Fredo VT15 Livförsäkringsredovisning Dag 2

Fredo VT15 Livförsäkringsredovisning Dag 2 13 maj2015 Alexander Dollhopf

Viktiga hållpunkter från dag 1» Livförsäkringstyper Sparandeförsäkring Traditionell livförsäkring Sparandeförsäkring Fondförsäkring Riskförsäkring Dödsfalls-, sjuk- eller premiebefrielseförsäkring, försäkring för olycksfall» Organisationsformer för försäkringsföretag Ömsesidiga bolag, hybridbolag, vinstutdelande bolag, försäkringsföreningar» Regelverk Det finns många! Lagen om årsredovisning för försäkringsföretag (ÅRFL) Finansinspektionens föreskrifter (speciellt FFFS 2008:26) Internationella redovisningsföreskrifter (International Financial Reporting Standards, IFRSs)» Redovisningsformer Redovisning enligt juridisk person Koncernredovisning» Årsredovisningens delar Förvaltningsberättelse, nyckeltal Balansräkning (inklusive beskrivning av individuella poster) Resultaträkning(inklusive beskrivning av individuella poster) Resultatanalys Noter och tilläggsupplysningar 2

Rekommenderad läsning för dag 1» Björn Palmgren, Försäkringsekonomi, sjunde upplagan Kapitel 1» Genomgående exempel på försäkringar» Jämförelse med annan ekonomisk verksamhet och teori (enbart sidorna 15 till mitten av 17) Kapitel 2» Jämförelse med allmän redovisning, (enbart sidorna 25 till mitten av 31) Kapitel 3 (Årsredovisningen lagstiftning och principer)» Helt Bilaga A (Allmän redovisning i korthet)» Helt Bilaga B (Finansförvaltning)» Helt 3

Agenda 1 Introduktion 2 Balansräkning 3 Resultaträkning 4 Nyckeltalen 5 Aktuarieredogörelse 4

Kassaflöden Fondförsäkring inom vinstutdelande bolag Tredje part Försäljningsprovisioner Kostnader Skatter Försäkringstagare Premier Försäkringstagarens fonder Avgifter (diverse) Aktieägarens finansiella tillgångar Utdelningar Ägare Utbetalningar Avkastning Utbetalningar (risksumma) Avkastning Kapitalinjektioner Kapitalförvaltningsavgift Fondrabatter Fondbolaget 5

Kassaflöden Tradliv inom vinstutdelande bolag Tredje part Försäljningsprovisioner Kostnader Skatter Försäkringstagare Premier Försäkringstagarens finansiella tillgångar (lika FTA) Aktieägarens finansiella tillgångar Utdelningar Ägare Utbetalningar Kapitalinjektioner Återbäring Avkastning 6

Kassaflöden Tradliv inom ömsesidig bolag Tredje part Försäljningsprovisioner Kostnader Skatter Försäkringstagare / Ägare Premier Utbetalningar Försäkringstagarens finansiella tillgångar (lika FTA) Ägarens finansiella tillgångar Återbäring Avkastning 7

(Ägarens) kassaflöden för olika kontrakt Fondförsäkring (illustrativ) Försäkringskontakt 1 Kassaflöde År Försäkringskontakt 2 Kassaflöde År Försäkringskontakt X Kassaflöde År Fondrabatter Avgifter Utbetalningar (risksumma) Skatter Kostnader Säljprovisioner 8

Kassaflöden för hela beständet under en period Hur redovisas eller beskrivs bolagets finansiella ställning vid ett visst datum eller bolagets prestation under en viss period på bästa sättet? 9

Hur redovisas bolagets finansiella ställning eller prestation? Det finns olika ramverk för olika syften, och därmed svar på detta Ramverk Syfte Lagbegränsad IFRS Finansiell rapportering (redovisning för juridisk person) Officiellt bokslut Myndighetsrapportering Nuvarande solvensrapportering Beskattning Full IFRS (EU) Finansiell rapportering för bolag som är listade på en börs i Europa, eller som har listade skuldinstrument (koncernredovisning) Finansiell rapportering för finansiella bolag i Sverige (koncernredovisning) Embedded values Finansiell tilläggsrapportering, riktad mest till investerare Solvency 2 Framtidens solvensrapportering Det är viktigt att förstå likheter och skillnader av dessa ramverk. 10

Lagbegränsad IFRS Internationell Europeiska Unionen Sverige Bolag IASB Ger ut IFRSs European Commission Godkännande för bruk i EU Försäkringsbolag Råd EFRAG Riksdag ÅRFL Delegation Finansinspektionen FFFS 2008:26 Delegation Rådet för Finansiell Rapportering RFR 2 11

Full IFRS (EU) Internationell Europeiska Unionen Sverige Bolag IASB Ger ut IFRSs European Commission IAS-Regulation Article 4 Godkännande för bruk i EU Försäkringsbolag Råd EFRAG 12

Balansräkning Folksam Liv, Årsredovisning 2013 (moderföretaget), sidor 25-26 Finansiella tillgångar Försäkringstekniska avsättningar Eget kapital 14

Försäkringstekniska avsättningar De försäkringstekniska avsättningarna skall motsvara belopp som krävs för att bolaget skall kunna uppfylla alla åtaganden som skäligen kan förväntas uppkomma med anledning av ingångna försäkringsavtal. ÅRFL (1995:1560) 5 kap 9 15

Försäkringstekniska avsättningar Livförsäkringsavsättning Sparandeprodukter: Försäkringsteknisk avsättning för framtida garanterade utbetalningar (inte återbäring) Reflekterar diskonterade förväntade återstående kassaflöden (med olika tekniker; se kurs Livförsäkringsmatematik) Riskprodukter: Försäkringsteknisk avsättning för icke intjänade premier Avsättning för oreglerade skador Riskprodukter: Försäkringsteknisk avsättning för skador som redan har inträffat, men som inte har reglerats, samt återstående kostnader Typiskexempel: Sjuka försäkringstagare inom sjukförsäkring Reflekterar diskonteradeförväntade återstående kassaflöden(med olika tekniker; se kurs Livförsäkringsmatematik) Villkorad återbäring Sparandeprodukter: Försäkringsteknisk avsättning för framtida villkorad återbäring Reflekterar skillnaden mellan försäkringskapital av de enskilda försäkringarna och deras Livförsäkringsavsättning (se ovan) Finns oftast inom vinstutdelande försäkringsbolag Fondförsäkringsåtaganden Värde av fonderna, värderat enligt verkligt värde Har lika belopp som posten Placeringstillgångar för vilka försäkringstagaren bär risken på tillgångssidan 16

Förutbetalda anskaffningskostnader Engelska: Deferred Acquisition Costs; DAC. Livförsäkringsbolag har oftast mycket stora utgifter i samband med försäljning av försäkringskontrakt; den största utgiftsposten är de provisioner som betalas till försäkringsmäklare och säljare. Syftet med DAC-posten på tillgångssidan är att säkerställa att de initiala försäljningskostnader inte belastar resultatet direktmed ett stort negativ belopp, men blir periodiserad under ett antal år framöver. Under varje period adderas (den tillämpbara delen av ) periodens försäljningskostnaderna till DAC-posten (aktivering), och en viss andel av de historiska kostnaderna skrivs av enligt en förutbestämd avskrivningsplan, och därmed tar in sin väg i resultaträkningen (avskrivning). Kassaflöde IFRS resultat År År Folksam Liv, Årsredovisning 2013 (moderföretaget), Balansräkning, sida 25 Fondrabatter Avgifter Claims (sum at risk) Skatter Kostnader Säljprovisioner Säljprovisioner (utjämnad) Folksam Liv, Årsredovisning 2013 (moderföretaget), Not 30, sida 86 17

Resultaträkning Folksam Liv, Årsredovisning 2013 (moderföretaget), sida 22 19

Resultaträkning Folksam Liv, Årsredovisning 2013 (moderföretaget), sida 22 Premier Intjänat, inte inbetald Utbetalningar Kostnader Initiala provisioner är utjämnade (deferred) Tillgångsutveckling Förändring i FTA Flera poster i resultaträkningen (som premier, och utbetalningar) balanseras helt eller delvis i posten Förändring i Livförsäkringsavsättningar För att förstå resultatkällorna måste man analysera denna förändring i detalj Not 33 på sidorna 86 och 87 visar denna förändring över räkenskapsåret 20

Förändring i livförsäkringsavsättningen Folksam Liv, Årsredovisning 2013 (moderföretaget), sidor 86 och 87 Premier Premier som betalats in under perioden Efter avdrag för premieavgifter Utbetalda försäkringsersättningar Förväntade utbetalningar av garanterade belopp och garanterat värde vid förfallodag, utflytt eller återköp under perioden, vilka har frigjorts från reserven under året Kan jämföras med faktiskt utfall av utbetalningar Riskresultat Summan av arvsvinster och riskpremier (som beräknas med dödlighetsantaganden) och faktiskt utfallna och tillförda risksummor under året. Ett mått på hur väl bolagets dödlighetsantaganden har speglat utfallet under perioden Belastning för administrationskostnad Livförsäkringsavsättningen inkluderar en reserv för framtida driftskostnader Raden omfattar förväntade administrationskostnader under perioden, vilka har frigjorts från reserven under året Kan jämföras med faktiskt utfall av administrationskostnader (samt förändring av förutbetalda anskaffningskostnader) Belastning för avkastningsskatt Livförsäkringsavsättningen inkluderar en reserv för framtida avkastningsskatt Raden omfattar förväntad avkastningsskatt under perioden, vilken har frigjorts från reserven under året Kan jämföras med faktiskt utfall av avkastningsskatt 21

Kassaflöden Fondförsäkring inom vinstutdelande bolag Tredje part Försäljningsprovisioner Kostnader Skatter Försäkringstagare Premier Försäkringstagarens fonder Avgifter (inklusive riskpremie) Negativ riskpremie Aktieägarens finansiella tillgångar Utdelningar Ägare Utbetalningar Tillskjuten risksumma Kapitalinjektioner Avkastning Kapitalförvaltningsavgift Frigjord risksumma Avkastning Fondrabatter Fondbolaget 22

Definition av risksumma Dödsfall Kunden betalar en riskpremietill bolaget Bolaget överför tillskjuten risksumma till kundens avtal vid dödsfall Livsfall (arvsvinst) Bolaget tillskjuter en negativ riskpremie (som en sorts extra ränta) till kundens avtal så länge kunden lever Vid kundens dödsfall överförs kundens kapital till bolaget som frigjord risksumma Dödsfallsskydd (Positiv) risksumma (Negativ) risksumma Dödsfall inträffar Dödsfall inträffar Pensionsålder Pensionsålder 23

Förändring i livförsäkringsavsättningen Folksam Liv, Årsredovisning 2013 (moderföretaget), sidor 86 och 87 Effekt av ändrade antaganden Effekten av att antaganden om framtida driftskostnader justerats neråt under perioden. Ett ändrat antagande får stor effekt på avsättningen eftersom antagandet gäller för alla år framåt Innehåller även effekter av att den räntan som vi använder vid inbetalning av en premie för att beräkna garanterade belopp inte överensstämmer med de marknadsräntor som används för att beräkna avsättningen. Om till exempel en premie betalas in och ett garanterat belopp beräknas med en lägre ränta än den ränta som används för att diskontera det garanterade beloppet och beräkna en avsättning kommer avsättningen att bli lägre än premien. Uppräkning med diskonteringsränta För traditionella försäkringar, där garantin består av ett beräknat garanterat belopp vid utbetalningstillfället, beräknas livförsäkringsavsättningen genom att framtida kassaflöden (avtalade premier, garanterade utbetalningar, beräknade framtida driftskostnader och skatt) diskonteras med en räntekurva. Räntekurvan ska motsvara riskfria marknadsräntor med olika löptider. Raden innehåller effekten av ett års mindre diskontering Effekt av ändrad diskonteringsränta I och med att avsättningen beräknas med marknadsräntor ökar eller minskar den då marknadsräntorna ändras Raden innehåller effekten av de ändrade marknadsräntorna under perioden Övrigt Förändringar av avsättningen som vi inte lyckats förklara Det kan, till exempel, bero på retroaktiva händelser på förmånsbestämda försäkringar 24

Nyckeltalen För livförsäkringsrörelse ska följande nyckeltal anges: Förvaltningskostnadsprocent Kvoten mellan driftskostnaderna (inklusive skaderregleringskostnader) och det genomsnittliga värdet på placeringstillgångarna (kassa och bank ska inkluderas i de sistnämnda) Direktavkastning (i procent) Nettointäkter (inga värdeförändringar och realisationsresultat) från kapitalförvaltningen ställd i relation till placeringstillgångarna enligt ovan Totalavkastning (i procent) Intäkter enligt ovan samt värdeförändringar och realisationsvinster/förluster i relation till placeringstillgångarna Kollektiv konsolideringsgrad (optional) De ömsesidigt verkande livbolagen brukar även ange kollektiv konsolideringsgrad se nästa tre bilder 26

Kollektiv konsolidering» Relevant för traditionella sparprodukter med avkastningsgaranti Den svenska återbäringsmodellen innebär att allt överskott samlas i en konsolideringsfond. Denna fond fungerar i praktiken som riskkapital som alltså kan tas i anspråk för att möta eventuella förluster Försäkringstagarna får en preliminär allokering av sin del i fonden genom att deras individuella tillgodohavanden räknas upp med en så kallad återbäringsränta. Detta tillgodohavandet kallas för försäkringskapital eller retrospektivreserv Återbäringen tilldelasnormalt först vid utbetalning, så som till exempel vis dödsfall (som förhöjning av den avtalade förmånen) eller vid pensionsutbetalning Skillnaden mellan värdet av tillgångarna och summan av alla retrospektivreserver kallas för kollektivkonsolideringskapital (till skillnad från vanlig konsolidering som är skillnaden mellan tillgångar och skulder). 27

Kollektiv konsolidering illustration Tillgångar Skulder Den kollektiva konsolideringsnivån uttrycks i procent som kvoten mellan tillgångarnas marknadsvärde och summan av retrospektivreserverna. (konsolideringsfond) Försäkringskapital (retrospektivreserve) Finansiella tillgångar Eget kapital FTA Kollektiv konsolidering(skapital) Konsolidering(skapital) Allokerad återbäring Livbolagen brukar ha en konsolideringspolicy som anger ett intervall inom vilket den kollektiva konsolideringsnivån får variera (till exempel 95% och 115%). Denna justeras genom återbäringsräntan. Bolagen för göra engångsallokeringar eller reallokeringar av försäkringskapitalet (till exempel för att få den kollektiva konsolideringsnivån återigen inom det givna intervallet. 28

Kollektiv konsolidering två metoder Den på föregående bild beskrivna metoden kallas för retrospektivreservmetoden. Den används för sparprodukter där den individuella retrospektivreserven räknas upp med en återbäringsränta Den så kallade pensionstilläggsmetoden används för förmånsbestämda tjänstepensionsförsäkringar (se anteckningar från dag 1) där återbäringen allokeras genom höjning av avtalade pensionsförmåner. Det totala tillgodohavandet för en försäkringstagare utgörs av det förväntade nuvärdet av den totala förmånen, det vill säga inklusive förhöjning. Denna metod är vanlig för kollektivavtalade planer. Se den högra tabellen på sida 12 i Folksam Livs ÅR 29

Aktuarieredogörelse Bakgrund Aktuarieredogörelse är en del av årsrapporten som ingår i rapportering till Finansinspektionen Beskrivs i FFFS 2008:22 Finansinspektionens föreskrifter om svenska livförsäkringsbolags skyldighet att rapportera årsbokslutsuppgifter (sidor 62 till 71) 31

Aktuarieredogörelse Syfte Aktuarieredogörelse avser att ge en analys av årets resultat genom att verkligt utfall av Dödsfalls- och livsfallsdödlighet, Sjuklighet, Driftskostnader, Kapitalavkastning och Avkastningsskatt ställs mot tillämpade antaganden vid beräkning av främst de försäkringstekniska avsättningarna för långsiktig försäkringsverksamhet Samma princip används som för unbundling (minns fondförsäkring dag 1), där bolagets intäkter och utgifter ställs mot varandra för att analysera resultatet Därutöver ska redogörelsen delas upp på verksamhetsgrenar. Grenuppdelningen följer den som gäller för resultatanalysen i årsredovisningen (se Folksam Livs årsredovisning på sidorna 23 till 24) 32

Aktuarieredogörelse Försäkringsrisker och driftskostnader Mer detaljerade analyser ges för försäkringsantaganden och driftskostnader (se nästa sida) Kapitalavkastning Intäkter från kapitalförvaltningen ställs mot kapitalavkastning tillförd FTA (till exempel det som är garanterat försäkringstagarna i traditionell försäkring eller värdeförändring i fonderna i fondförsäkring) Skattekostnadsuttag, FTA Avser de avgifter som bolaget tar ut från kunderna för att täcka avkastningsskatten Oanalyserat belopp (I19) Oförklarade förändringar i reserven (se senare) 33

Aktuarieredogörelse Riskresultatet Ska analyseras uppdelat på kön samt på negativ och positiv risksumma Avtal med positiv risksumma: riskpremier (intäkt) jämförs med tillskjutna risksummor (utgift) Avtal med negativ risksumma: frigjorda risksummor (intäkt) jämförs med tillskjutna arvsvinster (utgift) Driftskostnadsresultat Avgifter (intäkt) jämförs med verkliga anskaffnings-och administrationskostnader (utgift) Beräknade driftskostnader (I78) Avser avgifter som tas ut på försäkringskapitalet / avsättningarna Förutbetalda anskaffningskostnader (I81 och I82) Här ingår förändring i förutbetalda anskaffningskostnader för utjämning av engångskostnader också i den här analysen Justering på grund av ändrade antaganden (I84) Avser förändringar i FTA som följer av att bolaget ändrat en parameter, exempelvis dödlighet eller diskonteringsräntor, vilket innebär en direkt utgift eller intäkt för bolaget 34

Typiska utmaningar i traditionell livförsäkring» FTA brukar beräknas prospektivt. Det innebär att ingående och utgående FTA är givna» Att analysera förändringen i FTA över året är oftast en krävande uppgift. Alla transaktioner (premier, ersättningar), avgiftsuttag, förändringar i risksummor etc ska, tillsammans med ingående FTA, summera till utgående FTA» Det är sällan att analysen kan genomföras på ett enkelt sätt eftersom all information inte är tillgänglig och tajmingen i kassaflödena inte följer den prospektiva beräkningen» När analysen är genomförd brukar normalt en residualtermåterstå det är detta som är oanalyserat belopp på blanketten 35

Material dag 2 Björn Palmgren» Kapitel 2 (Jämförelser med allmän redovisning): Livförsäkringsexempel (sidor 45 till 48)» Kapitel 4 till 6 (Resultat-och balansräkning, förvaltningsberättelse): Läs de allmänna delar och de delar som explicit gäller livförsäkring Artur Chmielewski» Föreläsningsanteckningar Fredo VT13 Folksam Liv Årsredovisning 2013 (förutom det som anges i presentationsbilderna)» Förvaltningsberättelse inklusive nyckeltal (sidor 1 till 14)» Resultat- och balansräkning, resultatanalys för moderföretaget (sidor 22 till 26)» Noter (läs gärna genom alla, men speciellt not 30, not 33) (sidor 27 till 105) Finansinspektionens föreskrifter (FFFS)» Årsredovisning (2008:26, ändring 2011:28): Kapitel 2; Bilagor 1, 2, 3, 4 och 6» Årsrapport (2008:22): Avsnitt I (Aktuarieredogörelse) (sidor 62 till 71), Delar av Bilaga 2 om aktuarieredogörelse (sidor 112 till 118) 36