När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten



Relevanta dokument
Motoriska aktiviteter i vardagen

Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN. Leva som andra

Lidingö Specialförskola Arbetsplan

Detta händer i din grupp!

Målfokuserad träning. Målfokuserad träning, forts. Målfokuserad träning, forts

Målfokuserad träning

Programutbud för barn och föräldrar på Habiliteringscenter Södertälje

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Vi hoppas att ni har glädje av berättelsen om Undra!

Information om. Inskolning

Grupper, kurser och informationstillfällen HT 2016 och VT 2017

CIRKUSPROJEKT & HABILITERING: Malmö 2003, Linköping 2009, se mer nedan. CIRKUS CIRKÖR bedriver regelbunden träning för funktionshindrade.

Våren Program. för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Haninge

Länsteam KURSKATALOG hösten Länsteamet, Habiliteringen i Östergötland

Behöver ditt barn stöd från samhället?

KOMPLETTERING TILL BARNHABILITERINGENS GRUPPKATALOG

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

Målgrupp På vilket sätt hälsofrämjande På vilket sätt främjas jämlikhet

Motorisk träning. Karin Shaw.

Barbro Lagander verksamhetschef Handikapp & Habilitering Stockholms läns sjukvårdsområde barbro.lagander@sll.se

Specialförskolan Galaxens verksamhetsidé

Stöd & Service. Funktionsstödsförvaltningen

Verksamhetsbeskrivning för Synverksamheten inom Habilitering & Hälsa

Lpfö-98 Reviderad 2010 Gubbabackens Förskola

Habilitering: Anpassa, Göra duglig, Göra skicklig

Information till föräldrar. Habiliteringsmottagningens insatser för små barn med autism

VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN

Projekt 14. Cirkus. Några exempel som vi har sett är: Ögon som lyser.

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

Länsteam KURSKATALOG hösten 2017

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Länsteam KURSKATALOG hösten Länsteamet, Habiliteringen i Östergötland

Program för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Nacka

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Välkommen till Rehabcentrum!

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Uppdaterad

Program för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Södertälje

Finmotoriska färdigheter och övningar LÄGRE SKOLÅLDER 6-10 ÅR

Arbetsplan Med fokus på barns lärande

Program för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Nacka

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Jag behöver bränsle följ med Wilda och Walter på matäventyr

Habiliteringens utbud av aktiviteter, grupper, cirklar och föreläsningar

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

Arbetsplan för Pedagogisk omsorg i Tranås kommun

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande

Hunnebostrands förskola

Våren Program. för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Haninge

Välkommen till familjedaghem i karlbo

2015 ARBETSPLAN & MÅL

Träning med ny teknik

Daglig verksamhet. Garvaregatan 4, Teckomatorp

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Välkommen till familjedaghem i avesta kommun

Personkrets enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, 1.

Leva som andra. Barn och ungdomar som har funktionshinder ska kunna leva som andra

Barn- och ungdomshabiliteringen i Östergötlands län LÄNSTEAM KURSKATALOG HÖSTEN

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BASUTBILDNING NEUROPSYKIATRI

Opalens måldokument 2010/2011

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2017/18. Nattis. Förskolan Lyckan

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS är en lag. LSS betyder Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade.

TUVANS MÅL OCH LOKALA ARBETSPLAN / 2010

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskola/Område Björnen. Avdelning/grupp Lilla Björn

Habiliteringens utbud av aktiviteter, grupper, cirklar och föreläsningar

Förskolan Kojan är en enavdelningsförskola med barn i åldrarna 1-5 år.

Görs bäst i grupp om minst 16 personer men fungerar även med färre. Tiden ökar med 15 minuter om man väljer att gå vidare med fortsättningen.

TILL FÖRSKOLAN SKRUVLÅDAN

Välkommen till Rehabcentrum!

2 Studier som metoden grundas på

GYMNASTIK ÅRSKURS 1 2

LSS. Till Dig som nu läser denna broschyr! Lag om stöd och service. till vissa funktionshindrade

* Ledsagarservice * Korttidstillsyn för skolungdomar * Kontaktperson * Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller.

Habiliteringen Halland

KVALITETSREDOVISNING

Inspiration till Bamses må bra tidning

LSS lagen om rätten att leva som andra. För dig som vill veta mer om stöd och service för personer med funktionsnedsättning

Pedagogisk plan för Silvertallens förskola

Välkommen till Torps förskoleområde

Ert barn kommer att börja på.. Där arbetar.

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Information för personer med funktionsnedsättning

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Information om LSS. Version Vård- och omsorg

Program för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Nacka

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Transkript:

När barnet behöver rörelseträning Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten

Så här arbetar vi I den här broschyren vill vi informera er föräldrar om den rörelseträning som Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten erbjuder barn med diagnosen cerebral pares eller liknande funktionsnedsättningar. Vi vill också informera om det synsätt våra insatser grundar sig på. Barnets och familjens sjukgymnast I det habiliteringsteam som bildas för er familj finns en sjukgymnast. Hur tät kontakt ni har kommer att variera över åren men för många familjer är behovet av stöd störst under barnets första år. Sjukgymnasten kommer framför allt att fungera som handledare för er föräldrar och för barn som går på förskola/skola för personalen. Tillsammans med er sjukgymnast planerar ni hur just ert barns rörelseutveckling bäst ska stödjas. Sjukgymnasten följer också regelbundet hur barnets leder och muskler utvecklas för att i god tid upptäcka om det uppstår problem som kräver behandling. Sjukgymnaster med specialinriktning Som ett komplement till de insatser ni kan få av er ordinarie sjukgymnast, finns inom vår habilitering sjukgymnaster med specialinriktning. Tillsammans med barnets ordinarie sjukgymnast, eller någon annan i barnets team, bestämmer ni när en kontakt med någon av dessa sjukgymnaster är aktuellt för ert barn. För barn med cerebral pares kan det vara aktuellt med kontakt med sjukgymnaster som är inriktade på: ortopediska frågor, arm- och handfunktion, intensivträning.

Att lära in nya rörelser Så skapar vi goda cirklar Barnets rörelseutveckling sker som ett samspel mellan barnets egen motivation, kroppsliga förutsättningar och omgivningen. Ett barn som försöker utföra en aktivitet och lyckas vill prova igen. Genom att anpassa lek och vardagssituationer kan man skapa lagom utmanade uppgifter som stimulerar barnet att fortsätta i sina rörelseförsök. Då kommer så småningom de kroppsliga förutsättningarna att påverkas barnets koordinationsförmåga och muskelstyrka ökar. En god cirkel har skapats. Målsättningen för oss sjukgymnaster är att tillsammans med er föräldrar skapa dessa goda cirklar. Kunskap om det enskilda barnets behov och förutsättningar ligger till grund för en sådan medveten stimulering. Sjukgymnasten med sin yrkeskunskap och föräldrarna som känner sitt barn utgör tillsammans ett team som hjälper barnet. Principer för motorisk inlärning har inspirerat oss i vårt arbetssätt Rörelser lärs bäst in i den miljö och i de situationer de ska användas. Inlärningen är mest effektiv om den som lär sig är aktiv och motiverad. För att en verklig inlärning ska ske krävs att rörelserna upprepas många gånger.

Att lära in nya rörelser Vardagsträning är basen Alla barn tränar och lär sig nya färdigheter i vardags-, lek- och fritidsaktiviteter. Genom att försöka många, många gånger lär sig barnet att behärska allt från att hålla i skeden till att ta sig i och ur sin säng. Vi tror att det här är det naturligaste sättet att lära nya rörelser också för barn med rörelsehinder. Ett barn med rörelsehinder kan behöva hjälp till motorisk inlärning men innehållet ska vara precis som för andra barn. Genom att utnyttja vardagliga situationer som då barnet leker, äter eller tar av och på kläder kan man få det stora antal upprepningar som behövs för att en verklig inlärning ska ske. Då kan också inlärningen ske utan att barnet egentligen upplever att det tränar. När barnet är litet sker denna rörelseinlärning framför allt i hemmet, men lite senare kommer även förskola och skola att spela en viktig roll. Tillsammans med er sjukgymnast kommer ni fram till vilka färdigheter som just ert barn behöver stöd och stimulans för att lära sig. Ni får också handledning i hur man bäst stödjer barnet i denna inlärning. Att formulera mål som ligger inom räckhåll är en svår konst men när man lyckas väl med detta ökar motivationen för barnet. Intensivträning Ibland kan man tycka att den vardagliga stimulansen inte är tillräcklig och att man under en begränsad period vill satsa på att jobba intensivt mot ett tydligt mål. Att träna intensivt på detta sätt är dock krävande för såväl barn som föräldrar. Vi anser därför att en period av intensivträning alltid ska vara tidsbegränsad och att man bör utvärdera resultatet tillsammans med sjukgymnasten när perioden är avslutad. De flesta barn tycker att träning tillsammans med andra barn är kul och det är ofta lättare att motivera barnet tillsammans med andra barn. Därför anordnar vi på Kolbäckens habilitering i Umeå intensivträning i grupp för barn från cirka två och ett halvt år och uppåt. Vi kallar denna träning MIA Målinriktad Intensiv Aktivitetsträning. Barnet kan få delta i MIA en till två gånger per år och varje tillfälle är en till två veckor. De familjer som kommer från andra orter har möjlighet att bo på vårt elevhem.

Omsorg om leder och muskler Alla föräldrar måste hjälpa sitt barn med att sköta om kroppen. Tänderna ska borstas, naglarna ska klippas och barnet behöver bada. Barn med funktionshinder har ofta ett ökat behov av kroppsvård. Det kan till exempel vara så att leder och muskler måste mjukas upp med stretching. Andra barn kan behöva använda skenor för att stabilisera lederna. Sjukgymnasten följer kontinuerligt barnets utveckling så att eventuell muskelstramhet eller ledproblem upptäcks i god tid. Behöver barnets leder och muskler särskild omvårdnad ger sjukgymnasten er handledning och stöd i att utföra den. Ibland kan andra medicinska åtgärder behövas. Sjukgymnasten förmedlar då kontakt med specialistläkare. Att få sitt rörelsebehov tillgodosett Att röra på sig är viktigt för alla barn rörelse är en källa till såväl hälsa som glädje. För barn med rörelsehinder kan det vara svårt att få rörelsebehovet tillgodosett. Tillsammans med er sjukgymnast kan ni diskutera vilka aktiviteter som kan vara lämpliga för just för ert barn. Vad som passar beror förstås både på barnets ålder och förutsättningar, men för alla barn kan man hitta meningsfulla och roliga aktiviteter. För små barn kan det vara busiga rörelselekar eller en hoppgunga som fyller behovet. För lite större barn kan bad och simning, cykling eller skidåkning vara roliga och meningsfulla aktiviteter.

Hjälpmedel och träning Om barnet behöver hjälpmedel Hjälpmedel ska väljas med omsorg så att de stödjer och inte hindrar barnets utveckling. Det finns idag bra hjälpmedel till stöd för barnets rörelseutveckling. En del barn kan behöva en anpassad stol. Andra kan behöva hjälp för att kunna förflytta sig självständigt. Ibland behöver barnet ett hjälpmedel bara under en begränsad period till exempel då det håller på att lära in en ny rörelse. Det finns en stor arsenal av hjälpmedel för barn. Vissa av dessa provas ut och ordineras av sjukgymnast. Andra hjälpmedel ordineras av till exempel arbetsterapeut eller logoped. När i livet ska träning ske? Vi vet idag att det är gynnsamt att det lilla barnet med rörelsehinder tidigt får en allsidig stimulans. En sådan stimulans ska vara lustfylld så att barnet lockas att vara aktivt och delaktigt. Vi tror att en stimulering som ingår som en naturlig del av barnets vardag ger den bästa träningen. Under olika perioder i livet har den motoriska inlärningen olika fokus. Det lilla barnet tränar på basfärdigheter som att gripa, sitta och förflytta sig. Det lite äldre barnet kan istället vara motiverat att lära sig klara avoch påklädning, klippa med en sax eller att äta själv. Tonåringen kan vilja träna sin styrka eller kondition eller färdigheter som gör det möjligt att bli självständig. Hur träningen ser ut varierar under livet men det är inte för sent att förbättra sin förmåga bara för att man hunnit bli skolbarn eller tonåring. Att hålla dialogen vid liv Allteftersom barnet växer upp väcks nya frågor kring barnets rörelseutveckling och vad som kan göras för att stödja den. Ta upp de funderingar ni har med er sjukgymnast!

Olika synsätt på träning Hur vet man då att ens barn verkligen får den bästa tänkbara träningen? I den här broschyren har vi beskrivit det arbetssätt vi valt inom Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten. Att som vi välja att förlägga träningen till vardagen och närmiljön är också det synsätt som idag har störst förankring inom barnhabilitering i Sverige men även internationellt. Sett ur ett historiskt perspektiv kan man säga att synen på habilitering/rehabilitering har gått från en stark tilltro till att träningen ska skötas av experter på institutioner, till uppfattningen att man får bäst inlärningseffekt om träningen sker i personens egen miljö med handledning av experter. Men man ska veta att det finns andra synsätt på träning än vårt och att det finns en rad olika träningsmetoder för barn med cerebral pares. En del av dessa metoder finns representerade i Sverige medan andra metoder bara finns att tillgå i andra länder, till exempel USA. I Sverige finns centra där konduktiv pedagogik tillämpas. Det finns även enstaka terapeuter i Sverige som behandlar enligt en metod som kallas Vojta. Hur effektiva är då dessa metoder? Att utvärdera effekter av träningsprogram för barn är komplicerat av flera anledningar. Barn utvecklas även utan träning. Det är också svårt att få jämförbara grupper inget barn är det andra riktigt likt. Trots detta har en rad studier genomförts. Den samlade forskningen visar att barns rörelseförmåga förbättras om de får stimulans/träning. Men forskningen visar också att intensiv träning med specifika metoder inte ger mer än den träning som barnet kan få med bra stöd i hemmiljön. Vi har därför valt en modell där basen är träning i vardagsmiljön och perioder med intensivträning ska ses som ett komplement. Denna broschyr kommer från Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbottens län. Bilderna är ritade av Anita Fröjd och finns på http://home.swipnet.se/~w-67103/index.html. Birgit Rösblad Leg. sjukgymnast, MD Monica Örberg Leg. sjukgymnast

VÄSTERBOTTENS LÄNS LANDSTING PRODUKTION: LANDSTINGETS MEDIABYRÅ TRYCK: LANDSTINGETS GRAFISKA ENHET UMEÅ 2003