Marknadsrapport griskött mars 2016 Under 2015 minskade produktion, import, export och förbrukning av griskött samtidigt som den svenska andelen av förbrukningen stärktes något. De svenska avräkningspriserna på griskött har stigit kraftigt, och för närvarande ligger priserna för klass E cirka 5 SEK/kg över EU-snittet för klassen. Antalet förprövade stallplatser för slaktgrisar mer än fördubblades 2015 mot året innan vilket tyder på en ökad investeringsvilja, men ligger fortfarande lågt i ett tioårsperspektiv.
Enheten för handel och marknad Författare: Åsa Lannhard Öberg Foto: freeimages.com
Innehåll 1 Den svenska marknaden... 1 1.1 Marknadsbalans griskött i tabellform, 1 000 ton slaktad vikt... 1 1.2 Marknadsbalans griskött i diagramform, 1 000 ton slaktad vikt... 2 1.3 Antal grisar i Sverige enligt djurräkningen... 3 1.4 Antal företag med grisar och slakt av grisar... 4 1.5 Förprövning av grisstallar... 5 1.6 Geografisk placering av godkända grisslakterier... 7 1.7 Antal slaktade grisar fördelat på anläggningsstorlek... 8 1.8 Ekologisk produktion av gris 2009-2014... 9 1.9 Grisslakt i Sverige och Danmark per viktintervall... 10 1.10 Användning av antibiotika till lantbrukets djur inom EU... 12 1.11 Köttkonsumtionen i större perspektiv, hushållens utgifter på mat & dryck... 13 1.12 Svensk förbrukning av olika typer av kött... 15 1.13 Omräkning från levande vikt till slutkonsumtion... 16 1.14 Utveckling av svensk marknadsandel kött och ägg... 17 1.15 Svensk import av griskött på grov nivå, ton produktvikt... 18 1.16 Svensk import av griskött på finfördelad nivå, ton produktvikt... 18 1.17 Svensk import av kylt och fryst griskött landfördelad, ton produktvikt... 19 1.18 Svensk import av korv landfördelad, ton produktvikt... 20 1.19 Import av griskött från Danmark, Tyskland, Polen... 21 1.20 Svensk export av griskött på grov nivå, produktvikt... 22 1.21 Svensk export av griskött på finfördelad nivå, produktvikt... 22 1.22 Svensk export av kylt och fryst griskött landfördelad, ton produktvikt... 23 1.23 Svensk export av korv och bearbetat griskött landfördelad, ton produktvikt... 24 1.24 Avräkningspriser slaktgris klass E, SEK/kg... 25 1.25 Avräkningspriser smågrisar, SEK/styck... 26 1.26 Indexutveckling griskött... 27 1.27 Jämförelse av konsumentprisutvecklingen... 28 2 EU-marknaden för griskött... 29 2.1 Marknadsbalans och prognos för EU-28, 1 000 ton... 29 2.2 Handelsbalans griskött för EU-28... 30 2.3 EU:s import av griskött per avsändarland, ton produktvikt... 31 2.4 EU:s export av griskött per mottagarland, ton produktvikt... 31 2.5 Avräkningspris klass E och smågrisar för ett urval EU-länder... 32 3 Världsmarknaden för griskött... 34 3.1 Handelsutvecklingen enligt OECD 2014-2024... 34 3.2 Konsumtionsutvecklingen enligt OECD 2014-2024... 35 Dnr
1 Den svenska marknaden 1.1 Marknadsbalans griskött i tabellform, 1 000 ton slaktad vikt Den svenska marknadsbalansen för griskött visar utvecklingen på marknaden i grova drag och över en längre tidsperiod. För griskött finns en serie ända tillbaka till 1980 och från 2014 beräknas även den kvartalsvisa utvecklingen. Statistiken finns tillgänglig på Jordbruksverkets webbplats och det går att prenumerera på uppdateringarna som publiceras en gång per kvartal: http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/handel/kottmjolkochagg.4.7c4ce2e813deda4d3078000297 3.html Balansen jämför produktion med handel och dessutom beräknas en svensk förbrukning av griskött. För att göra dessa jämförelser och beräkningar måste handeln räknas om till vara med ben eller slaktad vikt, då det är i denna form produktionen anges. Förbrukningen räknas ut genom att summera produktion och import samt dra ifrån export, och är åtgången av slaktad gris med ben för att tillgodose vår konsumtion. Svensk andel av förbrukningen är det som även brukar kallas för självförsörjningsgrad, eller i denna rapport även för svensk marknadsandel. Balansen visar att produktionen av griskött minskat de senaste tio åren, med cirka 12 procent totalt, även om en ökad produktion kan noteras flera år. Den svenska andelen av förbrukningen försvagades kraftigt i början och mitten av perioden, till följd av en kombination av fallande produktion och ökad import. Under 2014 ljusnade dock marknadsläget då en ökad efterfrågan på svenskt griskött ledde till minskad import och en möjlighet för svenska producenter att ta tillbaka förlorade marknadsandelar. Uppmärksamheten kring konsekvenserna av en överdriven antibiotikaanvändning till lantbrukets djur, där Sverige har den lägsta användningen inom EU, och rapportering om multiresistenta bakterier i utländsk grisproduktion har påverkat efterfrågan på det svenska grisköttet positivt. Det har dessutom blivit ett ökat fokus på djurskyddsfrågor, där Sverige har jämförelsevis höga krav. Slutligen enades värdekedjan tillsammans med Landsbygdsdepartementet och Jordbruksverket kring en gemensam handlingsplan för att stärka den svenska produktionen under 2014. Produktionen har emellertid inte lyft ännu utan snarare fortsatt att minska, trots god efterfrågan och stigande priser till producenterna. En brist på svenskt griskött kan förklara att importminskningen avtog något 2015. Produktion Import Export Förbrukning Svensk andel av förbrukningen Förbrukning kg/capita Capita, snitt 2006 264,4 90,4 32,7 322,2 82,1% 35,5 9 080 504 2007 264,9 103,5 38,0 330,3 80,2% 36,1 9 148 092 2008 270,7 113,7 50,2 334,2 81,0% 36,2 9 219 637 2009 260,7 110,6 36,2 335,1 77,8% 36,0 9 298 515 2010 263,5 121,1 37,8 346,8 76,0% 37,0 9 378 126 2011 256,1 125,5 29,6 352,0 72,7% 37,3 9 449 213 2012 233,0 134,8 26,1 341,7 68,2% 35,9 9 519 374 2013 234,1 142,5 25,9 350,7 66,7% 36,5 9 603 323 2014 236,2 132,8 29,0 340,0 69,5% 35,0 9 699 726 2015 233,5 127,7 26,6 334,5 69,8% 34,1 9 802 721 Källa: Jordbruksverket och SCB 1
1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 1 000 ton slaktad vikt Svensk andel av förbrukningen 1.2 Marknadsbalans griskött i diagramform, 1 000 ton slaktad vikt Grafen illustrerar parametrarna i marknadsbalansen och en utveckling där både produktionen och konsumtionen samt importen och exporten bildar så kallade krokodilkäftar, där importen ökar medan exporten minskar samtidigt som förbrukningen ökar och produktionen minskar. 400 350 140% 120% 300 250 200 150 100 50 100% 80% 60% 40% 20% 0 0% Produktion Import Export Förbrukning Svensk andel av förbrukningen Källa: Jordbruksverket och SCB 2
2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Antal grisar, tusental 1.3 Antal grisar i Sverige enligt djurräkningen Djurräkningen som redovisas på Jordbruksverkets statistiksidor på webben erbjuder en lång serie med utvecklingen av antalet lantbruksdjur i Sverige. Djurräkningen visar antalet djur i produktionen vid den tidpunkt då frågan ställs. Detta innebär att maxkapaciteten ofta är högre än det antal djur som registreras, på grund av att vissa stallar har tillfälligt reducerat antal djur eller tomhållning. Vissa år görs en totalundersökning, dock baseras antalet djur i statistiken de flesta år på urvalsundersökningar. Antalet grisar i Sverige var nästan dubbelt så högt 1981, då den redovisade statistiken tar sin början, än 2015. Sedan 1981 har antalet grisar i djurräkningen endast ökat jämfört med året innan sex gånger, senast 2013. Idag finns omkring 80 procent av landets grisar i Götaland, främst i de södra och norra slättbygderna. Knappt 20 procent av grisarna finns i Svealand och endast ett par procent finns i Norrland. I figuren visas utvecklingen av antalet grisar i ett femtonårsperspektiv. 2 000 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 galtar för avel suggor för avel slaktsvin, minst 20 kg smågrisar, under 20 kg 2011 2012 2013 2014 2015 galtar för avel 1 873 1 539 2 074 1 743 1 548 suggor för avel 150 955 140 055 148 066 143 362 140 249 slaktsvin, minst 20 kg 900 897 851 358 847 022 856 754 830 257 smågrisar, under 20 kg 428 866 370 412 401 713 375 671 383 973 Källa: Jordbruksverket 3
Miljontal slaktade grisar Antal grisföretag, tusental 1.4 Antal företag med grisar och slakt av grisar Jordbruksverkets statistik över utvecklingen av antalet företag med grisar visar en stadig nedgång från 2006 till 2012, men åren därefter har det totala antalet företag ökat eller varit något mer stabilt. En ständigt pågående storleksrationalisering som inte är unik för Sverige förklarar till viss del det minskande antalet företag, men svag lönsamhet i svensk animalieproduktion kopplat till importkonkurrens är också en faktor som påverkat. Kriteriet för att hamna i den officiella statistiken över företag med grisar är att producenten har minst tio suggor eller femtio övriga grisar. Dock räknas producenter som har färre än dessa tröskelvärden också som grisproducenter om de når upp till annan verksamhetströskel, till exempel för areal mark eller annat djurslag. Kvoten mellan antalet slaktade grisar och antalet företag med slaktgrisar visar att slakten per företag 2015 var ungefär 75 procent högre 2015 än 2006. Även om denna beräkning inte tar hänsyn till att en del av slakten består av andra kategorier än slaktgrisar (suggor, galtar) så visar det att företagen i snitt ökat kraftigt i storlek. 4 3 3 3 2 2 1 1 3 2 2 1 1 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Milj. slaktade grisar 3,022 3,004 3,072 2,956 2,936 2,845 2,586 2,551 2,562 2,560 Antal grisföretag totalt 2 536 2 277 2 083 1 889 1 695 1 297 1 113 1 281 1 282 1 228 Antal företag avelssuggor 1606 1433 1350 1122 1031 932 746 781 771 755 Antal företag smågrisar 1476 1312 1182 989 913 889 677 668 616 597 Antal företag slaktgrisar 2025 1937 1999 1773 1410 1297 1113 1065 1083 982 0 Källa: Jordbruksverket 4
Förprövade stallplatser Förprövade stallavdelningar 1.5 Förprövning av grisstallar Stallar som tas i bruk för första gången eller byggs om ska förprövas hos länsstyrelsen. Förprövningsstatistiken sammanställs av Jordbruksverket i början av varje år utifrån uppgifter från landets länsstyrelser. Utvecklingen av antalet förprövade stallplatser och stallavdelningar är ett mått på investeringsviljan inom en sektor. Det kan dock hända att en del av de förprövade stallplatserna inte resulterar i en investering, och investeringen kan också ske senare än det år då förprövningen gjordes. Grafen nedan visar både det totala antalet stallplatser som berörs av en förprövning samt antalet nya stallplatser. Skillnaden mellan dessa båda mått visar hur många befintliga stallplatser som kan komma att byggas om. Figuren visar även hur många stallavdelningar som berörs av en förprövning. Under första halvan av perioden var det fler stallplatser och stallavdelningar för suggor som förprövades årligen, men efter en bottennotering 2011 har intresset för att investera i suggstallar åter ökat något. Suggor i produktion 12 000 10 000 70 60 8 000 6 000 4 000 2 000 50 40 30 20 10 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Förprövade stallplatser 10 128 7 807 5 603 4 610 5 870 898 2 687 1 425 3 267 2 645 Nytillkomna stallpatser 7 904 4 048 3 131 2 039 2 780 616 2 334 823 591 2 136 Förprövade stallavd. 61 50 37 35 46 18 30 25 26 28 0 Källa: Jordbruksverket och länsstyrelsen 5
Förprövade stallplatser Förprövade stallavdelningar För slaktgrisar har utvecklingen av förprövade stallar varit likartad, men något mer varierad mot slutet av perioden än för suggstallarna. En intressant detalj när det gäller slaktgrisstallarna är att de förprövade stallavdelningarna 2015 i genomsnitt rymmer färre grisar än tidigare år. Detta kan konstateras utan beräkning genom då den svarta markeringen för antalet stallar stigit i förhållande till den stapel som visar antalet förprövade stallplatser. En liknande utveckling kan noteras för kycklingstallar. Detta är givetvis en genomsnittlig siffra som inte säger något om hur det ser ut på individuella gårdar. Slaktgrisar 35 000 30 000 60 50 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 40 30 20 10 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Förprövade stallplatser 32 714 29 786 16 974 25 492 21 455 8 956 8 246 20 372 3 918 8 394 Nytillkomna stallpatser 19 276 19 315 12 341 13 625 21 218 6 573 8 192 19 552 2 628 5 978 Förprövade stallavd. 46 50 26 31 43 22 19 26 15 33 0 Källa: Jordbruksverket och länsstyrelsen 6
1.6 Geografisk placering av godkända grisslakterier Kartan visar slakterier som var godkända för slakt av grisar 2014, det är dock inte säkert att alla de godkända slakterierna har någon slakt av gris för närvarande. Alla markeringar har samma storlek och därför visar kartan inte skillnader i slakteriernas kapacitet utan bara den geografiska placeringen. Källa: Jordbruksverket 7
Antal slakterier Miljoner slaktade grisar 1.7 Antal slaktade grisar fördelat på anläggningsstorlek Strukturen inom slakteriföretagen har betydelse för grisproducenternas avsättning. Fler och mindre slakterier ger ökad konkurrens om djuren och kortare transporter. Storskaliga slakterier kan ha fördelar med att vara effektiva och ha hög kapacitet exempelvis för export. Jordbruksverkets definition på småskalig grisslakt är att anläggningen slaktar högst 2 500 grisar årligen. I nedanstående figur har slakten dock delats in i två grupper med brytpunkten vid fler eller färre än 5 000 slakade grisar per år. Antalet slakterier har ökat totalt sett under perioden, men ökningen har endast skett i gruppen med mindre slakterier medan den mer storskaliga slakten sker på färre slakterianläggningar 2015 jämfört med 2006. 45 40 35 30 3,500 3,000 2,500 25 20 15 10 5 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 1-4999 slaktade grisar 24 24 21 25 29 32 35 39 40 39 >5000 slaktade grisar 16 14 14 11 12 13 14 14 14 13 Milj. slaktade grisar 3,022 3,004 3,072 2,956 2,936 2,845 2,586 2,551 2,562 2,560 2,000 1,500 1,000 0,500 0,000 Källa: Jordbruksverket 8
Antal slaktade grisar 1.8 Ekologisk produktion av gris 2009-2014 Efterfrågan på ekologiska livsmedel ökar idag och detta gäller även griskött. Men även om slakten av ekologiskt uppfödda grisar ökar samtidigt som slakten av konventionellt uppfödda grisar minskar så utgör ekologisk grisproduktion fortfarande en mycket liten del av den totala grisproduktionen. Slakten av ekogrisar var 1,7 procent av total grisslakt 2014, vilket är en ökning från 2010 då andelen var 1,4 procent. 3 500 000 3 000 000 2 500 000 2 000 000 1 500 000 1 000 000 500 000 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Slakt av ekogris 41 167 40 173 40 300 38 668 42 529 44 293 Total grisslakt 2 956 433 2 936 240 2 845 390 2 585 660 2 550 710 2 562 370 Källa: Jordbruksverket 9
Miljoner slaktade grisar i Sverige 1.9 Grisslakt i Sverige och Danmark per viktintervall Enligt Jordbruksverkets klassningskontroll har svenska slaktgrisar blivit större och det är också stor spridning mellan slaktvikterna. Att grisarna blivit större framgår av att kurvan i figuren nedan som rört sig mot höger från år till år. Att hålla en jämn kvalitet och jämn storlek är viktigt både för att kundens förväntan ska uppfyllas samt att minska svinn och värdeförluster vid styckning och charktillverkning. Flera charkföretag som Jordbruksverket intervjuat i en utredning om köttkvalitet lyfte problemet att styckningsdetaljerna varierar i storlek. Detta påverkar deras ekonomi negativt vilket skulle kunna ge importråvaran fördelar, exempelvis är danska slaktgrisar mer jämnstora än svenska. 1,2 1,1 1,0 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0,0 50-60 kg 60-70 kg 70-80 kg 80-90 kg 90-100 kg 100-110 kg 110-120 kg 120-130 kg 2009 21417 93 854 432 719 1 230 470 909 507 159 414 15 856 2 332 2010 15688 74 680 360 683 1 124 724 1 018 840 224 507 22 670 2 811 2011 12935 66 040 349 015 1 108 987 969 040 219 755 26 735 4 277 2012 10626 54 667 297 722 985 220 929 435 206 562 21 320 2 790 2013 10994 53 160 260 262 840 230 958 058 302 268 41 531 5 843 2014 8981 48 331 254 466 842 195 940 001 322 883 55 672 8 906 2015 8 914 48 394 268 152 927 259 947 253 243 750 28 166 3 397 Källa: Jordbruksverket Slaktvikterna styrs framförallt av slakteriernas betalning. Grundnoteringen utgår vanligtvis från ett viktspann för bäst betalning vilken har stor betydelse för vad de levererade grisarna väger. Andra faktorer som kan påverka slaktvikterna är variation i tillgång och efterfrågan under året då t.ex. fler grisar behövs inför jul medan en del blir överstående i januari. Logistikflöden kan också vara en faktor. Enligt Klassningskontrollen i Danmark var spannet för bäst betalda slaktvikt tidigare 70-87 kg. Taket har nu höjts, förra året till 93,9 kg och nu till 94,9 kg, förutom vid veckor som ligger nära inpå helgdagar. Veckorna inför påsk är t.ex. taket för bäst betalning två kilo lägre än vanligt. 10
Andel per viktintervall Den danska klassningskontrollen menar att höjningen är en avvägning mellan vad kunderna efterfrågar och önskemål från slakteriets ägare, grisföretagen, som vanligtvis tjänar mer beroende på aktuella foderkostnader på att producera en tyngre gris. Den danska exportens huvudmarknader av de 80 länder som Danmark totalt exporterar till är Tyskland, Kina, Storbritannien, Polen och Japan. Av dessa efterfrågar Storbritannien och Japan mindre storlekar på detaljerna. Man har därför valt ett viktspann som är högre för att tillgodose grisproducenternas behov samtidigt som man sorterar ut de mindre detaljerna dit de efterfrågas. 60% 55% 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 50-60 60-70 70-80 80-90 90-100 100-110 110-120 120-130 DK 2011-2015 SE 2011-2015 Danmark 2015 Sverige 2015 Källa: Jordbruksverket och Klassificeringskontrollen i Danmark 11
Cypern Spanien Italien Ungern Portugal Tyskland Belgien Polen Bulgarien Frankrike Tjeckien Nederl. Slovakien Estland Storbrit. Österrike Irland Danmark Lettland Litauen Finland Slovenien Sverige Mg per kg skattad vikt 1.10 Användning av antibiotika till lantbrukets djur inom EU På grund av kraftig överanvändning av antibiotika i världen utvecklas resistenta bakterier i snabb takt. Sverige arbetade tidigt för att minska användningen av antibiotika hos djur, och 1986 var vi först i världen med att förbjuda all användning av antibiotika för att öka tillväxten hos djur. Vi var också delaktiga i att samma förbud infördes i hela EU 2006. Utvecklingen av antibiotikaresistens påverkas av hur mycket antibiotika och vilka sorters antibiotika som används, men också av smittskydd och hygien. Risken för multiresistens påverkas av vilken sorts antibiotika som ges. Det finns antibiotika som slår mot ett brett spektrum av bakterier, samt de som riktas mot ett fåtal specifika bakterietyper. Bredspektrumantibiotika ger generellt en högre risk för antibiotikaresistens än smalspektrumantibiotika. I flertalet EU-länder är tetracykliner, som är bredspektrumantibiotika, den typ av antibiotika som säljs mest. I Sverige används främst penicillin, som är det viktigaste exemplet på ett smalspektrigt antibiotikum. Grafen nedan visar statistik för de tre senast kända åren. Av de 23 jämförda EU-länderna så minskade försäljningen av antibiotika till livsmedelsproducerande djur samt hästar 2013 i 10 länder, däribland i SE med 0,9 mg. Danmark som har mer än tre gånger så hög försäljning som Sverige ökade med 0,8 mg mellan och Tyskland som har nästan femton gånger så hög försäljning minskade med 25,6 mg. Sett över hela perioden 2011-2013 så minskade försäljningen av antibiotika till lantbruksdjur i de rapporterande länderna med åtta procent. 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 2011 2012 2013 Källa: Europeiska läkemedelsmyndigheten 12
1.11 Köttkonsumtionen i större perspektiv, hushållens utgifter på mat & dryck Statistiken över hushållens utgifter är inte fullständig för de senare åren, men diagrammen visar senast publicerad komplett statistik. Utgifterna på livsmedel och alkoholfria drycker utgjorde 18 procent av de totala utgifterna 1980, men bara 12 procent 2013. I denna siffra är inte restaurangbesök inräknade, en utgiftspost som ökat i relation till hushållens totala utgifter. Hushållens totala utgifter 1980 totalt 275 909 miljoner sek Livsmedel, alkoholfria drycker 4% 9% 18% Alkoholhaltiga drycker, tobak Kläder, skor Bostad, el, gas, uppvärmning 12% 7% Inredning, förbrukningsvaror Hälso- och sjukvård 2% 12% 6% Transporter och fordon Post- och telekommunikation Rekreation, kultur 1% 5% 24% Utbildning Restaurang, café, hotell Övriga varor och tjänster Hushållens totala utgifter 2013 totalt 1 723 704 miljoner sek 6% 0% 11% 11% 12% 4% 5% Livsmedel, alkoholfria drycker Alkoholhaltiga drycker, tobak Kläder, skor Bostad, el, gas, uppvärmning Inredning, förbrukningsvaror Hälso- och sjukvård Transporter och fordon 3% 12% 4% 5% 27% Post- och telekommunikation Rekreation, kultur Utbildning Restaurang, café, hotell Övriga varor och tjänster 13
I relation till de totala utgifterna på livsmedel och alkoholfria drycker stod kött för 17 procent 1994, och 2011 hade andelen ökat till 19 procent. Under samma period ökade de totala utgifterna på livsmedel och alkoholfria drycker med knappt 64 procent. Utgifter på livsmedel och alkoholfri dryck 1994 totalt 120 478 miljoner sek 4% 4% 6% 16% 17% Bröd, spannmålsprod. Kött Fisk Mjölk, ost, ägg 13% Oljor, fetter Frukt Grönsaker 9% Sötsaker, glass etc. 6% 4% 16% 5% Salt, kryddor, såser, barnmat Kaffe, te, choklad Läsk, juice, saft, mineralvatten Utgifter på livsmedel och alkoholfri dryck 2011 totalt 197 000 miljoner sek Bröd, spannmålsprod. 5% 3% 7% 15% 19% Kött Fisk Mjölk, ost, ägg 11% 9% Oljor, fetter Frukt Grönsaker Sötsaker, glass etc. 7% 3% 16% 5% Salt, kryddor, såser, barnmat Kaffe, te, choklad Läsk, juice, saft, mineralvatten Källa: SCB 14
Förbrukning, kg per person och år Total förbrukning kött, kg per person och år 1.12 Svensk förbrukning av olika typer av kött Den svenska förbrukningen av kött per capita är ett mått på hur vår konsumtion utvecklats över tid, under förutsättning att förlusterna från slakt till måltid inte förändrats. I absoluta nivåer mätt får förbrukningen per capita inte förväxlas med konsumtionen, utan förbrukningen visar åtgången i slaktad vikt. Jämfört med förbrukningen på 87,3 kg så ligger den årliga konsumtionen snarare någonstans kring 50-55 kg per person enligt Livsmedelsverkets senaste matvaneundersökning. Mellanskillnaden är förluster i livsmedelskedjan, t.ex. vid styckning, i butik, vid tillagning och slängd tillagad mat. Över en längre tidsperiod har förbrukningen av kött ökat kraftigt, räknat från 1995 då Sverige blev EUmedlem är ökningen nästan 30 procent och det är fågelkött som ökat mest. Förbrukningen av fågelkött var dock låg relativt nöt- och griskött 1995, och är trots en nästan tredubblad förbrukning under drygt 20 år fortfarande bara på tredje plats efter gris- och nötkött. Under 2015 landade den preliminära köttförbrukningen på totalt 87,3 kg per person, vilket innebär en svag minskning för andra året i rad. Förbrukningen av nötkött har varit relativt konstant under det senaste decenniet. Samtidigt sker nu ett utbyte mellan gris- och fågelkött, och de senaste två åren har den minskade grisköttsförbrukningen i princip ersatts av en lika stor ökning av fågelköttsförbrukningen. Även globalt ökar konsumtionen av fågelkött och prognoser pekar på att den kommer att överstiga konsumtionen av griskött omkring år 2020. I tabellen visas utvecklingen i Sverige från 2001 till 2015, men en serie finns tillbaka till 1990. 90 80 70 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Källa: Jordbruksverket och SCB 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Övrigt kött 4,4 4,3 4,3 4,3 4,2 3,9 3,8 3,9 3,9 4,0 3,8 3,6 3,4 3,2 3,2 Lammkött 1,0 1,0 1,0 0,9 1,1 1,3 1,3 1,4 1,6 1,4 1,5 1,5 1,6 1,7 1,7 Fågelkött 13,9 14,8 14,3 14,9 15,7 16,3 16,7 18,1 17,5 18,4 18,7 19,0 20,3 21,6 22,4 Nötkött 21,5 24,2 25,0 25,2 25,4 25,7 25,3 24,8 24,7 25,4 25,9 25,6 25,8 25,9 25,9 Griskött 34,7 36,2 36,1 36,5 35,7 35,5 36,1 36,2 36,0 37,0 37,3 35,9 36,5 35,0 34,1 Totalt 75,5 80,4 80,7 81,8 82,1 82,7 83,2 84,4 83,7 86,2 87,2 85,6 87,6 87,4 87,3 60 50 40 30 20 10 0 15
1.13 Omräkning från levande vikt till slutkonsumtion Det uppstår ofta missförstånd kring hur mycket kött vi egentligen äter/konsumerar. De siffror som Jordbruksverket räknar fram i marknadsbalanserna är en preliminär beräkning av vår totalkonsumtion som vi valt att kalla "förbrukningen". Förbrukningen visar åtgången i den vikt djuren har direkt efter slakt. Detta innebär att slaktkroppen är urtagen men att bland annat ben, senor och putsfett ingår i förbrukningssiffran. Att vi inte väljer att kalla denna uppgift för totalkonsumtion är att den senare räknas fram i den officiella statistiken, med längre eftersläpning. Från förbrukning till konsumtion Nedanstående beräkningen ger en indikation på hur mycket kött vi äter fördelat på rött kött och kyckling, utifrån den förbrukning per person vi räknat fram 2015 (det vill säga 87,3 kg). Observera att detta är ett sätt att räkna om förbrukning till konsumtion, det finns säkert flera! Beräkningen från slaktad vikt till såld vikt i detaljhandeln baserar sig på följande omräkningstal: Schablonen för omräkning från slaktad vikt (carcasse weight equivalent, cwe) till handelsvikt (retail weight equivalent, rwe) är hämtad från EU-kommissionens hemsida och uppgår till 0,70 för nöt, 0,78 för gris och 0,88 för fågel, lamm och övrigt kött (som till stor del består av vilt). Beräkningen av slutkonsumtionen görs med följande antaganden: Enligt Livsmedelsverkets senaste matvaneundersökning "Riksmaten" konsumerar vi omkring 50-55 kg kött per person och år. Ett snitt av detta, alltså 52,5 kg kött, har fördelats på köttslagen genom att subtrahera en kvantitet som går bort per köttslag från detaljhandels 68,8 kg till slutkonsumtionens 52,5 kg (=16,3 kg totalt). Andelen som går bort för respektive köttslag har beräknats utifrån den andel köttslagen har i försäljningsledet av den totala försäljningen. Kg/capita Nöt Gris Lamm Fågel Övrigt kg/ Gram Gram rött Gram kött capita kött/v kött/v kyckling/v Förbrukning slaktad vikt (cwe) 25,9 34,1 1,7 22,4 3,2 87,3 1 679 1 248 431 Fsg i detaljhandeln (rwe) 18,1 26,6 1,5 19,7 2,8 68,8 1 322 943 379 Konsumerad vikt 13,8 20,3 1,1 15,1 2,2 52,5 1 010 720 290 Gram/person/vecka Konsumtion i gram/köttslag/v 266 391 22 289 41 1 010 Källa: Jordbruksverket, SCB, EU-kommissionen och Livsmedelsverket Från levande vikt till försäljning Det går även att räkna om hur mycket som går bort från den levande vikten till senare led i värdekedjan. I tabellen nedan har ett kg levande vikt räknats om till vikten i detaljhandeln. Bland annat ger ett kg levande nöt 0,50 kg slaktad vikt och 0,35 kg såld vikt i detaljhandelsledet. NÖT (kg) Omräkn. f.g. led GRIS (kg) Omräkn. f.g. led LAMM (kg) Omräkn. f.g. led FÅGEL (kg) Omräkn. f.g. led TOTALT (kg) levande vikt, 1,000 1,000 1,000 1,000 4,000 lwe slaktad vikt, 0,500 0,5 0,750 0,75 0,450 0,45 0,750 0,75 2,450 cwe Handelsvikt, rwe 0,350 0,7 0,585 0,78 0,360 0,88 0,660 0,88 1,955 Källa: Jordbruksverket, SCB, EU-kommissionen och Livsmedelsverket 16
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Svensk andel kött och ägg av förbrukingen 1.14 Utveckling av svensk marknadsandel kött och ägg Utvecklingen av andelen svenskt kött av förbrukningen, även kallad den svenska marknadsandelen eller svensk självförsörjningsgrad, har följt en nedåtgående trend sedan seriens början 1995. Några hack uppåt i kurvan kan noteras enstaka år och även mot slutet av perioden syns en viss förstärkning, framför allt för griskött. Den förstärkning av svensk marknadsandel som skedde för alla köttslag utom griskött 2008-2009 hängde till viss del samman med att den globala finanskrisen hämmade handeln med kött, och så även importen till Sverige. Förutom ekonomi och konkurrenskraft så har även sjukdomsutbrott (t.ex. BSE och mul- och klövsjuka) och politiska händelser (t.ex. Rysslands importembargo) i delar av världen påverkat utvecklingen över tid, då de i många fall innebär restriktioner på handeln. Svenskt kött har i de flesta fall inte möjlighet att konkurrera med priset, utan snarare med klassiska svenska mervärden exempelvis i form av högt smitt- och djurskydd. Det förefaller som att det stora prisfokus som styrt efterfrågan på kött under lång tid numera får samsas med faktorer som trygghet, hållbarhet och hälsa. 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% Nötkött Griskött Lammkött Fågelkött Ägg Källa: Jordbruksverket och SCB 17
ton produktvikt 1.15 Svensk import av griskött på grov nivå, ton produktvikt Handelsstatistiken i denna rapport baseras på den kombinerade nomenklaturen, där produkterna klassas enligt KN-nummer. För griskött omfattas cirka 55 KN-nummer på åttasiffrig nivå. På sexsiffrig och fyrsiffrig nivå krymper antalet produktgrupper successivt. Korv innehåller ofta både nöt- och griskött så detta KN-nummer återfinns i statistiken för båda köttslagen. Till skillnad från de handelssiffror som presenteras i den övergripande marknadsbalansen så visar nedanstående figurer handeln uttryckt i produkternas verkliga vikt. Importen av griskött till Sverige har sjunkit två år i rad och det är främst importen från Danmark som minskat. Importen 2015 minskade för samtliga kategorier på den grova nivå som visas i figuren. Källa: SCB 1.16 Svensk import av griskött på finfördelad nivå, ton produktvikt Kn-nr Produkt 2012 2013 2014 2015 15/14 020311 Hela eller halva slaktkroppar, kylda 466 580 444 451 2% 020312 Skinka och bog med ben, kylda 1 920 2 509 2 292 1 731-24% 020319 Övrigt kylt griskött, framändar/rygg/sida 65 786 71 839 66 702 63 394-5% 020321 Hela eller halva slaktkroppar, frysta 64 54 2 105 5 150% 020322 Skinka och bog med ben, fryst 480 500 663 778 17% 020329 Övrigt fryst griskött, framändar/rygg/sida 21 358 20 076 17 257 18 358 6% 021011 Saltad, torkad, rökt skinka och bog med ben 263 310 262 272 4% 021012 Saltad, torkad eller rökt sida 1 268 777 346 659 90% 021019 Övrigt saltat, torkat eller rökt griskött 5 905 5 960 6 117 5 196-15% 160100 Korv innehållande griskött 16 770 16 438 16 188 15 231-6% 160241 Skinka, beredd 4 502 4 827 4 804 4 483-7% 160242 Bog, beredd 1 417 1 984 2 498 2 315-7% 160249 Blandade styckningsdelar, beredda 4 097 4 947 5 234 4 705-10% TOTALT 124 296 130 801 122 809 117 678-4% Källa: SCB 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 2012 2013 2014 2015 Beredda grisköttsprodukter 10 027 11 780 12 563 11 502 Korv innehållande griskött 16 634 16 285 16 043 15 101 Saltat/torkat/rökt griskött 5 102 4 858 4 690 4 067 Kylt/fryst benfritt griskött 89 477 94 103 85 996 83 811 Kylt/fryst griskött med ben 2 932 3 643 3 400 3 065 18
1.17 Svensk import av kylt och fryst griskött landfördelad, ton produktvikt Import av kylt och fryst griskött 2015 KN-nummer 0203 7% 6% 1% Tyskland Danmark 12% 41% Polen Nederl. Finland Italien UK Irland 30% Övriga 2011 2012 2013 2014 2015 Tyskland 30 456 31 709 38 669 35 467 35 018 Danmark 35 558 38 208 35 516 30 187 25 589 Polen 5 923 7 661 8 969 10 842 10 136 Nederländerna 4 683 5 312 5 233 5 171 5 774 Finland 4 593 4 298 3 978 3 285 4 753 Italien 734 859 737 499 909 UK 28 98 78 39 823 Irland 632 977 999 707 700 Övriga 686 952 1 379 1 163 1 114 Totalt 83 293 90 074 95 558 87 360 84 816 Källa: SCB 19
1.18 Svensk import av korv landfördelad, ton produktvikt Import av korv 2015 KN-nummer 160100 4% 4% 4% 6% Tyskland Danmark 9% Italien Finland Polen Slovenien 10% Spanien Övriga 19% 44% 2011 2012 2013 2014 2015 Tyskland 7 418 7 663 7 254 7 570 6 772 Danmark 4 884 4 480 4 101 3 464 2 952 Italien 1 130 1 230 1 479 1 410 1 529 Finland 1 007 1 084 1 086 1 118 1 307 Polen 498 617 724 706 625 Slovenien 470 508 529 553 530 Spanien 367 393 405 547 551 Övriga 1 023 795 860 820 965 Totalt 16 797 16 770 16 438 16 188 15 231 varav övriga: Frankrike 357 432 369 261 270 Ungern 218 162 166 158 206 Nederländerna 58 58 145 125 253 Österrike 97 102 125 111 128 Belgien 136 25 19 56 26 Källa: SCB 20
1.19 Import av griskött från Danmark, Tyskland, Polen 2014 2015 förändring, % 020311 Totalt 444 451 2 Hela eller halva slaktkroppar, kylda Danmark 0 0 Polen 0 0 Tyskland 434 445 3 020312 Totalt 2 292 1 731-24 Skinka eller bog med ben, kylda Danmark 442 197-55 Polen 0 0 Tyskland 1 316 957-27 020319 Totalt 66 702 63 394-5 Övrigt kylt griskött (framändar, rygg, sida) Danmark 23 753 18 644-22 Polen 10 079 9 385-7 Tyskland 24 597 25 491 4 020322 Totalt 663 778 17 Skinka eller bog med ben, frysta Danmark 389 594 53 Polen 0 7 Tyskland 245 74-70 020329 Totalt 17 257 18 358 6 Övrigt fryst griskött (framändar, rygg, sida) Danmark 5 602 6 150 10 Polen 764 744-3 Tyskland 8 875 7 989-10 021012 Totalt 346 659 90 Saltad, torkad eller rökt sida Danmark 0 37 Polen 0 5 Tyskland 258 400 55 021019 Totalt 6 117 5 196-15 Övrigt saltat, torkat, rökt griskött Danmark 1 145 998-13 Polen 0 5 Tyskland 3 761 2 951-22 160100 Totalt 16 188 15 231-6 Korv delvis innehållande griskött Danmark 3 464 2 952-15 Polen 706 625-11 Tyskland 7 570 6 772-11 160241 Totalt 4 804 4 483-7 Skinka, beredd Danmark 395 460 16 Polen 448 351-22 Tyskland 1 545 1 340-13 160242 Totalt 2 498 2 315-7 Bog, beredd Danmark 1 064 761-28 Polen 0 0 Tyskland 1 1 0 160249 Totalt 5 234 4 705-10 Blandade styckningsdelar, beredda Danmark 1 080 1 030-5 Polen 97 108 11 Tyskland 2 039 1 678-18 Summa alla produkter ovan Totalt 122 809 117 678-4 OBS! Några mindre produkter, bl.a. frysta Danmark 37 341 31 841-15 helfall, syns inte i tabellen men de finns med i Polen 12 149 11 274-7 summeringen. Tyskland 50 770 48 301-5 Övriga länder 22 549 26 262 16 Källa: SCB 21
ton produktvikt 1.20 Svensk export av griskött på grov nivå, produktvikt Exporten av griskött ökade 2014, men på grund av en stark efterfrågan på hemmamarknaden i kombination med minskad produktion så minskade exporten 2015. Den svenska exporten till Nya Zeeland har kommit till stånd på grund av Sveriges goda smittläge. 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 2012 2013 2014 2015 Beredda grisköttsprodukter 4 391 3 829 3 707 3 425 Korv innehållande griskött 3 781 3 255 3 386 3 247 Saltat/torkat/rökt griskött 408 439 348 326 Kylt/fryst griskött, benfritt 14 991 15 164 16 955 16 263 Kylt/fryst griskött med ben 1 462 1 798 2 879 1 686 Källa: SCB 1.21 Svensk export av griskött på finfördelad nivå, produktvikt Kn-nr Produkt 2012 2013 2014 2015 15/14 020311 Hela eller halva slaktkroppar, färskt 121 285 843 301-64% 020312 Skinka och bog med ben, färskt 690 974 1 364 749-45% 020319 Övrigt färskt griskött, t ex framändar/rygg/sida 6 974 5 694 7 802 9 792 26% 020321 Hela eller halva slaktkroppar, frysta 202 247 1 1 0% 020322 Skinka och bog med ben, fryst 449 292 671 635-5% 020329 Övrigt fryst griskött, t ex framändar/rygg/sida 7 995 9 432 9 027 6 357-30% 021011 Saltad, torkad eller rökt skinka och bog med ben 55 143 50 69 38% 021012 Saltad, torkad eller rökt sida 74 93 84 58-31% 021019 Övrigt saltat, torkat eller rökt griskött 299 242 340 313-8% 160100 Korv innehållande griskött 3 939 3 423 3 779 3 475-8% 160241 Skinka, beredd 376 166 125 165 32% 160242 Bog, beredd 0 49 42 15-64% 160249 Blandade styckningsdelar, beredda 4 016 3 613 3 538 3 244-8% TOTALT 25 190 24 653 27 666 25 174-9% Källa: SCB 22
1.22 Svensk export av kylt och fryst griskött landfördelad, ton produktvikt Export av griskött 2015 KN-nummer 0203 6% 6% 22% 40% Polen Nya Zeeland Nederländerna Sydkorea Danmark Övriga 12% 14% 2011 2012 2013 2014 2015 Polen 5 147 6 472 5 201 5 863 7 113 Nya Zeeland 1 484 2 701 3 305 3 493 2 488 Nederländerna 64 25 122 1 735 2 105 Sydkorea 1 775 1 440 1 138 1 083 1 143 Danmark 713 874 930 430 1 014 Övriga 10 220 4 919 6 228 7 104 3 972 Totalt 19 403 16 431 16 924 19 708 17 835 varav övriga: Italien 1 401 220 218 1 226 567 Taiwan 1 105 150 87 479 540 Tyskland 128 87 79 954 449 Nya Kaledonien 341 272 287 381 405 Elfenbenskusten 107 27 181 255 366 Norge 561 430 785 638 346 Estland 421 184 296 430 277 UK 222 340 401 278 211 Singapore 515 293 156 139 130 Finland 335 76 137 242 127 Hongkong 1 213 265 492 364 104 Australien 487 535 267 605 70 Tjeckien 81 104 147 42 20 Japan 120 0 0 136 0 Ryssland 1 588 1 078 1 977 182 0 Källa: SCB 23
1.23 Svensk export av korv och bearbetat griskött landfördelad, ton produktvikt Export av korv och bearbetat griskött 2015 KN-nummer 160100+160249 21% 29% Finland Danmark UK 9% Tyskland Lettland 3% 5% 8% 25% Spanien Övriga 2011 2012 2013 2014 2015 Finland 2 123 2 615 2 424 2 343 1 717 Danmark 1 848 1 971 1 811 2 234 1 669 UK 614 647 494 543 1 659 Tyskland 395 556 514 466 444 Lettland 183 196 216 242 246 Spanien 702 404 166 179 238 Övriga 1 585 1 566 1 411 1 310 746 Totalt 7 450 7 955 7 036 7 317 6 719 Källa: SCB 24
sek/kg 1.24 Avräkningspriser slaktgris klass E, SEK/kg Enligt förordningskrav rapporterar medlemsstaterna avräkningspriser som är representativa för marknaden till EU-kommissionen varje vecka. I Sverige samlas priser in från alla slakteriföretag med en slakt över 7 000 ton gris per kalenderår. Det finns beräkningstekniska skäl till att de priser som Jordbruksverket samlar in och publicerar inte stämmer helt och hållet överens med verkligheten. Metoden för att sammanställa priserna har varierat under de senaste åren, och slakterierna har också gjort förändringar i sina betalningsmodeller till producenterna som påverkar de publicerade prisernas kvalitet negativt. De kraftiga rörelserna kring halvårsskiftet 2012 och 2013 beror till exempel på förändringar i metoden för prismätning, närmare bestämt att tillägg på grundnoteringen redovisats på olika vis under dessa perioder. Jordbruksverkets ambition är dock att alla priser som rapporteras ska spegla det verkliga priset den veckan, och inte till viss del innehålla ett schablontillägg. Flera slakterier rapporterar också på det viset idag. Priserna innehåller en schablon för transportkostnaden som för närvarande ligger kring 0,50 SEK/kg. Observera att valutakursens svängningar påverkar prisutvecklingen, i de prisdiagram som hänvisas till nedan finns valutakursen inlagd. Sedan sommaren 2015 har en ny förordning för klassning och prisrapportering diskuterats i Bryssel men den är i skrivande stund inte klar för röstning. En skärpning har dock föreslagits som innebär att slakterierna måste rapportera det verkliga priset som betalats per klass varje vecka. Om förslaget går igenom skulle det innebära att det inte blir tillåtet att använda sig av schabloner. Statistiken finns sedan början av året tillgänglig på Jordbruksverkets webbplats och det går att prenumerera på de veckovisa uppdateringarna: http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/handel/kottmjolkochagg/priserforkottochagg.4.459982ee1 52aeb2b7653dd61.html 18 18 17 17 16 16 15 15 14 14 13 Avräkningspriser slaktsvin klass E 2012-2016, SEK/kg - vägt medelpris baserat på rapportering från de största slakterierna 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 41 43 45 47 49 51 53 2012 2013 2014 2015 2016 Källa: Jordbruksverket 25
SEK/smågris 1.25 Avräkningspriser smågrisar, SEK/styck Enligt samma regelverk som styr prisrapporteringen för slaktgrisar ska även smågrispriser rapporteras in till Jordbruksverket. Alla slakterier som förmedlar fler än 10 000 smågrisar per år ska rapportera inköpspriser. I priset ingår en schablon för transportkostnaden som för närvarande är cirka 22 SEK/smågris. Observera att valutakursens svängningar påverkar prisutvecklingen, i de prisdiagram som hänvisas till ovan finns valutakursen inlagd. 780 Avräkningspris smågris 2012-2016, SEK/smågris -vägt medelpris baserat på rapportering från de största slakterierna 760 740 720 700 680 660 640 620 600 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 41 43 45 47 49 51 53 2012 2013 2014 2015 2016 Källa: Jordbruksverket 26
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Index, 2005=100 1.26 Indexutveckling griskött Prisindexserierna visar förändringar av absoluta priser jämfört med basåret 2005 och detta är officiell statistik som löpande uppdateras på Jordbruksverkets webbplats. A-index visar utvecklingen av priserna till producenterna, PPI-J visar utvecklingen av slakteriernas priser till nästa led och KPI-J visar hur de priser som slutkonsumenterna betalar utvecklats. Indexen är omräknade från en serie med 2010 som basår. I A-index är de priser som serien bygger på rensade från tillägg och avdrag, vilket innebär att den inte visar den verkliga prisutvecklingen under perioder då exempelvis kontraktstilläggen är omfattande. Denna jämförelse visar att slakteriernas priser till sina kunder ökat mer än producent- och konsumentpriserna under den senaste elvaårsperioden. Producentpriserna har dock stigit rejält de senaste två åren. I konsumentprisindex ingår även importerat griskött, vilket kan vara en förklaring till att prishöjningen i detta led dämpats då importen stigit under perioden. 150,0 140,0 130,0 120,0 110,0 100,0 90,0 Grisar A-index Griskött PPI-J Griskött KPI-J 27
1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Index, 1194=100 1.27 Jämförelse av konsumentprisutvecklingen I figuren nedan jämförs utvecklingen av konsumentprisindex för ett antal animalieprodukter med några andra baslivsmedel samt KPI livsmedel och KPI totalt. KPI totalt är samma sak som inflationen. Basåret 1994 har valts eftersom det hände mycket med livsmedelspriserna i samband med EU-inträdet. Nötkött och mjukt bröd är i princip lika dyrt att köpa idag i aktuellt penningvärde som det var 1994. Kurvan för konsumentprisernas utveckling för griskött visar att det är billigare att köpa griskött idag i dagens penningvärde än det var 1994. Detta gäller även för kyckling där kurvan också ligger under KPI totalt. Potatis är det livsmedel i jämförelsen där priserna stigit mest i förhållande till inflationen, följt av strösocker, ost och ägg. Potatispriserna omfattar endast matpotatis som är en marknad som till stor del tillgodoses av svensk potatis. Skördar och odlingsarealer har stor betydelse för priset, vilket ger variationer från år till år. Inget av de inflationsjusterade priserna i jämförelsen var lägre 2015 än det var 1994, även om kyckling låg nära indexnivå 100 förra året. 190 170 150 130 110 90 70 Källa: Jordbruksverket Mjukt bröd Potatis Strösocker Ost Ägg Nötkött Griskött Kyckling KPI livsmedel KPI - TOTALT 28
2 EU-marknaden för griskött I detta kapitel beskrivs utvecklingen på EU:s grismarknad övergripande. Vi har bara med ett axplock av den omfattande statistik som finns på EU-kommissionens hemsida, och kan rekommendera följande länk för er som varje månad vill hitta färska marknadsbeskrivningar. På länken finns även annan statistik och marknadsinformation, t.ex. prognoser: http://ec.europa.eu/agriculture/pigmeat/index_en.htm 2.1 Marknadsbalans och prognos för EU-28, 1 000 ton EU:s prognos på kort sikt visar att produktionen kommer att öka 2017 efter en svag nedgång 2016. Även exporten ökar samtidigt som importen står stilla, vilket leder till ett stärkt handelsöverskott. Konsumtionen kommer att vara stabil kring 32 kg/person och år, men observera att detta är i den vikt grisköttet har i handelsledet. För att räkna om konsumtionen i slaktad vikt till vikt i handelsledet har EUkommissionen antagit att 22 procent gris går bort från slakt till detaljhandel, förbrukningen av griskött är således konsumtionen dividerat med 0,78 (till exempel 41,7 kg 2015). Motsvarande omräkningstal för andra köttslag är 0,70 för nötkött och 0,88 för lamm- och fågelkött. 1 000 ton cwe 2011 2012 2013 2014 2015 (e) 2016 (f) 2017 (f) Produktion (inkl. handel med djur) 23 055 22 554 22 385 22 568 23 375 23 301 23 474 varav import levande djur 0 0 0 0 0 0 0 vara export levande djur 62 36 26 36 21 22 22 Import av kött 18 19 15 13 10 10 10 Export av kött 2 151 2 151 2 198 1 909 2 074 2 136 2 243 Totalkonsumtion 20 860 20 387 20 177 20 637 21 291 21 153 21 220 Konsumtion (kg/capita)* 32,2 31,4 31,0 31,7 32,5 32,2 32 Andel av total köttkonsumtion, % 50 49 49 49 49 48 48 Självförsörjningsgrad, % 111 111 111 109 110 110 111 *Konsumtionen per capita uttryckt i handelsvikt, vilket för griskött är konsumtionen uttryckt i slaktad vikt multiplicerat med 0,78. Källa: EU-kommissionen 29
1 000 ton cwe 2.2 Handelsbalans griskött för EU-28 EU har en mycket stark handelsbalans för griskött och importen uppgår endast till en dryg procent av exporten. Exporten har ökat trendmässigt under den aktuella perioden medan importen minskat. 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 import 56 55 72 23 22 32 43 60 52 44 36 37 34 35 33 export 1 332 1 527 1 509 1 781 1 938 2 089 1 911 2 569 2 386 2 628 3 246 3 186 3 218 3 029 3 263 Källa: EU-kommissionen 30
2.3 EU:s import av griskött per avsändarland, ton produktvikt 2012 andel (%) 2013 andel (%) 2014 andel (%) 2015 andel (%) Schweiz 19 839 51% 17 638 51% 18 206 52% 20 215 61% Serbien 2 400 6% 3 108 9% 3 678 10% 1 818 6% Norge 2 219 6% 2 228 6% 3 157 9% 2 281 7% Chile 8 942 23% 6 432 19% 3 387 10% 2 896 9% Övriga 5 426 14% 5 225 15% 6 750 19% 5 804 18% Total EU-import 38 826 34 631 35 178 33 014 Förändring f.g. år (%) 3% -11% 2% -6% Källa: EU-kommissionen 2.4 EU:s export av griskött per mottagarland, ton produktvikt Trots att den viktiga Rysslandsmarknaden stängde för import av bland annat griskött fån EU i augusti 2014, så har EU:s export av griskött ökat under 2015. Det är framför allt de större asiatiska marknaderna som ökat sin grisköttsimport från EU. 2012 andel (%) 2013 andel (%) 2014 andel (%) 2015 andel (%) Kina 589 829 19% 668 411 21% 713 661 24% 1 109 262 34% Syd Korea 145 950 5% 108 482 3% 227 616 8% 232 362 7% Hon Kong 382 119 12% 388 191 12% 406 138 13% 290 989 9% Japan 259 997 8% 261 324 8% 347 657 11% 330 193 10% Filipinerna 74 140 2% 102 348 3% 202 480 7% 189 280 6% USA 65 256 2% 64 780 2% 90 994 3% 102 015 3% Australien 54 320 2% 51 498 2% 73 189 2% 85 172 3% Ukraina 167 129 5% 125 540 4% 106 953 4% 96 794 3% Elfenbenskusten 26 559 1% 35 107 1% 39 820 1% 49 881 2% Angola 55 806 2% 57 110 2% 62 624 2% 49 999 2% Taiwan 15 681 0% 11 540 0% 52 970 2% 53 673 2% Ryssland 787 388 25% 803 406 25% 69 169 2% 13 269 0% Övriga 561 493 18% 540 047 17% 635 641 21% 660 464 20% Total EU-export 3 185 667 3 217 784 3 028 912 3 263 353 Förändring f.g. år (%) -2% 1% -6% 8% Källa: EU-kommissionen 31
2013-09 2013-15 2013-21 2013-27 2013-33 2013-39 2013-45 2013-51 2014-05 2014-11 2014-17 2014-23 2014-29 2014-35 2014-41 2014-47 2015-01 2015-07 2015-13 2015-19 2015-25 2015-31 2015-37 2015-43 2015-49 2016-02 2016-08 sek/kg 2.5 Avräkningspris klass E och smågrisar för ett urval EU-länder EU:s export av griskött ökade förvisso med 8 procent 2015 trots att den ryska marknaden är stängd, men samtidigt ökade även produktionen med 3,5 procent. Prisutvecklingen för ett antal stora producentländer och EU i genomsnitt indikerar att grismarknaden karakteriseras av överskott och låg lönsamhet, något som också lett till marknadsåtgärder i form av exempelvis stöd för privat lagring av griskött. Mer information om interventionsåtgärderna finns under länken som nämns i inledningen av kapitlet. De svenska priserna har inte dragits med i raset, något som hänger samman med att vi har en stark hemmamarknad för tillfället med god efterfrågan på svenskt griskött. Det svenska priset ligger 5 SEK/kg över EU:s genomsnittliga pris för tillfället. I de nedanstående diagrammen är priserna omräknade till SEK/kg, men de finns även uttryckta i euro/100 kg. Observera att valutakursens svängningar påverkar prisutvecklingen, i de prisdiagram som hänvisas till nedan finns valutakursen inlagd. Prisstatistiken finns sedan början av året tillgänglig på Jordbruksverkets webbplats och det går att prenumerera på de veckovisa uppdateringarna: http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/handel/kottmjolkochagg/priserforkottochagg.4.459982ee1 52aeb2b7653dd61.html 18 Avräkningspriser slaktsvin 3 år bakåt, sek/kg - vägt medelpris baserat på rapportering från de största slakterierna, omräknade priser från euro till sek med växelkurs fredag aktuell vecka om möjligt 17 16 15 14 13 12 11 10 Sverige Danmark Tyskland Polen EU Källa: EU-kommissionen och Jordbruksverket 32
2013-9 2013-15 2013-21 2013-27 2013-33 2013-39 2013-45 2013-51 2014-5 2014-11 2014-17 2014-23 2014-29 2014-35 2014-41 2014-47 2015-1 2015-7 2015-13 2015-19 2015-25 2015-31 2015-37 2015-43 2015-49 2016-02 2016-08 SEK/levande gris Även de svenska smågrispriserna ligger betydligt högre än EU-snittet än vi är vana att se just nu och en smågris i Sverige kostar omkring 300-400 SEK mer än den gör i flera andra EU-länder. 850 Avräkningspriser smågris 3 år bakåt, sek/smågris -vägt medelpris baserat på rapportering från de största slakterierna, omräknade priser från euro till sek med växelkurs fredag aktuell vecka om möjligt 750 650 550 450 350 250 Sverige Danmark Tyskland Finland EU Källa: EU-kommissionen och Jordbruksverket 33
Handelsbalans, 1 000 ton slaktad vikt 3 Världsmarknaden för griskött I detta kapitel beskrivs utvecklingen på världsmarknaden för griskött övergripande. Liksom för EUmarknaden har vi bara med en liten del av den omfattande statistik som finns på bland annat OECD:s hemsida. Mer marknadsinformation finns på följande länk: http://www.agri-outlook.org/ 3.1 Handelsutvecklingen enligt OECD 2014-2024 OECD:s prognos för utvecklingen av handeln med griskött i de stora handelsblocken visar att EU växer som global spelare på världsmarknaden, och nettohandeln antas uppgå till ca 2,4 miljoner ton 2024. Även Nordamerika får en förbättrad handelsbalans. Övriga handelsblock får en försämrad handelsbalans, förutom Ryssland som går från negativ till något mindre negativ handelsbalans. 4000 3000 2000 1000 0-1000 NORTH AMERICA European Union-28 LATIN AMERICA AND CARIBBEAN LEAST DEVELOPED COUNTRIES SUB SAHARAN AFRICA China Russian Federation ASIA -2000-3000 2014 2024 Källa: OECD 34
1 000 ton 3.2 Konsumtionsutvecklingen enligt OECD 2014-2024 Den globala konsumtionen av kött och fisk ökar långsamt till och med 2024 och den största ökningen avser fisk. Totalt sett är ökningen av både kött och fisk 16 procent över perioden, och densamma om man räknar bort fisken. En utveckling som OECD brukar understryka är att den globala totalkonsumtionen av fågelkött beräknas gå om densamma för griskött under 2020. 200 000 150 000 100 000 50 000 0 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Beef and veal (cwe) Pigmeat (cwe) Poultry meat (rtc) Sheepmeat(cwe) Fish Källa: OECD 35