Årsredovisning 2006 Del I Verksamhetsberättelse EIB-gruppens Årsredovisning för 2006 består av tre separata avsnitt: Verksamhetsberättelsen som redogör för EIB-gruppens verksamhet under det senaste året samt framtidsutsikter, Resultatrapporten som innehåller bokslutet för EIB-gruppen, EIB, Cotonouinvesteringsanslaget, förvaltningsfonden för FEMIP och EIF, tillsammans med tillhörande bilagor, Den statistiska rapporten som innehåller en förteckning över bankens finansierade projekt och genomförda upplåning under 2006 tillsammans med en förteckning över EIF:s projekt. Den innehåller även översiktstabeller för 2006 och för de senaste fem åren. Bifogade cd-rom innehåller information från alla tre delar samt elektroniska versioner på tillgängliga språk. Årsredovisningen finns också på bankens webbplats www.eib.org/report E u r o p e i s k a i n v e s t e r i n g s b a n k s g r u p p e n
Verksamhetsberättelse 2006 EIB-gruppen Innehåll Nyckeltal för EIB-gruppen 4 EIB-gruppen: Förenklad balansräkning 5 Presidentens översikt 6 Bankens verksamhetsplan för perioden 2007-2009 8 EIB-gruppens verksamhet 2006 12 Balanserad utveckling av Europeiska unionen 13 Stöd till innovation 17 Miljömässig hållbarhet 22 TEN: transportnät för Europa 28 Stöd till små och medelstora företag 32 Hållbar, konkurrenskraftig och säker energi 35 Förberedelser för Europeiska unionens utvidgning 38 Grannländer i söder och öster 43 Stöd till partnerländer 48 Upplåning: en strategi som ger kunder mervärde 54 Bankens ledning 58 Ett konstruktivt samarbete med EU-institutionerna och övriga finansinstitut 59 Öppenhet och redovisningsskyldighet 61 EIB:s arbetssätt och personal 66 EIB:s stadgeenliga organ 68 EIB:s direktion 70 EIB:s organisationsplan 71 EIF:s stadgeenliga organ 76 EIB-gruppens adresser 78
EIB-gruppen 4 Verksamhetsberättelse 2006 Nyckeltal för EIB-gruppen Europeiska investeringsbanken Verksamheten under 2006 (miljoner euro) Avtalade lån 45 761 I Europeiska unionen 39 850 I partnerländerna 5 911 Beviljade projekt 53 371 I Europeiska unionen 45 559 I partnerländerna 7 811 Utbetalningar 36 802 Ur bankens egna medel 36 535 Ur budgetmedel 267 Upplånade medel (före swappar) 48 050 (1) I gemenskapsvalutor 26 535 I andra valutor 21 515 Situationen den 31.12.2006 Utestående Lån ur bankens medel 310 911 Garantier 68 Finansiering ur budgetmedel 1 982 Lång-, medel- och kortfristig upplåning 246 576 Eget kapital 31 172 Balansomslutning 289 158 Årets resultat 2 566 Tecknat kapital 163 654 varav inbetalt och att inbetalas 8 183 Europeiska investeringsfonden Verksamheten under 2006 (1) Upplånade medel inom ramen för det godkända upplåningsprogrammet för 2006, som inkluderar upplåningen på 2,9 miljarder euro som genomfördes under 2005. (2) Till detta tillkommer kapitalfonderna NEOTEC och Dahlia som investerar i flera riskkapitalfonder för vilka det finns separata mekanismer där EIF bidrar med 50 miljoner euro respektive 75 miljoner euro (RCM och EIF). Avtalade transaktioner 2 728 Riskkapital (34 fonder) 688 (2) Garantier (54 transaktioner) 2 040 Situationen den 31.12.2006 Portfölj 14 910 Riskkapital (244 fonder) 3 774 (2) Garantier (188 transaktioner) 11 136 Eget kapital 694 Balansomslutning 771 Årets resultat 49 Tecknat kapital 2 000 varav inbetalt 400
E u r o p e a n I n v e s t m e n t B a n k G r o u p Verksamhetsberättelse 2006 5 EIB-gruppen EIB-gruppen: Förenklad balansräkning Per den 31 december 2006 (i tusentals euro) Annual Report 2006 Volume II Financial Report Årsredovisning 2006 TILLGÅNGAR 31.12.2006 1. Finansförvaltning, tillgodohavanden hos centralbanker, postgiro... 14 676 2. Statsskuldväxlar som är belåningsbara i centralbanker... 2 701 696 3. Fordringar på kreditinstitut a) betalbara på anfordran... 165 224 b) andra fordringar... 14 598 326 c) utlåning... 115 846 949 130 610 499 4. Utlåning till allmänheten a) utlåning... 141 866 003 b) särskilda avsättningar... - 82 417 141 783 586 5. Obligationer och andra värdepapper med fast avkastning a) från offentliga emittenter... 719 292 b) från andra emittenter... 10 572 110 11 291 402 6. Aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning... 1 671 533 7. Immateriella anläggningstillgångar... 5 131 8. Materiella anläggningstillgångar... 219 884 9. Övriga tillgångar a) övriga fordringar... 293 211 b) positiva nyanskaffningsvärden... 14 315 907 14 609 118 10. Tecknat kapital och utestående reserv, infordrat men ej betalt... 1 444 700 11. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter... 80 726 SKULDER OCH EGET KAPITAL 31.12.2006 1. Skulder till kreditinstitut a) betalbara på förfallodagen eller efter avisering... 218 967 218 967 2. Skulder representerade av emitterade värdepapper a) omsättningsbara obligationer och andra skuldebrev... 251 742 473 b) övriga... 1 090 202 252 832 675 3. Övriga skulder a) övriga skulder... 1 483 201 b) övrigt... 39 739 c) negativa nyanskaffningsvärden... 15 437 071 16 960 011 4. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 344 285 5. Avsättningar a) personalens pensionsfond... 869 174 869 174 TOTALT SKULDER 271 225 112 6. Kapital tecknat... 163 653 737 ej infordrat... -155 471 050 8 182 687 7. Koncernreserver a) reservfond... 16 365 374 b) andra reserver... 2 511 342 18 876 716 8. Avsatta medel för mekanismen för strukturerad finansiering 1 250 000 9. Avsatta medel för riskkapitaltransaktioner 1 663 824 10. Reserv för generella kreditrisker efter avsättningar 0 11. Årets resultat: före avsättningar för generella kreditrisker... 2 259 612 Avsättningar för generella kreditrisker... 975 000 Resultat att avsätta 3 234 612 TOTALT EGET KAPITAL 33 207 839 TOTALA TILLGÅNGAR 304 432 951 TOTALT SKULDER OCH EGET KAPITAL 304 432 951
EIB-gruppen 6 Verksamhetsberättelse 2006 Presidentens översikt Inför 50-årsfirandet baserade EIB sin verksamhet för 2006 på den nya strategi som bankens råd beslutade året innan. Den nya strategin innehåller tre prioriteringar och ska öka hävstångseffekten av EIB:s åtgärder. Finansieringen inom unionen sker inom sex prioriterade områden medan finansiering utanför unionen anpassas till unionens yttre politik. Under 2006 uppgick Europeiska investeringsbankens utlåning till totalt 45,8 miljarder euro. Finansieringen till de dåvarande 25 medlemsstaterna motsvarade 87 % av verksamheten och uppgick till 39,8 miljarder euro. Europeiska investeringsfonden EIB-gruppens särskilda riskkapitalorgan som tillhandahåller garantier för små och medelstora företag investerade närmare 700 miljoner euro i riskkapitalfonder och lämnade totalt 2 miljarder i garantier för små och medelstora företags låneportföljer hos banker och finansinstitut. För att finansiera verksamheten lånade EIB totalt 48 miljarder på den internationella kapitalmarknaden genom drygt 300 obligationsemissioner i 24 olika valutor. kommissionens nya strukturfonder vars belopp har höjts till hela 308 miljarder euro för perioden 2007-2013 med hjälp av EIB. Det blir därför möjligt att utnyttja delar av strukturfonderna för finansieringstekniska syften till stöd för små och medelstora företag och mikroföretag (JEREMIE) eller för social utveckling av städer (JESSICA). Det tredje initiativet (JASPERS) som finansieras av kommissionen, EIB-gruppen och EBRD erbjuder kostnadsfritt tekniskt stöd för identifiering och genomförande av infrastrukturprojekt som kan erhålla finansiering från strukturfonderna. EIB och kommissionen har också gjort gemensam sak för att främja innovation och FoU. Nya finansiella instrument möjliggör mer riskhantering och mobilisering av ytterligare offentligt eller privat kapital. Under tiden ansvarar EIF för att öka tillgången till finansiering, särskilt för små och medelstora företag samt nystartade företag, inom kommissionens ramprogram konkurrenskraft och innovation för 2007-2013. Sex prioriteringar inom unionen Ökad hävstångseffekt En ökad hävstångseffekt av bankens transaktioner åstadkoms bäst genom att samarbetet med andra offentliga eller privata institutioner ökas så att vi kan utnyttja synergierna i kombinationen av expertkunskaper och erfarenhet samt av finansiering genom anslag och lån. Eftersom Europeiska kommissionen är expert på finansiering genom anslag är den en naturlig partner till EIB. Tre nya gemensamma initiativ inleddes under 2006 för att bredda användningen av Inom Europeiska unionen är EIB-gruppens ambition att genom ett selektivt urval av projekt effe ktivt bidra till unionens målsättningar och till att ta fram medel från andra källor till sådana projekt. Målet att prioritera kvalitet snarare än kvantitet som satts upp av bankens råd förklarar den svaga nedgången i lånevolym under 2006 (39,8 miljarder euro jämfört med 42 miljarder euro under 2005). Totalt räknar EIB-gruppen med att utlåningen under 2006 stödde totala finansieringar på cirka 120 miljarder euro, varav två tredjedelar i unionens minst utvecklade områden. Med
Verksamhetsberättelse 2006 7 EIB-gruppen en mer stabil utlåningsvolym och blygsam ökning av antalet anställda fokuserar EIB-gruppen på att tillföra värde genom att koncentrera sig på mer komplexa projekt och mer innovativa finansiella produkter. På så sätt åtar sig banken att stödja investeringar i alla 27 medlemsstater, även om de nya medlemsstaterna kommer att prioriteras i relativa termer. De sex EU-prioriteringar som EIB:s utlåning är inriktad på under 2006 är: ekonomisk och social sammanhållning, stöd till innovation, transport- TEN (transeuropeiska nät), hållbar miljö, stöd till små och medelstora företag och en hållbar, konkurrenskraftig och säker energiförsörjning. Varje prioritet beskrivs enskilt och utförligt i den första delen av verksamhetsberättelsen och en fullständig förteckning över EIB:s lån finns i den statistiska rapporten som publiceras separat. Stöd till Europeiska unionens yttre politik Utanför Europeiska unionen består EIB:s bidrag i att genomföra de finansiella aspekterna av unionens stöd- och biståndspolitik gentemot partnerländerna. Dessa länder kan delas upp i tre stora kategorier: kandidatländer och potentiella kandidatländer, EU:s grannländer i söder och öster samt partnerländerna i Afrika, Västindien, Stillahavsområdet, Asien och Latinamerika. I vart och ett av dessa spelar EIB en roll, vilket förklaras i motsvarande avsnitt i verksamhetsberättelsen. en ökning med mer än en tredjedel jämfört med tidigare mandat. Huvudmålsättningarna för dessa mandat är att förbereda för anslutning av framtida medlemsstater och stödja unionens grannskapspolitik. Nya mandat för AVS-länderna kommer att träda i kraft 2008. Gott styrelseskick Nya initiativ och nya finansiella produkter i Europeiska unionen, nya mandat utanför EU hela utvecklingen visar att efter 49 års verksamhet är EIB fortfarande ett modernt och dynamiskt finansinstitut. Även när det gäller styrelseskick ansluter sig banken till bästa internationella praxis. De senaste åren har en rad åtgärder genomförts för att förbättra de olika kontrollfunktionerna, öka insynen och utveckla förbindelserna med det civila samhället. Bankens ansvar har blivit ett kontinuerligt inslag och särskilt inom detta område kan vi se fram emot ytterligare förbättringar. Den andra delen av verksamhetsberättelsen handlar om företagsledning, och det gör även bankens rapport om företagsansvar som bör läsas tillsammans med den här rapporten av alla som är intresserade av den aspekten på bankens verksamhet. Philippe Maystadt Europeiska investeringsbanksgruppens president I december 2006 bekräftade Europeiska rådet att man fäster stor betydelse vid EIB:s verksamhet utanför EU genom att ge banken nya externa mandat om totalt 27,8 euro under perioden 2007-2013,
EIB-gruppen 8 Verksamhetsberättelse 2006 Bankens verksamhetsplan för perioden 2007-2009 Den nya strategiska inriktning som inleddes 2005 är grunden för Europeiska investeringsbankens affärsplan. Den nya strategin innebär att banken är villig att satsa på projekt där det finns möjligheter till stora mervärden även när riskerna är höga. Den detaljerade verksamhetsplanen återfinns i ett dokument som är tillgängligt för allmänheten och omfattar de tre åren 2007-2009. Den innehåller sex prioriterade områden inom Europeiska unionen: Ekonomisk och social sammanhållning i den utvidgade unionen, stöd till innovation, utveckling av transeuropeiska nät och accessnät, en hållbar miljö, stöd till små och medelstora företag samt hållbar, konkurrenskraftig och säker energi. En kombination av EU:s och EIB:s resurser och expertkunskaper Prioriteringarna för utlåning inom Europa har anpassats för att återspegla utvecklingen av Europeiska unionens politik enligt budgetplanen för 2007-2013 och innehåller nya mekanismer för gemensam finansiering från EU:s budgetmedel och EIB:s lån, samt nya initiativ som innefattar banken, kommissionen och medlemsstaterna. Ett antal nya operativa initiativ har ingåtts under 2006 som kommer att få stor inverkan på bankens verksamhet under de kommande åren som långivare, rådgivare och förvaltare av EU:s medel och program. Tre initiativ, de tre J:na JASPERS, JEREMIE och JESSICA har inletts under 2006. Vart och ett av dem utnyttjar på olika sätt synergierna i att kombinera expertkunskaper samt bidrags- och lånefinansiering, och vart och ett av dem bidrar till att ytterligare förbättra kvaliteten på och effektiviteten i EIB:s erbjudande till sina kunder. JASPERS (Joint Assistance to Support Projects in the European Regions Gemensamt stöd till projekt i de europeiska regionerna) är ett program för tekniskt stöd som huvudsakligen är inriktat på att identifiera och förbereda stora projekt som kan finansieras från strukturfonderna. Ett starkt team som leds från bankens huvudkontor i Luxemburg, men som även finns på plats regionalt med experter i regionala centrum i Warszawa, Wien och Bukarest, kommer att hjälpa de tolv nya medlemsstaterna att förbereda projekt av hög kvalitet så att de kan dra största möjliga nytta av de omfattande bidragen från strukturoch sammanhållningsfonderna som är tillgängliga under perioden 2007-2013. Personal från EIB och EBRD kommer utöver inhyrda experter som betalas av Europeiska kommissionen att ge råd, sköta samordning, utveckla och revidera projektstrukturer, undanröja flaskhalsar, fylla ut luckor och identifiera problem. Arbetet med att förbereda projekten har redan inletts med verksamhet motsvarande över 25 miljarder euro i investeringar. JEREMIE (Joint European Resources for Micro to Medium Enterprises Gemensamma europeiska resurser för mikroföretag till medelstora företag) är ett gemensamt initiativ från EIB-gruppen och Europeiska kommissionen för att förbättra tillgången till finansiering för småföretag och som omfattar både nystartade företag och mikrokrediter. Tack vare JEREMIE-initiativet kan medlemsstaterna och regionerna använda delar av sina strukturfonder för att få en uppsättning finansiella instrument som är särskilt utformade för att stödja mikroföretag och småföretag. Medlen förvaltas av Europeiska investeringsfonden, som kompletteras och förstärks av banken och andra långivare och görs tillgängliga för institutioner som är aktiva inom områden som riskkapital, finansiering till små och medelstora företag och mikrofinansiering.
Verksamhetsberättelse 2006 9 EIB-gruppen Bankens verksamhetsplan för perioden 2007-2009 JESSICA (Joint European Support for Sustainable Investment in City Areas Gemensamt europeiskt stöd till hållbara investeringar i stadsområden) är ett policyinitiativ från Europeiska kommissionen, som stöds av EIB och där Europarådets utvecklingsbank är delaktig. JESSICA utnyttjar finansieringstekniska mekanismer för att stödja investeringar i hållbar stadsförnyelse inom ramen för EU:s regionalpolitik. Medlemsstaterna kan investera delar av sitt stöd ur strukturfonderna i stadsutvecklingsfonder som fokuserar på program för städerna som genererar intäkter. Banken antas få en viktig roll eftersom den kan medfinansiera dessa program eller till och med utses av medlemsstaternas myndigheter som förvaltare av JESSICA:s medel. Riskdelning främjar bankens nya strategi Två nya finansieringsinstrument kombinerar EU:s budgetmedel och EIB:s lånefinansiering. Finansieringsinstrumentet med riskdelning är huvudsakligen inriktat på den privata sektorns investeringar i forskning, utveckling och innovation. Det kommer att kombinera EU:s budgetmedel och EIB:s reserverade medel för kreditrisker för lån till projekt och initiativtagare som är högrisk, dvs. ligger under investment grade, men som stimulerar tekniska investeringar som är avgörande för den europeiska ekonomin. På liknande sätt utnyttjar instrumentet för lånegarantier till projekt inom transeuropeiska transportnät EU:s budgetmedel och EIB:s reserver för att kunna ge garantier för intäktsrisker under en begränsad period efter att transeuropeiska nät har avslutats, i de fall där trafiken byggs upp sakta. Dessa nya EU-EIB-instrument är ett komplement till andra nya produkter som utvecklats i samarbete med den kommersiella banksektorn. Högprioriterad energi Energi har blivit en nyckelfråga på Europeiska unionens politiska dagordning och för banken som har gjort energin till en av sina prioriterade målsättningar i gruppens verksamhetsplan för 2007-2009. EIB:s utlåning inom energisektorn är inte något nytt, men genom att göra verksamheten till en prioriterad målsättning innebär det en ökad tilldelning av personal på hög nivå och ekonomiska resurser. Den nya prioriterade målsättningen har fått beteckningen Hållbar, konkurrenskraftig och säker energi där alla tre beståndsdelar är lika viktiga. I linje med EU:s politiska riktlinjer har fem områden fastställts för EIB:s utlåning: förnybar energi, energieffektivitet, forskning, utveckling och innovation inom energi, säkerhet och diversifiering av inhemsk produktion (inbegripet transeuropeiska
EIB-gruppen 10 Verksamhetsberättelse 2006 Bankens verksamhetsplan för perioden 2007-2009 energinät) och externa leveranser (innefattar även gasledningar och LNG-terminaler). Verksamhetsplanen för 2007-2009 innehåller också kvantifierbara målsättningar: den omfattar 4 miljarder euro i tecknade lån per år för alla fem områden tillsammans, både inom och utanför EU. Ett delmål är att låna ut 600-800 miljoner euro per år till projekt för förnybar energi varav 50 % till elproduktion där tekniker för förnybar energi används. Beviljade finansieringar, tecknade avtal och utbetalningar (2002-2006) (miljarder) 60 50 40 30 Prioriteringar utanför EU Utanför Europeiska unionen kommer EIB att verka inom ramen för en rad nya mandat under de närmaste åren. De tillgängliga medlen har ökat och enligt de nya mandaten kan EIB låna ut upp till 27,8 miljarder euro under perioden 2007-2013, jämfört med 20,7 miljarder euro enligt mandaten för 2000-2006. 2002 2003 2004 2005 2006 Utbetalningar Tecknade avtal Beviljade finansieringar 20 10 0 1 För ytterligare information om EIB:s verksamhet enligt mandat i länderna utanför EU se motsvarande avsnitt i verksamhetsberättelsen. För föranslutningsländerna planeras lån på upp till 8,7 miljarder euro. De aktuella länderna är anslutnings- och kandidatländerna Kroatien, Turkiet och f.d. Jugoslaviska republiken Makedonien, liksom de potentiella kandidatländerna Albanien, Bosnien- Hercegovina, Montenegro, Serbien och Kosovo. Det tidigare föranslutningsmandatet omfattade 10,2 miljarder euro, men gällde utlåning i EU:s tolv nya medlemsstater. EIB:s utlåning i länderna som gränsar till Europa i söder och öster beror på den europeiska grannskapspolitiken. EU:s prioritering av grannländerna framgår av att 12,4 miljarder euro är tillgängliga för dessa länder under perioden 2007-2013, vilket gör det till det största mandatet utanför unionen någonsin. Mandatet gör att EIB kan infria de höga förväntningarna i partnerländerna i Medelhavsområdet (8,7 miljarder euro, jämfört med 4,6 miljarder euro under 2000-2006, utlåning i Turkiet ej medräknat) och samtidigt inleda verksamhet österut (Ryssland, Ukraina, Moldavien samt Armenien, Azerbajdzjan och Georgien). I Asien och Latinamerika kommer EIB att låna ut upp till 3,8 miljarder euro under perioden 2007-2013. För Sydafrika finns 900 miljoner euro tillgängliga vilket är en ökning från 825 miljoner euro. Länderna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet omfattas av Cotonouavtalet som slöts år 2000 för en 20-årsperiod. EIB:s utlåningsvolym fastställs i på varandra följande finansprotokoll. Enligt det nuvarande protokollet finns 2 miljarder euro tillgängliga inom investeringsanslaget, som är en självfinansierande fond som finansieras genom bidrag från medlemsstaterna via Europeiska utvecklingsfonden och ytterligare 1,7 miljarder euro ur bankens egna medel. Under 2008 kommer investeringsanslaget att tillföras ytterligare 1,1 miljarder euro medan 2 miljarder euro blir tillgängliga för utlåning ur egna medel. Till detta kommer 400 miljoner euro i räntesubventioner och tekniskt stöd 1.
Verksamhetsberättelse 2006 11 EIB-gruppen Bankens verksamhetsplan för perioden 2007-2009 Hållbarhet och god förvaltning Inom bankens hela verksamhet kommer en hållbar utveckling även fortsättningsvis att vara ett grundkrav både inom och utanför Europeiska unionen. Tre målsättningar är normalt kopplade till en hållbar utveckling: miljöskydd, social rättvisa och sammanhållning samt ekonomiskt välstånd. Dessa tre målsättningar bekräftades på nytt av Europeiska rådet i juni 2006 när EU:s reviderade strategi för en hållbar utveckling antogs. Mot denna bakgrund förfinar EIB sina metoder för att identifiera, utvärdera och övervaka projekt för att garantera att hållbarheten beaktas tillräckligt och konsekvent när ett projekts mervärde bedöms. Banken kommer att fortsätta att bygga upp sin kapacitet inom hållbar utveckling och informera både intressenter och allmänheten. EIB ser för närvarande också över sitt uttalande om hållbar utveckling på webbplatsen. EIB:s styrelse godkänner årligen bankens verksamhetsplan för de kommande tre åren
EIB-gruppen 12 Verksamhetsberättelse 2006 EIB-gruppens verksamhet 2006
Verksamhetsberättelse 2006 13 EIB-gruppen Balanserad utveckling av Europeiska unionen Europeiska investeringsbanken har alltid varit en bank för regionerna och de stödområden som också erhåller bidrag från strukturfonderna. Mer än två tredjedelar av EIB:s utlåning under 2006 gick till Europeiska unionens fattigaste delar 2. Sedan 2004 har anslutningen av 12 nya medlemsstater inneburit att avsevärt fler och större andel av Europas medborgare lever i EU:s fattigaste delar. Dessa delar av EU står också i fokus för EU:s sammanhållningspolitik för programperioden 2007-2013. Den totala utlåningen till regionerna låg på hela 26,7 miljarder euro i EU:s 25 medlemsstater under 2006, vilket är 67 % av den totala utlåningen. Om de 739 miljoner euro som avsatts för projekt i Bulgarien och Rumänien räknas med uppgick den totala utlåningen i regionerna till 27,5 miljarder euro i EU:s 27 medlemsstater. 2 Regioner med en BNP per capita som är lägre än 75 % av EU:s genomsnitt och regioner med strukturella svårigheter. Gemensamma målsättningar och sektorer Bankens utlåning i de fattigaste regionerna under 2006 var störst inom transport och telekommunikationer (43 %), energi (14 %) samt vatten, sanitär utrustning och avfall (18 %). Inom transportsektorn lånade EIB ut 320 miljoner euro för uppförande av avsnitt av motorvägen M3/M35. Motorvägen är en del av det transeuropeiska nätet och förbinder den ungerska huvudstaden Budapest med mindre utvecklade regioner i östra Ungern. Med tanke på utvecklingen av Ungerns östra delar och deras integration i Europeiska unionen är det mycket viktigt att motorvägsarbetet slutförs. Trafiken har ökat sedan Ungern blev medlem i EU och investeringarna kommer också att öka transportsäkerheten. Inom industrin och tjänstesektorn lånade EIB ut 25 miljoner euro till den estniska banken Hansapank för att finansiera investeringar som genomförs av medelstora företag med upp till 3 000 anställda i de baltiska staterna. Hansapank kommer själv att använda EIB:s medel i Estland medan fördelningen i Lettland och Litauen sker genom bankens dotterbolag. EIB:s målsättning är att förbättra tillgången till medel- och långfristig finansiering för företagen. I de baltiska staterna är banklån fortfarande en viktig finansieringskälla för företagen eftersom nyemission eller utfärdande av obligationslån ofta inte är ett alternativ. I skotska högländerna lånade EIB ut 60 miljoner brittiska pund till investeringar för att bygga och 2002 2003 Regional utveckling i EU Individuella lån 2006 20,2 mrd euro 2004 2005 2006 Mål 1 Mål 2 Flera regioner (miljoner) 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0
EIB-gruppen 14 Verksamhetsberättelse 2006 Balanserad utveckling av Europeiska unionen Regional utveckling i EU Sektorvis fördelning av lån (2006) 3 Kallades tidigare globala lån. underhålla skolor. Projektet inom Highland Council Education Service är utformat som ett partnerskap mellan offentlig och privat sektor och innefattar tio skolor: tre mellan- och högstadieskolor, fem nya lågstadieskolor (varav en där undervisning sker på gaeliska), en kombinerad skola med låg-, mellanoch högstadium samt en ny skola för barn med särskilda behov. Projektet ska bidra till att förbättra undervisningsmiljön, genom att även erbjuda livslångt lärande till en större grupp i samhället. Med tiden kommer projektet att ge ett betydande bidrag till regionens ekonomiska tillväxt och utveckling. Många av projekten i regionerna stöder även andra prioriterade målsättningar. Under 2006 gick 59 % av den direkta utlåningen för att stödja Lissabonagendan till stödområden. Det gjorde även 65 % av utlåningen avsedd att förbättra den naturliga miljön och stadsmiljön samt 73 % av utlåningen till transeuropeiska nät och stora europeiska nät, inklusive energinät. Bulgarien och Rumänien Totalt Belopp % Kommunikation 8 760 44 Energi 2 857 14 Hälsa, utbildning 2 436 12 Vatten, sanitär utrustning, avfall 2 115 10 Stadsförnyelse 1 446 7 Industri 1 438 7 Övriga tjänster 1 169 6 Totalt individuella lån 20 220 100 Kreditramar 3 6 500 Bulgarien och Rumänien blev medlemmar i EU den 1 januari 2007. EIB har finansierat projekt i dessa två länder sedan 1990, motsvarande totalt 1,3 miljarder euro i Bulgarien och 4,9 miljarder euro i Rumänien i slutet av 2006. EIB:s utlåning omfattade samtliga av ländernas viktiga ekonomiska sektorer och innebar stöd till de investeringar som krävdes för att landet skulle kunna uppfylla EU:s anslutningskriterier och mer allmänt för att underlätta framtida integration i EU. När nu Bulgarien och Rumänien blivit medlemmar i EU kan de utnyttja bankens finansiering fullt ut. De stödramar som EIB och de aktuella länderna kommit överens om under 2006 ger en indikation på den förväntade verksamhetsnivån i de två nya medlemsstaterna. Eftersom finansieringen bygger på specifika projektförslag innebär avtalen att EIB:s lån till ländernas investeringsprogram för perioden 2007-2013 kan uppgå till omkring 500-700 miljoner euro årligen i Bulgarien och 1 miljard euro i Rumänien. Samarbetet mellan de berörda länderna och EIB är inriktat på mekanismer för medfinansiering med EU:s strukturfonder, de tre J:na (JASPERS, JEREMIE och JESSICA) och på att stödja regeringar och privata samarbetspartner i att strukturera och genomföra projekt som är ett samarbete mellan privata och offentliga aktörer. Utlåning från strukturprogrammen Med början 2001 har banken undertecknat ett antal ramlån som stöder de operativa programmen under 2000-2006 och som medfinansieras av strukturfonderna i medlemsstaterna. Ramlånen finansierar flera slags åtgärder som vanligtvis genomförs av den offentliga sektorn och ingår i ett investeringsprogram, ofta för infrastrukturprojekt. Målsättningen för denna s.k. strukturutlåning är att stödja strukturfondernas program. Strukturutlåningsprogrammen tillämpades inledningsvis i de fattigaste regionerna i Spanien och Italien men de används nu också i Tyskland, Tjeckien, Cypern, Ungern, Lettland, Polen, Slovakien och Slovenien och de beviljade beloppen uppgår till totalt mer än 3,5 miljarder euro.
Verksamhetsberättelse 2006 15 EIB-gruppen Balanserad utveckling av Europeiska unionen JASPERS: tekniskt stöd till projektförberedelse Under 2006 samarbetade Europeiska kommissionen med EIB och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling och inrättade JASPERS (Gemensamt stöd till projekt i de europeiska regionerna) för att förbättra förberedelserna av projekt som föreslås få bidragsfinansiering från EU:s strukturfonder och för att hjälpa medlemsstaterna att använda bidragen från unionen snabbare och effektivare. Totalt kommer 308 miljarder euro i stöd att vara tillgängliga för regionerna under 2007-2013. EIB träffar regionerna i Bryssel Stödet från JASPERS är kostnadsfritt för mottagarna. Tjänsterna är tillgängliga för att förbereda projekt av hög kvalitet i alla EU:s medlemsstater som omfattas av konvergensmålet, men med inriktning på stora projekt och projekt i de tolv nyaste medlemsstaterna. Projektförberedelserna är tillgängliga för infrastrukturprojekt som syftar till att modernisera transportnät, miljöprojekt och investeringar för att förbättra energieffektivitet och användning av förnybar energi. JASPERS stöder även förbättringen av intermodala transportsystem och stadstransporter. JASPERS genomförs av en grupp bestående av ca 20 experter plus stödpersonal från EIB och EBRD. Man räknar med att ha anställt ytterligare 32 nya ingenjörer och ekonomer med ekonomiskt stöd från kommissionen före sommaren 2007. Gruppen är placerad vid EIB:s huvudkontor i Luxemburg och tre regionala kontor i Warszawa, Wien och Bukarest. I slutet av 2006 deltog gruppen redan i över 100 investeringsprojekt och -program med en total investeringskostnad på 25 miljarder euro. I och med JASPERS, JEREMIE och JESSICA-initiativen kommer samarbetet mellan banken och strukturfonderna att utvecklas ytterligare. Skarpare fokus För struktur- och sammanhållningsfondernas programperiod 2007-2013 har tre målsättningar valts ut: Konvergens: stimulera tillväxten för att åstadkomma konvergens i unionens fattigaste regioner. Regional konkurrenskraft och sysselsättning: föregripa ekonomiska förändringar utanför konvergensregionerna genom att öka konkurrenskraften och stödet för att skapa fler och bättre arbetstillfällen.
EIB-gruppen 16 Verksamhetsberättelse 2006 Balanserad utveckling av Europeiska unionen Europeiskt territoriellt samarbete: gränsöverskridande, transnationellt och interregionalt samarbete för att ytterligare utveckla EU:s integration. I denna förnyade sammanhållningspolitik erhåller konvergensmålet det största stödet från struktur- och sammanhållningsfonderna, medan den regionala konkurrenskraften och målsättningen för sysselsättningen huvudsakligen bygger på Lissabonagendan. EIB:s konvergensutlåning kommer att omfatta de utvalda konvergensregionerna, liksom regioner som fasas in respektive ut, totalt 113 regioner i EU:s 27 medlemsstater med en befolkning på 190 miljoner. Med en uppskattad utlåning på 40 % av den totala årliga utlåningen under de kommande åren kommer konvergensmålet att vara ett av bankens viktigaste mål. För att återspegla den nya EU-ramen kommer banken att ersätta sitt traditionella mål social och ekonomisk sammanhållning (som tidigare benämndes regional utveckling ) med konvergensmålet under 2007. Utanför konvergensregionerna kvarstår EU:s politiska mål, som stöds av EIB, att stödja innovation, miljöskydd, transeuropeiska nät, hållbar, konkurrenskraftig och säker energi samt stöd till små och medelstora företag.
Verksamhetsberättelse 2006 17 EIB-gruppen Stöd till innovation I och med att Lissabonagendan inrättades år 2000 satte Europeiska unionen det strategiska målet att upprätta en konkurrenskraftig, innovativ och kunskapsbaserad europeisk ekonomi som kan åstadkomma en hållbar tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och större social sammanhållning. EIB-gruppen introducerade år 2000 Innovation 2010-initiativet som ett lånefönster för att finansiera investeringar som stöder Lissabonagendan. Sedan dess har EIB lånat ut 45,7 miljarder euro inom initiativet. Under 2006 uppgick utlåningen till innovation i EU till 10,4 miljarder euro, vilket är samma nivå som föregående år, och det är därför högst troligt att bankens målsättning på 50 miljarder euro i tecknade lån under detta årtionde kommer att överskridas. Sedan 2000 har cirka 70 % av de investeringar som erhållit stöd varit belägna i EU:s fattigaste delar. Under 2006 uppgick innovationsprojekten i de fattigaste regionerna till 5,6 miljarder euro eller 59 % av EIB:s utlåning till innovation (2005: 8,8 miljarder euro eller 84 %). Genom finansiering av innovation i stödområden bidrar man till att överföra kunskap till de regioner som släpar efter och kompenserar på så sätt för tendensen att sådana investeringar i första hand hamnar i de rikaste regionerna. EIB kombinerar på detta sätt Lissabonagendan med en annan av sina prioriteringar, nämligen social sammanhållning och konvergens. Tre breda sektorer Innovation 2010-initiativet beredde vägen för teknisk modernisering och för att anpassa humankapitalet till en europeisk ekonomi enligt Lissabonagendan. Initiativet är inriktat på tre investeringsområden: Forskning, utveckling och innovation den privata och offentliga sektorns investeringar i forskning, utveckling av spetsforskningscentrum och akademiska forskningscentrum, liksom investeringar på ett senare stadium (produkter och processer) inom den privata sektorn. Utbildning och yrkesutbildning: stöd till universitetsutbildning genom förbättrad tillgång till utbildning och livslångt lärande, integration av forskning i projekt för högre utbildning, modernisering av tillhörande IT-infrastruktur samt digitala kunskaper och e-lärande. Spridning av teknik och utveckling av informations- och kommunikationsteknik inbegripet installation av fasta och mobila bredbandsnät och accessteknik, inrättande av nät inom ett antal sektorer (hälsovård och transport) och utveckling av plattformar för elektronisk handel. EIB:s dotterbolag Europeiska investeringsfonden spelar också en roll när det gäller att genomföra Lissabonstrategin genom att investera i riskkapitalfonder som ger små och medelstora företag tillgång till eget kapital. Under 2006 tecknade fonden riskkapitalavtal motsvarande 688 miljoner euro, vilket innebar att de totala åtagandena uppgick till 3,8 miljarder euro i slutet av året. Dessa investerades i 244 olika fonder. Forskning, utveckling och innovation Forskning, utveckling och innovation har varit det viktigaste verksamhetsområdet under de senaste åren och motsvarade 6,7 miljarder euro i lån under 2006, varav hälften användes till investeringar i Tyskland. Cirka 1,9 miljarder euro gick till Tysklands
EIB-gruppen 18 Verksamhetsberättelse 2006 Stöd till innovation bilindustri. Projekt inom detta område är mycket intressanta för banken eftersom de inte bara bidrar till att utveckla EU:s ledande spetsteknik utan också ofta stöder andra policymål inom EU, exempelvis energieffektivitet och minskade koldioxidutsläpp. EIB finansierar forskning, utveckling och innovation inom både den privata och offentliga sektorn. I Polen lånade EIB exempelvis ut 500 miljoner euro via finansministeriet för att finansiera delar av 2006 års budgetutgifter för kapitalinvesteringar i vetenskaplig och teknisk infrastruktur och utrustning, löpande lönekostnader för forskare anställda av den polska vetenskapsakademin och statliga forskningsuniversitet, godkända offentliga universitet, tekniska högskolor och liknande institutioner, samt forskningsbidrag till forskare. I motsats till det allmänna mönstret i EU:s 25 medlemsstater är staten fortfarande den som investerar mest i forskning och utveckling i Polen och näringslivets FoU-utgifter har minskat under de senaste åren i förhållande till de totala FoU-utgifterna. Utländska företag har placerat tillverkningsanläggningar i Polen men deras FoU tenderar att finnas kvar i moderbolaget utomlands. EIB-lånet är avsett att stödja landet när det gäller att vända den negativa trenden för FoU-utgifter genom att stabilisera och successivt öka de offentliga FoU-investeringarna i ett försök att öka den privata sektorns investeringar genom att förbättra den allmänna infrastrukturen för forskning. I Spanien finansierade banken utbyggnaden av Parc Cientific de Barcelona (PCB), som är en vetenskapspark på universitetsområdet vid Universitat de Barcelona. Projektets målsättning är att erbjuda ytterligare lokaler som passar för biomedicinska företag och forskningsinstitut inom biovetenskap. Parken hyser forskargrupper från både den offentliga och den privata sektorn och erbjuder ett brett spektrum av teknisk infrastruktur. Universiteten i Mainz, Kaiserslautern, Tübingen och Freiburg, som alla är forskningsuniversitet på högsta nivå i Tyskland, har erhållit närmare 900 miljoner euro för att i första hand investera i grundforskning och moderna forskningsanläggningar. Utbildning och yrkesutbildning EIB lånade ut över 1,9 miljarder euro till en rad investeringar i humankapital, alltifrån byggnation eller renovering av skol- och universitetsbyggnader till själva utbildningsprogrammen. Vid Venedigs universitet finansierade banken exempelvis moderni-
Verksamhetsberättelse 2006 19 EIB-gruppen Stöd till innovation (miljoner) 25 000 Tecknade avtal: Innovation 2010-initiativet (2000-2006) 23 023 Finansiering av innovation 2000-2006 20 000 15 000 10 000 10 349 11 590 5 000 0 IKT Utbildning FoU Antal projekt Oslo Stockholm 1 8 10 Helsinki St Petersburg Tallinn 1 2 4 8 Belfast 2 1 Dublin Cork Edinburgh 5 14 8 Amsterdam 3 4 1 6 København Hamburg Berlin 2 2 4 Warszawa 1 Riga 1 1 Vilnius Minsk Moskva GUYANA London Bruxelles 7 17 46 2 1 1 1 Frankfurt Luxembourg Paris München 9 7 9 1 Lyon Milano 7 10 12 Praha 2 1 3 1 Wien Bratislava Budapest 2 5 10 Ljubljana 2 1 2 Zagreb 3 Sarajevo Belgrade 2 Bucuresti Kishinev Kiyev Odessa Niksic ^ 2 Sofia Porto 3 18 Madrid 10 12 Barcelona Roma Skopje 1 Tiranë Istanbul Ankara Lisboa 1 1 4 2 1 1 3 Athinai Islas Canarias Nicosia 1 2
EIB-gruppen 20 Verksamhetsberättelse 2006 Stöd till innovation seringen av undervisningslokalerna med ett lån på 25 miljoner euro. Venedigs universitet är välkänt när det gäller vissa ämnen inom humaniora. Institutionerna för ekonomi, utländska språk, litteratur och filosofi betraktas som de viktigaste institutionerna i Italien. Av en tillfällighet kommer projektet även att bidra till att bevara världsarvet i Venedig eftersom ett antal historiska byggnader och områden kommer att renoveras och förnyas. Vid de tyska universiteten finansierade EIB grundforskning. I samma land har banken även ordnat en kreditlimit på 200 miljoner euro för KfW för att finansiera mikrokreditdelen av den tyska statens yrkesutbildnings- och företagarprogram för kvalificerade arbetare, som genomförs av KfW. Målsättningen är att bygga upp kunskap och skicklighet särskilt när det gäller företagsledning, redovisning, juridik och högre yrkesmässiga kunskaper så att deltagarna antingen kan starta egen verksamhet som entreprenörer eller få en tjänst med större ansvar inom sitt område. Programmet är en del av Tysklands utbildningssystem som stöder människor i icke-akademiskt livslångt lärande. Det spelar en viktig roll när det gäller att tillhandahålla högt kvalificerad arbetskraft i hela produktions- och tjänstekedjan, och möjliggör arbetskraftens flexibilitet och så småningom ytterligare innovation. Hälsovårdssektorn är ibland kopplad till utbildning och undervisning och den spelar också självfallet en viktig roll när det gäller humankapitalet. EIB har därför finansierat modernisering och renovering av sjukhus, exempelvis Arras-sjukhuset i Pas-de-Calais och sjukhus i Marseille och Nice i Frankrike, Rotterdams universitetssjukhus i Nederländerna samt Royal London Hospital och Barts Hospital i Storbritannien. Nätverk för informations- och kommunikationsteknik Investeringar i dessa nätverk främjades av EIB:s lån som totalt uppgick till mer än 1,3 miljarder euro. Nätverken är avgörande för innovationsspridning och gemensamt utnyttjande av data och installation av nätverk för bredbandsåtkomst är en viktig del. Banken lånade ut 160 miljoner euro till Telecom Italia för investeringar i bredband i Frankrike. Projektet är en del av initiativtagarens strategi för att utveckla konkurrenskraftiga projekt inom utvalda nya marknader i Tyskland, Nederländerna och Frankrike. I Prag finansierade banken ett nytt centrum för informationstjänster för Deutsche Post, som ska sköta företagets hantering av paket, expressförsändelser, brev och logistik. Det nya centrumet blir en gemensam IT-plattform för Deutsche Post World Net. Företagets tjänster bygger till stor del på en konkurrenskraftig och effektiv processteknik, och effektivitetsvinster görs genom att ledande spetsteknik införs. Audiovisuella projekt är också en del av bankens utlåning inom området informations- och kommunikationsteknik. EIB:s stöd syftar till att stärka industrins internationella konkurrenskraft. Normalt är utlåningen till den audiovisuella sektorn inriktad på krediter för riskdelning som utformas tillsammans med specialiserade finansinstitut. Under 2006 lånade EIB också ut 75 miljoner euro till BBC Worldwide för investeringar i ett nytt audiovisuellt innehåll för BBC under perioden 2006-2008. De nya produktionerna kommer huvudsakligen att vara dokumentärer, naturhistoria och underhållningsprogram. Låneprodukter med riskdelning Innovationssektorn är speciell genom att den ofta arbetar med den senaste tekniken och stakar ut nya vägar. Investeringarna kan därför ofta inte stödjas av standardlån utan kräver också finansieringsprodukter med riskdelning. EIB har därför inrättat en strukturerad finansieringsfacilitet för att kunna stödja prioriterade
Verksamhetsberättelse 2006 21 EIB-gruppen Stöd till innovation Kvantifierade resultat (miljarder) 2006 2005 2000-2006 Forskning, utveckling och innovation 6,7 6,2 23,0 Utbildning/ yrkesutbildning 1,9 2,3 11,1 Informations- och kommunikationsnätverk 1,3 1,9 9,9 Totalt i2i i EU 10,4 10,7 44,8 4 4 Innefattar 300 miljoner euro till CERN-laboratorierna i Schweiz. projekt och initiativtagare som är högrisk, dvs. under investment grade, genom att avsätta en del av bankens överskott för att täcka den högre kreditrisken. Faciliteten är inte enbart avsedd för innovation utan kan även användas inom andra sektorer. Under 2006 godkände bankens råd en ökning av avsättningen från 750 miljoner euro till 1 250 miljoner euro och beslutade även om ett totalt tak för framtida kapitaltillskott för den strukturerade finansieringsfaciliteten på 3 750 miljoner euro. Delar av den strukturerade finansieringsfaciliteten kommer att utnyttjas för ett nytt riskdelningsprogram där Europeiska kommissionen kommer att delta: finansieringsinstrumentet med riskdelning. Kommissionen bidrar med en del av de medel som finns tillgängliga inom det sjunde ramprogrammet för forskning till avsättningen för kreditrisker. Från och med 2007 kommer finansieringsinstrumentet med riskdelning att förbättra tillgången till skuldfinansiering för privata företag och offentliga organisationer genom att erbjuda ytterligare finansiella produkter, exempelvis villkorliga lån eller förlagslån, mezzaninfinansiering, derivat och indirekta instrument samt instrument för eget kapital. Finansieringen med riskdelning är resursintensiv när det gäller personal, men den tillför mervärde och passar utmärkt för att Lissabonagendan ska göra framsteg.
EIB-gruppen 22 Verksamhetsberättelse 2006 Miljömässig hållbarhet EIB:s verksamhet inom ramen för miljömässig hållbarhet omfattar alla typer av miljöhänsyn, inkluderande klimatförändringar, skydd av natur och djurliv, hälsa, naturresurser och avfallshantering samt en förbättrad livskvalitet i stadsmiljöer. Direkta lån till investeringsprojekt på miljöområdet uppgick till totalt 10,9 miljarder euro under 2006, och stod för 24 % av den totala utlåningen. Miljöinvesteringar kan också finansieras genom kreditramar. Dexia Crediop i Italien erhöll en kreditram på 50 miljoner euro, som är avsedd enbart för små miljöinvesteringsprojekt, medan i Tyskland beviljades Helaba (Landesbank Hessen-Thüringen) Miljö per kategori Individuella lån 2006 (miljoner euro) Totalt Klimatförändringar 2 158,7 Miljö och hälsa 2 334,5 Stadsmiljö 4 058,1 Natur, biologisk mångfald och naturresurser 473,8 Naturresurser och avfallshantering 624,4 Totalt indivduella lån 9 650,0 Miljö per kategori Individuella lån 2002-2006: 52,9 mrd euro 15 000 12 000 (miljoner) en kreditram på 151 miljoner euro och BayernLB en kreditram på 300 miljoner euro för finansieringen av småskaliga projekt inom innovation, miljö och sjukvård. 9 000 6 000 3 000 0 2002 2003 2004 2005 2006 Klimatförändringar Miljö och hälsa Stadsmiljö Natur, biologisk mångfald och naturresurser Naturresurser och avfallshantering Bekämpa klimatförändringar Med ökade bevis under 2006 på hur snabbt klimatförändringar sker och hur allvarliga de är, fortsatte klimatförändringsfrågor att dominera dagordningen för miljöförbättringar. Vägledd av Kyotoprotokollet, som har som mål att minska växthusgaser med 8 % jämfört med 1990 års nivåer under perioden 2008-2012, gjordes en särskild insats genom utlåningen av 2,3 miljarder euro för investeringar i förnybar energi och energieffektivitet. I exempelvis Spanien finansierade ett EIB-lån på 70 miljoner euro investeringen i det första
Verksamhetsberättelse 2006 23 EIB-gruppen Miljömässig hållbarhet storskaliga kommersiella solkraftverket i Europeiska unionen, som är beläget i en bred dalgång norr om Sierra Nevada. Det ligger cirka 60 km från staden Granada, som är en ideal plats tack vare dess höga strålningsnivåer. Kraftverket Andasol kommer också att testa ett nytt högtemperatursystem för termisk lagring som ökar den dagliga elproduktionen till över 12 timmar under vintern och upp till 20 timmar under sommaren. Solkraftverket kommer att ersätta kraftverk baserade på fossila bränslen och på så sätt hjälpa till att minska klimatförändringar. Kraftverket förväntas ha EIB:s fotavtryck EIB:s utlåningsverksamhet har en inverkan på livskvalitén, men så har också bankens egen existens: dess kontor och människorna som arbetar i dem. Detta utgör bankens fotavtryck på miljön. EIB arbetar kontinuerligt på att förbättra miljöprestandan för sina byggnader och underhållet av sina kontor. De huvudsakliga områdena för åtgärder är förbättring av energieffektivitet, insamling och återvinning av avfall samt en gradvis introduktion av en upphandling som tar hänsyn till miljön, vilket ingår som del i ett integrerat miljöledningssystem. Bankens nya byggnad, som för närvarande byggs intill dess huvudkontor i Luxemburg, har givit en möjlighet att integrera miljökrav redan från början. Målet är att minimera den negativa miljöpåverkan av byggnationen och driften av kontorsfastigheten, samtidigt som en god arbetsmiljö befrämjas för att säkerställa de anställdas välbefinnande. De nya byggnadernas miljöpåverkan har beaktats från allra första planläggning. En av frågorna gällde en rationell energianvändning. De valda teknikerna kommer att hjälpa till att minska energikonsumtionen med mer än 50 % jämfört med normala kontorsfastigheter. Den nya EIB-byggnaden, som skall vara färdig i början av 2008, är den första byggnaden på europeiska fastlandet att certifieras i enlighet med miljökonsekvensanalysen från organisationen Building Research Establishment, som klassificerade byggnaden mycket bra för dess design.
EIB-gruppen 24 Verksamhetsberättelse 2006 Miljömässig hållbarhet en påverkan som demonstrationsobjekt, vilket kommer att hjälpa till att sprida användningen av en ny generation av koncentrerad solkraftteknik i EU. EIB:s lån tilldelades projektfinansieringspriset för Årets bästa finansieringsavtal för förnybar energi. Under tiden har EU:s system för handel med utsläppsrätter (ETS) fortsatt att utvecklas. Inom ramen för ETS har cirka 12 000 industriella anläggningar lokaliserade i EU ett tak för sina koldioxidutsläpp, där de har möjlighet att köpa och sälja utsläppsrätter för att uppfylla sina juridiska åtaganden. EIB spelar också en aktiv roll i utvecklingen av kolmarknaden. Banken har upprättat och förvaltar två fonder för handel med utsläppsrätter, en tillsammans med EBRD och en tillsammans med Världsbanken, som båda togs i drift i slutet av 2006. Den gemensamma multilaterala kolkreditfonden, som benämns EBRD-EIB Multilateral Carbon Credit Fund (MCCF), har ett åtagande på 165 miljoner euro från sex medlemsstater och sex energiföretag, vilket bör öka betydligt genereringen av kolkrediter från länder i Centraleuropa och Stadsmiljön och JESSICA Skyddet av stadsmiljön har blivit ett viktigt mål för europeiska insatser. Politiska beslutsfattare i EU, på nationell, regional och lokal nivå, har blivit alltmer medvetna om vilka konsekvenser lokal fattigdom och social uteslutning har på livskvalitén och den ekonomiska tillväxten i stadsområden. EIB:s utlåningsstrategi återspeglar EU:s politik och främjar koncentration till stadskärnan för att förhindra städernas utbredning och på så sätt minska efterfrågan på knappa landresurser i ytterområden som annars skulle ha exploaterats. En konsolidering av städer är också mer energieffektivt och minskar efterfrågan på resor med bil och främjar användningen av kollektivtrafik. EIB är också intresserad av det rika kulturella och arkitektoniska arvet som äldre städer erbjuder, vilket är en värdefull tillgång vid stadsförnyelse. Under 2006 lånade EIB ut 4,1 miljarder euro för stadsförnyelse och kollektivtrafik i Europeiska unionen. Czestochowa, i norra Silesien i Polen, är en liten stad med cirka 250 000 invånare, men den är också hem till munkklostret Pauline från 1300-talet i Jasna Góra, en av kristendomens mest firade pilgrimsorter som har mer än 4 miljoner besökare varje år. Detta leder till en oproportionerlig efterfråga på stadens infrastruktur. Besökarna är mycket viktiga för den lokala ekonomin. Av det skälet gick ett EIB-lån på 29 miljoner euro till uppgraderingen av stadsinfrastruktur och kommunala tjänster under 2006.