Modern handelsteori. Sawyer & Sprinkle kapitel 5. Patrik Karpaty Handelshögskolan, Örebro universitet

Modern handelsteori Sawyer & Sprinkle kapitel 5 Patrik Karpaty Handelshögskolan, Örebro universitet 1

Modern handelsteori Ricardo och Heckscher-Ohlin förklarar handel med skillnader mellan länder gällande teknologi eller faktortillgångar Kan t.ex. förklara varför Sverige exporterar bilar till Vietnam och istället importerar Vietnamesiska skor Hur förklarar vi att länder med likartad teknologi och faktortillgångar handlar med varandra? Framförallt: varför både exporterar och importerar man samma vara: intrahandel? Ex: Varför exporterar Sverige mobiltelefoner till Finland samtidigt som vi också importerar mobiltelefoner från Finland? För att förklara detta fenomen använder sig modern handelsteori av antaganden om ofullständig konkurrens och stordriftsfördelar i produktionen av differentierade varor 2

Modern handelsteori Viktiga nyckelbegrepp är: 1. Inombranschhandel 2. Differentierade produkter och olika preferenser 3. Produktcykelteorin 4. Stordriftsfördelar 5. Monopolistisk konkurrens 6. Outsourcing 3

Inombranschhandel Intraindustry trade index Intraindustry tradeindex (Gruber Lloyd) 1 X X M M Där för en given industri, tex fordonsindustrin X = exportvärdet M = importvärdet 4

DEFINING INTRAINDUSTRY TRADE Table 5.1 Intraindustry Trade Examples: Selected U.S. Exports and Imports, 2006 ($ Millions) Category Exports Imports Calculated Index of IIT Telecommunications Equipment 28,322 40,250 0.826 Plastic Material 25,125 13,453 0.697 Cookware 872 6,352 0.241 Pulpwood 5,908 3,189 0.701 Finished Metal Shapes 13,941 16,373 0.920 Crude Oil 567 216,627 0.005 Electronic Apparatus 29,804 33,556 0.941 Semiconductors 52,430 27,375 0.686 Machine Tools 9,498 9,572 0.996 Furniture 3,220 24,626 0.231 Excavating Machinery 9,871 10,358 0.976 Farm Machinery 5,312 6,794 0.878 Business Machines & Equipment 2,702 8,717 0.473 Medical Equipment 22,708 23,241 0.998 Computers 11,470 33,771 0.507 Civilian Aircraft 40,832 10,607 0.412

Figur 2.3 Internationell specialisering i svensk tillverkningsindustri. Total specialisering uppdelad på mellanbransch- och inombranschspecialisering, 1970-2005, procent 20 40 60 80 0 100 120 1970 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1997 2000 2003 År Total SNI69 Mellan SNI69 Inom SNI69 Total SNI92 Mellan SNI92 Inom SNI92 Anmärkning: Branscherna definieras under perioden 1970-1994 på SNI69 5-siffernivån (137 branscher) och för perioden 1990-2005 på SNI92 5-siffernivån (265 branscher). OBS! Tabellen är hämtad från ITPS rapporten 6

Heterogena produkter och ofullständig konkurrens Hittills har vi tittat på företag som agerar i fullständig konkurrens Många företag agerar dock på marknader med monopolistisk konkurrens oligopol sig stort antal företag där man konkurrerar med varor som är nära, men inte perfekta, substitut, fritt tillträde litet antal företag som producerar likadana varor, svårt att etablera 7

INTRAINDUSTRY TRADE IN DIFFERENTIATED PRODUCTS Most intraindustry trade is in differentiated goods These goods have features that make them appear different from competing goods in the same market or industry Goods can be differentiated in two ways Horizontally differentiated goods differ in some slight way but are similarly priced Vertically differentiated goods have different physical characteristics and different prices

Efterfrågan vid fullständig konkurrens Företagets efterfrågan Marknadens efterfrågan p P E E q Q 9

Efterfrågan vid ofullständig konkurrens Företagets efterfrågan Marknadens efterfrågan p P E E q Q 10

Vinstmaximering vid monopolistisk konkurrens - innan handel pris Företag land A MI = Marginalintäkt MK = Marginalkostnad SK = styckkostnad E = Efterfrågan p c A B MK SK Vinstmaximeringsvillkor MI=MK Totala vinsten = pabc MI E q kvantitet 11

Vinstmaximering vid monopolistisk konkurrens handel (ökad konkurrens) pris Företag land A MI = Marginalintäkt LMK = Marginalkostnad på lång sikt LSK = styckkostnad på lång sikt E 1 = Efterfrågan på lång sikt p c A B LMK LSK Vinstmaximeringsvillkor MI=MK Totala vinsten = 0 MI E 1 E 0 q kvantitet 12

Vinstmaximering vid monopolistisk konkurrens handel (ökad konkurrens) pris Företag land A MI = Marginalintäkt på lång sikt LMK = Marginalkostnad på lång sikt LSK = styckkostnad på lång sikt E 1 = Efterfrågan på lång sikt p 2 A LMK LSK Vinstmaximeringsvillkor MI=MK Totala vinsten = 0 MI E 1 q 2 kvantitet 13

Styckkostnader vid stordriftsfördelar Initialt är de fasta styckkostnaderna (FK/q) stora Låga rörliga styckkostnader (RK/q) Styckkostnaderna (SK) faller med ökad produktion 14

Average Cost AC 0 A AC 1 B AC 0 75,000 150,000 Number of Full-Size Cars Average Cost AC 0 A AC 1 B AC 0 75,000 150,000 Number of Subcompact Cars 15

Stordriftsfördelar T ex vid tillverkning av bilar Stordriftsfördelar få företag (kort sikt ev. övervinster p>sk) Sammanslagning av två marknader (genom t ex internationell handel) - Några företag försvinner - De som blir kvar blir större Efterfrågan blir mer elastisk (flackare efterfrågekurva) än tidigare 16

Stordriftsfördelar Produktion där MI = MK Sammanför de båda marknaderna till en ny marknad genom handel Pga ökad konkurrens och ökat utbud får vi en flackare efterfrågekurva, E 0 blir E 1 Priserna faller och kvantiteten ökar Styckkostnaderna faller Bättre utnyttjande av stordriftsfördelar Ökad koncentration, färre företag 17

Krugman Nobelpris 2008 Kombinerar stordriftsfördelar och produktvariation Ex bilindustrin Mycket inombranschhandel i: Möbler, Transportmedel, optiska instrument Hög grad av produktdifferentiering Lite inombranschhandel i: råvaror 18

Monopolistisk konkurrens: Mellan perfekt konkurrens och monopol 19

Produktcykelteorin Vernon Tre faser som en ny produkt går igenom: 1. Introduktion efterfrågan är prisokänslig snabb produktutveckling (kostnaderna inte så viktiga) 2. Tillväxt mer standardiserad produkt och produktionsteknik ökad konkurrens 3. Mognad mekaniserad tillverkning i längre serier Länder skiljer sig åt i olika egenskaper på utbuds- och efterfrågesidan vilket gör att produktcykelteorin kan förklara handelsmönster 20

q Figur 5.4 Produktion och handel i produktcykeln i-land export konsumtion import produktion q Introduktion Tillväxt Mognad tid produktion u-land export import konsumtion tid 21

Introduktionsfasen Endast höginkomstländer producerar höga inkomster (oelastisk efterfrågan) preferenser för ny teknik differentierad efterfrågan tillgång till högutbildade i arbetskraften hög teknologi patentlagstiftning (omöjliggör kopiering) God kontakt med marknaden 22

Tillväxt och mognadsfasen Produktion och teknik standardiseras Produktion kan nu flyttas till låginkomstländer I-länderna exporterar nya produkter och importerar nya 23

Burenstam Linder (1961) Overlapping demands Ett land med höga inkomster specialiserar sig på kvalitet Handel med differentierade varor kommer att vara som störst mellan länder med samma nivå på inkomsten 24

Välfärdseffekter av internationell handel och inombranschhandel 1. Med handel mer konkurrens Produktdifferentiering med lägre vinster 2. Med handel mer konkurrens Produktdifferentiering med högre kvalitet 3. Med handel mer konkurrens Bryter upp monopolmakt (men inte helt: p>mc) 4. Dra fördel av skalfördelar i produktionen 5. Lägre omställningskostnader 25

Kapitel 6 Migration och internationella investeringar (FDI) 26

1 International Trade Map of World Trade European and U.S. Trade TABLE 1-1 Shares of World Trade, Accounted for by Selected Regions, 2006.

Världshandeln Domineras av I-länderna Inom Europa 31% Amerika 11% (Nord-, Central- och Sydamerika, Karibien) Asien 27% Mellanöstern och Ryssland 9% Afrika 3%

Sker utanför OECD Migration Till skillnad mot handeln. Mellan fattiga länder/kontinenter, som Asien, Afrika, Latinamerika År 2005 62miljoner Utlandsfödda i OECD 195 milj i världen Asien 53.1, Ryssland 12, Afrika 17.1, Latinamerika 6.9 milj. Flyttar ofta inom samma kontinent för jobb Hinder mot immigration i OECD länderna 31

Exemplet EU Hinder för migration EU 15 innan 2004, stor mobilititet inom EU 2004 anslöts 10 nya länder, Cypern, Tjeckien, Estl, Lettl, Litt, Ungern, Malta, Polen, Slovakien, Slovenien Endast England och Irland öppnade gränserna England 10 000 immigranter blev istället 400 000 2007 anslöts 2 nya medlemmar Rumänien och Bulgarien Övergångsregler har införts I flera EU länder 32

Exemplet Mexiko Hinder för migration 12 milj arbetare från Mexiko levde i USA år 2005 (>10% av Mexikos befolkning 111 milj) USA hade då 37 milj invandrare Anhöriga får nu vänta upp till 13 år för att ta in släktingar (byråkratiskt hinder) Handel kan fungera som substitut för migration kan öka standard hos invånare 33

Direktinvesteringar Flödena går huvudsakligen mellan OECD länder (90%) Flödena till mindre utv. länder från I-länder Kina (4.e plats i världen), Brasilien, Mexiko Stora flöden inom Europa och mellan USA och Europa 35

Faktorrörelser Alternativ till int. Handel Kan använda faktorproportionsteorins prediktioner Mellanbranschhandel uppstår när faktorrörlighet mellan länder är dålig Hinder För utländskt ägande (tex i U-länder) Ansökningsförfaranden Begränsningar i vissa branscher Migration (till I-länder) 36

Internationell rörlighet hos produktionsfaktorer Antag H-O framework 2 länder Land A har dubbelt så mycket arbetskraft som land B Land B har dubbelt så mycket kapital som land A 2 varor, kläder och stål Kläder arbetskraftsintensiv i sin produktion Stål kapitalintensiv i sin produktion Men!! Antag att handel inte är möjligt men att det råder fullkomlig internationell rörlighet av K och L Produktionsfaktorer utjämnas mellan länder (faktoravkastning ex lön) Produktionsmöjlighetskurvorna kommer att jämnas ut tills båda länder har samma produktionsmöjlighetskurva och samma relativpris. 37

Migration Fördomar Immigranter utnyttjar sociala välfärdssystem Immigranter tar våra jobb Löner dumpas i Sverige Kan migration leda till vinster för Immigrantlandet /Mottagarlandet? Emigrantlandet? 38

Tilltagande alternativkostnad om mer än en insatsfaktor används i produktionen Skillnader i lönenivå ger ekonomiska incitament till migration Ökad total output vid migration (pga avtagande avkastning) Output f(k 1,L) MPL 0 f(k 0,L) MPL 0 MPL 0 (lönen) är mindre än MPL 0 L 39

A = return to capital B = wages A + B = total output i ekonomin Wages, U.S. SL SL = supply of labor A W US B D US Labor Force, U.S. -kurvan = efterfrågan på arbetskraft= f(mpl, p), dvs värdet av produktionen 40

INTERNATIONAL MOVEMENTS OF LABOR Output and Welfare Effects of International Labor Migration Panel a Panel b Wages in the U.S. Sl Sl Wages in India Sl Sl W US W US e d E c F W I e F a b D US W I d a c b E D INDIA Labor Force in U.S. Labor Force in India

Sammanfattning USA kapitalrikt, Indien rel. mycket arbetskraft Lönerna högre i USA än i Indien Arbetskraft migrerar från Indien till USA Indien (K/L) stiger Arbetskraft som stannar vinner (får högre löner) Kapitalägarna förlorar (betalar högre löner) Output faller USA (K/L) faller Amerikanska arbetare förlorar (mindre K att arbeta med) Kapitalägarna vinner (ökad output, lägre löner) Output stiger (immigranterna produktiva) Världens output stiger pga att arbetskraften används där den behövs mest

Extra bild migration W US och W I = löner i USA och Indien Efterfrågekurvan = värdet av MPL*p = VMP Dvs intäkterna från den sist sålda enheten producerad med en extra enhet arbetskraft Efterfrågan speglar värdet på arbetskraft (VMP) Jämvikt vid E och E, lönerna högre i USA, (W US >W I ) Migration från Indien (Sl till Sl ) Ny jämvikt F i USA och F i Indien

Migration forts Output USA initialt = a+d+e d+a=löner, e = avkastning kapitalägarna Immigration, ny output a+b+c+d+e a+b=löner, e+d+c = avkastning kapitalägarna Indien output initialt = a +b +c +d +e a +b = löner resten till kapitalägarna (c +d +e ) Emigration, ny output a +d +e a +d = nya löner i Indien, e avkastning kapitalägarna

Immigration USA 30 miljoner europeer åren 1870-1913 Nya världen (Nord, Sydamerika samt Austr.) I USA ökade populationen med 17% + 15 miljoner invånare Reallönerna i nya världen 3ggr så höga initialt Kapitalackumulering men löneutv i nya världen lägre Reallönerna i nya världen endast 2ggr så höga 1913

Sverige ur ett historiskt perspektiv 1800-talet migration från den gamla världen till den nya 1880: ca 1% av befolkningen årligen Ekonomiska incitament Andra världskriget Sverige nettoinvandring T o m början 1970 arbetskraftsinvandring 47

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden (ITPS-rapporten kap 1) Effekter på total sysselsättning eller nivån på arbetslösheten? Större omsättning av jobb (job turnover) Internationell handel effektivare resursutnyttjande, överlag bra för landets invånare Problem för vissa grupper? 48

Exempel Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden, forts. Stora länder med relativt stor tillgång på lågutbildad arbetskraft växande export av varor som är relativt intensiva i användningen av lågutbildad arbetskraft Världsmarknadspriset faller Länder som Sverige (relativt hög andel högutbildad arbetskraft) specialiserar sig ytterligare på produkter som är intensiva i användningen av högutbildad arbetskraft Relativ efterfrågan på lågutbildad arbetskraft minskar i Sverige Större lönespridning mellan hög- och lågutbildade (alt. högre arbetslöshet bland lågutbildade) 49

Kapitalflöden mellan länder: Utländska direktinvesteringar Utländsk direktinvestering (FDI), när ett företag blir ägare till ett företag i annat land Inflytande i företaget I Sverige (och USA) gäller 10 % regeln. Greenfield FDI när ett företag bygger en fabrik/företag från grunden. Acquisition FDI när ett företag köper ett existerande företag

Tilltagande alternativkostnad om mer än en insatsfaktor används i produktionen Skillnader i ersättning till kapital ger ekonomiska incitament till FDI Ökad total output vid FDI(pga avtagande avkastning) Output MPK 0 (rents) är mindre än MPK 0 MPK 0 f(l 0,K) MPK 0 K 51

A = wages B = return to capital A + B = total output i ekonomin Return to Capital, U.S. Sk A R US B D US Capital Stock, U.S. D-kurvan = efterfrågan på kapital = f(mpk, p), dvs värdet av produktionen 52

INTERNATIONAL MOVEMENTS OF CAPITAL Output and Welfare Effects of International Capital Mobility Panel a Panel b Return to Capital, U.S. Sk Sk Return to Capital, India Sk Sk R US e F R I R I e d E c F R US d c E a b a b D US D INDIA Capital Stock, U.S. Capital Stock, India

Sammanfattning USA kapitalrikt, Indien rel. mycket arbetskraft Kapitalavkastningen högre i Indien än i USA Kapital migrerar från USA till Indien (FDI) Indien (K/L) stiger Arbetskraft vinner (MPL stiger, w stiger) Kapitalägarna förlorar (r faller) Output stiger USA (K/L) faller Amerikanska arbetare förlorar Kapitalägarna vinner Output sjunker Världens output stiger pga att investeringarna görs där de behövs mest

Extra bild kapitalrörelser Efterfrågan och utbud på kapital R=avkastning på kapital, Sk = utbud av kapital Demand = value of marginal product (VMP) Dvs MPK*p (p= pris på den senast sålda varan) Initiala lägen E och E där VMP=R Om K/L kvoten stiger faller R Output = f=(k, L) hela ytan under VMP (D) tom Sk Ju mer kapital, desto större output, men ökningstakten avtar successivt

Utbudet Sk större i USA, dvs K/L hög, dvs R lägre i USA än i Indien Output i USA, a+b+c+d+e, Indien a +d +e USA a+b = avkastning kapital, c+d+e = löner Indien a +d = avkastning kapital, e =löner Kapital rör sig nu till Indien till dess R samma i bägge länder (F och F ) USA a+d (+ b i Indien) = avkastning kapital, e = löner Indien a = avkastning kapital, c +d +e =löner (c +b ) > (b+c) output i världen stiger Kapitalet gör mer nytta där det är en bristvara!

Jämför med HO För ett land med relativt mycket arbetskraft Int. handel leder till ökning av lönerna Minskad kapitalavkastning Dvs de knappa produktionsfaktorn (K) förlorar relativt den rikligt förekommande faktorn (L) Internationell handel och direktinvesteringar (även migration) är substitut

Multinationella företag När en utländsk ägare utövar effektivt ägande (t ex äger mer än 50% av aktievärdet) 58

Direktinvesteringar (FDI) Fördomar Hot mot sysselsättningen Forskningen flyttas till utlandet Huvudkontoret flyttar utomlands 59

Direktinvesteringar och multinationella företag Definitioner Med direktinvesteringar avses (här) att en investerare i ett land förvärvar aktier i ett företag i ett annat land med avsikten att uppnå långsiktigt inflytande i företaget. (För information om vad som avses med långsiktigt inflytande se ITPS-rapporten s. 83 fotnot 82.) Med multinationellt företag (MNF) menas ett företag där en utländsk ägare utövar effektivt ägande (t ex äger mer än 50% av aktievärdet). 60

Vertikal integration Vertikalt integrerat MNF Et ftg i ett I-land äger ett ftg i ett U-land Produktionsprocess uppdelad i olika led som är lokaliserade i olika delar av världen Ägande och kontroll centraliserad i samma företag Incitament: Transaktionskostnader Ex. Råvarukälla, insatsvaror, relativa resurstillgångar, offshoring Branscher där relativ resursanvändning skiljer sig mellan produktionsled Låga löner Inomföretagshandel 61

Horisontell integration Horisontellt integrerade MNF Ett ftg. i ett I-land äger ett företag i ett annat I-land Duplicering av verksamheten, äger flera anläggningar inom samma förädlingsled Förvärv, nyetablering, fusioner Marknadsmakt: begränsad konkurrens, stordriftsfördelar Effektivitetsvinster Horisontell integration eller export? 62

Teorin för FDI OLI-modellen (Dunning) Ägarspecifika fördelar (Ownership) som är konkurrenskraftiga och går att flytta till dotterbolag Bättre produkt / design Mer effektiv produktionsteknologi Bättre marknadsföring Ett varumärke: t ex Coca cola, Ford Inte möjligt att licensiera Lokaliseringsfördelar (Localizational) fördelar som inte hemmamarknaden kan erbjuda närhet till marknaden billigare produktionsresurser Internaliseringsfördelar (Internalizational) lönsammare att äga företaget än att anlita lokala externa företag t ex mån om att behålla specifik kunskap och teknologi inom företaget 63

Ingående direktinvesteringar i Sverige Har ökat dramatiskt under 1990-talet på grund av bl a liberaliseringsvåg under 1990-talet EU medlemskap reduktion av tullar på varor och tjänster Avveckling av hinder för utlandsägande depreciering av valuta (från fast till rörlig växelkurs 1992) EUs inre marknad ökat humankapital hos den svenska arbetskraften sänkta transportkostnader 64

Ingående respektive utgående direktinvesteringar i Sverige 1982-2006 (mkr) Ingående direktinvesteringar Utgående direktinvesteringar Källa: Riksbanken 65

Procent Ingående direktinvesteringar Andel sysselsatta i utlandsägda företag 10 15 20 25 30 35 0 5 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 År Andel i industrin Andel i tjänstesektorn 66

Andel sysselsatta i utlandsägda företag inom industrin 2002. Irland Luxemburg Ungern Sverige Belgien Tjeckien Frankrike Nederländerna Storbritannien Polen Australien Norge Österrike Finland Spanien Tyskland Danmark USA Italien Portugal Turkiet Schweiz 0 10 20 30 40 50 Procent 67

Mergers & Acquisitions (ISA 2003) Aga Asea ASG Arla Astra Autoliv Avesta BPA BT Industries Esab Esselte Frigoscandia Fritidsresor Gullspång Hägglunds Kalmar Industries Kockums Linjebuss Nobel Industries OK PLM Partena Pharmacia Pripps Saab Automobile Scandic Hotels Segerström & Svensson Skandia Asset Man. Svedala Swebus Telia Volvo personvagnar Källa: ISA rapport 2003 Med utländska flaggor i topp och konjunkturen i botten hur går det för Sverige? 68

Motiv till utländska direktinvesteringar Marknadssökande (market seeking) Kostnadssänkande (efficiency seeking) Konkurrensbegränsande (strategic asset and capability seeking) Kunskapssökande (technology sourcing) 69

Marknadssökande När transportkostnaderna är stora Höga tariffer till den utländska marknaden Fraktkostnader Stordriftsfördelar på företags/koncernnivå (förmodligen viktigare idag) Anpassar produkterna till lokal smak Lokal produktion (låg export) Exportplattform i länder med komparativa fördelar 70

Kostnadssökande Specialisering av produktionen dit faktorkostnaderna är låga Lägre total produktionskostnad Utnyttjar mottagarlandets komparativa fördelar Inomföretagshandel viktig 71

Konkurrensbegränsande Förvärv för att hindra/mota bort konkurrenter Fåtalskonkurrens Världsmarknaden domineras av ett fåtal stora exporterande företag 72

Kunskapssökande Multinationella företag utan fördelar (Motta 1998) Plocka russinen ur kakan, eller Utvinna teknologi från konkurrenter 73

Varför är motiv viktigt att studera? Motiven kan ha olika inverkan på bl a sysselsättningen, produktivitet, konkurrens kunskapsspridning 74

Vilka motiv är viktigast? Det finns visst stöd för marknadssökande motiv (växande marknader, ingen handel) Men inte för de konkurrensbegränsande (inte hög koncentration) Kostnadssökande (handel inom koncernen) 75

Resultat branschanalys - tillverkningssektorn Omfattande utlandsägande i branscher med differentierade produkter (märkesvaror) och där investeringarna i FoU är höga dvs i branscher med koncernspecifika stordriftsfördelar Höga handelskostnader Låga stordriftsfördelar på arbetsställenivå (fabriksnivå) Sveriges komparativa fördelar (real- och humankapitalintensiva branscher); Stöd för vertikala investeringar och exportplattform Inget stöd för direktinvesteringar (FDI) som minskar konkurrensen 76

Generella problem med multinationella företag (MNFs) MNFs kan ta emot subventioner och göra investeringar som inte genererar kunskapsöverföring behålla den hemligaste forskningen hemma? MNFs kan konkurrera ut lokala företag, vilket inte är något problem i sig men om företaget får en monopolställning så kan konsumentöverskottet minska. MNFs kan välja att använda egna underleverantörer till nackdel för de lokala Om ett MNF har global marknadsmakt så kan värdlandet få del av dess monopolränta, men detta kan leda till en improduktiv tävlan mellan länder om att erbjuda fördelar. 77