Göteborgs universitetsbibliotek 2013
Allt ljus på studenterna I september slog vi upp portarna för det nya Samhällsvetenskapliga biblioteket. Riktigt allt var inte på plats, men studenterna strömmade in som vanligt. Den officiella invigningen hölls den 17 oktober och det var en riktigt glad dag. Först och främst för våra studenter som nu fått ytterligare 100 nya studieplatser, utökad service och möjlighet till undervisning med mera. Men det var också en glad dag för UB som i så många år haft idéer om att samla samhällsvetenskaplig service där studenterna befinner sig. Samhällsvetenskapliga biblioteket är utformat som en mötesplats för alla, en arbetsplats som kan uppfylla olika behov av en god arbetsmiljö och lärmiljö där man både känner sig inspirerad att studera och får det stöd man behöver av informationsresurser och professionell personal. Att det nya Sambib blev nominerat till Nöjesguidens Bästa häng 2013 känns väldigt roligt och ett bevis på att vi lyckats skapa en attraktiv mötesplats. och forskarna Under året påbörjades ett större projekt för att kartlägga och förbättra UB:s stöd till forskarna. Arbetet är i full gång med fokusgrupper som redan nu gett oss intressanta idéer att gå vidare med. Projektet kommer att fortsätta fram till 2015. Vi har också arbetat vidare med kvalitetssäkring av publiceringsstödet och en stödfunktion för prefekters roll i publiceringsarbetet har testats. Vi har flera intressanta utvecklingsidéer i handlingsplanen för 2014. Bland annat vill vi testa att skapa en Arena en mötesplats och inspirationsmiljö för en lite bredare publik. Vi tror att det finns ett stort intresse för vad forskare gör i Göteborg och bildningstanken är en gammal idé inom biblioteken som vi fortfarande tror på. Studenterna är också välkomna förstås! Nu hoppas vi kunna bidra till att sprida forskningsljuset vidare för ett vetenskapligt utbyte med allmänheten via en Arena och därigenom också skapa en tvärvetenskaplig mötesplats för universitetets forskare. Välkomna till UB! Margareta Hemmed Tre trender i biblioteksvärlden Margareta Hemmed om tre tydliga trender i biblioteksvärlden. 1. Mötesplatser - bibliotekslokalen som både lärande och social mötesarena, öppen för alla. 2. Utvidgat forskarstöd stöd i arbetet med hela forskningsprocessen. 3. Learning commons kompletta lärandemiljöer som stödjer lärande, skrivande, teknik, språk med mera.
En dag på Göteborgs universitetsbibliotek 17 720 sökningar i bibliotekssystemet 10 221 nedladdningar från GUPEA 4 898 nedladdade e-artiklar 4 861 besök på www.ub.gu.se 3 632 sökningar i supersök 1 051 nedladdade e-böcker 960 utlånade tryckta böcker och tidskrifter 44 undervisade studenter 13,5 öppna timmar per dag 4 undervisningstimmar per dag
Samhällsvetenskapliga biblioteket skriver historia Två av våra bibliotek har under året ändrat inriktning och bytt namn. Vi har flyttat de samhällsvetenskapliga samlingarna och den samhällsvetenskapliga servicen från Humanistiska biblioteket till Samhällsvetenskapliga biblioteket så att studenterna på de samhällsvetenskapliga institutionerna längs Sprängkullsgatan ska komma närmare sitt bibliotek. Det har varit ett omfattande arbete som sattes igång i början av året med renovering och ombyggnation av dåvarande Kurs- och tidningsbiblioteket. Biblioteket höll stängt under sommarmånaderna och öppnade igen till terminsstart, och har under hösten färdigställts. De samhällsvetenskapliga samlingarna har successivt flyttat in och servicen har utvecklats steg för steg. Den 2 september genomförde vi namnändringen, Centralbiblioteket blev Humanistiska biblioteket och Kursoch tidningsbiblioteket blev Samhällsvetenskapliga biblioteket. De båda biblioteken har fått en tydligare inriktning både vad gäller innehåll och service. I oktober var det dags för den officiella invigningen. Det var en viktig dag och ett viktigt avstamp i bibliotekets mer än 100-åriga historia. Nu startar en ny period där institutionerna vid Samhällsvetenskapliga fakulteten och biblioteket kan knyta närmare samarbete och verka för en bra informationsförsörjning och studiemiljö för såväl studenter som forskare. Det Samhällsvetenskapliga biblioteket är det mest välbesökta av våra bibliotek med ca 1600 besökare per dag under terminstid. Nu har studenter och andra användare fått ytterligare hundra studieplatser, fyra bokningsbara grupprum, en tyst läsesal med tjugofyra platser, en ny lässtudio för studenter som behöver lässtöd, och en ny utbildningssal för våra kurser. Göteborgs första stadsbibliotek Göteborgs första stadsbibliotek byggdes år 1900, både som bibliotek för den nystartade Göteborgs högskola och som ett bibliotek för staden. Huset gick då under benämningen Bokpalatset eller Bokslottet i Haga. 1954 flyttade biblioteket till Näckrosdammen och huset kom att inrymma andra verksamheter. 1994-95 skedde en omfattande restaurering av huset och det öppnades på nytt som en enhet inom universitetsbiblioteket med namnet Kurs- och tidningsbiblioteket. 2013 byter biblioteket namn och inriktning. Samhällsvetenskapliga biblioteket tar nu över stafettpinnen och ny historia skrivs.
Forskaren i fokus Göteborgs universitetsbibliotek satsar nu på ett nytt projekt som syftar till att säkerställa att bibliotekets service och informationsresurser uppfyller kraven för att vi ska kunna utveckla och underhålla internationellt ledande forskningsmiljöer i enlighet med Göteborgs universitets Vision 2020. Projektet Förnyat Forskarstöd vid Göteborgs universitetsbibliotek leds av Sara Aspengren som har ett förflutet som forskare inom universitetet då hon 2006 disputerade i Zoofysiologi vid Naturvetenskapliga fakulteten. Fokusgrupper Projektet startar med en kartläggning av forskarnas behov, vilket görs med hjälp av fokusgruppsintervjuer med forskare vid samtliga av universitetets fakulteter. Sammanlagt kommer cirka 100 juniora och seniora forskare att intervjuas. Först ut var Naturvetenskapliga fakulteten och Sahlgrenska Akademin där intervjuer genomfördes under hösten. Därefter följer intervjuer med forskare på de övriga fakulteterna. Kartläggningen är i sin linda, men redan nu har Sara Aspengren fått in många bra förslag och idéer från forskarna om vad universitetsbiblioteket kan förbättra och utveckla. - Det är väldigt givande att träffa grupper av forskare från flera fakulteter och institutioner för att följa deras resonemang kring forskningsprocessen, vilka svårigheter och problem som kan uppstå, och hur vi på universitetsbiblioteket kan utveckla våra tjänster för att möta forskarnas behov. Min förhoppning är att projektet ska leda till en enklare vardag för de som arbetar med forskning på universitetet, säger Sara Aspengren, projektledare för projektet. Normerna gynnar manliga forskare Bibliometrifunktionen vid Göteborgs universitetsbibliotek har tagit fram en rapport om genus och vetenskaplig publicering som visar att män publicerar inte bara mer än kvinnor, män har också ett större nätverk, vilket i sin tur ger dem högre så kalllad impact. På bilden Forskare vid Göteborgs universitet, från vänster; Edgar Platen, Hanna Markusson Winkvist, Malin Petzell, Peter Andersson, Pia Lundqvist och Alf Björnberg.
Undervisningen ökar Undervisningen fortsätter att öka både vad gäller antalet undervisningstimmar och hur många studenter vi undervisar (Figur 1) Pedagogiska biblioteket har gjort en satsning på undervisningen, vilket nu har gett utdelning. Där ökade antalet undervisade timmar med 60 procent, från 101 timmar till 161 timmar och når också betydligt fler studenter. 2 274 studenter jämfört med 1 804 studenter 2012, vilket sammanlagt är 470 fler studenter. Pedagogiska biblioteket har sedan ett par år arbetat systematiskt med kartläggning och kontaktarbete mot program och institutioner vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten. De har arbetat med specifika progressionsplaner för de nya lärarprogrammen i samverkan med programråd och kursledare. Och tillsammans har de prövat sig fram för att hitta rätt former och innehåll för respektive program och för progressionsstegen. En annan förklaring till varför undervisningen har ökat är att en stor del av undervisningen har blivit obligatorisk för studenterna och är väl integrerad med ordinarie kursinnehåll. Under höstterminen 2013 har den inledande grundkursen för programstudenter slagits samman för de olika inriktningarna inom kost- och idrottsvetenskap, vilket har medfört en ökad studentvolym och fler undervisningstillfällen för biblioteket. Pedagogiska biblioteket har byggt ett gott samarbete med Institutionen för Kost- och idrottsvetenskap. Vår undervisningsverksamhet på webben är också populär och har ökat stort. Från 24 400 till 115 068 sidvisningar! 18000 16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 2002 Figur 1 2003 2004 2005 2006 2007 Antal kursdeltagare 2008 2009 2010 Antal 8mmar 2011 2012 2013 16 165 deltagare 1 507 lektionstimmar 115 068 sidvisningar onlinekurser
UTMÄRKELSE FÖR MÅNADENS MILJÖPROFIL Annika Svantesson och Katarina Östling tilldelas utmärkelsen månadens miljöprofil inom Göteborgs universitet. De tilldelas utmärkelsen... för att med stort engagemang ha arbetat fram en ämnesguide för Miljö och hållbar utveckling. Ämnesguiden är ett viktigt hjälpmedel för studenter och forskare och visar att Göteborgs universitetsbibliotek är en god aktör i arbetet med hållbar utveckling. GÖTEBORG VÄRD FÖR INTERNATIONELLT STYRELSEMÖTE International Assocation of Music Libraries Archives and Documentation Centres (IAML) har sitt styrelsemöte i Göteborg den 1-2 mars. Pia Shekhter, Biblioteket för musik och dramatik är generalsekreterare i IAML och som var den som höll ihop hela mötet. På dagordningen var bland annat planering av sommarens IAML-konferens i Wien. UB PÅ VETENSKAPSFESTIVALEN Det årliga evenemanget Vetenskapsfestivalen i Göteborg går av stapeln och vi bjuder in allmänheten för visningar av ett urval av vårt kartarkiv. Sammanlagt kom ca 50 nyfikna kartintresserade besökare. NY BIBLIOTEKSCHEF I februari kom Helena Siesjö som ny bibliotekschef till Ekonomiska, Pedagogiska, och Samhällsvetenskapliga biblioteket. PROJEKT CAMPUS NÄCKROSEN Samlar geografiskt konstnärligt skapande, humanistisk vetenskap, kultur, bildning och kunskap. Under våren sammanställdes projektets delprojekt i ett sammanfattande lokalprogram som fastställdes av projektets styrgrupp i maj. I materialet beskrivs hur mycket yta som universitetet kommer att behöva när Konstnärliga fakulteten samlar sin verksamhet på området och universitetsbiblioteket planerar för morgondagens verksamhet. Humanistiska fakulteten har ett försprång eftersom man redan kommit långt med byggplanerna för nya Humanisten som kommer att samla hela fakulteten. Januari Februari Mars April Maj Juni
NY WEBBPORTAL Ny webbportal för jämställdhetsfrågor i EU lanseras den 1 oktober. KvinnSam - Nationellt bibliotek för genusforskning är en av deltagarna i detta samarbetsprojekt som samordnas av EIGE European Institute of Gender Equality. BOK OCH BIBLIOTEK KvinnSam - Nationellt bibliotek för genusforskning vid Göteborgs universitetsbibliotek deltar på årets bokmässa i Göteborg 26-29 september. BANDET KLIPPS 17 oktober invigs Samhällsvetenskapliga biblioteket. Margareta Hemmed klipper bandet. NY BIBLIOTEKSCHEF Annelie Janred börjar som ny bibliotekschef på Biomedicinska biblioteket. Hon har tidigare varit på Chalmers bibliotek. TILLÖKNING I BLOMSTEDTS SAMLING Under hösten har Herbert Blomstedt Collection, som finns på Humanistiska biblioteket, utökats med en donation från Herbert Blomstedt. Gåvan utgörs av en värdefull musiksamling från Östanå slott i Uppland. Samlingen består av över 600 handskrivna och tryckta noter från slutet av 1700-talet och första halvan av 1800-talet. Juli Augusti September Oktober November December
Nepal och Indien ger nya perspektiv Under 2013 drog projektet Supporting research - a collaboration project between partner libraries in Nepal and Sweden igång. Projektet ingår i det större projektet Global University - Collaboration between University of Gothenburg and Nepali Institutions, vars syfte är att stärka utbildning och forskning inom området medicin och hälsa. I november fick universitetsbiblioteket besök av fyra bibliotekarier från partnerbiblioteken Tribhuvan University, Patan Academy of Health Sciences samt Nepal Medical College. Under sina två veckor fick de se olika delar av vår verksamhet. De hade speciella önskemål om att få veta mer om hur vi arbetar med digitalisering, publicering och webbutveckling. Besöket sammanföll med arrangemanget Global Week, vilket gav dem en fantastisk möjlighet att delta i flera intressanta aktiviteter som arrangerades på Göteborgs universitet under en vecka. Några av de idéer som de fick med sig hem efter sitt besök genomförde de direkt på sina bibliotek. Till exempel har två av biblioteken öppnat informationsdiskar, något som inte tidigare fanns. Projektet fortsätter 2014 och två av våra medarbetare kommer att besöka Nepal. Givande studieresa till Indien Karin Sundén, som till vardags arbetar som universitetsbibliotekarie på Konstbiblioteket fick möjligheten att göra en studieresa till Indien, genom det finansiella stöd som finns att söka för internationell rörlighet på universitetet. Hon besökte biblioteken vid Jawaharlal Nehru University i New Delhi och Sristhi School of Art, Design and Technology i Bangalore. Det var två helt olika bibliotek, det ena vid ett topprankat forskningsuniversitet med goda resurser, det andra ett mycket litet skolbibliotek med mycket begränsade resurser. - Det var en givande studieresa. Det betyder mycket att få ett globalt perspektiv, att träffa kollegor som kämpar med helt andra frågor, och som berikar mig med nya synsätt för andra kulturer och samhällen. I grunden arbetar vi för samma sak - att förmedla och organisera kunskap, att främja forskning och publicering, att vara ett stöd för våra studenter, säger Karin Sundén. Global Week Göteborgs universitet har de senaste åren arrangerat Global Week i syfte att belysa internationaliseringen vid universitetet. Universitetsbiblioteket bidrog med sex programpunkter däribland How to publish in a scientific open access journal och Access to research in the developing world. Arbetsgruppen som arbetade med universitetsbibliotekets program var Lena Ivarsson, Veronica Alfredsson, Anna Svensson, Janet Wamby och Pauline Sjöberg. På bilden Nepalkollegor på besök, från vänster; Macha, Neela, Lal och Gita
Många nya medarbetare Universitetsbiblioteket välkomnade flera nya medarbetare förra året. Veronica Alfredsson, Pernilla Jacobsson och Fredrik Good (på bilden till vänster) är tre nya medarbetare på Biomedicinska biblioteket som kommer in med nya ögon och erfarenheter från olika verksamheter. Fler medarbetare Antalet anställda vid universitetsbiblioteket ökade under året från 184 till 199. En förklaring till ökningen är att vår studentpersonal numera är anställd. Tidigare hade vi studentvakter som hade så kallad intermittent anställning. Tjänsterna annonserades och till höstens terminsstart började tolv nya studentassistenter. I huvudsak bemannar de Ekonomiska-, Pedagogiska- och Samhällsvetenskapliga biblioteket under kvällar och helger. Även Digitala tjänster har anställt tre studentassistenter för att bemanna digitaliseringsroboten. Universitetsbibliotekarier och biblioteksassistenter som utgör den övervägande delen medarbetare på universitetsbiblioteket har blivit fler. Närmare bestämt 11,3 fler heltidsårsarbetare. Jämfört med 2012 minskar antalet tillsvidareanställda med 3,5 årsarbetare på heltid samtidigt som antalet tidsbegränsade anställningar ökar med 12,1 årsarbetare på heltid, från 9,5 till 21,6. Ökningen av tidsbegränsade anställningar kan dels förklaras med de totalt 15 studentassistenterna som vi har anställts under året samt att vi har ersatt flera tillsvidareanställda som är tjänstlediga och föräldralediga med vikarier. Könsfördelning På universitetsbiblioteket arbetar övervägande andel kvinnor. 67 procent av medarbetarna är kvinnor och 33 procent är män. Kompetensutveckling Under året har alla medarbetare erbjudits att delta i olika aktiviteter som är kompetensutvecklande. Universitetsbiblioteket har bland annat satsat på medarbetarskap och kommunikation. Under hösten anordnades halvdagsutbildningar i det kommunikativa medarbetarskapet. 199 medarbetare varav 133 kvinnor och 66 män
0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000 8000 9000 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Besök 0 20000 40000 60000 80000 100000 120000 140000 160000 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 tryckt förvärv e- böcker förvärv Figur 2 0 500000 1000000 1500000 2000000 2500000 3000000 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 antal lån antal nedladdningar Figur 3 Figur 4
Fakta & siffror Ökad användning av GUPEA GUPEA (Göteborgs universitets publikationer - öppna arkiv) som är ett öppet arkiv för e-publicering fortsätter att växa. I slutet av året fanns 22 049 avhandlingar, studentuppsatser och artiklar i fulltext i databasen. Av dessa hade 2 278 tillkommit under året. Vi ser att användningen fortsätter att öka och sammanlagt laddades det ner material från GUPEA 3,73 miljoner gånger. Universitetets totala publicering redovisas i GUP, (Göteborgs universitets publikationer) som idag innehåller ca 75 000 referenser till alster från universitetets forskare. Besöken fortsätter att minska De totala besökssiffrorna till våra bibliotek fortsätter att minska. Sedan 2004 har besöken minskat med nära en tredjedel (Figur 2). Tydligast är minskningen på de besöksrika Ekonomiska och Pedagogiska biblioteken. Ombyggnationerna på Biomedicinska och Samhällsvetenskapliga biblioteken har dock haft en positiv inverkan på besöksstatistiken. Webben fortsatt stark På webben är besökssiffrorna fortsatt starka. Varje år räknar vi in ungefär 1,8 miljoner besökare på vår webbplats. Mest används supersökfunktionen med 1,33 miljoner sökningar 2013, vilket är en ökning med 30 procent. Bibliotekssystemet blir också mer synligt med supersöket, vilket årligen bidrar med ca 10 miljoner uppslag på tillgänglighet och lånestatus. Inköp och lån Flera år i rad har vi gjort större inköp av e-böcker, men förra året köpte vi färre titlar, 7 989 jämfört med 41 000 föregående år. Under samma period köptes 7 615 titlar i tryckt form. Tillsammans med extra exemplar och gåvoböcker innebär detta ett inköp av totalt 16 714 tryckta böcker, vilket är i linje med den tidigare nedåtgående trenden och skiftet från tryckt till elektroniskt material (Figur 3). Denna trend syns också i prenumererade tidskrifter, där det nu bara återstår 23 procent tryckta prenumerationer. Dessa är mestadels mindre utgivningar inom humaniora. På användningssidan är de digitala lånen är fortsatt betydande. Årligen laddas ca 2,4 miljoner artiklar ner från universitetsbibliotekets prenumerationer. De tryckta lånen minskade under året med ca 7 procent och landade på 513 309, inklusive omlån och lån till och från andra bibliotek (Figur 4). Oxford Bibliographies Online Oxford Bibliographies från Oxford University Press innehåller utvalda sakkunniga forskningsöversikter inom många skilda ämnesområden med en introduktion till varje ämnesområde. Humanistiska biblioteket förvärvade under året 6 ämnesmoduler av Oxford Bibliographies. Oxford Bibliographies Online har blivit utnämnd till en av 2013 års outstanding academic titels samt en av 2013 års topp tio internetresurser av tidskriften CHOICE Reviews Online.
Resultaträkning (tkr) 2013 2012 VERKSAMHETENS INTÄKTER Intäkter av bidrag och försäljning 8 403 8 247 Styrelsens tilldelning 200 000 192 000 Periodisering pågående projekt (projektmedel som erhållits i förskott) -82 541 Anslag och interna intäkter från GU (exklusive styrelsens tilldelning) 1300 1318 Summa intäkter 209 621 202 106 VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader -100 853-96 324 (löner, förändring sem.skuld, övriga personalkostnader) Medieförvärv -35 718-34 559 Bibliotekstjänster vid Chalmers/Lindholmen -7 738-7 812 Övr. driftkostnader (inklusive interna) -11 723-12 270 Lokalkostn. inkl. lokalvård -42 122-42 918 Avskrivningar -5 946-6 427 Finansiella kostnader inkl. ränta 0 1 Summa kostnader - 204 100-200 311 Figur 5 Figur 6
Ekonomi Intäkter Intäkterna uppgick till 209 621 tkr vilket är en ökning med 7 515 tkr eller 3,7 procent i förhållande till föregående år. Budgetramen för 2013 uppgick till 200 000 tkr vilket är en ökning med 8 000 tkr jämfört med 2012. Budgetramen utgjorde 3,7 procent av Göteborgs universitets prognostiserade kostnadsmassa. Under 2013 erhöll universitetsbiblioteket medel från Göteborgs universitet om 332 tkr för deltagande i projekten gemensamt IT-stöd och betalnings- och utskriftsprojektet. Universitetsbibliotekets fonder gav en utdelning om 776 tkr att jämföra med 865 tkr för 2012 (Figur 5). Lokalkostnaderna har minskat med 796 tkr vilket beror på en justering av budgeterad hyra för 2013. Avskrivningarna har minskat med 481 tkr jämfört med 2012. Under 2013 har vi gjort investeringar om 6 mkr, vilket kommer att öka avskrivningarna framöver. Medieförvärvet ökade med 1,2 mkr vilket i huvudsak beror på en extra satsning om 1 mkr (Figur 6). 1 miljon till extra satsning på inköp av medier Kostnader Kostnaderna uppgick till 204 100 tkr vilket är en ökning med 3 789 tkr jämfört med 2012. Personalkostnaderna har ökat med 4 529 tkr eller 4,7 procent i förhållande till föregående år. Ökningen består både av löneökningar och nyrekryteringar.
Donationer 2013 Arkiv från Forum för feministisk forskning i Stockholm. Botaniska fältdagböcker 1946-1985 av Lennart Fridén. Elisabet Hermodssons arkiv, författare, konstnär, viskompositör. Arkivet består av en omfattande korrespondens med Flory Gate. Ewy Palm-Andréassons arkiv, konstnär. Lars Lönnroths arkiv, professor Göteborgs universitet. Ying Toijer-Nilssons arkiv författare, filosofie doktor. Tilläggsaccessioner Andrea Andreen-Svedbergs arkiv Axel Nilssons arkiv Göran Axel-Nilssons arkiv Otto Nordenskjölds arkiv Åsa Mobergs arkiv
Denna broschyr är producerad av Göteborgs universitetsbibliotek i februari 2014. Redaktörer: Pauline Sjöberg och Håkan Carlsson. Fotograf: Håkan Granath Några bilder är fotograferade av medarbetare vid universitetsbiblioteket samt hämtade från Göteborgs universitets bildbank. Tryck: Repro Humanistiska fakulteten.
Göteborgs universitetsbibliotek Box 222 Renströmsgatan 4 405 30 Göteborg www.ub.gu.se