Kulturvetenskapliga traditioner Historicism Diffussionism Neo-evolutionism Handlingsteori Postmodernism Thomas Kuhn, De vetenskapliga revolutionerna från år 1962 Vetenskap ingen jämn kunskapstillväxt, där nästa generationen bygger vidare på den föregåendes resultat Spänningsfylld process där lugna perioder med stadig tillväxt av kunskap, avlöses av kriser som kan leda till vetenskapliga omvälvningar med brytningar Den vetenskapliga utvecklingen genomgår flera faser; s.k. Paradigm Den förparadigmatiska fasen: Konkurrens mellan flera skolor Uppbyggd kring få personer Lägre grad av specialisering Ostrukturerad datainsamling Öppenhet i vetenskapliga frågor Omfattande debatt & kommunikation mellan de olika skolorna Paradigmets mognadsfas: En av skolorna vinner/konkurrerar ut de andra En av skolorna eller en forskare kommer fram till ett övertygande svar på frågor som anses viktiga för hela ämnet Denna lösning blir modell vad gäller metoder och problem som är legitima Disciplinen får en ny & fastare definition Inomdisciplinär kommunikation Fastare gränser mot andra ämnen Normalvetenskapsfasen: Konsensus om grundläggande principer och mål för forskningen Paradigmet allenarådande De teoretiska premisserna diskuteras i ringa grad eller inte alls Utbredd enighet om reglerna för vad som är relevanta vetenskapliga bidrag & vad som räknas som ett svar på en fråga Pussellösningar Krisfasen: Anhopning av fler & fler problem som inte kan lösas inom det rådande paradigmets ramar Nytolkning av gamla ramar Teoretisk debatt Genomgripande diskussion om den vetenskapliga disciplinens mål & väsen 1
Krisfasen leder till: Det gamla paradigmet överlever (med små justeringar) Nytt paradigm som föredras av en växande grupp av forskare Skiftet har en revolutionär karaktär Ofta yngre forskare opponenterna ofta inte överbevisade utan får bedriva oppositionspolitik. Positivism Naturvetenskapligt forskningsideal Enhet mellan fysiska och sociala fenomen Förklaring Materia Allmängiltighet Abstraktion Förenkling Avbildning Åtskillnad mellan fakta och värderingar Åtskillnad mellan känsla och förnuft Distans Opartiskhet Förutsägelse Åtskillnad mellan vetenskap och personlighet Åtskillnad mellan vetenskaplig och utomvetenskaplig kunskap Materialistisk Kvantitativ Form Studerar objekt Hermeneutik Socialvetenskapligt forskningsideal Åtskillnad mellan fysiska och sociala fenomen Förståelse Sociomateria Totalitet Konkretion Problematisering Tolkning Enhet mellan fakta och värderingar Enhet mellan känsla och förnuft Engagemang Partiskhet Förändring Enhet mellan vetenskap och personlighet Enhet mellan vetenskaplig och utomvetenskaplig kunskap Idealistisk Kvalitativ Innehåll Studerar subjekt Historicism Kulturteori eller förklaringsmodell för historisk utveckling som fäster störst avseende vid: Att det finns organisk händelsesuccession Att alla kulturyttringar är produkter av den historiska utvecklingen Att lokala omständigheter påverkar utvecklingen på ett avgörande sätt Historicism Wilhelm Dilthey (1833-1911) skiljelinje mellan: Naturvetenskaperna, vilkas mål är att finna orsaker, att förklara ("erklären"), Humanvetenskaperna ("Geisteswissenschaften"), vilkas mål är att finna mening, förstå ("verstehen"). Humanvetenskapernas metod är hermeneutisk, den syftar till tolkning, och inlevelsen är dess instrument Historicism Utbredning: första halvan av 1800-talet Karakteristika utveckling från "lägre" till "högre" former äger rum eller har ägt rum en process mot ökande differentiering och organisatorisk komplexitet Charles Darwin (1809-1892) verk Om arternas uppkomst On the Origins of Species från år 1859. 2
Auguste Comte (1798-1857) Det teologiska stadiet: alla skeenden förklaras med hänvisning till gudar och andeväsen. Det metafysiska stadiet: förklaringar sker med hänvisning till krafter som utvecklingen eller förnuftet. Detta är ett skede av kriser och omvälvningar. Det positiva stadiet: behovet av framsteg har försonats med behovet av ordning. Vetenskapsmännen är ideologiskt ledande, medan den världsliga makten innehas av industrialister, dvs. företagsledare och bankmän Lewis Henry Morgan (1818-1881) Lägre, mellersta och övre vilda tillståndet Lägre, mellersta och högra barbariet Civilisation Sven Nilsson (1787-1883) 1: Vildestadiet 2: Pastoralstadiet 3: Jordbruksstadiet 4: Civilisationen Utbredning Senare delen av 1800-talet Diffussionism Karakteristika: Riktning inom antropologi, etnologi och folkloristik som lägger tonvikten på studiet av kulturelementens spridning Förklaringsmodell till förekomsten av likartade kulturelement i skilda geografiska områden Detta har skett genom diffusion till följd av kulturkontakter och migrationer Diffussionism Freidrich Ratzels (1844-1901) Föremål och uppfinningar spred sig genom diffusion och skapade kulturområden med likartad artefaktsammansättning liggande intill varandra Gränserna överskreds ej, därför uppstod enhetlighet. Oscar Montelius (1843-1921) evolutionist och diffussionist. typologiska scheman för yngre stenålder (4 perioder), bronsålder (6 perioder används ännu) och järnålder (10 perioder) 3
Diffussionism Utbredning: 1800-talets slut tom första hälften av 1900- talet Neo-evolutionism Karakteristika: rötter i antropologi och ekonomisk historia en reaktion mot den ekonomiska formalismen som tenderade att betrakta ekonomiska aktiviteter, handel, etc. efter samtida förebilder och som konstanta fenomen genom historien Neo-evolutionism Karl Polanyi (1886-1964) Reciprocitet: Den enklaste och mest ursprungliga formen av utbyte. Två aktörer byter föremål direkt med varandra. Redistribution: En mer utvecklad form där människor genom tvång eller på annat sätt förmås att leverera sina produkter till ett centrum, från vilket de sedan kan erhålla andra produkter. Marknadsekonomi: Varor och tjänster byter ägare inom en prissättning som är baserad på tillgång och efterfrågan. Neo-evolutionism Elman R. Service (1915-1996) Band/grupp: Flera små grupper i glest befolkade områden; Jakt och fiske; Reciprocitet Egalitärt samhälle utan eller endast med en informell ledare. Likartad tillgång till statuspositioner och ekonomiska förutsättningar Tribe/stam: Som ovan + extensivt jordbruk, Den sociala gruppen är något större och att det finns en högre befolkningstäthet. Chiefdom/hövdingedöme Differentierat samhälle med flera samordnande centra; högre befolkningstäthet, arbetsdelning, social differentiering;. Begynnande specialisering av politiska funktioner och andra statusfunktioner Redistributiv ekonomi. State/stat: Intensivt åkerbruk; hög befolkningstäthet; städer, Klass (eller kast) system, många specialiserade politiska ämbeten och institutioner till vilka endast en del av befolkningen har tillträde till. Den ekonomiska formen är marknadsekonomi Karakteristika Begreppsmässigt en teori som problematiserar mänskligt handlande I detta avseende med betydelsen att belysa handling-strukturproblemet Anthony Giddens (1938-) Mänskligt handlande är dubbel hermeneutik; man måste uppmärksamma sambandet mellan vardagskunskap och vetenskaplig kunskap. Människor agerar utifrån förhållanden till båda. Avsiktliga handlingar kan leda till oavsiktliga konsekvenser. Man kan alltid handla annorlunda. 4
Anthony Giddens (1938-) Strukturer är möten och begräsning (the duality of structure) existerar endast genom människors minnen och handlingar, men bidrar till att ge form åt den sociala interaktionen. Struktureringen av vardagslivet leder till sociala system som skapas och reproduceras genom mänsklig handling. Människors reflexiva och rutiniserade handlingar leder till uppkomsten av sociala och kulturella mönster. Människor passerar i tid och rum olika stationer eller mötesplatser, som är regionaliserade. De har en form och innehåll, med bak&framsidor, centrala och perifera delar. De centraliserar och begränsar tillträdet till olika resurser. Systemintegration är detsamma som handlingsmönster som är utsträckta i tid och rum, och som bildar mer eller mindre beständiga institutionella mönster de är överbiografiska. Hade ambitionen att överskrida samhällsvetenskapens distinktion av typen: Subjektivism objetivism Mikro makro Kvalitativt kvantitativt Fenemologiska undersökningar undersökningar av sociala system Idiografiska undersökningar statiska makrostudier Intentionalitet sociala bestämningar Aktörsteori Strukturteori tre typer av kunskap: Subjektiv, som är individuell Objektiva, som är strukturell Praktiska, som är det dialektiska förhållandet mellan båda andra. Habitus ett system av dispositioner som tillåter oss att utifrån ett begränsat antal principer generera de sätt att handla, tänka, uppfatta och värdera som krävs i bestämda sammanhang Habitus inprogrammeras redan i brandomen och består hela livet. Habitus vägleder en människas tänkande, beteende och handlande, exempelvis bordskick, språk, kroppshållning, etc. Ofta har människor som tillhör samma sociala grupp och klass samma disposition av värderingar och materiella uttryck de har samma livsstilar. Fält Ett fält uppstår där människor strider om symboliska eller materiella tillgångar som är gemensamma för dem. Att det besitter en tillräcklig grad av autonomi. Symboliskt kapital: det som erkänns, igenkännes och erkänns som hedervärda, aktningsvärda, sannfärdiga och överlägsna. Socialt kapital är tillgångar i form av, släktrelationer, personliga kontakter, band mellan gamla skolkamrater Dvs. olika typer av förbindelser Kulturellt kapital är detsamma som utbildning, dvs att kunnande lagras i andra medier än kroppen. Symboliska tillgångar kan bevaras i OBJEKTIVERAT tillstånd fixerade i texter, lagrade i teorier och maskiner. Sociala grupper (klasser, klassfraktioner, yrkeskårer) kan mer eller mindre monopolisera dessa objektiverade kulturella tillgångar genom att behärska sättet för deras tillägnande Ekonomiskt kapital är det som vi refererar till pengar och dess värde. 5
Postmodernism Karakteristika Slutet på De stora berättelsernas tid. Inga religioner, metafysiska system eller ideologier vinner längre allmän tilltro. Bara partiella, subjektiva och individuella sanningar. Utmärks av mångkulturalism och eklekticism - stilblandning, man skall inte sträva efter att skapa totalitet utan snarare tillåta och blanda allt Postmodernism Jacques Derrida (1930-2004) Dekonstruktionen är det väsentliga, alla metasystem har inletts med en dekonstruktion av tidigare system, och sedan ersatt det gamla Dekonstruktionen måste genomföras utan att ett nytt system skapas De stora filosofiska frågorna inte lösas, bara upplösas 6