1(8) Johanna Månsson Wikland Direkt: 010-224 86 36 johanna.wikland@lansstyrelsen.se Svenska Insjöfiskarenas Centralförbund Tjust-Lunnagård 341 93 BOLMSÖ Delg kv För kännedom till: Samtliga yrkesfiskare (T län) Hjälmarens fiskareförbund Örebro läns fiskevattenägareförb. Polismyndigheten Naturvårdsverket Havs- och vattenmyndigheten Länsstyrelserna i U o D län Närkes Ornitologiska Förening Jägareförbundet Örebro Jägarnas Riksförbund, Örebro Tillstånd till skyddsjakt efter storskarv i Hjälmaren Beslut Länsstyrelsen medger, med stöd av 21, 23 a, 29 och 47 jaktförordningen (1987:905), att skyddsjakt får bedrivas efter storskarv inom den del av Hjälmaren som tillhör Örebro län. Tillståndet gäller med nedanstående villkor. Med stöd av 59 jaktförordningen förordnar Länsstyrelsen att beslutet ska gälla utan hinder av att det överklagas. Länsstyrelsen avslår ansökan i de delar den inte beviljats enligt villkoren. Villkor A. Jakt vid fasta och vissa rörliga fiskeredskap (Se även villkoren under punkt C och D.) 1. Innehavare av licens för yrkesfiske i Hjälmaren får t o m den 31 december 2016 bedriva eller låta bedriva skyddsjakt efter storskarv inom 300 m från fasta fiskeredskap samt ryssjor och bottensatta nät. 2. Före den 31 augusti får jakt vid redskap inte ske närmare än 500 m från naturreservatet/fågelskyddsområdet Grundholmarna inklusive ön Stallgårn. 3. Före den 11 augusti får jakt vid redskap inte ske närmare än 500 m från dels känd boplats för fiskgjuse eller havsörn, dels skarvkolonierna nordost om Ässön samt St. Sikören öster om Vinön. 4. Före den 11 augusti får jakt vid redskap inte ske närmare än 150 m från skarvkolonierna på Flatskär samt Ellholmen (2 öar), väster om Vinön. 5. Jaktresultatet ska fortlöpande och utan dröjsmål rapporteras till Svenska Insjöfiskarenas Centralförbund (SIC) eller till den som SIC gett i uppdrag att koordinera skyddsjakten. B. Utökad jakt vid fasta och vissa rörliga fiskeredskap (Se även villkoren under punkt C och D.) POSTADRESS GATUADRESS TELEFON E-POST INTERNET ORG NR 701 86 ÖREBRO Stortorget 22 010-2248000 orebro@lansstyrelsen.se www.lansstyrelsen.se/orebro 202100-2403
2(8) 1. Innehavare av licens för yrkesfiske i Hjälmaren får vid två tillfällen under tiden den 11 augusti - den 31 oktober 2016 bedriva eller låta bedriva skyddsjakt efter storskarv inom 500 m från fasta fiskeredskap samt ryssjor och bottensatta nät. 3. Under augusti månad får den utökade jakten inte bedrivas lördagar och söndagar med hänsyn till det rörliga friluftslivet. 4. Under augusti månad får den utökade jakten inte bedrivas närmare än 500 m från naturreservatet Grundholmarna inklusive ön Stallgårn. C. Antalet skarvar som får skjutas Inom Örebro läns del av Hjälmaren får högst 500 skarvar skjutas under 2016. I det fall behov finns till ytterligare jakt är SIC med detta beslut inte förhindrade att ansöka om utökat tillstånd. D. Övriga villkor för skyddsjakten 1. Skyddsjakten får bedrivas från båt försedd med motor utan att kravet i 20 jaktförordningen, att motorn ska ha varit avstängd minst en minut, är uppfyllt. 2. Innehavare av yrkesfiskelicens får låta följeslagare utföra skyddsjakten. 3. Jakt får endast ske efter jakträttshavarens medgivande. 4. Skyddsjakten ska genomföras på ett sådant sätt att övrig fauna och den rekreationssökande allmänheten störs i så liten utsträckning som möjligt. Särskild hänsyn måste tas till den hotade skräntärnan. Deras födosök och rastningsperiod sammanfaller med tiden för skyddsjakten. 5. Med tanke på risken för blyförgiftning, om blyammunition används, ska fällda skarvar tas om hand på ett tillfredsställande sätt för att undvika att de konsumeras av rovfåglar. 6. Senast den 31 januari 2017 ska SIC rapportera det totala jaktresultatet till Länsstyrelsen. Av rapporten ska framgå hur många skarvar som fällts, om möjligt uppdelat på årsungar respektive äldre, när och var det skett (t ex genom markeringar på karta), om ringmärkt fågel skjutits (ring sänds till Naturhistoriska Riksmuseet, se inskriptionen), vilken effekt jakten haft och värdefulla erfarenheter i övrigt samt hur många skarvar som fällts genom skyddsjakt vid fasta och rörliga fiskeredskap respektive vid utökad jakt. Länsstyrelsen påminner om att jaktlagstiftningens regler i övrigt gäller för jakt som bedrivs med stöd av detta tillstånd.
3(8) Ärendet Svenska Insjöfiskarenas Centralförbund (SIC) har ansökt om fortsatt tillstånd till skyddsjakt efter skarv i Örebros del av Hjälmaren år 2016. Som skäl till ansökan anges för att förhindra allvarlig skada på fiske, vatten eller annan egendom inom vilket skarven utgör ett hot. Skyddsjakten påverkar inte det totala beståndet, utan inriktar sig på de individer inom beståndet som angriper fiskeredskapen och fisken däri. Med skyddsjakt avser SIC jakt på skarv med skjutvapen inom skyddsvärt område kring fasta redskap, ryssjor och bottensatta nät. Jakt av större omfattning än skyddsjakt är inte heller praktiskt genomförbart och inte något yrkeskåren är intresserad av. Även samordnad jakt önskas bedrivas motsvarande föregående års beslut. Skarvpopulationen bedöms som konstant. SIC anser att skyddsjakten gör att fåglarna lär sig att närhet till fiskeredskap innebär fara. SIC bedömer att skarvpopulationens näringsintag indikerar en mycket stor påverkan på fiskbeståndet samt påverkan på kvaliteten på fisken då den blir osäljbar när den skadats av skarv. SIC anger att det saknas färska studier för kostnaderna för yrkesfisket samt skarvens påverkan på fiskdödligheten i Hjälmaren. Fiskare rapporterar dock kontinuerligt till SIC om skador i redskap, främst på gös. SIC hänvisar också till en studie av SLU som visar på utebliven inkomst om 20-30 % härrörande bitskador av fisk och förstörda redskap. Gällande andra lämpliga lösningar menar SIC att försök tidigare gjorts att att anpassa fiskeredskapen till skarven men försöken har inte varit framgångsrika. I väntan på utveckling återstår endast skyddsjakt menar SIC. Närkes Ornitologiska Förening hänvisar i sitt yttrande över ansökan, till föregående års yttrande och vill samtidigt betona vikten av att skräntärnornas situation bevakas på ett fullödigt sätt. Därutöver ansåg föreningen föregående år bland annat att antalet skarvar som får skjutas bör sänkas till 200 då man troligen kommer att nå samma skrämseleffekt. De ansåg också att både beslut och redovisning kunde vara mer stringent. Länsstyrelserna i Västmanlands, Södermanlands och Örebro län har i en gemensam skrivelse till SIC meddelat att det är tveksamt om den samordnade skyddsjakten på skarv, som fått bedrivas under flertalet år, verkligen har en ytterligare skrämseleffekt än den skyddsjakt som bedrivs vid fiskeredskap. Det är därför tveksamt om det finns skäl för fortsatt tillstånd till samordnad jakt.
4(8) I yttrande har SIC meddelat att de anser att den samordnade skyddsjakten bör få bedrivas även fortsättningsvis. De anser att skyddsjakten bör innefatta en minskning av beståndet för att förhindra allvarlig skada på fiske. Förändring av skarvbeståndet kan endast ske genom samordnad jakt. SIC har beräknat värdet på skarvens fångst i Hjälmaren till 14 miljoner kronor motsvarande halva värdet av det yrkesmässiga fisket i Hjälmaren. SIC hänvisar i beräkningen till Naturvårdsverkets bedömning av skarvstammens storlek i Hjälmaren, kända fakta om skarvens konsumtionsmängd och medelpris ur SCB:s redovisning för inlandsfiske i Hjälmaren. SIC befarar att om den samordnade jakten uteblir, kommer sannolikt skarvbeståndet att öka kraftigt. I beslutet önskar SIC se Länsstyrelsens bedömning av förhållandet mellan skarvbeståndet och omfattningen av fiskenäringen i framtiden, i belysning av en kraftig ökning av skarvbeståndet i det fall den samordnade jakten uteblir. År 2015 sköts totalt 369 skarvar av 500 tillåtna. Rättsregler och förvaltningsplan för skarv Skarven är fredad från jakt enligt 3 jaktlagen och bilagorna till jaktförordningen. Enligt 23 a och 29 jaktförordningen får länsstyrelsen ge tillstånd till skyddsjakt bl a för att förhindra allvarlig skada på fiske. Tillstånd får meddelas om det inte finns någon annan lämplig lösning och om det inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde. Enligt 31 jaktlagen får jakt inte bedrivas från motorfordon. Länsstyrelsen får enligt 21 jaktförordningen besluta om undantag från förbudet att jaga från motorfordon när det gäller jakt efter bl a skarv. Trots förbudet får enligt 20 jaktförordningen jakt bedrivas från båt försedd med motor under förutsättning att motorn är avstängd och minst en minut förflutit sedan motorn stängts av. Enligt första stycket 12 jaktlagen gäller att på allmänt vatten, som gränsar till en fastighets strand, har fastighetsägaren jakträtt intill etthundra meter från strandlinjen. Enligt andra stycket 12 jaktlagen gäller att på annat allmänt vatten liksom på sådana holmar, klippor och skär, som inte hör till något hemman, får jakt bedrivas endast efter särskilt tillstånd enligt 47 från länsstyrelsen. Enligt 14 b förordning (1998:944) om förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter får
5(8) patroner som är laddade med blyhagel inte användas vid jakt på våtmarker eller vid jakt över grunda delar av öppet vatten. Naturvårdsverket redovisade i februari 2014 i samråd med Havs- och vattenmyndigheten en ny förvaltningsplan för skarv. Planen är avsedd att ge vägledning i bland annat hur skador på fisket och beslut om jakt kan hanteras. I planen understryks att det är det ekonomiska bortfallet, exempelvis genom utebliven eller skadad fångst, skador på redskap och liknande som utgör motivet till beslut om skyddsjakt för att förhindra allvarlig skada, inte skarvens predation på fiskbestånden i sig. Skälen för Länsstyrelsens beslut I likhet med föregående år har Länsstyrelsen samrått i ärendet med övriga berörda länsstyrelser. Länsstyrelserna meddelar separata beslut för respektive läns del av Hjälmaren. Annan lämplig lösning För yrkesfisket är bitskador på fisk i fiskeredskap bland de största problemen. Dessa skador bör i första hand minimeras genom en utveckling av redskapen som även syftar till att minska antalet skarvar som drunknar i dem. I nuläget finns dock inga sådana redskap att tillgå. Skyddsjaktens påverkan på skarvens bevarandestatus Skarven i Närkedelen av Hjälmaren har under åren 1996-2013 inventerats regelbundet av ornitologer med avseende på antalet bon/häckande skarvpar samt ungar. Efter etableringen i sjön har populationen utvecklats starkt. I inventeringsrapporten efter 2013 års inventering beskrivs att antalet häckande par i Hjälmaren ökade kraftigt under åren 1996 till ca 2005 för att därefter stagnera under åren 2006-2010. Under år 2013 var antalet bon nere på samma nivå som år 2004 (929 bon år 2013). Antalet kolonier har också minskat men de kolonier som finns kvar har ökat i omfattning. Det maximala antalet skarvar i Närkedelen av Hjälmaren bedömdes år 2013 ha varit i storleksordning 3 500 individer efter att ungfåglarna blivit flygga. På uppdrag av Länsstyrelserna genomfördes en fågelskärsinventering i Hjälmaren under 2015. Vid inventeringen räknades 694 aktiva skarvbon in i skarvkolonierna i Örebro läns del av Hjälmaren. Då inventeringen inte utfördes lika grundligt som tidigare års inventeringar bör siffran inte jämföras med resultaten från tidigare års räkningar. I den nationella förvaltningsplanen för skarv gör Naturvårdsverket bedömningen att skarven uppfyller kriterierna för gynnsam bevarandestatus. Med hänsyn härtill och till den ringa effekt som skyddsjakten enligt inventeringar hittills visat sig ha på utvecklingen av
6(8) skarvbeståndet i Hjälmaren, kan jakten inte anses försvåra upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus för arten. Allvarlig skada SIC bedömer värdet på skarvens fångst i Hjälmaren till 14 miljoner kronor, motsvarande halva värdet av det yrkesmässiga fisket i Hjälmaren. SIC hänvisar i beräkningen till Naturvårdsverkets bedömning av skarvstammens storlek i Hjälmaren, kända fakta om skarvens konsumtionsmängd och medelpris ur SCB:s redovisning för inlandsfiske i Hjälmaren. Tidigare utredningar kring skarvens påverkan i Hjälmaren har också pekat mot att skarvens påverkan kan vara omfattande på bl a gösfisket i sjön. Det finns också studier som tyder på att påverkan på fångad fisk i fiskeredskap i insjöfiske generellt är allvarlig. Exempelvis visar SLUs studie i sjön Roxen i Östergötland att skarvens predation på vissa fiskarter, och storlekar, överlappar med yrkesfisket och därmed finns det en potentiell konkurrens om resurser. Även om det inte finns några färska studier eller undersökningar kring skarvens påverkan på fisket i Hjälmaren bedömer Länsstyrelsen att skadorna kan anses allvarliga. Samordnad bedömning Länsstyrelsen bedömer att det finns skäl att bevilja skyddsjakt. Både den skyddsjakt som bedrivs direkt vid redskap och den utökade, anses dock endast vara befogad som skrämselmetod i syfte att få skarven att hålla sig borta från fiskeredskap och känsliga områden för fisk och fiske. Enligt den nationella förvaltningsplanen har skyddsjakt under hösten troligen en obetydlig effekt på regionala bestånd, men om den genomförs så att skrämseleffekten maximeras, skulle man kunna få skarvarna att undvika känsliga områden. Skyddsjakt som utförts tidigare år har visat sig ha en positiv effekt då skarvarna tycks bli skyggare för varje tillfälle som skyddsjakt bedrivs under säsongen. Länsstyrelsen bedömer det som särskilt viktigt att det värdefulla fisket i Hjälmaren inte riskeras. Förvaltningen av Hjälmarens fiskeresurser har bl a resulterat i att fisket i dagsläget anses vara biologiskt långsiktigt hållbart (MSCcertifierat sedan 2006) och med en, i yrkesfiskesammanhang, betydande ekonomi som sysselsätter 35 yrkesfiskare på heltid. Länsstyrelsen bedömer därför att tillstånd kan medges med de villkor som framgår av beslutet för att förhindra allvarlig skada på fångst eller redskap. Som villkor gäller bl a att jakten under vissa tider endast får bedrivas på ett visst avstånd från vissa kolonier och kända boplatser för havsörn och fiskgjuse. Anledningen till detta är att minska störningen på de häckande skarvarna, havsörn och fiskgjuse. P g a att de särskilt skyddsvärda arterna skräntärna, dvärgmås och svarttärna brukar rasta på några av öarna i Hjälmaren måste särskild hänsyn tas vid jakt intill dessa öar
7(8) genom ett skyddsavstånd. Länsstyrelsen bedömer att skyddsavståndet om 500 meter bör vara tillräckligt för att dessa arter inte ska störas. Den utökade jakten begränsas även i tid med hänsyn främst till skräntärnans rastning. Antalet gånger som den utökade skyddsjakten får bedrivas begränsas till två, vilket Länsstyrelsen bedömer som rimlig i syfte att ge den skrämseleffekt som önskas. Mot bakgrund av det intresse som motiverar skyddsjakten och risken för att allvarlig skada kommer att uppstå, bör beslutet kunna genomföras skyndsamt. Länsstyrelsen bedömer därför att det finns skäl att med stöd av 59 jaktförordningen föreskriva att detta beslut ska gälla även om det överklagas. Länsstyrelsen bedömer att högst 500 fåglar bör få fällas inom ramen för tillståndet inom Örebro läns del av Hjälmaren. I det fall behov finns till ytterligare jakt är SIC med detta beslut inte förhindrade att ansöka om utökat tillstånd. Övrigt I det fall SIC avser att ansöka om förlängd skyddsjakt på skarv för år 2017 gör Länsstyrelsen fortsatt bedömningen att SIC och yrkesfiskarena under år 2016 fortsättningsvis bör ta fram underlag på hur stor den ekonomiska förlusten är p g a bitskadad fisk. Detta beslut kan överklagas, se nedan. I handläggningen av ärendet har avdelningschef Magnus Eklund, beslutande, enhetscheferna Mariana Skoglund och Thomas Börjesson samt vilthandläggare Johanna Månsson Wikland deltagit, den sistnämnda föredragande. Magnus Eklund Johanna Månsson Wikland
8(8) Hur man överklagar Länsstyrelsens beslut Om ni vill överklaga detta beslut ska ni skriva till Länsstyrelsen. Tala om i brevet vilket beslut ni överklagar, t ex genom att ange beslutets datum och diarienummer. Tala också om vilken ändring i beslutet ni vill ha. Skrivelsen ska ha kommit in till Länsstyrelsen inom tre veckor från den dag då ni fick del av beslutet, annars kan överklagandet inte prövas. Länsstyrelsen sänder skrivelsen med överklagandet vidare till Förvaltningsrätten för prövning. Om ni vill ha ytterligare upplysningar kan ni vända er till Länsstyrelsen.