Existentiell hälsa i vården

Relevanta dokument
Existentiell hälsa. Hälsa genom livet! Hälsans bestämningsfaktor. Miljö Samhällsekonomiska strategier Jordbr. & livs- ning Sex & Narkotika.

Existentiell hälsa. Foto: Johan Werner Avby en outnyttjad resurs i hälso- & sjukvård?

en resurs i vård och omsorg

Existentiell hälsa. en outnyttjad resurs i hälso- och sjukvård

Existentiell hälsa. en outnyttjad resurs i hälso- och sjukvård. Regeringens propposition 2007/08:10 En förnyad folkhälsopolitik

I en multikulturell och multireligiös kontext!

Existentiell hälsa. en resurs i utveckling av vård och omsorg Utvecklingskraft, Jönköping

(O)Hälsan bland unga

Existentiell (folk)hälsa HFS - Liljeholmen

Existentiell hälsa. En resurs i vård och omsorg

Länsgemensam folkhälsopolicy

Existentiell hälsa Jönköping

SV:s Arvfondsprojekt

En god hälsa på lika villkor

Folkhälsoplan Åstorps kommun

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun

Regional konferens för lanseringen av regeringens samlade ANDT-strategi 14 juni Monica Pärus Folkhälsocentrum Landstinget Sörmland

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

1 (10) Folkhälsoplan

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Självvärdering för Samordningsförbundet Västerås

Folkhälsostrategi Antagen: Kommunfullmäktige 132

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST

Folkhälsoplan för Högsby kommun Antagen av KF , 87

ANDT för dig som arbetar med ensamkommande barn och unga. 10 december Hur mår ungdomarna i länet? Henrik Andréasson,

Hälsoplan för Årjängs kommun

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY FÖR KRONOBERGS LÄN EN GOD HÄLSA FÖR ALLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING OCH TILLVÄXT I KRONOBERGS LÄN

Baskurs missbruk & beroende

Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric

Salutogent förhållningssätt

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

I den bästa av världar, Hur kan vi skapa ledningssystem som stimulerar till helhetsyn, långsiktighet och hälsa.

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX

Vård- och omsorgsprogrammet (VO)

Folkhälsoperspektiv på spel GARN Jessika Svensson, utredare Folkhälsomyndigheten

Validering i Sörmland

Att arbeta med identitets-, sexualitets- och jämställdhetsfrågor inom naturorienterande ämnen

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga?

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 5

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning

Välfärds- och folkhälsoprogram

Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige

Senior er. SV:s Arvfondsprojekt

Ett folkhälsoperspektiv på insatser för barn och unga

Folkhälsoplan

Folkhälsoplan.

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Sveriges elva folkhälsomål

Välfärdsbokslut Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA?

Hälsokonsekvensbedömning i planering. Henry Stegmayr LST Z

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Det här ska jag prata om idag:

Eskilstuna Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne

Hälsa - och hälsofrämjande möten Umeå

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Miljömålsarbetet bidrar till folkhälsa

Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner

PROMOTIVA ASPEKTER. Maria Nordin Institutionen för psykologi

Folkhälsopolitiskt program

Stockholm Hälsofrämjande skolutveckling hälsa integrerat med lärande

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden

Folkhälsoplan

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Hur kan vi främja unga hbtq-personers hälsa?

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige , 72. Folkhälsoprogram

Elva målområden för folkhälsoarbetet

Ett socialt hållbart Vaxholm

Droger- ett arbetsområde i samhällskunskap och biologi

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET

Syfte med bilden: Att berätta om vad föreläsningen kommer att handla om.

Folkhälsopolicy med riktlinjer för Diarienummer Uppföljning och tidplan Kommunchef

En bra start i livet (0-20år)

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Folkhälsoplan Essunga kommun

Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016

HÄLSOPEDAGOGISKTFORUM

2 Tankens makt. Centralt innehåll. Innebörden av ett salutogent förhållningssätt. 1. Inledning 2. Vem är jag?

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Ny nationellt samordnande myndighet för SMADIT (samverkan mot alkohol och droger) Linda Brännström, Folkhälsomyndigheten

Drogpolitisk plan. för. Götene kommun Antagen av Kommunfullmäktige

Syfte med bilden: Att berätta om vad föreläsningen kommer att handla om.

Nu är det läge... att arbeta förebyggande i gymnasieskolan! S:t Gertrud, Malmö Folkhälsokoordinator Ingela Sjöberg

Hälsopromotion i arbetslivet -hälsofrämjande som idé, kunskapsområde och strategi

Folkhälsoplan för Laxå kommun

Transkript:

Existentiell hälsa i vården Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS), temadag 2016-11-29 Regeringens propposition 2007/08:10 En förnyad folkhälsopolitik Skälen för regeringens bedömning: Människan har såväl kroppsliga som själsliga och andliga behov. Denna helhetssyn på mänskliga behov utgör utgångspunkten för en förnyad folkhälsopolitik. (Prop. 2007/08:110, s. 6) 1

? Melder, C. (2016-11-29). Existentiell hälsa i vården. Föreläsning i regi av HFS Hälsans bestämningsfaktor Boende Arbetslöshet Alkohol Arbetsmiljö Tobak Trafik Miljö Samhällsekonomiska strategier Jordbr. & livs- Utbild- medel ning Sex & Narkotika samlevnad Socialt stöd Sociala nätverk Ålder, kön, arv Fritid & kultur Matvanor Motion Barns vuxen kontakt Socialförsäkring Sömnvanor m.m. Socialtjänst Hälso-& Sjukvård Källa: Haglund, Svanström, 1981 omarbetning, Beth Hammarström Hälsokorset Må dåligt Subjektiv Frisk O J e k t i v d i a g n o s Sjuk upplevelse Må bra Utifrån Katie Erikssons hälsokors 2

Religion / andlighet artiklar per 5-årsperiod (icke-kumulativ) (Koenig 2011) (andlighet-hälsa ökat med 688% på 30 år, Meezenbroek, et al 2010, s.) 3

http://www.rcpsych.ac.uk/healthadvice/treatments wellbeing/spirituality.aspx World View Value Chart Survey Cultural map - WVS wave 6 (2010-2014) (www http://www.worldvaluessurvey.org/wvscontents.jsp). 4

Arbetsdefinitioner - Existentiell hälsa är de sammantagna processerna av grundläggande tankar, handlingar och känslor när människan förhåller sig till livets olika situationer i relation till sig själv, sitt sammanhang och sina personliga uppfattningar. (Kostenius, C. & Melder, C. 2015) 5

Tro som resurs SP8 Existentiell kontakt SP1 Existentiell hälsodimension Hoppfullhet & optimism SP7 WHOQOL-SRPB aspekter av hälsodimensionerna Fysisk Smärta, Energi, Sömn, Fysisk rörlighet, Beroende av medicinsk behandling Meningen med/i livet SP2 Harmoni & inrefrid SP6 Förundran ö omgivning SP3 Existentiell styrka SP5 Helhet & integration SP4 Psykisk Positiv känsla, Kognition, Själv-förtroende, Fysiskt utseende, Negativ känsla, Förmåga till dagliga aktivitet Social Relation, Stöd, Sex, Arbete Livsmiljö Trygghet, Hem, Ekonomi, Vård, Information, Fritid, Fysisk miljö, Transport Svenska WHOQOL-SRPB Kvinnor hade högre värden på aspekten: Existentiell kontakt (p=.02) Män på aspekten: Harmoni och inre frid (p=.04) N= 170 6

Existentiella aspekter i 61% av pojkarna, 52% av flickorna i åk 9 upplever i hög utsträckning att livet är meningsfullt 33% av pojkarna, 28% av flickorna anger att de i hög utsträckning kan känna tröst eller lättnad i vardagen av en personlig tro. 7

Av elever med låg hälsorelaterad livskvalitet Riskfaktor 3% av de som aldrig besväras av stress 7% av de som sällan besväras av stress Friskfaktor 3% av de som i extremt hög utsträckning upplever livet som meningsfullt 7% av de som i hög utsträckning upplever livet som meningsfullt Söderqvist, F & Udén, M. Hälsa och livskvalitet bland unga Västmanland, Lägesrapport från undersökningen Liv och hälsa ung 2014 Varför ska vi bedriva forskning i ämnet, Upptäcka sjukdomar/ohälsa (risk faktorer) Förebygga sjukdomar/ohälsa (frisk- och skyd faktorer) Medicinskt resultat Ger efterfrågad behandling Upplysning för hälso- och sjukvård Således har forskning om religion, andlighet och hälsa många potentiella tillämpningar och är inte så annorlunda från andra vanliga områden av vetenskaplig forskning som undersöker sociala och beteendemässiga påverkan på hälsan. (i min översättning) (Koenig, 2012:463) 8

Aktiv livshjälp hållbar hälsa hela livet! Existentiella hälsointerventioner Promotioner och pretentioner Cecilia.Melder@teol.uu.se Hälsosfär med existentiell betydelse (FyEx, PsEx, SoEx, EkEx) Fysisk- Psykisk- Social- Ekologiskhälsosfär Yttre existentiellt betydelsefull inverkan (t.ex. livsåskådning) Inre existentiella behov Existentiellt meningsskapande Fysisk- Psykisk- Social- Ekologiskhälsosfär (ExEx +SP1-8) Hälsosfär med existentiell betydelse relaterat till existentiella behov (FyEx +SP1-8, PsEx +SP1-8, SoEx +SP1-8, EkEx +SP1-8) 9

Existentiell hälsovård på lekens villkor Fakta Förståelse Förtrolighet Inre existentiell verklighet Förnim -melse Yttre existentiell verklighet Melders model för existentiellt hälsopromotion, utveklad från Winnicotts teori om övergångsområdet. A. Inre existentiella behov t.ex. hopp C. Existentiellt meningskapande hälsosfär B. Yttre existentiellt betydelsefull påverkan t.ex. livsåskådning E. Resurs vid t.ex. benbrott, svininfluensa, livskriser D. Tankar, känslor & handlingar F. Stärks genom t.ex. fakta/veta, förståelse/ diskussion, f rtrolighet/ verkstad, förnimmelse/ upplevelser 10

Bergquist, L. & Melder, C. (2013). Samtalskort. Västerås: Studieförbundet vuxenskolan livsmod livsglädje livsmening Melder, C., (2011) Vilsenhetens epidemiologi -en religionspsykologisk studie i existentiell folkhälsa. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-134249 KONTAKTA MIG GÄRNA Cecilia.Melder@teol.uu.se 11