Kollektivtrafiknämnden Joakim Agartsson Avdelning Affär och Marknad joakim.agartsson@skanetrafiken.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2013-05-28 Dnr [Diarienummer] 1 (5) Kollektivtrafiknämnden Upphandling av spårvagnar, depå och operatör för spårvagnsetapp Lund Ordförandens förslag 1. Kollektivtrafiknämnden beslutar att upphandla spårvagnar, depå och operatör enligt föreliggande förslag. Upphandlingen får påbörjas först sedan erforderliga beslut om investering fattats och planerade avsiktsförklaringar med Lunds kommun mfl har tecknats. Beslutet villkoras av att investeringsbeslut för infrastrukturen kopplat till spårvägen fattas av Lunds kommun. Sammanfattning av ärendet I arbetet med TITA föreslås en etablering av spårväg mellan Lund C ESS som en viktig del i etablering av en attraktiv kollektivtrafik. Etableringen av spårväg blir s första konkreta fortsättning på TITA-arbetet. s respektive Lunds kommuns ansvar regleras i avsiktsförklaringar. Ansvar för att möjliggöra trafikering åligger Skånetrafiken medan Lunds kommun ansvarar för etablering av infrastruktur. Ärendet omfattar inköp av 7 spårvagnar i Lund med option för ytterligare 39 stycken för Malmö och Helsingborg. I ärendet finns följande dokument 1. Beslutsförslag 2013-05-28 2. Bilaga 2 Trafikekonomi 3. Bilaga 3 Konsekvensbeskrivning buss kontra spårvagn Postadress: Skånetrafiken, 281 83 Hässleholm Besöksadress: Andra Avenyen 7 Telefon (växel): 0451-288400 Fax: 0451-288401 Internet: www.skanetrafiken.se
Datum 2013-05-28 2 (5) Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget I arbetet med TITA Regional mobilisering kring ESS och Max IV föreslås en etablering av spårväg mellan Lund C ESS som en viktig del i etablering av en attraktiv kollektivtrafik. Att skapa en hög tillgänglighet till Lund C och i förlängningen det regionala och nationella järnvägssystemet lyfts fram som en avgörande faktor för att hela regionen ska kunna tillgodogöra sig de positiva effekterna av forskningsanläggningarna ESS och Maxlab IV. Etableringen av spårväg blir ett av s och Lunds kommuns första steg som tar vid efter TITA-arbetet för att skapa förutsättningar för att realisera intentionerna i arbetet. Målet är att skapa en tät och attraktiv stadsmiljö för forskare, boende och yrkesverksamma där mötesplatser och utbyte av tankar och idéer är centrala. Området omfattar cirka 225 ha utvecklingsområde och kan på sikt rymma 40 50 000 nya arbetsplatser och boende. Väster om väg E22 i Ideon och Medicon Village pågår planer för omfattande förtätning av bostäder, kontor och forskning. Området är redan idag Skånes största arbetsplats inom innovation och forskning. År 2003 etablerades Lundalänken som är en BRT-lösning med buss på egen bana. Den byggdes för att på sikt, då kapacitetsbehovet ökat, konverteras till spårväg. Idag trafikeras Lundalänken med buss med i högtid 2,3 minuters mellanrum vid SUS och 3,75 minuters mellanrum på övriga sträckan. Idag trafikeras Lundalänken av närmare 85-90% regionala resor dvs har sin start- eller målpunkt utanför Lunds kommun. Den är redan idag en sista eller första länk i en regional resa. Kapacitetsbehov I utvecklingsplanerna för Lund NE samt befintliga forsknings- och verksamhetsområde finns ett definierat mål - 1/3-målet. Det innebär att 1/3 bil, 1/3 gång och cykel samt 1/3 krävs för att nå miljömål och mål om en attraktiv och dynamisk stadsmiljö. Lund NE tillkommande resor Av de 30 000 40 000 arbetande reser ca 30 40 % till jobbet i maxtimmen, d.v.s. drygt 10 000. Tredjedelsmålet ger att minst ca 3500 4000 av dessa bör vara kollektivresor. Av dessa bör uppskattningsvis ca 50 75 % kunna ske på Lundalänken, vilket innebär ca 2500 resor i timmen i en riktning. Som jämförelse hävdas i Systemanalys för lokal kollektivtrafik i Malmö att dubbelledbuss är lämplig i kapacitetsintervallet 800 1100 resenärer per timme och spårvagn vid >1100. Anledningen till att dessa siffror är lägre än de som redovisas ovan är att trängselproblem mellan bussar eller spårvagnar kan upp-stå redan vid tätare trafik än femminuterstrafik, om man inte lyckas med den hundraprocentiga kollektivtrafikprioriteringen. För att kunna gå mot de uppsatta målen krävs ett attraktivt och kapacitetsstarkt kollektivtrafiksystem. Med de kvantifieringar som anges är slutsatsen att spårväg är nödvändigt.
Datum 2013-05-28 3 (5) Omfattning Inom ramen för SPIS koordineras och samordnas utvecklingen av spårvagnstrafik i Skåne. Fyra linjer är i nuläget aktuella för införande av spårvagn. I Malmö och Helsingborg pågår förstudiearbetet vilket beräknas vara klart under 2013. Beräknad trafikstart Lund år 2017 7 st spårvagnar Malmö år 2021 30 st spårvagnar Helsingborg år 2022 9 st spårvagnar Ärendet omfattar 7 stycken spårvagnar för Lunds kommun samt option på ytterligare 39 spårvagnar för Malmö och Helsingborg. Ärendet är ett resultat av ett arbete om genomförandeform som pågår inom SPIS vilket syftar till att ge riktlinjer för hur infrastruktur, spårvagnar och tillhörande tjänster bör upphandlas för att nå maximal effektivitet och kvalitet. Ekonomiska konsekvenser och finansiering Utgångspunkten är att Skånetrafiken äger och finansierar spårvagnar samt garanterar hyrestagare till depå och ställer dessa till förfogande för en av Skånetrafiken upphandlad trafikoperatör. Upphandlingsprocessen finansieras i huvudsak genom Spårvagnar i Skåne. De trafikekonomiska konsekvenserna för Skånetrafiken har tidigare beräknats av Skånetrafiken. Konsultföretagen Vectura och Danielsondosk har på Spårvagnar i Skånes uppdrag analyserat de trafikekonomiska konsekvenserna av en spårvagnlinje mellan Lund C och ESS i perioden 2020-2030 och givit en second opinion på Skånetrafikens beräkningar. Rapporten omfattar kostnader och intäkter för trafikdriften inklusive depå, men exklusive övrig infrastruktur. Rapporten baseras på följande förutsättningar: 7 stycken cirka 30 meter långa spårvagnar Inköpskostnad per spårvagn 25 MSEK Finansieringskostnad för sju fordon cirka 11,5 MSEK/år, 30 års avskrivningstid och inget restvärde Resandeunderlag enligt Lunds kommuns fördjupade översiktsplan för Brunnshög Resandeprognos enligt två alternativ: o BAS som utgår från att dagens andel kollektiva resor är konstant under perioden. Resandet baseras på utbyggnad av området samt ökad kollektivtrafikstandard. o VISION som utgår från att Lunds kommuns vision för framtidens Brunnshög uppfylls gradvis under prognosperioden. Lunds kommuns vision är att minst 1/3 av resorna till och från Brunnshög ska ske med kollektivtrafik. Medelintäkt 7 SEK per resa enligt nuvarande medel i Lunds stadstrafik. 8 turer per timme och riktning i högrafik och 6 turer per timme i lågtrafik Normala depåkostnader enligt jämförbara spårvagnsstäder, till en finansieringskostnad på 7,5 Mkr/år (40 år, 4% ränta)
Datum 2013-05-28 4 (5) Trafikekonomi för de olika alternativen framgår av tabellerna nedan. Depåkostnaderna ingår. Juridisk bedömning Samråd har skett med avdelningen för juridik. Miljökonsekvenser Bedömning av miljökonsekvenser ska göras av Skånetrafikens miljöstrateg då ärendet är klart. Kopplingar till policyer och övergripande beslut Kollektivtrafiknämnden i Skåne och Lunds kommun undertecknade 1999 en avsiktsförklaring där parterna enades om att gemensamt verka för byggnation och finansiering av Lundalänken, ett högvärdigt kollektivtrafikstråk för busstrafik från stationen via lasarettet, Lunds tekniska högskola och Brunnshög fram till Sandbyvägen. På längre sikt skulle kollektivtrafikstråket kunna konverteras för spårtrafik. 2009 beslutade Regionfullmäktige att åtar sig att bedriva lätt spårtrafik enligt samma principer som gäller för regional tågtrafik i Skåne. 2010 beslutade parterna att fördjupa sin samverkan tillsammans med Malmö stad och Helsingborg stad genom deltagande i projektet spårvagnar i Skåne SPIS. Kraftfulla satsningar för en mer högvärdig kollektivtrafik i form av bland annat spårvagn krävs för att nå kollektivtrafikbranschens fördubblingsmål liksom Skånetrafikens långsiktiga mål om, bland annat, 40 % marknadsandel 2030.
Datum 2013-05-28 5 (5) Nyttan av en fördubblad kollektivtrafik har av kollektivtrafikbranschens Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik formulerats enligt följande: En fördubbling av kollektivtrafiken bidrar till att nå angelägna samhällsmål när det gäller miljö, sysselsättning, trafiksäkerhet och jämställdhet. En fördubbling av kollektivtrafiken skulle minska persontrafikens koldioxidutsläpp med drygt 20 procent och ge en samhällsekonomisk vinst på drygt fyra miljarder kronor. Kollektivtrafiken skapar alltså värden både för den som reser och för vårt samhälle. Därför arbetar en enad bransch mot visionen kollektivtrafiken är en självklar del av resandet i ett hållbart samhälle. Det övergripande målet är att kollektivtrafikens marknadsandel ska fördubblas på sikt. Som ett mål på vägen dit ska antalet resor med kollektivtrafik fördubblas till år 2020. De nationella branschorganisationerna som står bakom fördubblingsprojektet är Svensk Kollektivtrafik, Svenska Bussbranschens Riksförbund, Svenska Taxiförbundet, Branschföreningen Tågoperatörerna, Sveriges Kommuner och Landsting samt Trafikverket. Samverkan med berörda fackliga organisationer Ingen samverkan har bedömts nödvändig i detta ärende i nuläget. Samverkan kommer att upptas under arbetet med förfrågningsunderlag. Hur uppföljning ska ske Ärendet följs upp genom den projektgrupp som bildas för genomförandet av samtliga upphandlingsärenden samt driftsättning av Spårvagnarna. Projektgruppen är en sammansättning av personer från Region och Kommun samt från projektkontoret för Spårvagnar i Skåne. Samverkan med kundgrupper Ingen samverkan har bedömts nödvändig i detta ärende i nuläget. Samverkan kommer att upptas under arbetet med förfrågningsunderlag. Mats Persson Ordförande Henrik Dagnäs Direktör