Grön Flagg-rapport Björkö skola 17 jan 2017

Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Björkö skola 17 jan 2017

Kommentar från Håll Sverge Rent 2017-01-17 10:07: N har verklgen kommt långt ert Grön Flagg-arbete där hållbarhetstanken verkar genomsyra hela verksamheten och där n pedagoger också ser vkten och behovet av att gemensamt arbeta tllsammans för att skapa samhörghet och delaktghet. Det är så nsprerande att läsa om era aktvteter och reflektoner krng dem. Era härlga fotografer ger oss en bld av er engagerande verksamhet. Jättebra - Björkö skola, n har förmedlat en postv Grön Flagg-anda och det har vart så rolgt att läsa er rapport. I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur eleverna fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från elever och personal samt en utvärderng av arbetet som n kan använda skolans övergrpande kvaltetsarbete. När rapporten är godkänd kan n spara den som en pdf-fl, så går det smdgare att mejla eller skrva ut ert arbete och sprda det tll omgvnng och vårdnadshavare. Er kontaktpoltker kan se er godkända rapporter, men nte fotona där. SPARA OFTA genom att klcka på Spara utkast-knappen längst ner på sdan. Det är nte förrän n klckar på Lämna n för gransknng-knappen som rapporten skckas n tll oss som jobbar med Grön Flagg på Håll Sverge Rent. Grön Flagg-råd eller elevråd Lgr11 Hur ofta har Grön Flagg-rådet/elevrådet träffats? 1-2 gånger/termn Övrgt att tllägga: Elevrådet är vårt Mljöråd eller Grön Flaggråd. Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och vart organserat? Hur har rådet nått ut tll resten av skolan? Mljörådet har träffats två gånger per termn. V har fortfarande elevrådet som mljöråd. Det består av en representant från varje år, alltså två representanter från varje klass eftersom vår skola har B-form. Även förskoleklassen har vart representerad samt en lärarrepresentant. Det väljs nya representanter varje läsår. På det sättet hnner de flesta vara med någon gång under sna år hos oss. Under vårtermnen 2015 dskuterade v klasserna om v skulle fortsätta arbeta med Grön Flagg och det blev ett enhällgt ja från klasserna. Björkö skola ska vara en Gröna Flaggskola ansåg de. Sedan tog v upp vlket område v skulle fortsätta med. Personalen föreslog Lvsstl och hälsa och det tyckte eleverna var okey. När höst-termnen sedan startade august 2015 tog v upp på Mljörådet vlket område v skulle fortsätta med. Därefter arbetades målen fram arbetslaget och dessa lades fram som nformaton elevrådet. Därefter nformerades alla klasserna och även föräldrar på gemensamt föräldramöte om de nya målen. Under hösten 2015 fortsatte Mljörådet att pratat genom de olka målen fortlöpande och dskuterat vlken ordnng målen skulle kan tas upp och när v skulle tdsmässgt lägga arbetet. Efter varje mål har klasserna sedan haft en utvärderng av målen som v tagt med oss tll arbetslaget för att dskutera och följa upp. Mljörådet har nått ut tll klasserna genom protokoll och nformaton från elevrepresentanterna elevrådet och genom klasslärarna. Utvecklngsområde 1 Lpfö Här ser n det tema eller de teman n valde att arbeta med samt eventuella ttlar på era utvecklngsområden. Beskrv den utvecklng och den process n gått genom och med arbetet med utvecklngsområdena. När n beskrev utvecklngsområdena handlngsplanen var det tänkt som en start och en rktlnje som sedan kan utvecklas och förändras under arbetets gång beroende på elevernas och personalens ntressen, frågor och déer. Beskrv hur detta har skett och hur n har möjlggjort för alla att vara delaktga och ha nflytande respektve utvecklngsområde. Tema Ttel Lvsstl & hälsa Konflkthanterng Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? På samtalsgruppen påbörjade v vårt arbete med konflkthanterng utfrån vår handlngsplan. V läste en berättelse om Ellen som blev utsatt för elakheter när hon började svensk skola gen efter några år utomlands. Flckorna som var elaka sa att det bara var på skoj. Samtalsgrupperna fck sedan dskutera hur Ellen kände sg och v pratade också om vad skojbråk nnebär. Det blev goda samtal alla grupperna och eleverna hade lätt för att sätta sg n Ellens stuaton. De fck även fundera över vad de tyckte att hon och hennes lärare ska göra. V fortsatte arbetet med att alla elever fck se ett drama som v personalen spelade upp. Det var ett drama där en konflkt uppstod och den löstes nte utan blev tll ett bråk. När bråket var gång stoppades dramat och eleverna fck lotsa dramat vdare så att bråket kunde lösas.v vlle med den nlednngen prata med våra elever om vad en konflkt är och hur man kan lösa dem när de uppstår. Det kan fnnas flera sätt och vet man hur man ska göra så kan det vara lättare att lösa en konflkt utan att det blr bråk. Arbetet är också ett förebyggande arbete utfrån vår lkabehandlngsplan som också ska arbeta med konflkthanterng. V fortsatte arbetet med hur v är mot varandra. Alla grupperna fck skrva ner vad en bra komps gör och säger. Dessa goda råd har v satt upp bbloteket för att påmnna alla om hur en bra vän är mot andra. Det var många saker som var samma grupperna och något som alla tog upp var vkten av att alla är lka mycket värda och att man ska behandla alla lka. Det framkom att det är precs vad vår Plan för Lkabehandlng står för och det hänger dessutom hop med FN och dess barnkonventon. V kopplade samman detta med FN-dagen och detta uppmärksammade v genom att v tttade på två korta flmer, en om vad FN är och en om Uncef och deras arbete för alla barns lka rätt. Därefter hade v gvande samtal klasserna. V har även försökt stärka elevernas självkänsla och se vad eleverna starka sdor är och skrva ner det på papper och ge dem det vd termnens slut klasserna Hur har n gjort eleverna och personalen delaktga detta arbete och hur har de haft nflytande processen? Eleverna har vart med och när v bestämt hur v ska redovsa ex Bra komps form av ett hjärta med alla saker en bra komps säger och gör. De har vart

aktva mljörådet där de får framföra saker de vll göra. Föräldrarna får ha nflytande på samrådsmöte om lämplga teman och de har hela tden fått nformaton om vad v gjort klasserna våra veckobrev. a. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. OBS... Utvecklngsområde 2 Tema Ttel Lvsstl & hälsa Avslappnng och massage Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? V har under året våra samtalsgrupper samtalat om stress, samt om att avslappnng är bra för kroppens välbefnnande.v har haft massage ca 2 gånger månaden under hela läsåret. V har även prövat med övnngar där v använder olka materal vd massagen. V avslutade med en SPA-eftermddag och det blev en härlg spadag eleverna fck. Hela skolan var ndelad fyra grupper med 10 varje och som gck runt på fyra olka statoner. De fck bada bastu, prova mankyr med målnng av naglar om man vlle, göra en stressboll samt avslappnng tll musk med penselmassage. Spadagen var avslutet på den här omgången av Grön flagg. Ett av målet handlade just om att uppmärksamma begreppen stress och avslappnng. V har tdgare pratat med barnen om vad stress är och nu var fokus på avslappnng som en del av en god hälsa och att må bra. Vd utvärderngen tyckte eleverna följande om dagen: Att det var en avkopplande förmddag som de gärna vll göra om. Bra eftersom man lärde sg att koppla av på ett bra sätt. Bra med skönhetsbehandlng. Allt var bra, statonerna och planerngen. Bastun var bra. Lärde oss olka massage. Tll nästa gång Mndre grupper, det var för stora grupper. Fler statoner Tll handbadet använda en geggamoja som v gjorde på frtds, större byttor. Fotbad Hur har n gjort eleverna och personalen delaktga detta arbete och hur har de haft nflytande processen? Eleverna har vart med och bestämt att v ska ha massage som utvecklngsområde Grön Flagg. Varje gång vd massagen har de vart med och bestämt vlken massagesaga v ska ta. De fck också ge förslag tll vad v skulle ha på statonerna på SPA-dagen.All personalen har vart med och dskuterat de olka statonerna de har också förberett sna statoner och genomfört dem. a. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.

Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Utvecklngsområde 3 Tema Ttel Lvsstl & hälsa Kost och rörelse a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? På samtalsgrupperna pratade v om kostcrkeln och tallrksmodellen och hur vktgt det är att v får oss utav alla delarna kostcrkeln och vad de olka ämnena är bra för. V har kopplade det tll hur man ska lägga upp sn mat på tallrken. V samtalade om bordskck och matro också. Eleven fck kunskaper om och förståelse för den egna lvsstlens betydelse för hälsan, mljön och samhället. När det gällde rörelse skrev v så här veckobreven hem tll föräldrarna: Skolan är med projektet Grön flagg sedan 13 år tllbaka. Genom åren har de arbetat med olka områden nom mljö och hållbar utvecklng men även hälsa som också är nom ramen för Grön flagg. Det här läsåret har fokus vart kost och rörelse. Vardagsmotonen såsom korta promenader är en vktg del för att bdra tll god hälsa. Detta har uppmärksammats genom att eleverna fck välja ett land som de vlle vandra tll med gemensam kraft. Det blev Mlano Italen som slutstaton med en sträcka på ca 170 ml. Eleverna har gått en specell runda runt skolgården som mäter ½ km och detta har bokförts klassrummen och sammanställts varje vecka. Genom detta arbete har eleverna fått träna på flera delar läroplanen och kursplanerna för drott och hälsa, geograf och matte. Det har vart ett stort engagemang från de flesta elever. De har gått på rasterna, som uppvärmnng på drotten och som paus under vssa arbetspass. Barnen på frtds har gått 2 varv varje dag. Tll slut nåddes målet och efter att ha passerat Mlanoskylten utanför matsalen fck eleverna nta en talensk buffé som var uppdukad en matsal som var pyntad med talenska flaggor och bakgrunden strömmade talensk musk. I utvärderngen efteråt kom följande fram: Fck upp kondtonen Gck och pratade och lärde känna fler V gjorde det för en god sak skull - buffe'n Hur har n gjort eleverna och personalen delaktga detta arbete och hur har de haft nflytande processen? Eleverna har hela tden vart delaktga genom klassråd och elevråd och fått bestämma vart v skulle gå samt döpa det. De tyckte det skulle heta "Gången tll Italen". De har även vart delaktga under resans gång genom att ge förslag på hur v skulle motvera vssa att gå, ex sätta upp kartan och stapeldagrammet bbloteket så alla kunde se hur långt v gått.de gjorde också förberedelserna matsalen nför talenbuffe. Personalen har vart delaktga under hela tden då v dskuterat hur v ska gå vdare. Personalen har hjälps åt med alla förberedelser nför gången m.m. b. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.

c. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Läroplanen (Lgr11) Genom att koppla ert Grön Flagg-arbete tll läroplanen tydlggörs hur arbetet bdrar tll elevernas utvecklande av värden och kunskaper. Det synlggör också elevernas möjlghet tll ansvar och nflytande över utbldnngen. Utdragen är ctat från skolans uppdrag samt mål som anger nrktnngen på skolans arbete. De ctat n valde handlngsplanen är förtryckta med möjlghet för er att lägga tll och ta bort.

a. Ämnesövergrpande arbete Enlgt läroplanen ska läraren organsera och genomföra arbetet så att eleven får möjlgheter tll ämnesfördjupnng, överblck och sammanhang, samt får möjlghet att arbeta ämnesövergrpande. Vlket/vlka skolämne(n) har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? Bld Bolog Geograf Hem- och konsumentkunskap Idrott och hälsa Matematk Samhällskunskap Övrga/andra ämnen: b. Kap 1. Skolans värdegrund och uppdrag Läroplanen understryker vkten av att all undervsnng ska anlägga fyra övergrpande perspektv samt bdra tll att eleverna utvecklar ett förhållnngssätt som främjar entreprenörskap. Vlket/vlka övergrpande perspektv och/eller förhållnngssätt har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? Ett mljöperspektv Ett nternatonellt perspektv Ett etskt perspektv c. Kap 2. Övergrpande mål och rktlnjer Vlket/vlka mål har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? Normer och värden, kap 2.1: Skolans mål är att varje elev; respekterar andra männskors egenvärde, tar avstånd från att männskor utsätts för förtryck och kränkande behandlng, samt medverkar tll att hjälpa andra männskor, kan leva sg n och förstå andra männskors stuaton och utvecklar en vlja att handla också med deras bästa för ögonen, och Kunskaper, kap 2.2: Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola; har fått kunskaper om och förståelse för den egna lvsstlens betydelse för hälsan, mljön och samhället, Elevernas ansvar och nflytande, kap 2.3: Skolans mål är att varje elev; successvt utövar ett allt större nflytande över sn utbldnng och det nre arbetet skolan, och Övrga mål, rktlnjer, förmågor och/eller centralt nnehåll som Grön Flagg-arbetet har nkluderat: Skolan och omvärlden Lgr11 Att arbeta med Grön Flagg nnebär att samverka med omvärlden. Arbetet med hållbar utvecklng kan bdra tll att skolor utbyter erfarenheter med andra aktörer nom närngslv, organsatoner och kommun. Enlgt läroplanen ska verksamheten samverka med arbetslvet och närsamhället och eleverna ska utveckla ett förhållnngssätt som främjar entreprenörskap. Har n genom ert Grön Flagg-arbete samverkat med någon av följande aktörer? Annan/andra aktör(er) och/eller övrgt att tllägga: Berätta gärna hur n samverkat med aktören/aktörerna: V var med på en mässa Vetlanda kommun och berättade för andra pedagoger och tjänstemän om vår Grön Flaggarbete. V hade en monter där v vsade vårt arbete med Grön Flagg under 13 år bld och ord och rapporter. V vsade upp vårt arbete under Björködagen (en marknadsdag) som anordnades en lördag Björköby och då var även Vetlandaposten så montern kom tdnngen.

Synlggörande Lgr11 En av grundtankarna med Grön Flagg är att synlggöra och sprda arbetet. Detta kan göras genom en anslagstavla på skolan, nformaton ett nyhetsbrev eller genom att nformera allmänheten. Vad har n gjort på er skola för att vsa upp ert Grön Flaggarbete? Vlken/vlka av följande aktvteter har n genomfört för att synlggöra ert Grön Flagg-arbete? Anslagstavla eller motsvarande på skolan Informaton på skolans webbplats Informaton på föräldramöten Samarbete med lokala aktörer eller kommunen (utställnngar, gestaltnng, påverkansarbete osv.) Meda (tdnngar, rado, tv etc.) Andra aktvteter och/eller övrgt att tllägga: Uppföljnng, utvärderng och utvecklng Lgr11 För att Grön Flagg ska utveckla er verksamhet behöver n följa upp, analysera och utvärdera ert arbete förhållande tll de natonella målen och kunskapskraven. Samtala och reflektera Grön Flagg-rådet, personalgruppen och klasserna hur n har upplevt arbetet. Dskutera och analysera resultaten, gärna med hjälp av tdgare erfarenheter, ltteratur och forsknng för att utveckla lärandet för hållbar utvecklng på er skola. Utvärderngen hjälper er att dentfera nya utvecklngsområden Grön Flagg samt kan användas skolans kvaltetsarbete. a. Uppföljnng Reflektoner från eleverna, hur har de upplevt arbetet? De är enbart postva. Reflektoner från personalen, hur tolkar n det n sett och upplevt? Personalen tycker det är spännande och bra arbete som stämmer bra överens med LGR. Barnen är verklgen med arbetet och har stor delaktghet och det gör eleverna mer motverade och då blr det lättarbetat för oss personal. b. Utvärderng Kan n koppla era reflektoner tll egna erfarenheter och gärna även tll utbldnng, forsknng eller ltteratur? Det är ju väl känt forsknng att delaktghet och elevnflytande ger stor motvaton hos elever. c. Utvecklng Hur kommer n att gå vdare med era nya erfarenheter utfrån elevernas och personalens reflektoner? V kommer att fortsätta vara en Grön Flaggskola. Alla svarade samstämmgt "JA det vll v" när v frågade eleverna om de vlle fortsätta med Grön Flagg. Lärarna vll också fortsätta. Det är så bra att man går hand hand med LGR. V ska fortsätta utveckla vårt temaarbete. d. Frvllg återkopplng tll Håll Sverge Rent Hur har n upplevt arbetet med de olka delarna Grön Flagg? Betygsätt från 1 tll, där 1 är betyget "nte bra" och är betyget "mycket bra". Arbetet med de hållbara nyckeltalen Arbetet med Grön Flagg-rådet/elevrådet Att arbeta med teman Att arbeta med utvecklngsområden

Att koppla Grön Flagg-arbetet tll läroplanen Arbetet med att få alla på skolan delaktga Arbetet med dokumentatonen tll Grön Flagg Vårdnadshavarnas delaktghet och engagemang Egna kommentarer eller övrgt att tllägga: V har uppmärksammat Grön Flagg 20 år. I torsdags hssade Jocke den nynköpta flaggan med Grön flagg-symbolen, Carn höll ett högtdlgt tal och sedan sjöng hela skolan den nyproducerade Grön flagg-låten. V har precs avslutat vårt tema Grön flagg och tll nästa läsår blr det ett nytt tema som v kommer att arbeta med. Alla eleverna vlle att v skulle fortsätta att vara en Grön Flaggskola tll nästa år. V har vart med Grön Flagg 13 år och och v kollegor vll gärna fortsätta med Grön Flagg framåt. V har funderat på temat kemkalesmart. V pratade även om det Mljörådet och det lät som om de skulle vlja ha temat kemkalesmart också.