlig och ta fram kostnad för detta. uppdra åt gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen att uppvakta Centrala studiestödnämnden om återrapportering av data kring elever i målgruppen folkbokförda i Malmö som erhåller studiestöd eller studiebidrag. tjsk kommunala informationsansvaret Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Förslag till yttrande över delbetänkande: Ungdomar utanför gymnasieskolan ett förtydligat ansvar för stat och kommun (SOU 2013:13) Förslag till yttrande över slutbetänkande: Ungdomar som varken arbetar eller studerar (SOU 2013:74)
2 (13) Beslutsplanering Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens arbetsutskott 2014-05-19 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 2014-05-26 Ärendet Det kommunala informationsansvaret regleras som nämnts i skollagen (2010:800) där en hemkommun anges ha ansvar för att löpande hålla sig informerad om hur de ungdomar i kommunen som fullgjort sin skolplikt, men som inte fyllt 20 år är sysselsatta i syfte att kunna erbjuda dem lämpliga individuella åtgärder. I denna rapport redogörs i korthet för hur detta informationsansvar idag är organiserat i Malmö. Vidare presenteras ett antal åtgärdsförslag i syfte att initiera ett utvecklingsarbete kopplat till det utökade ansvar som följer med det förslag i lagrådsremissen, Ungdomar utanför gymnasieskolan ett förtydligat ansvar för stat och kommun, om ändringar i skollagen som föreslås gälla från och med den 1 januari 2015. Uppdraget har varit att redogöra för de behov av kompetenser, processer och rutiner som behövs i syfte att på ett kvalitativt och rättssäkert sätt fånga upp, kartlägga och motivera ungdomar till vidaregång inom studier, arbete eller annan framåtsyftande verksamhet. I uppdraget har också ingått att finna nya vägar för vidaregång samt möjliga samarbetspartners. I föreliggande rapport berörs inledningsvis det kommunala informationsansvaret och dess målgrupp. Därefter berättas om hur Malmö idag organiserar arbetet med informationsansvaret; från registrering/administration via kartläggnings- och motivationsarbete till slutligen vilka utgångar ut ur systemet som är tillgängliga. Avslutningsvis presenteras möjliga utvecklingsområden. Det kommunala informationsansvaret Pågående arbete på nationell nivå Bakgrunden till den ovan nämnda föreslagna ambitionshöjning av det kommunala informationsansvaret nämns här i korthet. Regeringen gav sommaren 2012 Ann-Marie Begler, generaldirektör för Skolinspektionen, i uppdrag att utreda och föreslå hur arbetet med unga som varken arbetar eller studerar kan utvecklas. Inom ramen för uppdraget har de båda betänkandena Ungdomar utanför gymnasieskolan ett förtydligat ansvar för stat och kommun (SOU 2013:13) och Unga som varken arbetar eller studerar statistik, stöd och samverkan (SOU 2013:74) lagts fram. I februari 2014 lämnade regeringen ifrån sig lagrådsremissen Ungdomar utanför gymnasieskolan ett förtydligat ansvar för stat och kommun. I denna föreslås ett antal ändringar i skollagen. Bland annat förtydligas det så kallade
3 (13) informationsansvaret för icke skolpliktiga ungdomar. Kommunerna ska löpande under året hålla sig informerade om hur de ungdomar i kommunen är sysselsatta, som har fullgjort sin skolplikt men inte har fyllt 20 år och inte genomför eller har fullföljt utbildning på nationella program i gymnasieskola eller gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning. Vidare anges att kommunerna inom ramen för detta ansvar har till uppgift att erbjuda de ungdomar som berörs lämpliga individuella åtgärder, och att dessa i första hand ska motivera till utbildning. Vidare föreslås kommunerna få nya uppgifter att föra ett register över de ungdomar som omfattas av ansvaret, samt att också dokumentera insatser på lämpligt sätt. Kommunernas ansvar ska enligt förslaget benämnas aktivitetsansvar för ungdomar. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2015. Utbildning är en av de viktigaste faktorerna för ungdomars framtida möjligheter. De ungdomar som avbryter, alternativt aldrig påbörjar, en gymnasieutbildning riskerar hamna i en utsatt livssituation. Dessa ungdomar riskerar såväl arbetslöshet som en rad andra på kort och lång sikt negativa omständigheter. Så medför det t.ex. en ökad risk för en ogynnsam utveckling med ekonomiskt utanförskap och psykisk ohälsa som följd. I dagsläget är det cirka 2 000 ungdomar som årligen av olika anledningar väljer att inte påbörja en gymnasieutbildning direkt efter avslutad grundskola. Vidare avbryter cirka 30 000 ungdomar varje år en påbörjad gymnasieutbildning för att istället arbeta, delta i annan form av utbildning, resa utomlands etc. Mätningar visar att det årligen finns i genomsnitt cirka 17 000 unga i åldrarna 16 19 år som varken studerar eller arbetar. Målgruppen Målgruppen för det kommunala informationsansvaret är som nämnts ungdomar under 20 år som fullgjort sin skolplikt, men som inte är sysselsatta. Det bör dock nämnas att det finns en gråzon såväl i den undre respektive övre brytgränsen. Mot denna bakgrund vänder sig GyVF i sitt yttrande över betänkandet Unga som varken arbetar eller studerar (SOU 2013:74) mot framlagt förslag om införande av 16-årsbegreppet. Förvaltningens uppfattning är att begreppet istället bör vara ungdomar under 20 år där skolplikten upphört. Detta eftersom skolplikten kan upphöra både före och efter 16-årsdagen. En 15-åring som avslutat grundskolan och därmed inte har skolplikt måste kunna omfattas av insatserna, likaväl som skolplikten kan förlängas i vissa fall och då ska följaktligen inte berörda 16- eller 17-åringar omfattas. Värt att nämna är också de olika subgrupperingar med skiftande behovsbild som ryms inom målgruppen. Dels finns de ungdomar som förvisso omfattas av det kommunala informationsansvaret, men som efter ett tillfälligt avhopp relativt omgående återgår till studier. Anledningen till avhoppet kan t.ex. vara att fel utbildning valts. För de allra flesta av dessa ungdomar finns sannolikt motivationen för fortsatt studiegång. Vidare finns en annan grupp ungdomar
4 (13) som via praktik och/eller andra insatser med rätt stöd kan närma sig studier eller arbetsliv. Slutligen finns en mer behovstung målgrupp, nämligen de ungdomar som av olika anledningar ligger längre ifrån studier, praktik och arbetsliv. I denna grupp kan den sociala problematiken vara hög, och insatser inom flera områden vara motiverade. Här bör också sägas något om skiljelinjen mellan att sträva mot studier eller arbete. GyVF arbetar utifrån uppfattningen att en tydlig utbildningsfokusering bör råda för ungdomar under 20 år, med hänvisning till den kunskap som finns om vikten av en gymnasieutbildning för att öka möjligheterna till arbete på lång sikt. Kommunens ansvar för att erbjuda gymnasieplats, alternativt studiemotiverande insatser, är således alltjämt utgångspunkten. Det är först när studier inte längre kan ses som ett rimligt alternativ för den unge som Arbetsförmedlingens ansvar bör träda in och ta över, och först då bör möjligheten för praktik eller arbete utredas. I nämnd förelagen lagändring föreslås Arbetsförmedlingens roll i det här sammanhanget förtydligas, vilket medför ett ökat behov av samordning mellan myndigheten och kommunerna. Tillgänglig kunskap på området Tillgänglig kunskap om vad som faktiskt leder till ett framgångsrikt hanterande av det kommunala informationsansvaret behöver enligt betänkandet Unga som varken arbetar eller studerar statistik, stöd och samverkan (SOU 2013:74) utvecklas. Därför ges ett antal förslag som syftar till att stödja kommunernas arbete med att växla upp till ett aktivitetsansvar för målgruppen. Här följer några exempel: Skolforskningsinstitutet ges i uppdrag att sammanställa kunskap avseende metoder för att förebygga avhopp från skolan. Socialstyrelsen ges i uppdrag att bygga ut Kunskapsguiden på myndighetens hemsida när det gäller kunskapen om de insatser som ges till unga i övergången mellan skola och arbetsliv. Överenskommelsen om en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten utvidgas till att även avse utveckling inom kunskapsområdet arbetsmarknadsinsatser för ungdomar med ekonomiskt bistånd. Socialstyrelsen, eller annan lämplig myndighet, ges i uppdrag att undersöka möjligheten att genomföra en studie av unga personer som deltagit i kommunala arbetsmarknadsrelaterade insatser i syfte att öka kunskapen om vilka insatser som är verksamma för att hjälpa deltagarna till självförsörjning. Sannolikt skulle en kraftsamling motsvarande ovanstående förslag medföra ett värdefullt kunskapstillskott och därmed en förbättrad möjlighet för kommunerna att utöva sitt kommunala informations-, och på sikt, aktivitetsansvar.
5 (13) Nuvarande organiseringen av det kommunala informationsansvaret i Malmö Informationsansvaret innebär en skyldighet för kommuner att ha kunskap om och arbeta med de ungdomar folkbokförda i kommunen som faller inom målgruppen. Det finns i dagsläget ingen nationell samordning och/eller uppföljning av det kommunala informationsansvaret, utan varje kommun organiserar arbetet separat. I Malmö är gruppen ungdomar utan sysselsättning relativt omfattande. Under en given tidpunkt varierar gruppen i storlek från cirka 1100-1800 ungdomar. Efter terminsstart på hösten tillströmmar en större grupp om cirka 1200, och därefter tillförs cirka 200 till drygt 300 per månad. 1 Per den 15 november 2013 hade 191 ungdomar en känd aktivitet, 2 medan 805 inte hade någon känd aktivitet. Längre fram under läsåret förändras fördelningen inom gruppen. Så hade t.ex. 571 ungdomar per den 15 april 2014 en känd aktivitet, dvs. ett betydligt större antal än vad som var fallet ett halvår tidigare. Antalet ungdomar utan känd aktivitet angavs vid tidpunkten vara 236 ungdomar. Det ska också nämnas att ett betydande antal ungdomar under ett läsår avskrivs från målgruppen med anledning av att de fyllt 20 år, flyttat från kommunen eller fått slutbetyg. Under läsåren 2013-14 är det antalet hittills 550 ungdomar. GyVF uppfattning är att det kommunala informationsansvaret ska organiseras så att målgruppen får det individuellt anpassade stöd som var och en behöver i syfte att återgå till utbildning, alternativt öka sina förutsättningar att komma in på arbetsmarknaden. GyVF:s antagnings- och planeringsavdelning ansvarar för registerhållning samt för de administrativa underlag som ligger till grund för vilka ungdomar som faller inom ansvarsområdet. Ungdomsuppföljningen, organiserad inom Vägledningscentrum, utför det operativa arbetet med att söka upp, kartlägga, arbeta med studie- och yrkesvägledning samt i övrigt arbeta motiverande med ungdomarna. Nedan följer en redogörelse för hur arbetet konkret ser ut i dessa verksamheter idag samt förslag på möjliga utvecklingsområden. Registering I dagsläget ansvarar GyVF:s antagnings- och planeringsavdelning som nämnts för registerhållning och för de administrativa underlag som ligger till grund för vilka ungdomar som faller inom ansvarsområdet. Detta sker i huvudsak med utgångspunkt från uppgifter som inhämtas från en samkörning mellan elevdatabasen SkåneIKE, Universitets- och högskolerådet (UHR) samt Skatteverket. Sammantaget får kännedomen om målgruppens omfattning anses vara god. Inte desto mindre finns ett antal utvecklingsområden att beakta: 1 Statistik sammanställd från elevregistret Extens för 2013. 2 Exempel på känd aktivitet kan t.ex. vara studier eller arbete i Sverige eller utomlands, föräldraledighet eller att den unge är arbetssökande.
6 (13) 1. Förutsättningar för kommunerna att ha god kännedom om informationsansvarets målgrupp skulle öka om följande uppgifter kunde säkras: I betänkandet Unga som varken arbetar eller studerar (SOU 2013:74) föreslås att Statistiska centralbyrån ges i uppdrag att årligen ta fram och publicera en indikator för att mäta antalet unga som varken arbetar eller studerar i åldern 15-24 år baserat på arbetskraftsundersökningarna. Förvaltningen har utan att få gehör i olika sammanhang, senast i yttrande till ovan nämnt betänkande, efterfrågat en skyldighet för Centrala studiestödsnämnden att avge månatlig information om utbetalningar till ungdomar folkbokförda i kommunen. Det finns idag en integration mellan det i Malmö gällande elevregistret Extens och elevdatabassystemet för interkommunal ersättning (IKE); dock endast en väg. En import av de ungdomar som återfinns i Skatteverkets register, men som inte har en koppling i elevdatabasen, hade varit önskvärd. Mot bakgrund av att Grundskoleförvaltningen idag inte använder sig av elevdatabassystemet IKE kan en femtonåring förekomma såväl i grundskolans som i gymnasieskolans register. Det föreligger en skyldighet för friskolor att rapportera via SkåneIKE såväl vid inskrivning som vid avhopp. Denna rapportering sker idag inte fullt ut. Följden blir att ett antal ungdomar i systemen ser ut som om de tillhör informationsansvarets målgrupp trots att de är inskrivna vid friskola, och tillika står ett antal ungdomar kvar som inskrivna trots att de hoppat av. 2. För de ungdomar som hoppar av från kommunal skola kvarstår ansvaret på aktuell skola läsåret ut. Skulle ett överlämnande till det kommunala informationsansvaret, och därmed Vägledningscentrum, redan i samband med avhoppet kunna vara till gagn för den unge? 3. Arbetet med att skaffa kunskap om målgruppens omfattning startar i och med att den unge övergår i GyVF:s ansvar. Det finns dock inget egentligt hinder för att redan på grundskolenivå identifiera och fånga upp unga som riskerar hamna inom det kommunala informationsansvaret. Värt att nämna här är det utvecklingsarbete som för närvarande pågår mellan Grundskoleoch Gymnasieförvaltningen, där elever som bedöms riskera hamna i nämnd målgrupp erbjuds samtalsstöd och coaching redan i sjunde årskursen. Kartläggnings- och motivationsarbete Det har på Vägledningscentrum, via Ungdomsuppföljningen, under en längre tid bedrivits ett utvecklingsinriktat arbete som syftar till att fånga upp de ungdomar som faller inom ramen för det kommunala informationsansvaret. Det handlar först och främst om att söka upp ungdomarna, vilket sker via brevutskick, sms, telefonkontakt, hembesök samt även genom marknadsföring
7 (13) på diverse sociala medier. Därefter initieras ett arbete med den unge med kartläggning och dokumentation av dennes situation, vilken därefter kommuniceras till antagnings- och planeringsavdelningen på förvaltningens kansli genom att ungdomen registreras med lämplig klassificering i det elevadministrativa systemet. Ungdomsuppföljningens arbete kan i några fall påbörjas redan under sommarmånaderna med utgångspunkt i de av kansliet framtagna uppgifter om elever från årkurs 9 som inte har sökt till gymnasiet. Kontakt tas då med respektive grundskola i syfte att få klarhet i varför ungdomen inte har sökt. Därmed kan en kontakt med den unge etableras redan under sommaren, som i bästa fall kan resultera i praktik eller studier redan under hösten. Det ska dock poängteras att det här rör sig om ett fåtal ungdomar. Den vanligaste förekommande insatsen till den unge inom ramen för motivations- och kartläggningsarbetet är ett så kallat vägledningssamtal. Därutöver erbjuds en rad insatser i syfte att synliggöra och stödja den unge, såsom erbjudande om kartläggning, planering för studier, möjlighet till stödsamtal, möjlighet att praktisera etc. Det faktum att det operativa arbetet med ungdomarna inte sker i skolans lokaler förefaller enligt uppgifter från de som idag bedriver detta arbete vara värdefullt. Upplevelsen av en frizon för den unge uppges underlätta kartläggnings- och motivationsarbetet. När det gäller anordnandet av praktik inom ramen för informationsansvaret är den tilltänka målgruppen de ungdomar som är sysselsättningsredo, men inte intresserade av studier. Praktikplats tas fram av Praktikenheten som också är organiserad inom Vägledningscentrum, alternativt av den unge själv. När en praktikplats anordnats görs en individuell studieplan parallellt med att inskrivning sker vid Bellevue gymnasium i syfte att koppla en ansvarig rektor till den unge under praktikperioden. Ungdomsuppföljningens roll i samband med praktik är att erbjuda studie- och yrkesvägledning inför praktikanordnandet samt att hålla kontakt med ungdomen under praktikperioden. Det som enligt en studie från Sveriges kommuner och landsting har visat sig vara centralt för att en praktikperiod ska leda vidare till önskad sysselsättning är ett tydligt uttalat syfte med praktiken, en handlingsplan för genomförande och uppföljning, frivillighet från praktikanten samt att den arbetsgivare som tar emot praktikanten gör det av sociala skäl/samhällsansvarstagande. 3 Från Praktikenheten poängteras att beslutet att gå ut i praktik bör vara väl underbyggt, med syfte och mål tydligt beskrivet i ungdomens planering. Detta görs redan idag, men det är viktigt att insatsen synliggörs som ett konkret steg med ett pedagogiskt syfte i händelsekedjan och inte bara en hållplats. För att 3 Sveriges Kommuner och Landsting (2012). Kommunernas informationsansvar. En guide om lagstiftning, ekonomi och insatser för unga som varken arbetar eller studerar.
8 (13) ytterligare höja kvaliteten på, och utfallet av, en praktikplacering kan såväl introduktionsdelen som uppföljningsdelen utvecklas. Vid sidan av det ordinära arbetet på Ungdomsuppföljningen har det bedrivits ett antal projektbaserade utvecklingsarbeten varav några omnämns i det följande. Det första är tioveckorsprogrammet DI4DO (initialt benämnt som Drop-in 4 drop-outs ) som bedrevs under perioden 2012-2013 och finansierades med projektmedel från dåvarande avdelning för Integration och arbetsmarknad på Stadskontoret. Programmet syftade till att ge ungdomar möjlighet att stärka sin självbild och att utforska valmöjligheter inför framtiden. Anledningen till att programmet kom till stånd var den särskilda problematik som synliggjordes i kontakten med en grupp ungdomar i form av låg självkänsla och olika typer av social problematik, vilket hindrade den unges väg ut i samhället. Inom ramen för programmet anlitades ett antal föreläsare från olika typer av verksamheter och studiebesök företogs på olika arbetsmarknadsprojekt med ungdomsfokuserade aktörer, såsom exempelvis Unga in (omnämns nedan). Samtliga ungdomar som deltog i programmet under höstterminen och vårterminen 2013 gick vidare till önskad sysselsättning dvs. läste mot slutbetyg, kom in på önskad komvux- eller yrkesutbildning alternativt kom i praktik eller arbete/arbetsmarknadsprojekt. Ett annat exempel är Unga in som är ett arbete som Ungdomsuppföljningen fortsatt medverkar i, och som pågår under perioden 2012 - våren 2014. Målgruppen projektet riktar sig till är ungdomar mellan 16 och 24 år som inte studerar, arbetar, saknar planering med kommun och inte är inskrivna på Arbetsförmedlingen. Metoden består i ett team av representanter från ett flertal myndigheter som arbetar utifrån ett socialt perspektiv i syfte att se till den unges hela livssituation. Projektet ägs av Arbetsförmedlingen och medfinansieras av Europeiska Socialfonden. Även JobbMalmö samt delar av Individ- och familjeomsorgen deltar i detta samarbetsprojekt. I halvtidsutvärderingen av Unga in, genomförd av Ramböll Management Consulting hösten 2013, bedöms arbetet ha haft god relevans. 4 I synnerhet lyfts det uppsökande arbetet fram som framgångsrikt. Projektmålet om att 50 procent av de deltagare som lämnat projektet ska ha gått vidare till arbete eller studier, hade vid halvtidsutvärdering uppnåtts med god marginal. Vid sidan av de positiva omdömena lyftes ett antal utvecklingsområden fram, t.ex. vikten av att än tydligare rikta projektets resurser mot de deltagare som kan hjälpas vidare till arbete eller studier, genom att tidigare överföra deltagare som är i behov av andra insatser till relevant aktör. Sammantaget får arbetet som sker i syfte ett kartlägga samt arbeta motiverande med målgruppen sägas vara omfattade och varierande. Inte desto mindre finns ett antal utvecklingsområden att beakta: 4 Ramböll Management Consulting (oktober 2013). Halvtidsutvärderingen Unga in.
9 (13) 1. Det är viktigt att ta fasta på vad som varit bra i nämnda utvecklingsarbete, vad som levt vidare i ordinarie verksamhet och vad som kan vidareutvecklas. 2. Hur ser de metoder och verktyg som idag används inom ramen för JobbMalmös verksamhet för kartläggning, motivationsarbete och matchning ut? Finns arbetssätt där som kan användas inom det kommunala informationsansvaret, och i vilka avseenden i övrigt kan samarbete med JobbMalmö ske och eventuella synergieffekter uppnås? 3. I vilken mån kan det inom ramen för nuvarande Vägledningscentrum organiseras en för de inskrivna ungdomarna ansvarig rektor. 4. Efter projektavslut för DI4DO är resurserna på Vägledningscentrum för att arbeta uppsökande decimerade, och likaså finns begränsade möjligheter att arbeta på djupet med ungdomar med tyngre social problematik. I vilken mån kan de resurser som idag arbetar uppsökande och motiverande med de unga kompletteras med coacher, specialpedagoger, elevhälsa etc.? 5. Skulle den unge vara betjänt av att få stöd i att skapa en portfolio i sina kontakter med studier, praktik och arbetsmarknad? På så vis kan individens sannolikt mödosamma arbete med att vid olika myndighetskontakter gång på gång presentera sig själv underlättas. Ett utvecklingsarbete är redan igång här i och med att den meritportfölj som Vägledningscentrum använder sig av prövades inom ramen för DI4DO. Erfarenheterna därifrån uppges vara goda. 6. Värt att beakta är också det arbete som bedrivs på så kallade TAMU Center runt om i Danmark. TAMU är en utbildning som vänder sig till arbetslösa med svårigheter att genomföra en utbildning eller att uppnå ett arbete på grund av personliga och sociala förhållanden. Serviceförvaltningen undersöker för närvarande förutsättningarna för att starta upp ett TAMU Center i Malmö. Europeiska Socialfonden finansierar förstudien samt delar av ett eventuellt genomförande. Efter genomförd förstudie lyfts arbetet över till gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen. 7. I övrigt är det som alltid av vikt att bevaka kunskapsutvecklingen inom området och det utvecklingsarbete som sker i andra kommuner och på nationell nivå. Utgångar Lika viktigt som det är att känna till målgrupens omfattning och att bedriva ett gott kartläggnings- och motivationsarbete, är det att finna sätt att använda befintliga verksamheter inom GyVF som möjliga utgångar för ungdomar inom det kommunala informationsansvaret. Det som idag finns för obehöriga till nationellt program är att skriva in sig på introduktionsprogram under pågående läsår, och för behöriga finns möjligheten att söka nationella program till terminsstart på hösten. Vidare finns möjligheten för de som fyllt 20 år att inom ramen för vuxenutbildningen läsa på grund- eller gymnasieskolenivå. Hur kan förvaltningen därutöver organisera individuellt anpassade alternativ för informationsansvarets målgrupp? Mot bakgrund av att det i många fall rör sig
10 (13) om ungdomar som har svårt att göra val är det viktigt att de alternativ som parenteras är tydliga, samt att det finns ett flertal att välja mellan. När det t.ex. gäller de befintliga gymnasieskolorna i Malmö; hur kan de organisera individuellt alternativ 5, preparandutbildning, yrkesintroduktion eller andra anpassade utbildningsupplägg? En verksamhet som kan vara intressant att fundera över i vilken mån upplägg och metoder skulle kunna organiseras för informationsansvarets målgrupp är Second Chance School 6 på Komvux Södervärn. Värt att snegla på är också den arbetsmarknadspolitiks åtgärd som Arbetsförmedlingen organiserar för ungdomar om att delta i studiemotiverande folkhögskolkurser. Kan gymnasieskolorna i Malmö erbjuda en snarlik lösning? Koppling till budget- och kvalitetsmål I ett framtida utvecklingsarbete är det också viktigt att ta hänsyn till för området aktuella budget- och kvalitetsmål. Följande av förvaltningen nedbrutna mål bör fungera som utgångspunkter i detta arbete: 7 Gymnasieutbildning: Avbrott som innebär att elever i förtid avslutar sina gymnasiestudier ska minska med minst 5 procent per år. Andelen elever som börjar ett nationellt program efter studier inom introduktionsprogrammen ska öka med minst 5 procent per år. Andel elever med fullföljd utbildning inom 4 år av nybörjare totalt i huvudmannens skolor ska öka med minst 5 procent per år. Andel av elever med grundläggande behörighet till universitet och högskola i huvudmannens skolor ska öka med minst 5 procent per år. Vuxenutbildning Av de kurser som genomförs inom vuxenutbildningen ska andelen som avslutas med ett godkänt betyg öka med minst 5 procent per år. Arbetsmarknad: Andelen unga kvinnor och män som är självförsörjande genom arbete eller studier, eller tar del av insatser inom arbetsförmedlingen, 6 månader efter deltagande i Malmö stads arbetsmarknadsinsatser ska öka med 5 procent per år. JobbMalmö tillhör från och med den 1/5 2014 Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen, varför även följande formulering, med utgångspunkt i Verksamhetsplan JobbMalmö 2014, bör läggas till: Förvaltningens arbete inom vuxenutbildningen och arbetsmarknadsåtgärder 5 Individuellt alternativ utformas för den enskilde eleven och vänder sig i första hand till ungdomar som inte har behörighet till ett yrkesprogram och som har stora kunskapsbrister och svag motivation, eller till ungdomar som vill ha en mer allmänt inriktad utbildning som förberedelse för annan utbildning. 6 Second Chance School vänder sig till ungdomar i åldern 20-30 år som saknar betyg och kvalifikationer och därför riskerar att hamna utanför arbetsmarknaden. 7 Budgetskrivelse 2015, Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen, 24/3-2014.
11 (13) bör tillsammans med Individ- och familjeomsorgen arbeta fram en stadsområdesnära struktur för att tidigt och effektivt möta arbetslösa kvinnor och män och erbjuda individanpassade insatser. 8 Avslutande kommentarer Upparbetade rutiner och potentiella utvecklingsområden Det kommunala informationsansvaret hanteras på GyVF idag enligt upparbetade rutiner i god samverkan mellan centralt kansli, Vägledningscentrums båda verksamheter Ungdomsuppföljningen och Praktikenheten samt Bellevue gymnasium. Det finns med andra en till synes välfungerande organisation för fullföljandet av informationsansvaret. Efter genomläsning av befintliga verksamhetsbeskrivningar, utvärderingar och annan relevant dokumentation samt samtal med ansvariga inom nämnda verksamheter, utkristalliseras dock ett antal angelägna utvecklingsområden enligt följande. När det gäller det administrativa arbete inom ramen för det kommunala informationsansvaret som utförs på kansliandelningen för antagning och planering, har ett antal utvecklingsområden redovisats i denna rapport. Det handlar i mångt och mycket om konkreta förbättringsåtgärder i syfte att på ett så nogsamt sätt som möjligt ringa i målgruppen. När det gäller det operativa arbetet med ungdomarna rör det sig snarare om ett antal frågor som lyfts och utvecklingsarbete som beskrivits. Det som redogjorts för i rapporten inom det här området behöver således genomlysas ytterligare. Så bör t.ex. samverkan mellan idag redan involverade verksamheter beaktas. I samtal med representanter för Ungdomsuppföljningen och Praktikenheten uppges att ett än tydligare samarbete i form av samlokaliseringen hade varit värdefullt. Även samarbete med närliggande verksamheter skulle kunna utvecklas, inte minst med Grundskoleförvaltningen, men kanske också med Individ- och familjeomsorgen. Det bör vidare vara en tydlig strävan att utveckla samarbetet med olika externa aktörer, i första hand Arbetsförmedlingen. När det gäller bemanningen på Ungdomsuppföljningen kan konstateras att den personalförstärkning, och därmed den utökade fokuseringen på det uppsökande arbetet och det personliga mötet med den enskilde ungdomen, som möjliggjordes genom DI4DO inte längre finns kvar. Finansieringen upphörde den 31 december 2013. I det här sammanhanget kan nämnas att det i en forskningssammanställning framtaget inom ramen för Malmökommissionens arbete konstateras att de insatser och resultat som Ungdomsuppföljningens medfört bedöms ha avgörande betydelse för att nå och arbeta med ungdomar 8 Detta mål är dock inte formulerat i mätbara termer, men mäts idag genom antal och andel inskrivna kvinnor och män med försörjningsstöd på JobbMalmö och andel och antal som blir självförsörjande genom arbete, studier eller som arbetssökande.
12 (13) inom det kommunala informationsansvaret. 9 Så framkom t.ex. vid intervjuer med medarbetarna att de under ett läsår då projektet var i full kraft fick kontakt med 1200 ungdomar av de ungdomar som uppgivits lämnat gymnasieskolan. Detta motsvarar 92 %, medan endast 23 % av målguppen nåddes året före projektets tillkomst. I syfte att uppfylla de lagkrav som följer med att informationsansvaret eventuellt övergår i aktivitetsansvar, och därmed en ökad ambition, från och med den 1 januari 2015 bör frågan om bemanning förslagsvis utredas. I vilken mån kan den personal som idag arbetar operativt med ungdomarna förstärkas med andra kompetenser såsom specialpedagoger, coacher, elevhälsa med flera? Därutöver bör också frågan om ansvarig rektor, samt dennes placering, för målgruppen utredas. Därutöver bör sägas att det i syfte att alltjämt eftersträva ett resultat om att allt fler ungdomar än idag ska fångas upp och skyndsamt kommer vidare, krävs ett ständigt utvecklande av resultatmätning och utvärdering. Vid sidan av den kontinuerliga uppföljning som sker av relevanta budget- och kvalitetsmål, kan övriga mätningar utvecklas. Idag mäts resultaten av det arbete som förvaltningen bedriver inom sitt informationsansvar framförallt genom mätning av antalet lokaliserade och kartlagda ungdomar samt antal genomförda insatser inom ramen för Ungdomsuppföljningens arbete. Verksamheten bör förslagsvis dock även följas upp ur ett kvalitativt perspektiv med individen i centrum, och inte enbart ur ett kvantitativt perspektiv, även om en ansats av detta finns i uppföljningen av DI4DO. Sammanfattande slutsatser GyVF anser sammanfattningsvis att: En grundförutsättning för det fortsatta arbetet med den aktuella målgruppen är förvaltningens registeruppföljning av målgruppen, och att denna bör utvecklas i enlighet med i rapporten föreslagna förbättringsåtgärder i syfte att åstadkomma en ännu bättre uppfattning om vilka unga som står utanför både skola och arbetsliv. Utgångspunkten för de insatser som erbjuds målgrupen ska vara att så många som möjligt av de unga ska motiveras att återvända till skolan, då all statistik visar att det är de ungdomar som inte fullgör något gymnasieprogram som löper störst risk för framtida utanförskap. Att de ungdomar som inte vill/inte förmår motiveras till att ägna sig åt gymnasiestudier ska erbjudas insatser som ger en god förberedelse för annan sysselsättning. 9 Cederberg, Margareta (juli 2012). Gymnasieskolan inte en skola för alla? En forskningssammanställning om låg utbildning och hälsa. Kommission för ett socialt hållbart Malmö.
13 (13) Målgruppens heterogena karaktär kräver olika spår för olika grupperingar. Insatsspektret rymmer allt från enskilda studie- och yrkesvägledningssamtal till flertalet stöd insatser med ett socialt fokus. Det faktum att det operativa arbetet med ungdomarna inte sker i skolans lokaler förefaller sammantaget vara värdefullt för den unge. Det uppsökande arbete som förvaltningen idag bedriver är viktigt att hålla i, och ett utvidgat uppsökande arbete bör utvecklas i nära samverkan med olika lokala aktörer. En strukturerad samverkan för målgruppen är av största vikt och bör därför förstärkas. Detta är en förutsättning för att få fler unga i utbildning eller arbete. Det är viktigt att tillvarata den framåtsyftande anda som råder inom nuvarande arbete med en öppenhet för utvecklingsarbete, nya metoder och bred samverkan med såväl interna som externa parter. En fortsatt kontinuerlig kompetensutveckling för personal i berörda verksamheter är av vikt. Ett eventuellt utredningsuppdrag bör ta utgångspunkt i såväl förvaltningens pågående omorganisation som i den förväntade lagskärpningen avseende föreslaget aktivitetsansvar. Ansvariga Eva Ahlgren Gymnasie- och vuxenutbildningsdirektör
Malmö stad Utbildningsförvaltningen 1 (4) Datum 2013-04-12 Vår referens Ann-Sofie Nordh Direkttelefon 040-34 21 41 Tjänsteutlåtande Ärende: Ärende Dnr 2013-163 Förslag till yttrande: Delbetänkande: Ungdomar utanför gymnasieskolan ett förtydligat ansvar för stat och kommun (SOU 2013:13) STK-2013-135 Utbildningsnämnden 2013-04-29 Initierare: Kommunstyrelsen Utbildningsnämnden har fått rubricerad remiss för yttrande. Utbildningsnämnden finner att utredningen i stora delar föreslår åtgärder som redan är införda i Malmö stads och Utbildningsförvaltningens arbete kring informationsansvaret. Utredningen tar också upp och ger i flera fall lösningar på just de punkter som Malmö stad framfört som svårigheter vid deltagandet i utredningen. Det finns dock synpunkter kring en del av utredningens förslag: Utredningens förslag: Kommunens ansvar ska framöver benämnas aktivitetsansvar för icke skolpliktiga ungdomar i stället för information om icke skolpliktiga ungdomar. Ansvaret ska gälla icke skolpliktiga ungdomar. Skolplikt upphör när eleven avslutat sista årskursen i grundskolan oavsett vilken ålder eleven har. Eftersom utredningen i övrigt talar om ungdomar från 16 år finns en risk att ungdomar som avslutar grundskolan vid 15 års ålder ställs utanför möjligheter till aktivitet. yttrande ungdomar utanför gymnasieskolan Ansvaret gäller inte asylsökande ungdomar då de inte har skolplikt. Dessa ungdomar går inte heller att söka fram via folkbokföring och kommunen har svårt att ta fullt ansvar. Det bör dock betonas att kommunen ändå bör ta ett stort ansvar för de asylsökande ungdomar som påbörjat utbildning i kommunen då dessa är kända och kan följas upp. Utredningens förslag: Hemkommunen ska på ett strukturerat sätt söka upp och hålla sig informerad om hur de ungdomar i kommunen som fullgjort sin skolplikt men som inte fyllt 20 år är sysselsatta. Ett strukturerat arbetssätt förutsätter enligt utredningen bland annat att ansvarig förvaltning får förutsättningar för samverkan inom kommunen samt med berörda myndigheter. I detta avseende är CSN en myndighet som har information om samtliga ungdomar som är i studier, men denna information
2 (4) lämnas inte vidare till respektive hemkommun. Malmö har tillsammans med Kommunförbundet Skåne, Göteborgsregionen och Stockholms län sedan flera år en skrivelse till Skolverket/SCB/CSN där vi anser att dessa uppgifter måste lämnas till varje hemkommun. Detta har inte resulterat i något alls. Med ny lagstiftning förutsätter vi att de myndigheter, såsom CSN och Arbetsförmedlingen, som har uppgifter avseende ungdomar inom aktivitetsansvaret får skyldighet att lämna uppgifter till hemkommunen både när ungdomar träder in i aktivitet och när de lämnar. Utredningens förslag: Hemkommunens insatser ska dokumenteras skriftligt. Kommunen ska föra ett register över de ungdomar som berörs av aktivitetsansvaret. Det ska också upprättas dokumentation över aktiviteter och framtida åtgärder som kommunen och den unge kommer överens om, något som kan liknas med en individuell studieplan. För registerhållning och övrig dokumentation behöver administrativa system användas. De elevadministrativa system som kommunerna använder för all övrig elevadministration kan behöva anpassas till ny lagstiftning kring aktivitetsansvaret och det är viktigt att de leverantörer som finns på marknaden i god tid informeras om nya krav på registerhållning och format för framtida statistikinlämning till Skolverket. Utredningens förslag: När en elev är frånvarande i betydande utsträckning utan giltigt skäl vid en gymnasieskola med annan huvudman än hemkommunen, ska huvudmannen snarast meddela detta till hemkommunen. Utredningen menar att en information om frånvaro till elevens hemkommun ska ge en förvarning om att insatser kanske behöver sättas in vid ett avbrott. Vi ser snarare detta som en administrativ åtgärd med risk för att huvudmannen för elevens utbildning inte anser sig behöva ta sitt ansvar för att ge eleven möjligheter att fortsätta sin utbildning. Hemkommunen kan inte vidta åtgärder inom aktivitetsansvaret så länge eleven är inskriven på en skola, detta ansvar ligger helt på utbildningsanordnaren. Information om elever med hög frånvaro kan säkert vara viktig i vissa avseende, till exempel vad gäller insyn i fristående skolor i de fall det gäller många elever, men tillför inte något i själva arbetet kring aktivitetsansvaret. Att skolor däremot omgående meddelar hemkommunen när en ungdom avbryter sin utbildning är av yttersta vikt. Utredningens bedömning: Det bör övervägas om studiemotiverande kurser vid folkhögskola, den s.k. folkhögskolesatsningen, bör kunna pågå längre än tre månader för ungdomar i utredningens målgrupp Studier vid folkhögskola kan vara en alternativ utbildningsväg för vissa ungdomar, även för de som är under 18 år. Detta anser vi dock vara en del i en studieplanering och ska därmed vara en aktivitet som kommunen ansvarar för inom aktivitetsansvaret. När studier inte är ett alternativ för ungdomen och ett
3 (4) överlämnande till Arbetsförmedlingen sker, ska inte studier vara det som erbjuds utan möjligheter till praktik eller arbete. Utredningens förslag: Ungdomar som är 16-17 år och som omfattas av hemkommunens aktivitetsansvar enligt skollagen ska kunna få ett bredare utbud av tidiga insatser från Arbetsförmedlingen. Även ungdomar som inte fyllt 16 år kan omfattas av aktivitetsansvaret och bör då också omfattas av Arbetsförmedlingens insatser om det är möjligt ur arbetsrättsliga regler. Utredningens förslag: Även unga i åldern 16-17 år ska ha rätt till statlig utvecklingsersättning för deltagande i arbetsmarknadspolitiska program. Även ungdomar som inte fyllt 16 år kan omfattas av aktivitetsansvaret och bör då också få rätt till statlig utvecklingsersättning. Ersättningsnivån bör vara detsamma som studiebidraget för att motivera både till studier och till annan heltidsaktivitet. Utredningens förslag: Det ska finnas en möjlighet för Arbetsförmedlingen att även för de ungdomar som omfattas av aktivitetsansvaret enligt skollagen, ingå överenskommelser med en kommun om anordnandet av programinsatser eller övriga åtgärder, utöver jobb- och utvecklingsgarantin samt jobbgarantin för ungdomar. Vid överenskommelser bör även ersättning följa på båda håll. Tar kommunen över aktiviteter som borde erbjudas via Arbetsförmedlingen ska ersättning utgå till kommunen och dessutom ska samma ersättningsregler gälla för ungdomen i fråga oavsett vilken myndighet som anordnar den. Ungdomens deltagande i aktivitet eller när den upphör måste meddelas mellan myndigheterna. Utredningens förslag: Hemkommunen ska föra ett register över de ungdomar som omfattas av aktivitetsansvaret. Hemkommunen ska i registret även få behandla personuppgifter om tidpunkt när en åtgärd inleds samt tidpunkt för åtgärdens upphörande och orsaken till att den upphör. Utredningens förslag: Skolverket ska ges i uppdrag att årligen samla in uppgifter från hemkommunen om de unga som omfattas av aktivitetsansvaret. De uppgifter som ska samlas in ska baseras på de uppgifter kommuner samlar i de lokala registren. Det närmare innehållet i uppgiftsinsamlingen bör preciseras av Skolverket i samråd med Sveriges Kommuner och Landsting. För att data ska kunna samlas in måste det snarast beslutas om vilka data som ska behandlas. Redan idag används i informationsansvaret samma elevadministrativa som för de elever som befinner sig i gymnasieskolan. Möjlighet att registrera aktiviteter med start och slutdatum samt avbrottsorsak finns. Vilka aktiviteter och
4 (4) avbrottsorsaker som ska användas måste fastställas för att data ska kunna samlas in och jämföras. Det kan också behöva göras justeringar i olika kommuners administrativa system i god tid före den 1 juli 2014. För att detta ska vara möjligt förutsätts att Skolverket redan under hösten 2013 samarbetar med de programleverantörer som finns på marknaden. Utredningens förslag: Utredningens förslag kommer i vissa delar att medföra ökade kostnader för stat och kommun. Utredningens bedömningar om vad som medför utökade kostnader för kommunsektorn delas inte av utbildningsnämnden gällande följande punkter: Utredningens bedömning: Ökade krav på frånvarorapportering kan leda till minskade kostnader för kommunsektorn med 2 miljoner kronor eller till ökade kostnader med ca 0,4 miljoner kronor årligen. Rapportering även till hemkommunen i samband med rapporteringen till CSN bedöms inte som någon större kostnadsökning. Däremot anser vi att frånvarorapporteringen till hemkommunen är en tillkommande uppgift att hantera när den tas emot och den leder inte till att några andra åtgärder kan avstås. När ungdomen väl avbryter sin utbildning måste kommunen ändå meddelas och har då att kontakta ungdomen, precis som enligt dagens hantering. Utredningens bedömning: Ett krav på kommunala register med för ökade administrativa kostnader för kommunsektorn med ca 0,8 miljoner kronor per år. Utredningens bedömning: Hemkommuner bedöms få försumbart högre kostnader för en ökad uppgiftslämnarbörda. Vilka kostnader som uppstår beror på hur besluten om vilka data som ska levereras ser ut. Går det att hantera och leverera data i befintliga elevadministrativa system är den beräknade kostnadsökningen kanske rimlig. Om däremot de administrativa system som finns måste omarbetas för att möte nya krav kan betydligt högre kostnader uppstå. Även här är Skolverkets tidga kontakter med programleverantörer av högsta vikt för att hålla nere kostnader. Utbildningsnämnden föreslås besluta att godkänna remissvaret samt att överlämna det till kommunstyrelsen Eva Ahlgren Utbildningsdirektör