Kemikalier i detaljhandeln (KID0910)

Relevanta dokument
Projektet KID-0910 Tillsyn av kemikalier i detaljhandeln 2009

Kontroll av märkning av kemikalier

Rapport från projektet

NS STADSBYGGNAD Diarienr: Tillsynsprojekt- Kemikalier i detaljhandeln

KID 09/10 Kemikalier i detaljhandeln

Tillsyn av kemikalier i detaljhandeln 2012

Tillsyn av CLP-märkning i handeln

Kemikalietillsyn i detaljhandeln

Svensk författningssamling

Kemiska produkter i butiker

Kemiska produkter i butiker

Kemikalieveckan 2015

Förordning (2008:245) om kemiska produkter och biotekniska organismer

Kemiska produkter i butiker. Märkning och ansvar

Kemikalietillsyn Bensinstationer

Kemikalieprojekt Med inriktning på kontroll av bekämpningsmedel

Projektredovisning Kemikalietillsyn 2017 CLP Bekämpningsmedel Sprängämnesprekursorer

TILLSYN 4/14. Detaljhandelstillsyn. kemikalieinspektionen.se. Kemiska produkter och bekämpningsmedel

VOC-märkning. Tillsynskampanj i färg- och lackhandeln. En rapport från miljöförvaltningen Ulrika Iversen / Bertil Engdahl MILJÖFÖRVALTNINGEN

Kemiska produkter i butiker. Märkning och ansvar

Märkning av fisk. Miljökontoret Kalle Tegnestedt Charlotta Paulsson

Barnskyddande förslutning

TILLSYN 11/17. Detaljhandelstillsyn. kemikalieinspektionen.se. Handledning för tillsyn av kemiska produkter och bekämpningsmedel i detaljhandeln

Kemikalieinspektionen inspekterar ditt företag

Mikrobiologiska kriterier 2012

TILLSYN 3/18. Märkning av kemiska produkter i handeln. kemikalieinspektionen.se. ett samverkansprojekt tillsammans med Sveriges kommuner

Kemikalier i detaljhandeln

Till dig som säljer kemiska produkter

Tillsynsprojekt Förbjudna ftalater i leksaker 2012 Rapport nr: 6

Livsmedelsbutiker hösten 2011

Bekämpningsmedel. projekt R A P P O R T. Tillsynsprojekt Maria Mattsson. oktober 2008

Provtagning av semlor 2014

Revision - butiker 2013

Nr 8/05 RIO Regionala inspektionsprojekt i Kalmar, Stockholm och Sörmland. Kalmar Stockholm Sörmland

Tillsyn av kemikalier i smycken

Tillsynsprojekt Tobak, folköl och vissa receptfria läkemedel

Kontrollköp av tobaksvaror

Rapport om kemikalietillsynen i nio kommuner i Stockholms län

Svensk författningssamling

Förvaring, förpackningsregler, tillstånd m.m. Detta går vi igenom. Förpackningsregler. Gamla regler. Nya regler

1/05. RIO Skåne 2004 ett regionalt inspektionsprojekt

MB 14 kap MILJÖFÖRVALTNINGEN SIDAN

Tillsynsrapport Kemikalier i arbets- och profilkläder

Livsmedelsbutik 2010 Utförd av miljökontoret Jönköpings kommun Skriven av Maria Sandquist

Att leva med REACHur en miljöinspektörs perspektiv. Miljöförvaltningen i Lunds kommun Matilde Törnqvist, Miljöinspektör AF-borgen

Hårfärgskoll Information och tillsyn i Hörby kommun. Nationellt tillsynsprojekt. Rapport Miljökontoret

Granskning av säkerhetsdatablad och produktmärkning enligt CLP. Elna Nilsson, WSP Environmental

Tillsyn hos frisersalonger 2013 Lokalt tillsynsprojekt

Kontroll av återförsäljare av ogräsbekämpningsmedel

HÖRBY KOMMUN. Kemikalier i varor Regionalt tillsynsprojekt. Information och tillsyn hos butiker med leksaksförsäljning RAPPORT

Dnr Temperatur i butik. Miljö- och byggnadskontoret Västerviks kommun. Rada Dobriyanova

PM 6/05. Konstnärsfärger ett inspektionsprojekt

Nr 1/04 KEM KEMIKALIEINSPEKTIONEN. Ett regionalt inspektionsprojekt i Stockholm 2003

PM 3/03. Båtbottenfärger till fritidsbåtar. Ett inspektionsprojekt

Tillsynsprojekt 2014 Kemikalier i smycken från detaljhandeln

14:12. Redovisning av kemikalietillsynsprojekt. - Ett länsövergripande samarbetsprojekt i Södermanlands län. Länsstyrelsens rapportserie nr

Ftalater i leksaker Tillsynsprojekt 2008

RAPPORT. Tillsynsprojekt Fyrverkerier i detaljhandeln. Hexaklorbensen

Kolla korken. - för att undvika barnförgiftningar. En kemikaliekampanj med tillsyn i butiker och information till allmänheten

Checklista Reach för Nedströmsanvändare

Revision av livsmedelsanläggningar 2010

Kemikalieinspektionens författningssamling

Plan för tillsynsvägledning för åren

Tillsynsprojekt Tobak och folköl

Information och tillsyn i Hörby kommun

Miljö- och hälsoskyddskontoret. Bekämpningsmedel. 2008:1 Tillsyn av bekämpningsmedel ett samverkansprojekt med Kemikalieinspektionen

Nr 3/02 KEM KEMIKALIEINSPEKTIONEN. Ett regionalt inspektionsprojekt i Stockholm 2002

Kemikaliekontroll enligt Reach. Handledning för tillsyn med bakgrundsmaterial Nedströmsanvändarnas egen kemikalieanvändning

2003 och Landskrona

Kemikalieinspektionens författningssamling

Plan för tillsynsvägledning för åren

Tillsyn av bekämpningsmedel. Innehåll. Vad är bekämpningsmedel? Biocidprodukter Växtskyddsmedel Inspektion av bekämpningsmedel

Reach tillsyn kemikalietillsyn utifrån Reach-förordningen

Revision enkla anläggningar 2011

Vägen till en giftfri miljö. Nina Cromnier Generaldirektör, Kemikalieinspektionen 16 mars 2017

INNEHÅLL. Lagkrav och myndigheter. Strategi för att skapa och strukturera ett arbetssätt. Hantering av specifika problem

Xxxxx Kemiska arbetsmiljörisker

Kemikalieinspektionens författningssamling

Reachtillsyn vem gör vad? Elisabeth Kihlberg och Lisa Ekstig

Läs etiketten! Det här behöver du veta för att använda rengöringsprodukter

Mikrobiologiska kriterier vid malning av köttfärs

Svensk författningssamling

Olika lagstiftningar. Kosmetiska produkter

Summeringsregeln. Tillämpning av bilaga till förordning (1999:382) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor

Förordning (2008:245) om kemiska produkter och biotekniska organismer

10/1/2015. Varutillsyn seminarieserie Översikt. Definition. Camilla Westlund, inspektör Kemikalieinspektionen

Tillsyn enligt miljöbalken, Företag, fastigheten Fastighet 1:1

Riktlinjer för märkning av kemiska produkter

Farligt avfall från verksamheter

Allergikost - Pizzerior Våren 2012

Krav på företagens Egenkontroll

Tillsynsprojekt Akupunktur 2011 Rapport nr: 11

Förpackningsmaterial projekt 2014 Rapport

Nationellt tillsynsprojekt Piercing och tatuering 2012

ka produkter på den svenska marknaden. Det blir alltså frågan om fortsatt samverkan mellan det lokala och centrala planet.

Egenkontroll butiker. Miljökontoret Adrian Sandin, Jimmy Roslund, Ursula Söderberg

Klassificering, märkning och förpackning av kemiska produkter

Riktlinjer för förvaring av kemiska produkter

INSPECTION PROTOCOL Company copy

Bassängbad Tillsyn av barns miljöer 2008

Transkript:

Kemikalier i detaljhandeln 2009-2010 (KID0910)

Sammanfattning Under 2009 genomfördes ett gemensamt tillsynsprojekt mellan landets kommuner och Kemikalieinspektionen. I detta projekt valde miljökontoret i Jönköpings kommun att delta. Tillsynen var främst inriktad på märkning, barnskyddande förslutning, kännbar varningsmärkning samt fosfater i tvättmedel. Information om projektet skickades ut till ett 40-tal butiker som sålde kemiska produkter. I informationen framgick bl.a. vad miljökontoret avsåg att granska och när inspektion skulle ske samt information om gällande lagstiftning. Miljökontoret genomförde 42 butiksinspektioner. Miljökontoret konstaterade brister gällande barnskyddande förslutning i nio butiker (21 %), brister gällande kännbar varningsmärkning i sju butiker (17 %) samt brister gällande svensk märkning i två butiker (5 %). Miljökontoret konstaterade inte några brister gällande fosfater i tvättmedel, däremot var det många tveksamheter som rapporterades till Kemikalieinspektionen. I samtliga fall där brister konstaterades meddelades detta till butiksansvarig muntligen samt att en inspektionsrapport skickades ut. I de flesta fallen åtgärdades bristerna på plats av butiksansvarig, genom att man exempelvis plockade undan produkterna med brister från butikshyllan. I fem fall meddelades beslut om miljösanktionsavgift p.g.a. överträdelser. Information om samtliga inspektioner meddelades till Kemikalieinspektionen, som under våren 2010 kommer att genomföra inspektioner hos svenska primärleverantörer av kemiska produkter. Projektet har bidragit till att många produkter med brister har åtgärdats. Förhoppningsvis har det även bidragit till att butikerna har fått ökad kunskap om lagstiftningen gällande kemiska produkter. Miljökontoret konstaterar att det finns ett stort behov av fortsatt tillsyn inom området då det förekom många brister vid inspektionerna.

Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Inledning... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Lagstiftning... 4 Kännbar varningsmärkning... 4 Barnskyddande förslutning... 5 Svensk märkning... 5 Fosfater i tvättmedel... 6 Miljösanktionsavgift... 6 Förutsättningar för att uppfylla lagstiftningen... 6 Resultat... 6 Kontroll av produkter... 6 Kännbar varningsmärkning... 6 Barnskyddande förslutning... 7 Svensk märkning... 8 Fosfater i tvättmedel... 9 Kontroll av verksamhetens rutiner... 9 Miljösanktionsavgift... 9 Diskussion... 10 Slutsats... 10 Bilaga... 11 Butiker som ingick i projektet... 11

Bakgrund Inledning Under hösten 2009 genomfördes ett nationellt tillsynsprojekt med inriktning på försäljning av kemiska produkter i detaljhandeln. Projektet utfördes av ett hundratal av landets kommuner i samarbete med Kemikalieinspektionen. Miljökontoret i Jönköpings kommun valde att delta i detta projekt. Miljökontoret har enligt miljöbalken ett tillsynsansvar över bl.a. hantering och försäljning av kemiska produkter. Projektet hade en huvudsaklig inriktning mot: - Förbudet mot fosfater i tvättmedel - Märkning - Barnskyddande förslutning och kännbar varningsmärkning Projektet hade ett upplägg där kommunerna först inspekterade kemiska produkter ute i detaljhandeln. Vid inspektionerna använde kommunerna checklistor som Kemikalieinspektionen (KemI) hade upprättat. Därefter rapporterade kommunerna in sina resultat till KemI. Under 2010 kommer KemI att följa upp konstaterade brister genom att inspektera de svenska primärleverantörerna. Syfte - Få bort produkter med dålig produktinformation från den svenska marknaden. - Upptäcka och inspektera företag som idag står utanför den svenska kemikaliekontrollen. - Väcka intresse och öka kunskapen om kemiska produkter och det regelverk som rör dem. - Ge förutsättningar för en mer enhetlig kemikalietillsyn i landet. - Öka samarbetet och utveckla kommunikationen mellan kommunerna och Kemikalieinspektionen. Metod I början av september genomförde Kemikalieinspektionen (KemI) en utbildningsdag om projektet för miljöinspektörer inom landets kommuner. Tre inspektörer från miljökontoret i Jönköpings kommun deltog vid denna utbildningsdag. Under oktober gjorde miljökontoret ett selektivt urval av 48 butiker med hjälp av Gula Sidorna. Till dessa skickades information om projektet där det framgick bl.a. vad projektet handlar om, vad miljökontoret kommer att granska, under vilka veckor tillsyn kommer att ske samt information om miljösanktionsavgift och tillsynsavgift. Samtliga butiker hade alltså möjlighet att gå igenom sina produkter och se till att dessa uppfyller gällande lagstiftning, innan miljökontoret genomförde sina inspektioner. 3

Fem inspektörer från miljökontoret ingick i projektet. För att få samsyn bland inspektörerna gällande bedömning och tolkning genomfördes de två första inspektionerna gemensamt. Därefter genomförde inspektörerna tillsynsbesöken ensamma och i vissa fall parvis. Vid de flesta inspektionerna var butiksansvarig eller kemikalieansvarig närvarande. Miljökontoret informerade då om innebörden av besöket samt ställde några frågor gällande kemiska produkter utifrån den checklista som KemI upprättat. I de fall då ansvarig ej var närvarande kontaktade miljökontoret dessa i efterhand per telefon. Därefter granskade miljökontoret ett antal (ca 20 st. per butik) av butikens kemiska produkter utifrån checklistan. Då brister uppmärksammades noterades dessa och i de flesta fall skedde även fotografering. Bristerna påtalades även för ansvarig om denne var närvarande, som oftast plockade undan produkterna med brister från butikshyllorna. Då ansvarig ej var närvarande kontaktade miljökontoret denne i efterhand och informerade om bristerna. Vid tveksamheter från miljökontorets sida kontaktades Kemikalieinspektionen för rådgivning. I de fall där brister uppmärksammades skickades en inspektionsrapport där bristerna påtalades. I fem fall fattades beslut om miljösanktionsavgift. Verksamheterna debiterades för den tillsynstid som miljökontoret hade lagt ner i samband med inspektionerna. Av de 48 utvalda butikerna hade vissa lagt ner sin verksamhet eller så var de ej aktuella att ingå i projektet. Totalt inspekterade miljökontoret 42 butiker (se bilaga). Slutligen rapporterade miljökontoret samtliga brister och tveksamheter till KemI, som kommer att genomföra inspektioner hos primärleverantörer under våren 2010. Lagstiftning Kännbar varningsmärkning Syftet med kännbar varningsmärkning är att synskadade ska kunna avgöra om innehållet i en kemisk produkt är farligt. Oftast består den kännbara varningsmärkningen av en liksidig triangel med upphöjd ram och sidor som är 18 mm långa och oftast är triangeln placerad nära förpackningens botten. Utformningen av den kännbara varningsmärkningen ska uppfylla kraven i svensk standard SS-EN ISO 11 683. Enligt 2 kap. 5 i Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 2008:2) om kemiska produkter och biotekniska organismer ska förpackningen ha kännbar varningsmärkning om produkten säljs till allmänheten och är märkt med minst en av följande farobeteckningar: - Extremt brandfarligt (Gäller ej aerosoler/sprayburkar som enbart är klassificerade och märkta enligt denna Foto 1. Förpackning med kännbar varningsmärkning 4

farobeteckning) - Mycket brandfarligt (Gäller ej aerosoler/sprayburkar som enbart är klassificerade och märkta enligt denna farobeteckning) - Mycket giftig, Giftig, Hälsoskadlig eller Frätande Barnskyddande förslutning Syftet med barnskyddande förslutningar är att minska risken för att barn skadas av kemikalier. Det finns olika utformningar på barnskyddande förslutningar. En vanlig barnskyddande förslutning är den typ av kork som måste tryckas ned samtidigt som den vrids om. Det finns krav på att förslutningarna ska vara testade och uppfylla vissa kvalitetskrav i svensk standard. Produkter som är avsedda för engångsbruk behöver inte ha återförslutningsbart barnskydd. Dessa skall dock vara svåröppnade vid första försöket och det ska tydligt framgå av förpackningen att de är avsedda för engångsbruk. Enligt 2 kap. 4 i Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 2008:2) om kemiska produkter och biotekniska organismer ska följande kemiska produkter som erbjuds eller säljs till allmänheten vara försedda med barnskyddande förslutning: - Produkter som är märkta med farobeteckningen Mycket giftig, Giftig eller Frätande. - Produkter som är märkta med farobeteckningen Hälsoskadlig och riskfrasen Farligt: kan ge lungskador vid förtäring. - Produkter som innehåller 3 % metanol. - Produkter som innehåller 1 % metylenklorid. Foto 2. Farosymbol för frätande. Förpackningen ska därmed ha barnskyddande förslutning. Svensk märkning Märkningen skall vara på svenska för produkter som säljs i Sverige, vilket framgår av 13 i Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 2005:7) om klassificering och märkning av kemiska produkter. Foto 3. Märkning på svenska. 5

Fosfater i tvättmedel Tvättmedel som är avsedda för privat bruk som innehåller fosfor i en halt som överstiger 0,2 % är förbjudna och får inte finnas på marknaden. Detta förbud trädde i kraft 1 mars 2008 (14 i Förordning (1998:944) om förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering och utförsel av kemiska produkter). Syftet med denna begränsning är att minska övergödningen i sjöar och hav, vilket kan resultera i döda bottnar och blågröna alger. Miljösanktionsavgift Miljösanktionsavgift är en avgift som efter beslut tas ut för vissa överträdelser och med de belopp som anges i bilagan till Förordning (1998:950) om miljösanktionsavgifter. Av denna förordning framgår det att vid överträdelser gällande barnskyddande förslutning, kännbar varningsmärkning eller svensk märkning medför detta en avgift på 5 000 kr per överträdelse. Om det exempelvis i en butik påträffas en produkt som saknar barnskyddande förslutning och tre olika produkter som saknar svensk märkning så blir miljösanktionsavgiften 10 000 kr. Förutsättningar för att uppfylla lagstiftningen För att säkerställa att produkterna som säljs uppfyller gällande lagstiftning behövs en kontroll från verksamhetens/butikens sida, s.k. egenkontroll. Egenkontrollen kan exempelvis innebära: - Någon utses att ha ansvar för kemiska produkter. - Vid leverans görs stickprov av att barnskyddande förslutningar fungerar samt att korrekt märkning och kännbara varningsmärkning finns. - Åtgärder vid ankomsten, t.ex. att korkar aktiveras genom att de skruvas åt, rättelse av märkning m.m. - Placering i butiken görs med hänsyn till svåråtkomlighet för små barn och med avstånd till livsmedel. - Återrapportering till leverantör och tillverkare vid upptäckta fel. Resultat Kontroll av produkter Kännbar varningsmärkning I sju butiker (17 %) påträffades förpackningar som saknade kännbar varningsmärkning. I de flesta fall där kännbar varningsmärkning saknades var övriga förpackningar av samma produkt försedda med en klisterlapp med kännbar varningsmärkning. I de fall där kännbar varningsmärkning saknades på enstaka förpackningar ansåg miljökontoret att det var orimligt att fatta beslut om miljösanktionsavgift (MSA). Bristerna påtalades dock både muntligen samt skriftligen i inspektionsrapporten. I de fall där ett större antal förpackningar saknade 6

kännbar varningsmärkning, ansåg miljökontoret att det var uppenbart att man har brustit i rutinerna. I dessa fall ansåg miljökontoret att det var motiverat att fatta beslut om MSA. I samtliga fall där brister upptäcktes plockade butiksansvarig bort produkterna från hyllorna och avsåg ej att sälja dessa förrän den kännbara varningsmärkningen åtgärdats. I några fall påträffades förpackningar som hade kännbar varningsmärkning, men denna var knappt kännbar. Om dessa uppfyller gällande standard är osäkert. Miljökontoret har överlämnat den bedömningen till Kemikalieinspektionen. Antal produkter som saknade kännbar varningsmärkning Antal produktförpackningar som saknade kännbar varningsmärkning Butik 1 100 Butik 5 13 Butik 1 1 Butik 1 1 Butik 2 3 Butik 1 1 Butik 2 23 Totalt: 13 142 Tabell 1. Butiker där kännbar varningsmärkning saknades på produktförpackningar. Observera att de brister miljökontoret nämner ovan endast gäller produkter som skall ha kännbar varningsmärkning enligt föreskrifterna. I vissa fall förser tillverkarna produkter med kännbar varningsmärkning trots att det inte behövs enligt föreskrifterna. Barnskyddande förslutning I nio butiker (21 %) påträffades produkter som hade brister gällande barnskyddande förslutning. I de flesta fall var den barnskyddande förslutningen inaktiverad. Barnskyddet aktiverades dock då korken skruvades åt. I dessa fall informerades butiksansvarige om detta och miljökontoret påtalade muntligen samt skriftligen att barnskyddet måste vara aktiverat om dessa ska få säljas. Flera butiksansvariga uppgav att det hade hänt flera gånger att varor har levererats med barnskyddande korkar som inte var ordentligt påskruvade, vilket ibland hade resulterat i att innehåll hade runnit ut under leveransen. I några fall hade korkens barnskyddande funktion helt slutat att fungera, troligtvis på grund av innehållet i förpackningarna. Miljökontoret informerade butiksansvarig om dessa brister. I samtliga fall plockade butiksansvarig bort produkterna från butikshyllan och avsåg ej att sälja dessa förrän bristerna var åtgärdade. I dessa fall är det svårt för miljökontoret att bevisa att korkarna inte fungerar ordentligt. Kemikalieinspektionen avråder därför från att fatta beslut om miljösanktionsavgift (MSA) gällande detta. Därav valde miljökontoret att inte fatta beslut om MSA i dessa fall. 7

I två butiker konstaterade miljökontoret att förpackningar hade försetts med vanliga korkar. Dock hade övriga förpackningar av samma produkt barnskyddande förslutning. Butiksansvariga informerades om detta som på eget initiativ plockade undan dessa förpackningar. Miljökontoret fattade beslut om MSA i dessa två fall. I en butik konstaterade miljökontoret att två produkter, som saknade barnskyddande förslutning på samtliga förpackningar erbjöds till allmänheten. Dessa produkter var avsedda för yrkesmässigt bruk och troligtvis har tillverkaren därav ej försett dessa med barnskyddande förslutningar. Kravet på barnskyddande förslutning gäller endast om produkten säljs eller erbjuds till allmänheten. Miljökontoret ålade verksamheten att inkomma med uppgifter med vilka åtgärder som kommer att vidtas, då dessa produkter ej får säljas till allmänheten. Om produkterna kommer att säljas till allmänhet så skall dessa förses med barnskyddande förslutning samt kännbar varningsmärkning. Om butiken inte avser att sälja produkterna till allmänheten så måste åtgärder vidtas för att säkerställa att så ej kommer att ske. I detta fall fattades även beslut om MSA då butiken har erbjudit dessa produkter till allmänheten vilket strider mot föreskrifterna. Antal produkter med bristande barnskyddande förslutning Antal produktförpackningar med bristande barnskyddande förslutning Butik 4 85 Butik 1 1 Butik 2 4 Butik 1 10 Butik 2 6 Butik 1 2 Butik 1 1 Butik 2 23 Butik 3 13 Totalt: 17 145 Tabell 2. Butiker där produktförpackningar med bristande barnskyddande förslutningar påträffades. Observera att de brister miljökontoret nämner ovan endast gäller produkter som skall ha barnskyddande förslutning enligt föreskrifterna. I vissa fall förser tillverkarna produkter med barnskyddande förslutning trots att det inte behövs enligt föreskrifterna. Funktionen på dessa har miljökontoret inte kontrollerat. Svensk märkning I två butiker (5 %) påträffade miljökontoret produktförpackningar som saknade svensk märkning. Butiksansvarig informerades om detta och de plockade undan samtliga produktförpackningar från butikshyllan självmant och avsåg ej att sälja dessa. I båda fallen fattades beslut om miljösanktionsavgift (MSA). I två butiker påträffades förpackningar som helt saknade märkning. I ett av dessa fall låg lösa etiketter i anslutning till förpackningarna, som troligtvis tillhörde dessa förpackningar. I båda fallen påtalades detta för butiksansvarig som plockade undan 8

produkterna från hyllorna. I dessa fall fattades ej beslut om MSA då det saknas juridiskt stöd för detta. Fosfater i tvättmedel Miljökontoret hittade inte någon tvättmedelsprodukt där fosforhalten överskred 0,2 %. Dock fanns det många tveksamheter gällande halten av fosfor, då halten ofta anges i fosfater/fosfonater. Halten måste då räknas om till fosfor. I dessa fall överlämnade miljökontoret bedömningen till Kemikalieinspektionen (KemI), i enlighet med den tillsynsvägledning som KemI utarbetat. Kontroll av verksamhetens rutiner Vid varje inspektion ställdes nedanstående frågor gällande rutiner, enligt checklistan från Kemikalieinspektionen. Fråga 1. Kontrollerar butiken att produkter som levererats till dem har barnskyddande förslutning och kännbar varningsmärkning? 24 butiker (57 %) svarade JA på frågan och 18 (43 %) svarade NEJ. Fråga 2. Görs stickprovskontroller av att de barnskyddande förslutningarna fungerar? 23 butiker (55 %) svarade JA på frågan och 19 (45 %) svarade NEJ. Miljösanktionsavgift I sex fall fattade miljökontoret beslut om miljösanktionsavgift (MSA) gällande överträdelser i föreskrifterna. Dessa beslut kan överklagas av butikerna. Överträdelse MSA Butik Svensk märkning 1 x 5 000 kr Butik Barnskyddande förslutning 2 x 5 000 kr + Kännbar varningsmärkning Butik Barnskyddande förslutning 1 x 5 000 kr Butik Barnskyddande förslutning 2 x 5 000 kr + Kännbar varningsmärkning Butik Svensk märkning 1 x 5 000 kr Butik Kännbar varningsmärkning 1 x 5 000 kr Tabell 3. Beslut om MSA. 9

Diskussion Sammanlagt inspekterades 42 butiker. Av dessa konstaterade miljökontoret brister gällande barnskyddande förslutning i nio butiker, kännbar varningsmärkning i sju butiker samt svensk märkning i två butiker. Att det skulle förkomma brister i så många av butikerna var oväntat, särskilt med tanke på att miljökontoret gick ut i förväg och informerade om projektet och om vad som skulle kontrolleras. Förhoppningsvis kommer det framöver att ske en förbättring av butikernas rutiner så att eventuella brister upptäcks och åtgärdas. Den vanligaste förekommande bristen gällande barnskyddande förslutningar var att den hade inaktiverats av okänd anledning. När korken skruvades åt så fungerade barnskyddet. Den näst mest frekventa bristen var att barnskyddet hade slutat att fungera, troligtvis p.g.a. innehållet. I dessa två fall är det viktigt att butiken kontaktar leverantören av produkten för att medvetandegöra denne att det förekommer brister så att dessa kan åtgärdas. I de fall där miljökontoret konstaterade brister gällande kännbar varningsmärkning, hade ofta övriga förpackningar av samma produkt en klisterlapp med kännbar varningsmärkning. Denna lösning medför risken att klisterlappen lossnar vid exempelvis paketering och uppackning. Risken för detta skulle undvikas om den kännbara varningsmärkningen istället var ingjuten i själva förpackningen, vilket är en relativt vanlig förekommande lösning. Slutsats - Tillsynen har varit motiverad och bidragit till att många produkter med brister har åtgärdats eller plockats bort från butikshyllorna. - Butikerna har fått ökad kunskap om regelverket gällande kemiska produkter. - Förhoppningsvis blir egenkontrollen bättre i butikerna samtidigt som det fortsättningsvis blir färre produkter med brister på butikshyllorna. - Det finns ett stort behov av fortsatt tillsyn då det förekom många brister. - Samarbetet och kommunikationen mellan kommunen och Kemikalieinspektionen har förbättrats. 10

Bilaga Butiker som ingick i projektet ICA Nära Jönköping City V. Storg. 14 553 15 JÖNKÖPING Coop Konsum Hovslätt Norrahammarsv. 143 556 27 JÖNKÖPING Colorama Noréns Färghus AB Herkulesv. 4 Box 181 551 13 JÖNKÖPING Målarnas Färg Herkulesv. 1 B Beijer Byggmaterial AB Industrig. 2 Box 3170 550 03 JÖNKÖPING Willys Råslätt Råslätts Centrum, Box 8023 550 08 JÖNKÖPING Netto Norrahammarsv. 56 556 27 JÖNKÖPING ICA Supermarket Huskvarna Stockmakareg. 4 561 31 HUSKVARNA XL-BYGG Larssons v. 3 561 91 HUSKVARNA Hydro Ekhagsringen 554 56 JÖNKÖPING Statoil Österängen 554 64 JÖNKÖPING Coop Bygg A6 Södra Bataljonsg. 5 553 05 JÖNKÖPING Ekholms Färgcenter i Jönköping AB A6-området Bataljonsgatan Box 94 551 12 JÖNKÖPING Österängens Färgcenter AB Österängsv. 14 554 63 JÖNKÖPING Colorama Huskvarna Erik Dahlbergsg. 26 561 32 HUSKVARNA Lidl Ekhagsringen 2 554 56 JÖNKÖPING ICA Supermarket Bankeryd Sjöåkrav. 10 564 31 BANKERYD COOP Konsum Box 21, Postg. 1 564 01 BANKERYD OKQ8 Domsandsv. 1 564 35 BANKERYD OKQ8 Jordbrov. 10 553 39 JÖNKÖPING Statoil Ryhovsg. 2 (Eurostop) Macken Torsvik AB Torsvik 556 62 JÖNKÖPING Macken A6 AB Sjukhusg. 5 553 05 JÖNKÖPING BYGGmax Bultv. 1 553 02 JÖNKÖPING ICA Nära Tenhult Mickels v. 2 560 27 TENHULT Ohlssons Lanthandel i Lekeryd AB Anebyv. 2 560 28 LEKERYD Lekeryds Byggvaror & Entreprenad Dammhagen 2 560 28 LEKERYD Preem Grännav. 20 561 34 HUSKVARNA Preem Åsenv. 553 13 JÖNKÖPING Preem Jönköpingsv. 9 560 27 TENHULT Svenssons färg Jönköpingsv. 7 560 27 TENHULT Biltema Solåsv. 26 Granngården Box 1018 551 11 JÖNKÖPING Rosenlunds Livs Hermansv. 45 554 53 JÖNKÖPING Matbörsen Mellang. 32 554 51 JÖNKÖPING Maxi ICA Stor-marknad Herkulesv. 7 X-traköp Kämpev. 17 Box 11 551 12 JÖNKÖPING Optimera Granitv. 8 K-RAUTA Solåsv. 10 Caparol Kämpev. 21 553 02 JÖNKÖPING Jula Postorder Solåsv. 7 ÖoB Överskottsbolaget Bangårdsg. 1 11

MILJÖKONTORET Besöksadress Juneporten, Västra Storgatan 16, Jönköping. Tfn 036-10 50 00. Fax 036-10 77 86 miljo@jonkoping.se