9. Utvärdering av projekt Resursjobb UAN/2011:212 10. Meddelanden UAN/2014:14 11. Delegationsbeslut UAN/2014:15

KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Sammanträdesdatum 2014-08-28 Sammanträdets plats och tid: Sammanträdesrummet Skölden Kommunhuset i Märsta Torsdagen den 28 augusti kl. 18.30 Majoriteten träffas i sammanträdesrummet Skölden kl.17.30. Oppositionen träffas i sammanträdesrummet Sönderborg, plan 1, kl.17.30. Ibrahim Khalifa Ordförande Justering plats och tid: Justerare: (enligt turordning) Jacob Ibrahim (M) Kommunhuset, Märsta Torsdag 4 september Föredragningslista Ärende Beteckning 1. Upprop 2. Justering av protokoll 3. Fastställande av föredragningslista UAN/2014:11 4. Allmänhetens frågestund UAN/2014:12 5. Information UAN/2014:13 6. Budgetuppföljning per juli 2014 UAN/2014:75 7. Ansökan om att bedriva utbildning inom Yrkeshögskolan 8. Intentionsavtal avseende implementering av Ung satsning UAN/2014:176 UAN/2013:14 9. Utvärdering av projekt Resursjobb UAN/2011:212 10. Meddelanden UAN/2014:14 11. Delegationsbeslut UAN/2014:15

Utbildning- och arbetsmarknadsförvaltningen Vilhelmina Ranevad Granfalk Datum 2014-08-28 1 (1) TJÄNSTESKRIVELSE Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Fastställande av föredragningslista Dnr: UAN/2014:11 Förslag till beslut Föredragningslistan fastställs.

Utbildning- och arbetsmarknadsförvaltningen Vilhelmina Ranevad Granfalk Datum 2014-08-28 1 (1) TJÄNSTESKRIVELSE Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Allmänhetens frågestund Dnr: UAN/2014:12

Utbildning- och arbetsmarknadsförvaltningen Vilhelmina Ranevad Granfalk Datum 2014-08-28 1 (1) TJÄNSTESKRIVELSE Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Information Dnr: UAN/2014:13 Ärendebeskrivning 1. Rapportering Jobblyftet 2. Information om inkludering av gymnasiesärskoleelever

Utbildning- och arbetsmarknadsförvaltningen Peter S:t Cyr Datum 2014-08-28 1 (1) TJÄNSTESKRIVELSE Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Budgetuppföljning per juli 2014 Dnr: UAN/2014:75 Förslag till beslut 1. Nämnden beslutar att godkänna budgetuppföljningen per juli 2014. Ärendebeskrivning Budgetuppföljningen per juli 2014 visar att utvecklingen i huvudsak följer budget. Det prognostiserade underskottet på försörjningsstöd om 3,0 mnkr balanseras av lägre lönekostnader i Jobblyftet på 2,0 mnkr samt 0,5 mnkr lägre lönekostnader på Gymnasiesärskolan samt 0,5 mnkr lägre IKE-kostnader. En djupare analys av utvecklingen på försörjningsstöd kommer att genomföras till delår 2. Nämnden prognostiserar ett resultat för helåret 2014 i nivå med budget. Delgivning Kommunstyrelsen Magnus Lindblå Peter S:t Cyr Madeleine Peyron för vidarebefordran till berörda Andreas K Johansson för vidarebefordran till berörda Beslutsunderlag Budgetuppföljning per juli 2014

BILAGA 1 (3) 2014-08-15 Peter S:t Cyr Förvaltningsekonom Peter.st-cyr@sigtuna.se Budgetuppföljning per juli 2014 Utfallet för juli månad visar en nettokostnad på 171,2 mnkr, vilket motsvarar 59 procent av årsbudgeten. Periodens riktmärke är 58 procent. Nämndens prognos ligger i nivå med budgeten för helåret 2014. Det prognostiserade underskottet på försörjningsstöd om 3,0 mnkr balanseras av 2,0 mnkr lägre lönekostnader i Jobblyftet och 0,5 mnkr lägre lönekostnader på Gymnasiesärskolan samt 0,5 mnkr lägre IKEkostnader. En djupare analys av utvecklingen på försörjningsstöd kommer att genomföras till delår 2. Nämndens nettodriftsbudget för 2014 omsluter 292,0 mnkr. Utfallet visar att bruttokostnaderna uppgår till 210,9 mnkr och intäkterna till 39,7 mnkr. Av tabellen nedan framgår hur resurserna fördelats mellan olika verksamhetsområden. Projektet Jobblyftet redovisas utanför den ordinarie driftsbudgeten. Budget 2014 Utfall juli 2014 Utfall Prognos 2014 Avvikelse Verksamhet Kostnader Intäkter Netto Kostnader Intäkter Netto Procent* Kostnader Intäkter Netto prognos Nämnd och central administration 13 942 300 13 642 5 381 175 5 206 38% 13 942 300 13 642 0 Gymnasieverksamhet 108 421 5 486 102 935 61 761 2 818 58 943 57% 107 921 5 486 102 435 500 - varav särgymnasium 11 519 100 11 419 6 100 0 6 100 53% 11 519 100 11 419 500 IKE gymnasieverksamhet 100 314 25 594 74 720 54 793 11 929 42 864 57% 99 814 25 594 74 220 500 - varav särgymnasium 4 650 2 700 1 950 2 887 2 095 792 41% 4 650 2 700 1 950 0 Centrum för vuxenutveckling 131 729 30 978 100 751 89 023 24 817 64 206 64% 144 729 40 978 103 751-3 000 - varav vuxenutbildning 45 410 16 387 29 023 33 610 15 912 17 698 61% 55 410 26 387 29 023 0 - varav jobbcenter 35 457 10 484 24 973 18 113 6 649 11 464 46% 35 457 10 484 24 973 0 - varav försörjningsstöd 36 132 0 36 132 26 727 0 26 727 74% 39 132 0 39 132-3 000 Summa 354 406 62 358 292 048 210 958 39 739 171 219 59% 366 406 72 358 294 048-2 000 Riktvärdet 58% -Jobblyftet 29 500 17 500 12 000 4 195 995 3 200 27% 20 000 10 000 10 000 2 000 Summa 383 906 79 858 304 048 215 153 40 734 174 419 57% 386 406 82 358 304 048 0 SIG2000, v4.0, 2012-09-24 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSNÄMNDEN Södergatan 20, Märsta 195 85 Märsta Telefon 08-591 260 00 vx Fax 08-591 260 36 sigtuna.kommun@sigtuna.se www.sigtuna.se

2 (3) Förvaltningen har som ett led i arbetet för att förbättra den ekonomiska uppföljningen periodiserat intäkter och kostnader. Nedan följer aktuella kommentarer kring utfall och avvikelser. Nämnd och central administration Utfallet för nettokostnaderna om 5,2 mnkr motsvarar cirka 38 procent av budget mot riktvärdet på 58 procent. Detta beror främst på att potten för oförutsedda kostnader om 3,0 mnkr inte har utnyttjats till dags dato. För helåret prognostiseras ett resultat i nivå med budget. Gymnasieverksamheten Nettoutfallet ligger på 57 procent vilket är i nivå med riktvärdet för perioden. Prognosen visar ett resultat i nivå med budget. Gymnasiesärskolan Gymnasiesärskolans nettoresultat är lägre än riktvärdet för perioden beroende på lägre personalkostnader, dock kommer vakanser att tillsättas under hösten men kostnaderna beräknas ändå hamna 0,5 mnkr under budget. IKE Kostnaderna och intäkterna för IKE ligger i nivå med riktvärdena. För vårterminen väntas ett resultat i nivå med budget. För höstterminen finns tecken på att ett lägre antal elever hemmahörande i Sigtuna kommun påbörjar en gymnasieutbildning hos annan huvudman än som tidigare har förutsetts. Prognosen är därför ett överskott på 0,5 mnkr för helåret 2014. IKE kostnaderna för särgymnasiet är lägre än budgeterat beroende på att det går färre elever hos andra huvudmän under vårterminen. Osäkerheten om höstterminen gör att prognosen visar ett resultat i nivå med budget. Vuxenutbildning Nettokostnaderna inom Vuxenutbildningen ligger över riktvärdet. Främst är det personalkostnaderna och köpta platser som är högre än planerat. Genomgång av detta görs och åtgärder vidtas för att få ner kostnadsutvecklingen till budgeterad nivå. Kostnads- och intäktsprognosen ligger cirka 10 mnkr över budgeterad nivå, vilket innebär att nettokostnaderna inte påverkas. Detta beror främst på en betydligt större efterfrågan på lärlingsplatser än beräknat samt även att antalet elever som går på SFI har ökat. UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSNÄMNDEN Södergatan 20, Märsta 195 85 Märsta Telefon 08-591 260 00 vx Fax 08-591 260 36 sigtuna.kommun@sigtuna.se www.sigtuna.se

3 (3) Dock ökar intäkterna i form av i efterhand beslutade statliga bidrag med motsvarande belopp. Statsbidragen för lärlingarna beräknas bli 3,2 mnkr högre än budgeterat och bidragen från migrationsverket 3,6 mnkr högre än budget. Förvaltningen gör bedömningen att resultatet för helåret 2014 hamnar på budget. Jobbcenter Nettokostnaderna uppgår endast till 46 procent, orsaken till det är främst att alla kostnaderna för sommarjobben ännu inte finns med. Resultatet för 2014 väntas hamna på budget. Försörjningsstöd Kostnaderna för försörjningsstöd låg på ett snitt om 4,1 mnkr per månad under första tertialet. Under juni/juli har kostnaderna legat på drygt 3,0 mnkr per månad vilket visar effekten av Jobblyftet. Den inledande anställningstakten i Jobblyftet beräknas ge en minskad effekt med cirka 3,0 mnkr i försörjningsstöd under 2014 jämfört med den ursprungliga kalkylen. Det innebär att utfallet beräknas hamna på 39,1 mnkr mot budgeterade 36,1 mnkr. En djupare analys av utvecklingen på försörjningsstöd kommer att genomföras till delår 2. Jobblyftet Den förskjutna anställningstakten medför att lönekostnaderna under 2014 bedöms bli lägre än budgeterat då färre månadslöner betalas ut, även subventionerna påverkas på samma sätt. Det innebär att nettot bedöms hamna på 10,0 mnkr mot budgeterade 12,0 mnkr. Investeringsbudget Budgeten avser primärt utrustning till verksamheterna. Investeringarna per juli ligger lägre än riktvärdet. Förvaltningen prognostiserar att utnyttja hela budgeten. Investeringsredovisning Verksamhet Budget 2014 Utfall juli 2014 Avvikelse Utfall/Budget Prognos 2014 Avvikelse tkr tkr tkr tkr tkr Inventarier 1000 57 943 6% 1000 0 Säkerhetsanpassn 300 47 253 16% 300 0 IT 1740 595 1145 34% 1740 0 Summa 3040 699 2341 23% 3040 0 Riktvärde 58% UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSNÄMNDEN Södergatan 20, Märsta 195 85 Märsta Telefon 08-591 260 00 vx Fax 08-591 260 36 sigtuna.kommun@sigtuna.se www.sigtuna.se

Utbildning- och arbetsmarknadsförvaltningen Madeleine Peyron Datum 2014-08-28 1 (1) TJÄNSTESKRIVELSE Utbildnings-och arbetsmarknadsnämnden Ansökan om att bedriva utbildning inom Yrkeshögskolan Dnr: UAN/2014:176 Förslag till beslut 1. Nämnden beslutar att ge förvaltningen i uppdrag att ansöka om tre Yrkeshögskoleutbildningar i enlighet med föreslagna yrkeskategorier. Ärendebeskrivning Vid utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens sammanträde den 26 juni 2014 presenterades de YH- utbildningar som kan vara aktuella att söka utifrån den branschöversikt som genomfördes under 2013. Nämnden gav klartecken till fortsatt ansökningsarbete inom de presenterade områdena. En ansökan om yrkeshögskoleutbildning bör göras inom områden där det finns ett arbetskraftsbehov inom 5-10 år. Yrkeshögskola bedöms vara rätt utbildningsform för nedanstående yrkeskategorier. Lokala branschföreträdare ser ett kommande anställningsbehov inom de närmaste åren inom dessa kategorier och branschföreträdarna har en positiv inställning till utbildningsformen. Följande yrkeskategorier anses därför lämpade att söka YH-utbildning inom: - Kvalificerad logistiker, 20 platser. 400 YH-poäng vilket motsvarar 80 veckor. Logistiker med goda kunskaper inom lager, inköp och transportplanering - Hotell Management, 15 platser. 205 YH-poäng vilket motsvarar 21 veckor. Receptions- och konferensansvarig - Kvalificerad kock, 15 platser. 200 YH-poäng vilket motsvarar 20 veckor. Kock respektive kallskänka med specialistkompetens inom exempelvis näringslära, specialkost, matlagningstekniker. Ansökningarna kommer att kvalitetssäkras i enlighet med de riktlinjer förvaltningen har tagit fram avseende ansökan till yrkeshögskolan. Delgivning Madeleine Peyron Lasse Sporrong

Utbildning- och arbetsmarknadsförvaltningen Madeleine Peyron Datum 2014-08-28 1 (1) TJÄNSTESKRIVELSE Utbildnings-och arbetsmarknadsnämnden Intentionsavtal avseende implementering av Ung satsning Dnr: UAN/2013:14 Förslag till beslut 1. Nämnden beslutar att godkänna intentionsavtalet mellan Sigtuna kommun och Arbetsförmedlingen avseende implementering av Ung satsning. 2. Nämnden beslutar att uppdra till förvaltningschef att underteckna nämnda avtal. Ärendebeskrivning Sigtuna kommuns ungdomsprojekt Ung satsning är ett samarbetsprojekt mellan Sigtuna kommun och Arbetsförmedlingen Märsta. Projektet startade januari 2012 och kommer att pågå fram till årsskiftet. Ung satsning är ett framgångsrikt projekt som har visat på goda resultat. Båda parter delar intentionen att samarbetet ska fortgå i ordinarie verksamhet och är därför överens om att skriva under bifogat intentionsavtal. Formerna för det fortsatta arbetet ska vara framtagna senast den 31 december 2014. Delgivning Madeleine Peyron för vidarebefordran till berörda Anna-Carin Söderström, Arbetsförmedlingen Beslutsunderlag Intentionsavtal mellan Sigtuna kommun och Arbetsförmedlingen Märsta avseende implementering av projektet Ung satsning

Utbildning- och arbetsmarknadsförvaltningen Karin Paulsson Datum 2014-08-28 1 (1) TJÄNSTESKRIVELSE Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Utvärdering av projekt Resursjobb Dnr: UAN/2011:212 Förslag till beslut 1. Nämnden beslutar att godkänna slutrapporten gällande projekt Resursjobb. Ärendebeskrivning I syfte att bryta utanförskapet och minska antalet personer beroende av försörjningsstöd fattade utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden i december 2011 beslut om att starta ett arbetsmarknadsprojekt, senare kallat Resursjobben. Deltagarna i projektet var anställda i kommunen under ett år, från och med inledningen av 2012. Projektet har som mål att under åren 2012 till 2015 minska andelen invånare i Sigtuna kommun som är beroende av försörjningsstöd. En viktig del i arbetet är att undersöka vad projekt Resursjobb har gett för resultat både för samhället och för deltagarna. Företaget Payoff har tidigare utvärderat projektet ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, dels i form av en förstudie i juni 2012 och dels i form av en uppföljning april 2013. Payoff fick uppdraget att göra en slutlig utvärdering av Resursjobben. I uppdraget ingick att, i ett så kallat socialt bokslut, redovisa de samhällsekonomiska effekterna och de sociala effekter och värden som skapats för deltagarna. Delgivning Madeleine Peyron för vidarebefordran till berörda Karin Paulsson Kristina Tejre Beslutsunderlag Utvärdering av projekt Resursjobb, Sigtuna kommun, daterad 2014-07-21

Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av projekt Resursjobb Sigtuna kommun Östersund och Göteborg, 2014-07-21 payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503 www.payoff.se

Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Bakgrund... 4 Övergripande resultat... 4 Sammanfattning av de tre samhällsekonomiska utvärderingarna år 2012, 2013 och 2014... 5 Måluppfyllelse... 5 Uppföljning av sociala värden och effekter... 5 Utvärderingens slutsatser... 6 Inledning... 8 Payoffs uppdrag... 8 Metod... 8 Den samhällsekonomiska utvärderingen... 8 Utvärderingen av sociala effekter... 10 Projekt Resursjobb... 11 Bakgrund... 11 Målgrupp... 11 Syfte och mål... 11 Den samhällsekonomiska utvärderingen... 12 Övergripande resultat... 12 Genomförande... 12 Ekonomiska analysens delar... 13 Förstudien 2012 - prognos... 14 Samhällets kostnad i föreläget... 14 Kommunens kostnad i föreläget... 14 Intäkt... 14 Projektkostnad... 14 Lönsamhet... 15 Återbetalningstid... 15 Verkningsgrad... 15 Uppföljande studie 2013 läget vid projektavslut... 15 Intäkt... 15 Lönsamhet... 15 Återbetalningstid... 16 Verkningsgrad... 16 Uppföljande studie 2014 läget 12 månader efter projektavslut... 16 Intäkt... 16 Projektkostnad... 18 Lönsamhet... 18 Verkningsgrad... 19 Känslighetsanalys... 19 Slutsatser - jämförelse i utfall mellan förstudie 2012 och uppföljande studie 2014... 20 Lönsamhet för samhället... 20 Lönsamhet för kommunen... 20 2

Återbetalningstid... 20 Verkningsgrad... 21 Kostnad per verkningsgrad... 21 Slutsatser - jämförelse i utfall mellan uppföljande studie och vår databas... 21 Sammanfattning av de tre utvärderingarna år 2012, 2013 och 2014 i tabell- och diagramform... 22 Tabell... 22 Diagram... 23 Uppföljning av sociala effekter och värden... 24 Övergripande resultat... 24 Vad gjorde deltagarna innan projekt Resursjobb?... 24 Hur uppfattades själva projekttiden i Resursjobb?... 24 Vad hände när projektet tog slut?... 24 Vad gör deltagarna idag?... 25 Vilka sociala resultat har uppstått efter ett år?... 25 Barn- och familjeperspektivet... 25 Möjligheten att få ett fast boende... 26 Hur upplevde deltagarna det att jobba inom Resursjobb?... 26 Projektets påverkan på deltagarnas hälsa och livskvalitet... 27 Matchning av intresse, erfarenhet och arbetsuppgifter... 27 Extra insatser för att komma vidare efter projektet... 28 Kompetensbeviset... 28 Vilka faktorer är viktigast för att få ett arbete?... 29 Vilka långsiktiga effekter kan skapas?... 29 Fallbeskrivning... 30 Ensamstående kvinna med barn... 30 Yngre man... 30 Familjefar med stor familj... 31 Analys och slutsatser... 32 Bilaga... 34 Vad är NyttoSam?... 34 3

Sammanfattning Bakgrund Sigtuna kommun har genomfört en satsning på individer i arbetsför ålder, som hade försörjningsstöd och som var arbetslösa vid tiden för projektets start. Satsningen kallades Resursjobb och innebar att individerna fick en tidsbegränsad anställning under 12 månader med en avtalsenlig genomsnittslön på 17 500 kr per månad och deltagare. Sigtuna har gett Payoff i uppdrag att genomföra samhällsekonomiska utvärderingar av Resursjobb, dels vid starten av projektet 2012 och dels 2013 efter att deltagarna avslutat sina anställningar i Resursjobb. Payoff har nu fått i uppdrag att även följa upp vilka samhällsekonomiska effekter som finns kvar och som har skapats ett år efter att deltagarna avslutat sin anställning i Resursjobb. Utvärderingen 2014 redovisas i denna rapport tillsammans med korta sammanfattningar av rapporterna från 2012 och 2013. I utvärderingen 2014 tillkommer ett uppdrag att också redovisa vilka sociala värden och effekter som skapats för deltagarna. Övergripande resultat I den prognos som gjordes 2012 ställdes höga förväntningar på Resursjobb, jämfört med andra liknande satsningar. Payoff kan konstatera att de samhällsekonomiska effekter som har uppstått överstiger prognosen från 2012 på samtliga nyckeltal som har beräknats och följts upp. Återbetalningstiden för projektkostnaden är två månader både för kommunen och på samhällsnivå. Utöver de samhällsekonomiska resultaten har Payoff följt upp vilka sociala effekter som Resursjobb har skapat för deltagarna och deras familjer. I intervjuer betonar deltagarna att det har vuxit fram en stolthet genom att kunna försörja sig själv. Det har också skapat en ökad trygghet genom att flera familjer har fått möjlighet att teckna egna boendekontrakt. Dessutom har deltagarna fått möjlighet att öka sin arbetslivserfarenhet, förbättra sitt språk samt skapa kontakter med arbetslivet och arbetsgivare. Deltagarna är helt enkelt väldigt nöjda med möjligheten att ha varit anställda på ett riktigt jobb under ett år. Deltagarna var arbetslösa före Resursjobb. Utöver de sociala effekter som uppstått hos deltagarna har de generellt blivit mer anställningsbara. En stor grupp, 66 deltagare, har under året efter Resursjobb fått arbete. Det visar att satsningen på Resursjobb inte bara skapar kortsiktiga resultat, utan den skapar möjlighet för deltagarna att komma i arbete. Därigenom skapas långsiktiga effekter för såväl kommunen, samhället som för individerna. 4

Sammanfattning av de tre samhällsekonomiska utvärderingarna år 2012, 2013 och 2014 Måluppfyllelse Resultaten från utvärderingen år 2012 kan ses som en prognos och målsättning för satsningen Resursjobb. Payoff kan konstatera att målet överträffats avseende alla de nyckeltal som Payoff beräknar och följer upp. Ett år efter Resursjobb är den totala lönsamheten för samhället är 20,7 mkr beräknat på de 164 deltagarna medan den totala lönsamheten för kommunen är 15,7 mkr. Målsättningen/prognosen var 16,2 mkr respektive 15,2 mkr. Det utbetalade försörjningsstödet har minskat med 11,7 mkr. Kommunen har även fått ökade skatteintäkter och minskad resursförbrukning för handläggning av försörjningsstöd av de aktuella individerna. Om situationen för individerna håller i sig kommer kommunen att få en intäkt på 18,1 mkr per år. I tabell nedan sammanfattas resultatet från de tre olika utvärderingarna från 2012 (prognos), 2013 (uppföljning baserad på status direkt efter att deltagarna lämnat projektet) samt 2014 (uppföljning baserad på status 12 månader efter att deltagarna lämnat projektet). Tabell 1. Resultat på de viktigaste nyckeltalen vid de tre olika utvärderingarna för samhälle och kommun. Alla belopp avser per deltagare om inget annat anges 2012 - prognos/mål 2013 uppföljning 1 2014 - uppföljning 2 Intäkt, kort sikt Samhället 117 000 kr 89 000 kr 145 000 kr Kommunen 108 000 kr 120 000 kr 110 000 kr varav bistånd 70 000 kr 76 000 kr 71 000 kr Deltagarna 25 000 kr 18 000 kr 30 000 kr Verkningsgrad Samhället 20 % 17 % 25 % Projektkostnad Samhället 18 000 kr Kommunen 15 000 kr Lönsamhet, kort sikt Samhället 99 000 kr 70 000 kr 126 000 kr Kommunen 93 000 kr 105 000 kr 96 000 kr Återbetalningstid Samhället 2 månader 3 månader 2 månader Kommunen 2 månader 2 månader 2 månader Uppföljning av sociala värden och effekter Sammanfattningsvis är betyget från deltagarna i Resursjobb väldigt positivt. Deltagarna kommer från en målgrupp där många har varit arbetssökande under en lång tid och innan Resursjobb har få haft ett riktigt arbete på den svenska arbetsmarknaden. Trots detta har Resursjobb lett till att stora sociala effekter uppstått. Individernas livskvalitet har ökat. Deltagarna beskriver hur de mår bättre, har blivit gladare, fått större självförtroende och känner stolthet. När deltagarna har fått en po- 5

sitiv utveckling har det också skapat positiva effekter på deras familjer. Barnen har fått gladare föräldrar, familjens ekonomi har förbättrats och kontrakt på eget boende har kunnat tecknas. Det senare har varit en viktig faktor för att skapa ökad trygghet för familjen och framför allt barnen. Bland de individer som efter projektet inte har fått någon anställning har dessa effekter avtagit och humöret har gått ner. Trots detta kvarstår delar av de positiva sociala effekterna över ett år efter att projektet avslutades. Individerna själva säger att även om de inte har fått någon anställning så mår de och familjen bättre än om de inte hade fått ta del av satsningen på Resursjobb. De beskriver också att de är mer motiverade och rustade att söka jobb idag än vad de var innan projektet. Avslutningsvis har individerna lyft fram följande faktorer som de själva anser vara extra viktiga för att de ska kunna få ett arbete: Utbildning och kompetens Körkort, förarbevis och yrkesbevis Språket (synpunkt från utrikesfödda) Utvärderingens slutsatser Den samhällsekonomiska utvärderingen visar att det skapas stora ekonomiska värden genom att stötta individer, så att de klarar av att ta steget från arbetslöshet till arbete. Resursjobb har visat att det finns en mycket stor potential att jobba med aktiva satsningar för att få fler i arbete och bryta ett i många fall långvarigt utanförskap för deltagarna. Den sammantagna kostnaden för samhället kan uppgå till över fem miljoner kronor för en individ som befunnit sig i utanförskap under många år, viket är fallet för några av deltagarna i denna utvärdering. Detta gäller särskilt för de personer som kombinerat utanförskapet med stora behov av sjukvård eller som haft stora behov av annan stöttning från samhället. Av de stora aktörerna i samhället är Sigtuna kommun den som har den största ekonomiska nyttan av att genomföra denna typ av satsning. Utgifterna för handläggning och utbetalat försörjningsstöd minskar samtidigt som skatteintäkterna ökar. Eftersom detta är en samhällsekonomisk utvärdering, som fokuserar på helheten, vill vi även betona hur viktigt och lönsamt Resursjobb har varit för samhället. Den största ekonomiska effekten uppstår genom att många av deltagarna kommer i arbete och på så sätt skapar ett produktionsvärde, vilket bidrar till BNP. Samhället påverkas även positivt av att deltagarna minskar sitt behov av olika stödresurser, framför allt kommunens handläggare. För deltagarna har Resursjobb också inneburit ett rejält lyft ekonomiskt genom att de ett år efter avslutat projekt i genomsnitt ökat sin disponibla inkomst med cirka 30 000 kr per år. Projektets mycket korta återbetalningstid på två månader gör att det är svårt för kommunen att åtminstone på kort och sannolikt även på lång sikt hitta mer lönsamma satsningar. Även om Payoff genomför en s.k. känslighetsanalys och minskar intäkterna med 25 procent är projektet fortfarande mycket lönsamt. Detta indikerar att satsningen kommer att vara lönsam även om deltagarna i framtiden skulle minska sin anställningsgrad och/eller öka sin resursförbrukning. Dessa beräkningar baseras på att del- 6

tagarna presterar ett produktionsvärde som motsvarar den ökade kostnad som kommunen har när individerna får lön istället för försörjningsstöd. För Payoff har dessa tre utvärderingar av Resursjobb, vad gäller den samhällsekonomiska inriktningen, varit ett spännande uppdrag. Sigtuna kommun har gjort en unik satsning genom att på ett så tidigt stadie i ett projekt sätta monetära mål med stöd av typfall och sedan följa upp detta genom att studera utfallet vid två tillfällen. Detta är också unikt relativt andra samhällsekonomiska utvärderingar, som i de allra flesta fall endast redovisar resultatet baserat på vad som projektet inneburit för deltagarna direkt efter avslutat projekt. Kommunen är den aktör som har de starkaste incitamenten att genomföra denna typ av satsningar och sociala investeringar. Ytterst är det kommunen som har ansvaret för att individerna har en dräglig social och ekonomisk situation. Detta har varit fallet för målgruppen i Resursjobb. Kommunen har därför mycket att vinna på att försörjningsstödstagarna erbjuds arbete istället för att bara passivt ta del av det ekonomiska stödet. Liknande satsningar sker idag också på många håll i landet genom att t ex ungdomsanställningar erbjuds till unga vuxna, arbetslösa med försörjningsstöd. 7

Inledning Payoffs uppdrag Sigtuna kommun har gett Payoff i uppdrag att genomföra en samhällsekonomisk utvärdering av Resursjobb, dels vid starten av projektet 2012, dels efter att deltagarna avslutat projektet 2013 samt 2014, d.v.s. ett år efter att deltagarna avslutat projektet. Utvärderingen 2014 redovisas i denna rapport. Det är mycket offensivt och framsynt av Sigtuna kommun att genomföra en samhällsekonomisk utvärdering i tre steg, med en förstudie som prognosticerar det ekonomiska utfallet och som sedan också följs upp i två uppföljande utvärderingar. För denna uppföljande utvärdering tillkommer ett uppdrag att också utvärdera vilka sociala effekter som projektet skapat för deltagaren. Tanken är att synliggöra de värden som deltagaren upplever, vilka inte direkt är ekonomiskt mätbara. Metod Den samhällsekonomiska utvärderingen Den samhällsekonomiska utvärderingen genomförs med Payoff`s beräkningsmodell, NyttoSam. För mer information om NyttoSam, se bilaga. Utvärderingen är genomförd i tre steg; 1. Vid tillfället för projektstart, 2012 (prognos) 2. När deltagarna lämnade projektet, 2013 3. Tolv månader efter att deltagarna lämnat projektet, 2014 Utvärderingen 2012 byggde på deltagarnas faktiska situation avseende sitt försörjningsläge och sin konsumtion av olika offentliga resurser under året före medverkan i Resursjobb. Detta läge ställdes mot åtta typfall eller scenarios där varje typfall beskrev ett förväntat/önskvärt resultat av projektets genomförande (på kort sikt, ett år). Typfall med bäst förväntat resultat var de deltagare som skulle erhålla heltidsarbete utan lönesubvention, medan typfall med minst lyckat resultat var de deltagare som skulle återgå till försörjningsstöd i efterläget. Studien genomfördes i samverkan med Karin Paulsson, verksamhetschef Jobbcenter och ansvarig för projektet Resursjobb, som tog fram underlagen för typfallen. Med föreläget avses deltagarnas situation avseende försörjning och konsumtion av vård och omsorg under ett år innan de påbörjat projektet, medan efterläget avser samma variabler under ett år efter de lämnat projektet. Utfallet av studien 2012 kan sägas utgöra en prognos för det framtida faktiska utfallet samtidigt som det kan sägas utgöra en målsättning för projektet. Målsättningen uttrycks i de nyckeltal som Payoff använder, dvs. intäkt/deltagare, verkningsgrad, lönsamhet/deltagare och återbetalningstid. Se mer om dessa nyckeltal/ mål under redovisningen av utvärderingarna längre fram i rapporten. 8

Utvärderingen 2013 kan sägas utgöra en lägesrapport strax efter att alla 164 deltagarna lämnat projektet. Samma föreläge som vid beräkningarna år 2012 ställdes mot det faktiska läget omedelbart efter projektavslut. Årets utvärdering ställer det faktiska läget för deltagarna ett år efter de lämnat projektet mot samma föreläge som vid de två föregående utvärderingarna, det vill säga situationen under året före projektstart. På detta sätt har prognosen, eller målsättningen, kunnat följas upp på ett tydligt sätt vilket ger Sigtuna kommun en unik möjlighet att konstatera huruvida den satsning som gjorts lett till önskvärt resultat relativt mål och det förväntade ekonomiska utfallet. Vad betyder begreppen Med Intäkt menas skillnader i produktionsvärde, finansiella flöden och resursförbrukning i efterläget (ett år efter avslutat projekt) jämfört med föreläget (ett år före påbörjat projekt). För samhället är den viktigaste intäktskällan att vissa av deltagarna kommit i arbete, med eller utan subvention. För kommunen är de minskade utbetalningarna av försörjningsstödet den största intäkten. Beloppen avser intäkten på kort sikt, dvs. ett år. Med Projektkostnad avses vad projektet kostat kommunen (och samhället) att driva i form av personalresurser. I denna kostnad ingår inte den lönekostnad som deltagarna uppbar under projekttiden. Anledningen är att den merkostnad som uppkom genom att deltagarna uppbar lön istället för försörjningsstöd (som de alternativt gjort utan projekt) kompenserades genom värdet av de arbetsinsatser som deltagarna utförde. Men vi gör även en kompletterande beräkning där vi visar vilka effekter som uppkommer om vi ökar projektkostnaden med skillnaden i kostnad mellan genomsnittligt försörjningsstöd och deltagarnas genomsnittslön, dvs. att deltagarna inte bidrar med något produktionsvärde genom sina anställningar i Resursjobb. Med Lönsamhet avses skillnaden mellan Intäkt och Projektkostnad. Eftersom den totala projektkostnaden belastar intäkten under ett år får det stor påverkan på projektets lönsamhet på kort sikt. De efterföljande åren kommer lönsamhet förbättras betydligt och vara lika stor som intäkten, eftersom det då inte finns någon projektkostnad kvar som drar ner resultatet. Med Verkningsgrad avses hur stor andel av den totala kostnad ( samhällsekonomisk potential ) som de 164 deltagarna utgjorde för samhället i föreläget (genom att de inte arbetade i kombination med visst behov av olika offentliga stödresurser) som frigjorts i efterläget. Med Återbetalningstid avses efter hur lång tid projektkostnaden är återbetald genom ökade intäkter. Känslighetsanalys För att studera hur robust resultatet av utvärderingen är kan olika typer av känslighetsanalyser genomföras. Den analys vi genomfört i detta fall syftar till att analysera hur det uppnådda resultatet påverkas om intäkten reduceras med en viss procent me- 9

dan den totala kostnaden bibehålls. Vi har i denna utvärdering gjort en 25 procentig reducering av intäkten, dvs. att vi antar att en fjärdedel av resultatet beror av andra faktorer än projektet (t ex. konjunktur, tillfälliga undanträngningseffekter m.m.). Trots detta ökar återbetalningstiden bara med en månad från två till tre månader för samhället vilket indikerar en stark lönsamhet och ett robust resultat. Jämförelser med Payoff s projektdatabas Payoff har byggt upp ett eget klassificeringssystem med vilket vi klassificerar de projekt vi utvärderat i olika klasser baserat på fyra olika kriterier. Projektet är utvärderat med Payoff s standardmetod (efterläge jämförs med föreläge). Projektets mål är primärt att få in deltagarna i arbetslivet. Utanförskapets omfattning i föreläget Projektets resurser (kostnad/deltagare) På detta sätt kan utfallet för denna studie jämföras med utfallet från liknande projekt. Läs mer om detta längre fram i rapporten. Utvärderingen av sociala effekter Den kvalitativa delen av utvärderingen har gjorts med hjälp av telefonintervjuer och fokusgrupper. En gemensam frågemall har använts för att säkerställa en struktur i intervjuerna där deltagarna har fått möjlighet att berätta och beskriva hur de har upplevt sin tid före, under och efter projektet. Av de personer som har valt att delta i fokusgrupper och de personer som har valt att svara i telefon för att delta i intervjun har det funnits en mycket stor öppenhet och vilja att dela med sig av sina erfarenheter och tankar kring projektet. Urvalet Urvalet av intervjuade deltagare har gjorts slumpmässigt, men med kluster av olika åldersgrupper och deltagare som har validerats för kompetensbevis. Inledningsvis fanns enbart ett fåtal deltagare som fått arbete bland de personer som svarade när det blev kontaktade för intervju. I samråd med uppdragsgivaren kompletterades därför urvalet med deltagare som fått arbete efter Resursjobb. Med dessa kompletteringar är bedömningen att undersökningen har nått samtliga relevanta grupper av den totala populationen. Totalt har 40 personer har ingått i urvalet. Av de deltagare som dykt upp till fokusgrupper och av de som svarat när det blivit kontaktade på telefon är det 7 personer som blivit intervjuade i fokusgrupp och 17 personer som blivit intervjuade via telefon. För den som läser denna rapport är det viktigt att ha i åtanke att informationen och analysen som avser sociala effekter grundar sig på intervjuer från ett urval av individer. Resultaten för de samhällsekonomiska beräkningarna avser den totala populationen. 10

Projekt Resursjobb Bakgrund Sigtuna kommun hade under perioden 2008 till 2011 ökade utbetalningar av försörjningsstöd. Ökningen var betydligt större i Sigtuna relativt riket i övrigt. Många av mottagarna av försörjningsstödet var också arbetslösa. Projekt Resursjobb skapades därför för att bryta den negativa utvecklingen med fler bidragstagare på grund av arbetslöshet och istället ge dessa möjligheter att jobba i kommunen med lön. Projektet genomfördes under perioden 1 januari 2012 till och med 31 mars 2013 som innebar att arbetslösa med försörjningsstöd anställdes av kommunen och de kommunala bolagen. Därmed gavs försörjningsstödstagaren möjlighet att komma ut på arbetsmarknaden, med målet att det också skulle hjälpa målgruppen att finna sin försörjning på arbetsmarknaden långsiktigt. Målgrupp Målgruppen för projektet var arbetslösa personer, vilka var beroende av försörjningsstöd i Sigtuna kommun. Syfte och mål Syftet med projektet var att de personer som vid projektstart hade försörjningsstöd skulle anställas på 100-procenttjänster som varade i 12 månader inom kommunens förvaltningar och kommunala bolag. Samtliga personer som erbjöds anställning uppmanades att ansluta sig till en arbetslöshetskassa för att få tillgång till en arbetslöshetsförsäkring vid en eventuell framtida arbetslöshet. Av dessa tjänster tilldelades minst 50 tjänster ungdomar i åldern 18 till 24 år. Statliga anställningsstöd skulle ansökas om hos Arbetsförmedlingen för dem som kan antas vara berättigade till stöd för ett maximalt utnyttjande av tilldelade resurser. Målet för projektet var att under åren 2012 till 2015 minska andelen innevånare i Sigtuna kommun som var beroende av försörjningsstöd och att andelen innevånare som har ett arbete ska ha ökat jämfört med läget vid projektstarten. 11

Den samhällsekonomiska utvärderingen Övergripande resultat Payoff har gjort tre utvärderingar av de samhällsekonomiska effekterna av Resursjobb; 2012 gjordes en prognos, 2013 följdes effekterna upp i samband med att deltagarna avslutade sin anställning inom Resursjobb och 2014 görs nu en uppföljning av de samhällsekonomiska effekterna ett år efter avslutet. I prognosen fanns en hög ambition för projektet. Utfallet 2014 visar att Resursjobb överträffar såväl prognosen som samtliga nyckeltal där Resursjobb kan jämföras med liknande satsningar i Payoff s projektdatabas. Den enskilt viktigaste orsaken till utfallet är att fler har kommit i arbete, jämfört med prognosen och liknande projekt. Lönsamheten för samhället är 21 mkr efter första året och återbetalningstiden för projektkostnaden är två månader både för kommunen och samhället. Denna beräkning bygger på att deltagarnas produktionsvärde motsvarar den ökade kostnad som kommunen har för deltagarnas lön jämfört med kostnaderna för försörjningsstöd. Om vi istället värderar deltagarnas produktionsvärde till noll blir återbetalningstiden för kommunen 20 månader, dvs. fortfarande under två år. Utvärderingen bygger på samtliga 164 deltagare och dessa har i genomsnitt ökat sin disponibla inkomst med 30 000 kr per år. Genomförande De beräkningar som Payoff tillämpar i den samhällsekonomiska utvärderingen bygger på den situation som gällt för deltagarna under ett år efter projektets avslut i mars 2013, det s.k. efterläget. Detta läge har sedan jämförts med deltagarnas situation avseende försörjning och konsumtion av vård, omsorg, utbildning och handläggning under ett år före projektstart, det s.k. föreläget. Totalt berör utvärderingen 164 personer. Utvärderingen har genomförts genom att deltagarna delats in i 15 olika typfallsgrupper baserat på respektive deltagares status i efterläget. I föreläget uppbär samtliga deltagare försörjningsstöd. Läs mer om situationen i föreläget i vår rapport från juli 2012 alternativt se sammanfattningen av dess resultat i avsnittet Förstudien 2012 - prognos nedan. Följande typfallsgrupper ingår i utvärderingen; Arbete, heltid, 41 deltagare o Uppdelad i två grupper, över och under 25 år Nystartsjobb, 9 deltagare Arbete med lönesubvention, 6 deltagare 12

Deltidsanställda, 3 deltagare Tillfälligt arbete heltid, 2 deltagare Timanställda, 5 deltagare Studerande, 5 deltagare Arbetsmarknadsutbildning och rehabilitering, 5 deltagare Jobb- och utvecklingsgarantin Af, 13 deltagare Jobbgarantin för unga, 9 deltagare Öppet arbetslösa med a-kassa, 46 deltagare o Uppdelad i två grupper, över och under 25 år Övrigt, 20 deltagare o o o Varav 13 st primärt Försäkringskassan + försörjningsstöd Varav 5 st öppet arbetslösa med eller utan försörjningsstöd Varav 2 st flyttat utomlands Beräkningarna är genomförda utifrån perspektivet att aktuell status för deltagarna i de olika typfallsgrupperna gäller för perioden under hela efterläget, dvs. 12 månader efter att deltagarna har avslutat sin anställning inom Resursjobb. Vi vill även betona att utvärderingen inte bygger på enskilda deltagares situation utan på en situation för grupper av deltagare, där var och en av de 15 grupperna representeras av en typindivid. Ekonomiska analysens delar Den ekonomiska analysen av är uppdelad i åtta delar enligt följande; 1. Förstudien 2012 - prognos a. Samhällets kostnad i föreläget b. Kommunens kostnad i föreläget c. Intäkt d. Verkningsgrad e. Projektkostnad f. Lönsamhet g. Återbetalningstid 2. Uppföljande studie 2013 - läget vid projektavslut a. Intäkt b. Verkningsgrad c. Lönsamhet d. Återbetalningstid 3. Uppföljande studie 2014 läget 12 månader efter projektavslut a. Intäkt b. Verkningsgrad c. Projektkostnad d. Lönsamhet 13

4. Projektkostnad 5. Känslighetsanalys 6. Slutsatser - jämförelse i utfall mellan förstudie 2012 och uppföljande studie 2014 a. Lönsamhet för samhället b. Lönsamhet för kommunen c. Återbetalningstid d. Verkningsgrad e. Kostnad per verkningsgrad 7. Slutsatser - jämförelse i utfall mellan uppföljande studie och vår databas 8. Sammanfattning av de tre utvärderingarna år 2012, 2013 och 2014 i tabellform Den ekonomiska analysen presenteras med hjälp av löpande text och tabeller. Förstudien 2012 - prognos Samhällets kostnad i föreläget Baserat på deltagarnas situation avseende sin försörjning och sin konsumtion av vård och omsorg utgjorde den samhällsekonomiska kostnaden totalt 95,4 mkr beräknat på årsbasis innan de påbörjade sitt deltagande i projektet. Den i särklass största posten utgörs av den icke-produktion som är kopplad till deltagarna. Den genomsnittliga kostnaden under 12-månadsperioden var 582 000 kr per deltagare. Med tanke på att många av deltagarna stått utanför arbetslivet i många år - som mest 13 år - innan de påbörjade projekt Resursjobb är den totala kostnaden för samhället för dessa enskilda individer mer än fem miljoner kronor per individ. Kommunens kostnad i föreläget Våra beräkningar i förstudien visade att kommunens kostnad vad avser försörjningsstöd inklusive handläggning av försörjningsstöd utgjorde cirka 95 000 kr per deltagare baserat på deltagarnas situation ett år innan de påbörjade projekt Resursjobb. Av detta belopp utgjorde 77 000 kr per deltagare rena utgifter för försörjningsstöd. Intäkt Utifrån förstudiens förväntningar på projektets utfall skulle intäkten för samhället som helhet på kort sikt bli cirka 117 000 kr per deltagare. Motsvarande siffra för kommunen var 108 000 kr per deltagare. Av detta utgjorde cirka 86 000 kr minskade kostnader för försörjningsstödet inklusive kostnaden för handläggning och utbetalning av stödet. Projektkostnad Projektkostnad för Resursjobb är den kostnad som Sigtuna kommun har haft för att driva och administrera projektet. Den totala projektkostnaden är 2,4 mkr, vilket motsvarar en genomsnittlig kostnad på ca 15 000 kr per deltagare. 14

Utöver projektkostnaden har kommunen haft ökade utgifter för projektdeltagarna, eftersom de har fått en genomsnittslön på 210 000 kr per år med tillkommande sociala avgifter. Denna ska jämföras med det genomsnittliga försörjningsstödet på 77 000 kr per år. Merkostnad för att deltagaren uppbär lön istället för försörjningsstöd är brutto 224 000 kr per år (netto 167 000 kr). Lönsamhet Prognosen på lönsamheten för samhället var 99 000 kr och för kommunen 93 000 kronor per deltagare. Återbetalningstid Prognos för återbetalningstid var två månader för både samhället och kommunen. Verkningsgrad Genom att potentialen var 583 000 kr per deltagare skulle en intäkt på 117 000 kr motsvara en verkningsgrad på 20 procent 1 Uppföljande studie 2013 läget vid projektavslut I mars 2013 erhöll Payoff uppdraget av Sigtuna kommun att göra en uppföljande samhällsekonomisk utvärdering av projektet baserat på deltagarnas status en eller ett par månader efter deltagarna avslutat den 12 månader långa anställningen. Syftet med studien var att studera huruvida prognosen från förstudien 2012 slagit in. Våra resultat var i sammanfattning följande. Intäkt Jämfört med det prognostiserade utfallet i förstudien från 2012 var intäkten på kort sikt för samhället lägre i den uppföljande studien. Prognosen var 117 000 kr i jämförelse med utfallet på 89 000 kr per deltagare. Anledningen var att inte lika många var i arbete jämfört med prognosen. Lönsamhet Jämfört med det prognostiserade utfallet i förstudien 2012 var lönsamheten på kort sikt för samhället lägre i den uppföljande studien. Prognos var 99 000 kr per deltagare i jämförelse med utfallet på 70 000 kr. Anledningen var att färre än prognostiserat var i arbete. Jämfört med det prognostiserade utfallet i förstudien var lönsamheten på kort sikt för kommunen högre i den uppföljande studien. Prognos var 93 000 kr per deltagare i jämförelse med utfallet på 105 000 kr. Anledningen var att fler än prognostiserat hade lämnat försörjningsstöd och erhöll andra ersättningar, främst a-kassa. 1. 117 000/583 000 = 20 % 15

Återbetalningstid Återbetalningstiden för de resurser som Sigtuna kommun satsat i Resursjobb stämde väl 2013 med prognosen från 2012. Återbetalningstiderna är väldigt korta jämfört med andra, liknande projekt och satsningar som Payoff har utvärderat. Orsaken till de korta återbetalningstiderna är den goda nivån på intäkterna i förhållande till de långa projektkostnaderna i Resursjobb. Jämfört med det prognosticerade utfallet i förstudien var återbetalningstiden för samhället något längre i den uppföljande studien. Prognos var två månader i jämförelse med utfallet på tre månader. Jämfört med det prognosticerade utfallet i förstudien var återbetalningstiden för kommunen oförändrad i den uppföljande studien. Prognos var två månader i jämförelse med utfallet på två månader. Verkningsgrad Jämfört med det prognosticerade utfallet i förstudien var verkningsgraden på kort sikt för samhället lägre i den uppföljande studien. Prognosen från 2012 var på 20 procent i jämförelse med utfallet på 17 procent. Uppföljande studie 2014 läget 12 månader efter projektavslut Den uppföljande utvärderingen av samhällsekonomiska effekter som Payoff har gjort under våren 2014 visar på goda resultat, både i förhållande till prognosen från 2012 och i förhållande till liknande projekt i Payoff s projektdatabas. Resursjobb överträffar samtliga genomsnittsvärden för nyckeltal jämfört med liknande projekt i projektdatabasen. Den enskilt viktigast orsaken till de positiva effekter som har skapats är att så många av deltagarna har kommit i arbete; heltidsarbete, deltidsarbete, tidsbegränsat arbete, vikariat, timanställningar, lönebidragsanställningar och andra arbetsmarknadspolitiska anställningar. Intäkt I tabell 1 nedan redovisas intäkterna på såväl kort (ett år) som på medellång sikt (fem år) för samhället som helhet, men även för kommunen och landstinget. Intäkten på medellång sikt är helt och hållet baserad på den kortsiktiga intäkten, dvs. att utfallet efter ett år kvarstår oförändrat i de kommande fyra åren. Som framgår av tabellen är den kortsiktiga intäkten för samhället cirka 23,7 milj. kr motsvarande 145 000 kr per deltagare. Detta är högre än prognosen från 2012 som pekade på 117 000 kr. Intäkten är främst kopplad till att flera av deltagarna kommit in i olika typer av arbete, men också kopplat till minskad handläggning av försörjningsstöd etc. Kommunens intäkt är 110 000 kr per deltagare vilket är något högre än prognosen från 2012 som var på 108 000 kr. 16

De högsta värdena på individnivå uppvisar de deltagare som kommit i heltidsarbete utan lönesubvention. Lägsta värdena på individnivå för samhället uppvisar deltagare som gått från försörjningsstöd till a-kassa i kombination med sjukpenning. Tabell 1. Intäkter på kort sikt: samhället, kommun och landsting Kort sikt, ett år totalt Per deltagare Medellång sikt, fem år totalt Samhället 23 719 000 kr 145 000 kr 118 596 000 kr Kommunen 18 081 000 kr 110 000 kr 90 406 000 kr Landstinget 2 516 000 kr 15 000 kr 12 582 000 kr Intäkten för övriga sektorer/aktörer framgår av tabell 2 nedan. Anledningen till de kraftigt ökade kostnaderna för Arbetsförmedlingen är alla de insatser, framför allt i form av lönesubventioner som förekommer i efterläget. Deltagarnas egen ekonomi genomgår i genomsnitt en kraftig förbättring som motsvarar cirka 30 000 kr i ökad disponibel inkomst per ett år. Med övrig stat avses de skatteeffekter som påverkar staten; sociala avgifter samt indirekta skatter. Tabell 2. Intäkter på kort sikt, övriga sektor. Kort sikt, ett år totalt Per deltagare Medellång sikt, fem år totalt Arbetsförmedlingen -7 642 000 kr -47 000 kr -38 212 000 kr Försäkringskassan -2 108 000 kr -13 000 kr -10 543 000 kr Övrig stat 6 635 000 kr 40 000 kr 33 179 000 kr Individerna/hushållen 4 888 000 kr 30 000 kr 24 440 000 kr Försäkringsgivarna 1 349 000 kr 8 000 kr 6 745 000 kr I tabell 3 nedan redovisas hur kommunens och landstingets totala intäkter delas upp i olika intäktsslag. För kommunens del handlar det dels om s.k. finansiella intäkter i form av minskade utbetalningar av försörjningsstöd och skatteintäkter, men även av intäkter i form av frigjorda resurser just genom att de socialsekreterare och övriga, som tidigare hanterade processen kring försörjningsstöden, nu kan ta itu med andra arbetsuppgifter. Under det första året står de minskade utbetalningarna av ekonomiskt bistånd (exklusive minskade kostnader för handläggning) för 11,7 mkr, motsvarande 71 000 kr per deltagare. Påpekas bör att de skatteintäkter som redovisas i tabellen inte tillfaller Sigtuna kommun i sin helhet pga. det kommunala utjämningssystemet som fördelar ut de totala intäkterna efter en tämligen komplicerad formel. 17

Tabell 3. Intäkter på kort sikt, finansiella/reala effekter för kommun och landsting. Kort sikt, ett år totalt Per deltagare Kommunen, varav 18 081 000 kr 110 000 kr ekonomiskt bistånd 11 661 000 kr 71 000 kr skatt 4 363 000 kr 27 000 kr omsorg och handläggning 2 056 000 kr 13 000 kr Landstinget, varav 2 516 000 kr 15 000 kr skatt 2 516 000 kr 15 000 kr sjukvård 0 kr 0 kr Projektkostnad Kommunens totala kostnad för att driva projektet under 16 månader - från 1/12 2011 till 31/3 2013 - utgjorde cirka 2,4 mkr. I denna kostnad ingår inte kommunens lönekostnad för deltagarna under projekttiden. Den merkostnad som uppkom genom att deltagarna uppbar lön istället för försörjningsstöd (som de alternativt gjort utan projekt) kompenserades genom värdet av deras arbetsinsatser. Projektkostnaden utgörs således enbart av kostnaden för de reala resurser som kommunen nyttjar för att driva projektet. Om vi sätter värdet för deltagarnas arbetsinsatser till noll ökar projektkostnaden motsvarande skillnaden mellan kommunens kostnader för försörjningsstöd och lönekostnaden. Samtidigt måste kommunens ökade skatteintäkter och kommunens minskade handläggning tas med i beräkningen. Kommunens projektkostnad blir då cirka 27,5 mkr. Tabell 4. Projektkostnad. Totalt Per deltagare Samhället 3 000 000 kr 18 000 kr Kommunen 2 400 000 kr 15 000 kr Övrig stat, indirekt skatt 600 000 kr 3 000 kr Att kostnaden för samhället är högre än kostnaden för kommunen beror på att alla samhälleliga poster redovisas inklusive indirekta skatter. I detta fall utgör de 0,6 mkr. Lönsamhet I tabell 5a nedan framgår lönsamheten av projektet baserat på att hela kostnaden för projektets genomförande dragits ifrån den kortsiktiga intäkten. Kommunen står ensam för de resurser som nyttjats under projektets genomförande. 18

Tabell 5a. Lönsamhet på kort sikt, samhället och kommunen. Samhällets kostnader är inklusive indirekta skatter. Samhället som helhet Kort sikt, ett år Per deltagare Medellång sikt, fem år payofftid 20 719 000 kr 126 000 kr 115 596 000 kr 2 Kommunen 15 681 000 kr 96 000 kr 88 006 000 kr 2 Lönsamheten för samhället som helhet är totalt cirka 21 mkr motsvarande 126 000 kr per deltagare vilket är högre än prognosen från 2012 på 99 000 kr per deltagare. Detta motsvarar en återbetalningstid på två månader vilket är i linje med prognosen. Kommunen uppvisar också en god lönsamhet även om alla skatteintäkter inte tillfaller Sigtuna kommun pga. det primärkommunala utjämningssystemet. Lönsamheten på 96 000 kr ligger i paritet med prognosen från 2012 som var 93 000 kr. Som framgår av tabell 3 utgörs kommunens intäkter främst av minskade utbetalningar av försörjningsstöd, i genomsnitt 71 000 kr per deltagare. Även för den kommunala sektorn är återbetalningstiden två månader. Om vi istället baserar våra beräkningar på att deltagarna inte bidrar med något produktionsvärde under sin anställning minskar lönsamheten. Under första året blir därför lönsamheten negativ, eftersom projektkostnaden överstiger intäkten. Efterföljande år blir lönsamheten lika med intäkten. Tabell 5b. Lönsamhet på kort sikt, kommunen. Deltagarnas produktivitet beräknas till noll Kort sikt, ett år Per deltagare Medellång sikt, fem år Payofftid Kommunen -11 8 mkr -72 000 kr 60,6 mkr 20 Trots att vi i dessa beräkningar sätter produktionsvärdet för deltagarnas arbetsinsats till noll blir återbetalningstiden för kommunen kortare än två år. Verkningsgrad Verkningsgraden beräknas genom att se hur stor andel av den ursprungliga potentialen (kostnaden) på 583 000 kr per deltagare som frigjort på kort sikt, 12 månader efter avslutat projekt. Intäkten för samhället är 145 000 kr per deltagare vilket ger en verkningsgrad på 25 procent. Detta överskrider det prognosticerade utfallet som var på 20 procent. Känslighetsanalys Genom att genomföra olika typer av känslighetsanalyser kan vi studera hur lönsamheten påverkas om någon eller några av förutsättningarna för utvärderingen ändras i olika avseenden. 19