Datum 2012-01-16 Rubrik på medborgarförslaget Redovisning av flyktingmottagandet,antal,kalkyl,utfall,kostnader samt procent egenförsörjande redovisat för vart år under perioden 2005-2012 Medborgarförslaget Medborgarförslag. Med anledning av kommunens överklagande av ett domslut i förvaltningsrätten om rätt till särskilt boende för en 93 årig kvinna med mindre god hälsa, drar jag slutsatsen att kommunen prioriterat ner äldreomsorgen till en låg nivå. Inte ens en dom i förvaltningsdomstolen räcker till för att få ett särskilt boende. Vidare kan man i lokaltidningen läsa om den besvärliga arbetssituationen för anställda inom äldreomsorgen vilket säkert leder till sänkt kvalitet för åldringarna. För att kunna bedöma hur kommunalpolitikerna prioriterar vill jag att Ni redovisar hur flyktingmottagningen har utvecklats. Bifogar två urklipp från Tidningen Ångermanland Jag vill att Ni redovisar likadant som reportern gjort men för vart år sedan 2003 och fram till nu. Hur många har tagits emot och hur stor andel har fått arbete och är självförsörjande? Publicerad 14 februari 2005 Kalkylen för flykting-mottagning oriktig Bara två av 122 vuxna flyktingar som kom till Härnösand 2002 och 2003 har fått jobb i kommunen. Övriga har flyttat, har aktivitetsstöd, är mammalediga eller icke- Det visar siffror från integrationsenheten över den så kallade självförsörjningsgraden hos mottagna flyktingar. När kommunen våren 2003 tog beslut om att ta emot 150 flyktingar per år de närmaste fem åren hade man stora ambitioner om möjligheterna till jobb: Efter ett år skulle 30 procent vara självförsörjande, efter två år 70 procent och efter tre år skulle 100 procent vara Beslutet byggde på kalkyler som visade att kommunen skulle "tjäna" många miljoner kronor på att ta emot flyktingar. Kalkylkerna antog också att alla flyktingar skulle stanna kvar i kommunen. Integrationsenhetens redovisning över de 42 vuxna flyktingar som kom 2002 visar att 62 procent är självförsörjande efter två år.
Tittar man närmare på siffrorna visar det sig att man räknat in 15 som flyttat och en avliden som Delvis självförsörjande är två som är mammalediga och 16 som har aktivitetsstöd. Av dessa räknar man in hälften som Om man bara räknar den enda flykting som fått jobb så är det bara 2,4 procent som är Samma gäller för 2003. Där har man ett utfall på 31 procent Av dessa är det 18 som flyttat, en som fått arbete, en mammaledig, 11 aktivitetsstöd och 49 som är icke Räknar man självförsörjningsgraden bara på den som fått jobb blir siffran 1,25 procent. - Vi har haft en diskussion om den här statistiken och det är inte helt entydigt hur man ska räkna med de som flyttat från kommunen, säger Lisbet Sander, chef för individ- och familjeomsorgsförvaltningen. En del har flyttat därför att dom fått jobb. Andra har påbörjat utbildning i annan kommun. För varje flykting får kommunen en schablonersättning på 164400 kronor från staten. Den betalas ut vid nio tillfällen under en treårsperiod. De 33 flyktingar som flyttat innebär att kommunen förlorar en del av den ersättningen. - Det blir som att vi biter oss själv i svansen, säger Lisbet Sander. Exakt hur mycket pengar det rör sig vet jag inte idag. Det är komplicerat att räkna på de här ersättningarna. Jag vill också att Ni redovisar gjorda kalkyler och utfall för vart år efter 2005. Alltså hur det som tas upp i nedanstående artikel i tidningen Ångermanland har planerats och fallit ut för vart år sedan 2005. Publicerad 4 januari 2006 Utlovade miljoninkomster blev ett kraftigt minus Beslutet våren 2003 att ta emot 150 flyktingar under fem år skulle ge Härnösands kommun miljoninkomster. Så blev det inte. I stället har kostnaderna för flyktingmottagningen -stigit kraftigt de senaste åren och ligger för 2005 på minst åtta -miljoner kronor.
I backspegeln framstår underlaget till fullmäktiges beslut som mycket tveksamt. Bara en fullmäktigeledamot hade en avvikande mening. Det var Rolf Larsson (m) som avstod från att rösta. Jag kunde varken rösta ja eller nej på ett så uselt underlag vi fått i fullmäktige, säger han. Vi fick höra att det skulle vara en god affär. Och jag reagerade mot att vi skulle tjäna pengar på att ta emot flyktingar. Men det gick inte att gå in i sakfrågan med öppna ögon. Det var för känsligt. Tyvärr har det visat sig att jag hade rätt. Flyktingarna som kommit hit har hamnat i en kommun där det inte finns några jobb. Man har satt en massa människor i en svår situation. Det var på våren 2002 som kommunstyrelsen föreslog att Härnösand skulle ta emot 150 flyktingar per år under fem år framåt. Det underlag man hade var en kalkyl som tagits fram av individoch familjeomsorgsförvaltningen. Den utgick från den målsättning som gäller än idag: Efter ett år skulle 30 procent av flyktingarna vara självförsörjande, efter två år 70 procent och efter tre år 100 procent. Det var en målsättning som man ansåg vara fullt realistisk. Utifrån den målsättningen målades upp tre scenarion över de ekonomiska konsekvenserna. Ett fall skulle ge 5,5 miljoner i överskott under tre år, ett annat ett överskott på 12,8 miljoner kronor under 13 år och ett tredje 14,2 miljoner kronor under 13 år. Ärendet kom dock inte upp till fullmäktige som planerat. Det fanns tveksamheter hos den politiska ledningen i Härnösand. I slutet av augusti 2002 återförvisades frågan till ifoförvaltningen av dåvarande kommunalrådet Ingvar Wiklund. Han ville se en mer omfattande ekonomisk beskrivning av förslaget. Ett par månader senare avgick han som kommunalråd. Jag kände att det var ett så stort åtagande att även andra som var berörda skulle skriva under på att det ställde upp. Många av de som skulle komma var kvotflyktingar från krigsområden. Jag krävde bland annat från ifo-förvaltningen att de fick fram ett papper där landstinget garanterade en ordentlig mottagningsorganisation på psykiatrin. Men något sådant klartecken från landstinget kom aldrig. Sedan hände ingenting förrän i början av 2003. Då kom remissvar på förslaget från skolan, Härnösandshus och kommunens ekonomichef Göran Andersson. Den sistnämnde var mycket tveksam till kalkylen.
Det går inte att räkna fram en kalkyl som är "rätt" utan allt bygger på antaganden och förenklingar i olika grader, skrev han i sitt remissvar. Han pekade också på riskerna för stora merkostnader inom skolan. Göran Andersson hade också frågat ifo-förvaltningen om hur stor sannolikhet det var att målen för självförsörjning hos flyktingarna skulle uppfyllas. Svaret blev att jämförbara kommuner med samma programupplägg hade en självförsörjningsgrad på 87 procent efter tre år. Siffran 87 procent fanns med i ett ekonomisk scenario, det som skulle ge 12,8 miljoner i överskott under 13 år. Men hur såg då verkligheten ut 2003? En undersökning som Integrationsverket gjort om arbetsmarknadsläget för flyktingar under 2003 visar på en annan bild. Man undersökte då samtliga flyktingar som varit i landet 0-4 år och om de hade förvärvsarbete i någon form. De kommuner som hade den högsta förvärvsfrekvensen var Botkyrka med 35,4 procent och Haninge och Järfälla med 32 procent. Näst sämst i landet var Härnösand med 1,3 procent. Utgångsläget var alltså inte det bästa när fullmäktige fattade sitt beslut. Ett annat viktigt underlag till fullmäktiges beslut var enligt ifo-nämndens ordförande Maud Byquist AMS prognoser om den framtida arbetsmarknaden i Härnösand. Med den nyinriktning vi hade och med AMS prognoser tyckte vi inte att våra ambitioner var orealistiska, säger hon. AMS prognoser från den här tiden var försiktigt optimistiska. Främst skulle det bli stor efterfrågan till offentliga yrken i länet där det krävdes högskoleutbildning. Även bygg, handel och finans skulle öka efterfrågan. Bara någon vecka efter beslutet i fullmäktige i mars 2003 kunde man också läsa att fortsatta ekonomiska åtstramningar väntade Härnösands kommun. Den nyinrättade integrationsenheten satte under våren 2003 igång sitt arbete på allvar. I takt med att flyktingar flyttade till Härnösand strömmade det in bidrag från staten. I slutet av 2003 var ekonomin så god att integrationsenheten kunde visa på miljonöverskott. I början av 2004 beslöt ifo-nämnden att höja introduktionsersättningen till flyktingar till en nivå som troligen var den mest generösa i hela landet. Det medförde i en
del extremfall att en flyktingsfamilj kunde få 30-35 000 kronor i månaden i ersättning. Skattefritt. Ett år senare kom baksmällan. Istället för miljonöverskott gick nu integrationsenheten back med 2,7 miljoner kronor för 2004. Under våren 2005 tvingades ifo-nämnden att sänka introduktionsersättningen så att den nu är på sin ursprungliga nivå. Man har också skurit ner på personalen på integrationsenheten. Men underskotten för flyktingmottagningen har fortsatt att stiga. I dagsläget ligger det på 4,5 miljoner kronor, men man hoppas få ner det till 3,5 miljoner kronor, bland annat genom EU-bidrag. En bidragande orsak till integrationsenhetens underskott är enligt Maud Byquist de pengar man betalar till skolan och gymnasiet för specialundervisningen av flyktingbarn. Mellan 2003-2005 har vi betalat över sex miljoner kronor till skolan, säger hon. Men även för skolan kostar det pengar. För 2005 kommer underskottet för språkstöd till flyktingbarn enbart på barn- och skolförvaltningen att kosta minst 4,5 miljoner kronor. Och i den summan är "bidraget" från integrationsenheten inräknat. Lågt räknat kommer alltså kostnaderna för flyktingsmottagningen i Härnösand att kosta minst åtta miljoner kronor 2005. Den 12 januari har ifo-nämnden anslagit en heldag för att diskutera hur man ska komma tillrätta med de ekonomiska problemen. En väg kan vara att drastiskt skära ner på mottagningen av flyktingar till kommunen. Kommunalrådet Sig-Britt Ahl säger idag så här om beslutet att ta emot 150 flyktingar per år under fem år: Det är alltid lätt att vara efterklok. Vi byggde vårt beslut på en bättre arbetsmarknadssituation. Vi ville väl. Då är det lätt att vara för optimistiska. Sedan beslutet 2003 har kommunen tagit emot 370 flyktingar, varav 133 är barn under 18 år. Leif Åhman Tidningen Ångermanland.