Rapport projekt GRUS



Relevanta dokument
Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser. Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum. Karlskoga - Degefors samordningsförbund

Delrapport projekt Kuggen. Samordningsförbundet i Kramfors

Delrapport projekt Tolvan. Samordningsförbundet Örnsköldsviks kommun

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering projekt Columbus. Samordningsförbundet Göteborg Centrum

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Tolvan. Samordningsförbundet i Örnsköldsvik

Preliminär slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Utsikten. Samordningsförbundet Skellefteå

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Sigma. Samordningsförbundet i norra Örebro län

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering projekt Arbetslivscoacher. Norra Västmanlands samordningsförbund

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering SANNA. Samordningsförbundet Göteborg Hisingen Delta 24/

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering ViCan-teamen. Samordningsförbundet Göteborg Hisingen Delta 20/

Preliminär slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Mellansteget. Samordningsförbundet Skellefteå

Slutrapport Team Linus. Samordningsförbundet i Motala Vadstena

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Rodret/Trossen

Samhällsekonomisk utvärdering

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering av projektet Metod och Matchning. Samordningsförbundet i Sundsvalls kommun

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Ungdomscoach Hällefors. Samordningsförbundet i norra Örebro län

Samhällsekonomisk utvärdering. Projekt TUNA. Slutrapport Samordningsförbundet RAR i Södermanland

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Ayande. Samordningsförbundet Göteborg Väster

Slutrapport Uppföljande samhällsekonomisk utvärdering Projekt Columbus. Samordningsförbundet Göteborg Centrum

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Navigator i Krokoms kommun

Samhällsekonomisk utvärdering

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Samteamet. Samordningsförbundet Norrköping

Samhällsekonomisk utvärdering

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Lotsen. Borås Samordningsförbund

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Sambandet. payoff i samarbete med Projekt Kvalitetslab

Slutrapport Uppföljande samhällsekonomisk utvärdering, nr 2. Projekt Columbus. Samordningsförbundet Göteborg Centrum

Preliminär slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Verksamhet Coachingteamet. Södra Dalarnas Samordningsförbund

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Empowerment

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Utgångspunkten

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt MOA

Samhällsekonomisk utvärdering. Projekt Navigatorcentrum Östersunds kommun. Slutrapport Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Mötesplats Krokom

Samhällsekonomisk utvärdering av. Projekt Arbetslivscenter På uppdrag av Östersunds kommun. Rapport Utvärdering av sociala investeringar

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Rehablotsen

Samhällsekonomisk utvärdering. Projekt På Spåret, Samordningsförbundet Finsam Gotland. Slutrapport

Samordningsförbundet i norra Örebro län

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Duellen

Samhällsekonomiskt resultat av insatser inom samordningsförbunden

Samhällsekonomisk utvärdering NP-samverkan

Samhällsekonomiskt resultat av insatser inom samordningsförbunden

Samhällsekonomiska bokslut, utvärderingar och analyser. Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt RESAM

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt UMA

Samhällsekonomiskt resultat av insatser inom samordningsförbunden

Samhällsekonomisk utvärdering

Samhällsekonomisk utvärdering av

Navigatorcentrum. Samhällsekonomisk utvärdering Östersunds kommun. Claes Malmquist och Sven Vikberg, payoff. Östersund, 12 oktober 2011

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt SamCoach

Samhällsekonomisk utvärdering

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Unga med aktivitetsersättning

Samhällsekonomisk utvärdering

Samhällsekonomisk utvärdering

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Coachingteamet. Samordningsförbundet FINSAM-Falun

Vad krävs för att ett arbetslivsinriktat projekt skall skapa nytta på längre sikt

Projekt KomAn, Samhällsekonomisk utvärdering

Samhällsekonomisk utvärdering. Projekt Från Ris Till Flis, Samordningsförbundet Kramfors. Preliminär slutrapport

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

Samhällsekonomisk och kvalitativ utvärdering

Samhällsekonomisk utvärdering. Rehabkonsulentteamet, Västerbergslagens Samordningsförbund. Slutrapport Utvärderingar av sociala insatser

Samhällsekonomisk utvärdering av Projekt Spåret

Samhällsekonomisk delrapport Utvärdering av projekt Etableringsresurs Del 2 Västerås stad

Samhällsekonomisk utvärdering. Projekt Jobbcoach Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn. Preliminär slutrapport

ResursRådet förändring i försörjningsstatus efter 12 och 18 månader

Samhällsekonomisk utvärdering

Samhällsekonomisk utvärdering Sambandet

En analys av 28 arbetsmarknadsprojekts. samhällsekonomiska potential. 1 Skrifter från Temagruppen Unga i arbetslivet 2011:2

Samhällsekonomisk utvärdering

Sammanfattande rapport utvärderingar Anpassade yrkesutbildningar Inom projekten Grenverket Södertörn och Grenverket Nynäshamn och Tyresö

Socioekonomisk utvärdering Produktionsskolan, Ung till ung

Samhällsekonomisk utvärdering. Projekt Jobbcoach Ale kommun Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn. Slutrapport

Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun. Uppföljningen vad hände sedan? Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser

Samhällsekonomiska kalkyler, analyser och utvärderingar

Insatsredovisning, prestationer och nyckeltal

Verksamhetsplan 2007 GRUS 1 (10)

VERKSAMHETSPLAN 2015 med budget

Samhällsekonomisk utvärdering

Samhällsekonomisk utvärdering

DET LÖNAR SIG II ARBETSLIVET TEMAGRUPPEN UNGA I EN ANALYS AV ARBETSMARKNADSPROJEKTS SAMHÄLLSEKONOMISKA LÖNSAMHET

Empowerment och delaktighet hos Romer i Västsverige.

Socioekonomisk utvärdering E.L.S.A. Hundcoop

Samhällsekonomisk utvärdering

Projekt Tolvan, samordningsförbundet Örnsköldsvik

VERKSAMHETSPLAN 2014 med budget

Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010

Utvärdering av verksamheter finansierade av Samordningsförbundet Insjöriket

Myndighetsgemensam plattform i Skellefteå

Duellen. Samhällsekonomisk utvärdering. Samordningsförbundet RAR. Claes Malmquist, payoff. Flen, 10 mars 2011

Gör samordningsförbund någon skillnad?

Utvärdering Från bidrag till egen försörjning

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Navigator i Krokoms kommun

Tjänsteskrivelse Socialnämndens månadsrapport per den

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering - scenariometoden - Projekt Orvar. Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn

Förslag till ändringar i förordningen (1996:1100) om aktivitetsstöd

9. Utvärdering av projekt Resursjobb UAN/2011: Meddelanden UAN/2014: Delegationsbeslut UAN/2014:15

Presentation av. Vårt uppdrag. Sammanfattning Varför utvärdering

MatchningsArena Timrå

Deltagare i samverkan

Socioekonomisk analys av Projekt Social Hänsyn

Samordningsteam Sala. Samhällsekonomisk utvärdering Period

Verksamhetsplan Förslag från Socialdemokraterna

Samhällsekonomiskt perspektiv på projekt PULS och social verksamhet

Transkript:

1 Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Rapport projekt GRUS Karlskoga/Degerfors Samordningsförbund 2008-10-27 Projekt Grus har en payoff-tid för samhället på 27 månader. Den långsiktiga lönsamheten är beräknad till knappt 800 000 kr. Ett alternativt sätt att se på projektets lönsamhet är att beräkna avkastningen på en insatt krona. På kort sikt ger en kronas insats en avkastning på 45 öre medan den på lång sikt ger en avkastning på drygt fem kronor. Projekt GRUS utreder individer, som står långt ifrån arbetsmarknaden och behöver rehabiliterande insatser för att öka sin självförsörjningsgrad. Payoff.nu har med stöd av NyttoSam genomfört en utvärdering av de samhällsekonomiska effekterna av utredningen för 12 individer, som utretts i projektet. Analysen för de 12 individer som ingår i utvärderingen, visar att insatsen i GRUS ger intäkter för samhället, såväl på kort som på lång sikt. På kort sikt, d v s ett år, har samhället intäkter motsvarande 80 000 kronor. På lång sikt, beräknad som halva tiden fram till förväntad pensionsålder, är intäkten drygt 960 000 kr. Orsaken till det positiva utfallet är främst att några individer efter genomförd insats minskat sin förbrukning av offentliga resurser, främst i form av vård. Landstinget blir därför den aktör, som både på kort och på lång sikt får ökade intäkter, cirka 84 000 kr respektive 860 000 kronor. För övriga aktörer, kommunen, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen är utfallet beroende av vilka insatser som krävts i det enskilda fallet och förändringarna därmed marginella. Genom att individerna är i stort behov av insatser i form av handläggningstid och ekonomiska ersättningar för sin försörjning kommer kostnaderna även i fortsättningen vara höga. Lönsamheten för samhället som helhet, beräknad som payoff-tid, ger ett utfall på 27 månader, motsvarande två år och tre månader. Detta ska tolkas som att den kostnad som de 12 deltagarna genererat är återbetalade till samhället (framför allt i form av minskad real resursförbrukning) efter drygt två år. Om åtgärdskostnaden jämförs med intäkten, kan lönsamheten beräknas ur ett kortsiktigt och ett långsiktigt perspektiv. På kort sikt är lönsamheten negativ för samhället, - 98 000 kr. På lång sikt är den dock positiv, strax under 800 000 kr. Ska någon aktör utses som vinnare så är det landstinget. Sammantaget visar utvärderingen att rehabiliterande insatser för individer, som står långt ifrån arbetsmarknaden, ger intäkter för samhället även vid relativt små minskningar av resursförbrukningen för några av individerna. Det innebär också att det samhällsekonomiskt finns en stor potential till ytterligare intäkter efterhand som individerna successivt ökar sin självförsörjningsgrad. Det är därför viktigt att i ett nästa steg erbjuda individerna ytterligare åtgärder. Hur det faktiskt går för aktuella individer är intressant att följa upp över tid genom att göra en ytterligare utvärdering om något år. 1

2 Ekonomisk analys Den ekonomiska analysen baseras på tolv individer, som utretts i projektet GRUS och där uppgifter om såväl före- som efterläge föreligger. Med stöd av NyttoSam, har projekts intäkter och lönsamhet, Nytta, på kort och lång sikt beräknats. Projektet GRUS Projekt GRUS ska som en prövande, motiverande och stärkande verksamhet erbjuda individer möjlighet att i grupp pröva sig mot vidare rehabiliterande insatser och därmed verka för ett snabbare återinträde på arbetsmarknaden. Målgruppen är personer i förvärvsaktiv ålder som har behov av offentligt stöd som enskilda myndigheter har svårt att tillgodose. Målgruppen har ofta en kombination av medicinska, psykiska, sociala och/eller arbetsmarknadsrelaterade hinder. Verksamheten GRUS syftar till att pröva, stärka och motivera deltagaren inför vidare arbetslivsinriktade insatser och därmed verka för en snabbare återrehabilitering till arbetslivet. Syftet är också att föra ut den kunskap som förskaffats inom verksamheten GRUS vidare till Finsams fyra linjeorganisationer FK, AF, SOC samt vården. Intäkter på kort och lång sikt Tabell 1. Intäkter på kort och lång sikt för samhället som helhet samt för olika sektorer i samhället Intäkt, kort Högsta/lägsta Intäkt, lång Högsta/lägsta värde lång sikt värde kort sikt sikt sikt Samhället som 80 000 kr 66 000/ -19 000 kr helhet Kommunen - 4 000 kr 5 000/ -11 000 kr Landstinget 84 000 kr 53 000/ - 6 000 kr Arbetsförmedlingen - 75 000 kr 2 000/ - 28 000 kr Försäkringskassan 83 000 kr 65 000/ 5 000 kr Övrig stat 6 000 kr 13 000/ - 10 000 kr Staten totalt 13 000 kr 37 000/ -15 000 kr Individerna/hushållen - 13 000 kr 11 000/ - 19 000 kr 967 000 kr 658 000/ - 206 000 kr - 92 000 kr 36 000/ - 148 000 kr 863 000 kr 533 000/ - 70 000 kr - 762 000 kr 18 000/ - 364 000 kr 1 026 000 kr 843 000/ - 43 000 kr 370 000 kr 485 000/ - 167 000 kr Intäkter I tabell 1 redovisas en sammanställning över de intäkter de tolv deltagarna genererat på kort sikt för samhället som helhet samt för alla berörda sektorer i samhället; dvs. kommun, landsting, staten, individen/hushållet samt försäkringsgivarna. Dessutom särredovisas intäkterna för arbetsförmedlingen, försäkringskassan och övrig stat 1, dvs. de delsektorer som tillsammans utgör staten totalt. 1 Med övrig stat avses de olika skatteeffekter som påverkar staten. 2

3 De prognostiserade intäkterna på lång sikt redovisas för samhället som helhet samt för vissa sektorer i samhället; kommun, landsting och staten. Även för arbetsförmedlingen och försäkringskassan särredovisas långsiktiga intäkter. Anledningen till att intäkterna på lång sikt inte redovisas för övrig stat, individ/hushåll och försäkringsgivarna är att dessa uppgifter inte är så relevanta i sammanhanget. Förutom dessa uppgifter redovisas även spannen i utfallen, dvs. maximi- och minimivärden för de olika deltagarna. Likaså redovisas deltagarnas medelvärden på de kortsiktiga intäkterna. Samhället som helhet Den samhällsekonomiska intäkten på kort sikt är cirka 80 000 kr. Med kort sikt avses en 12 månaders period utfallet i ett efterläge jämförs med motsvarande i ett föreläge, dvs. hur situationen var för individerna innan de kom in i projektet. Intäkten är således skillnaden mellan värdet i efterläget med värdet i föreläget. Den långsiktiga intäkten, baserad på antagandet om att den aktuella statusen i efterläget bevaras under halva tiden fram till förväntad pensionsålder 2, utgör närmare 1 milj. kr. Kommunen På kort sikt är utfallet för den primärkommunala sektorn en kostnad på ca 4 000 kr. Delas den totala effekten upp för kommunen på de tre olika intäktskällor (se tabell 2 nedan) som vårt program beräknar - bistånd, skatt och real resursförbrukning - kan vi konstatera att skatteintäkterna har minskat med 12 000 kr. Den reala resursförbrukningen (huvudsakligen handläggningstid för socialtjänsten) har inget utfall för aktuella individer. Ekonomiska biståndet har reducerats med 8 000 kr i efterläget jämfört med föreläget. Kommunens genomsnittliga kostnad per deltagare i projektet är cirka 340 kr på kort sikt. Den långsiktiga effekten för kommunen utgör, utifrån våra antaganden om produktivitetens status fram till deltagarnas förväntade pensionsålder, ett underskott på cirka 92 000 kr. Tabell 2. Intäkter på kort sikt uppdelade i finansiella och reala effekter för kommun och landsting Intäkt, kort Högsta/lägsta Medelvärde, sikt värde, kort kort sikt sikt Kommunen, varav - 4 000 kr 5 000/ - 340 kr -11 000 kr bistånd 8 000 kr 8 000/ 640 kr 0 kr skatt -12 000 kr 1 000/ - 980 kr - 11 000 kr realt 0 kr 0/0 kr 0 kr Landstinget, varav 84 000 kr 53 000/ - 6 000 kr skatt - 6 000 kr 500/ -5 000 kr realt 90 000 kr 53 000/ - 6 000 kr 7 031 kr - 462 kr 7 494 kr 2 Med förväntad pensionsålder avses den ålder där vi i genomsnitt går i ålderspension. F.n. är det cirka 62 år. 3

4 Landstinget För den landstingskommunala sektorn är intäkten positiv, på kort sikt 84 000 kr. Orsaken till det positiva utfallet är ett minskat vårdbehov. Medelvärdet i intäkt på kort sikt ligger på cirka 7 000 kr per deltagare i projektet. På lång sikt är intäkten för landstinget cirka 863 000 kr. Arbetsförmedlingen På kort sikt har Arbetsförmedlingen en kostnad på cirka 75 000 kr. Kostnaden utgörs av handläggningstid och utbetald a-kassa. Aktuella individer står i dagsläget långt från arbetsmarknaden och kräver därför en hel del resurser. Utifrån våra antaganden om den långsiktiga effekten blir kostnaden för arbetsförmedlingen cirka 762 000 kr. Erfarenhetsmässigt minskar dock behovet av handläggningstid och ersättningar på sikt. En dylik utveckling för aktuella individer skulle innebära ett betydligt mindre underskott för Arbetsförmedlingen på lång sikt. Försäkringskassan Försäkringskassans intäkter på kort sikt är 83 000 kr. Merparten av dessa intäkter kommer av minskade kostnader för sjukpenningen kopplat till några av deltagarna. Långsiktigt är intäkten drygt 1 milj. kr. Övrig stat Den totala intäkten för övrig stat på cirka 6 000 kr på kort sikt härleds till de intäkter staten erhåller för de personer som förbrukar färre offentliga resurser. Främsta intäktskällor är direkta och indirekta skatter. Staten totalt I staten totalt ingår de samlade effekterna för arbetsförmedlingen, försäkringskassan samt övrigt som påverkar de statliga finanserna. Statens intäkter på kort sikt utgör totalt cirka 13 000 kr. På lång sikt är statens intäkt beräknat till drygt 370 000 kr. Individerna/hushållen De 12 deltagarnas sammanlagda disponibla inkomst har på kort sikt försämrats med ca 13 000 kr. 4

5 Tabell 3. Lönsamhet på kort och lång sikt för samhället som helhet samt för olika sektorer i samhället. Lönsamhet, Högsta/lägsta Payoff-tid Lönsamhet, kort sikt värde kort lång sikt sikt Samhället 51000/ 27 månader 788 000 kr - 29 000 kr som helhet -98 000 kr Kommunen 2 000/ -40 000 kr - 14 000 kr --- - 127 000 kr Landstinget 50 000/ 49 000 kr - 9 000 kr 5 månader 827 000 kr Af - 500/ -111 000 kr -31 000 kr --- - 798 000 kr Försäkringskassan 62 000/ 47 000 kr - 8 000 kr 5 månader 991 000 kr Staten totalt 28 000/ -94 000 kr - 24 000 kr 66 månader 262 000 kr Lönsamhet I tabell 3 ovan redovisas en sammanställning över projektets lönsamhet för samhället som helhet samt för kommunen, landstinget, arbetsförmedlingen, försäkringskassan samt staten totalt. Lönsamheten redovisas såväl ur ett kortsiktigt som ur ett långsiktigt perspektiv. Dessutom redovisas, där det är relevant 3, payoff-tiden. Med payoff-tid avses efter hur lång tid åtgärdskostnaden är betald i form av ökad intäkt. Åtgärdskostnaden för utvärderade individer är 143 000 kr exklusive och 178 000 kr inklusive moms. Samhället som helhet Lönsamheten för samhället som helhet beräknad som payoff-tid ger ett utfall på 27 månader, motsvarande två år och tre månader. Detta ska tolkas som att den kostnad som de 12 deltagarna genererat är återbetalade till samhället (i form av minskad real resursförbrukning) efter drygt två år 4. Vad gäller den kortsiktiga lönsamheten, dvs. skillnaden mellan intäkter och kostnader under en 12-månaders period efter projektavslut jämfört med en lika lång period i föreläget, är den negativ för samhället och utgör 98 000 kr. Den långsiktiga lönsamheten, beräknad på en prognos gjord fram till förväntad pensionsålder, är dock positiv och utgör cirka 790 000 kr. Kommunen Lönsamheten är negativ på kort och lång sikt, ca -40 000 kr och -127 000 kr. Återbetalningstiden för kommunen har inte kunnat beräknas pga. att intäkterna är negativa på kort och lång sikt. Landstinget På kort sikt är lönsamheten positiv för landstinget, 49 000 kr. På lång sikt är lönsamheten positiv och beräknas till ca 827 000 kr. Återbetalningstiden är 5 månader. 3 Beräkningen är enbart relevant om den kortsiktiga intäkten är positiv. 4 178 000/80 000 = 27 månader 5

6 Staten För staten totalt inklusive de olika delsektorerna, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och övrig stat, är lönsamheten på lång sikt cirka 262 000 kr. På kort sikt är lönsamheten dock negativ, - 94 000 kr. Återbetalningstiden för staten är 66 månader, motsvarande drygt fem år. Försäkringskassan har på kort sikt en positiv lönsamhet, 47 000 kr och långsiktig lönsamhet på 990 000 kr. Återbetalningstiden är densamma som för Landstinget, dvs. 5 månader. Arbetsförmedlingen lönsamhet är negativ både på kort och på lång sikt. Denna del skulle vara särskilt intressant att följa upp m h t hur aktuella individer på sikt kan erhålla arbete och öka sin självförsörjningsgrad. 6