SOLNA STAD Tjänsteskrivelse 1 (5) Stadsbyggnadsförvaltningen Filip Olofsson 2010-10-06 SBN/2010:1119 Haga 4:35, del av Uppförande av aula Förslag till beslut i stadsbyggnadsnämnden Sammanfattning Akademiska Hus i Stockholm AB ansöker om bygglov för uppförande av en aulabyggnad inom Karolinska Institutets område. Byggnaden omfattar 13 730 kvadratmeter bruttoarea, BTA, fördelat på åtta våningsplan. Arkitekten skriver: Akademiska Hus planerar för att nya byggnader utmed Solnavägen kommer att bli Campus ansikte utåt. Utformningen av de nya byggnaderna ska förhålla sig till campusområdets skala och till Solnavägens nya karaktär av stadsgata. Detta tillsammans med den omgivande bebyggelsens nya skala medger högre hus vid vägen och lägre in mot campusområdet. Byggnaderna som uppförs utmed vägen får två framsidor, en mot Solnavägen och en in mot Campus. Beslut Stadsbyggnadsnämnden beviljar bygglov enligt 8 kap. 11 plan- och bygglagen. Upplysningar Sökanden upplyses om ytterligare förutsättningar i bifogat informationsblad. Filip Olofsson Bygglovsarkitekt
2 (5) Ärendet Akademiska Hus i Stockholm AB ansöker om bygglov för uppförande av en aulabyggnad inom Karolinska Institutets område. Byggnaden omfattar 13 730 kvadratmeter bruttoarea, BTA, fördelat på åtta våningsplan. Handlingar som ingår i beslutet Situationsplan dat. 2010-09-03 upprättad på nybyggnadskarta Situationsplan och byggnadsritningar enligt ritningsförteckning dat. 2010-09-03 Övriga handlingar som ligger till grund för beslutet Ansökan dat. 2010-09-09 Arearedovisning ink. 2010-09-14 Arkitektens beskrivning dat. 2010-09-03 Illustrationer Bygganmälan krävs men har ännu inte lämnats in. Befintliga förhållanden Befintlig bebyggelse och markanvändning Platsen är bebyggd med en byggnad längs med Solnavägen som ska rivas till en del Kulturhistoria Stenbrottet eller Gammelgården som den också kallas är byggnadsminne och ligger intill platsen för den nya aulan. Ur Solna stads kulturminnesvårdsprogram: Gården Stenbrottet byggdes 1771 av handelsmannen och bagaren Joakim Sasse. Han hade fått en bit mark i Karlbergs hage upplåten åt sig som han odlade upp och bebyggde och gav namnet Stenbrottet. Sasse, som dog redan 1784, blev känd för att bedriva lönnbränning på gården. 1795 övertogs gården av den från Italien inkallade balettmästaren Giovanni Ambrosiani. Huvudbyggnaden från gårdssidan Under en period övertogs arrendet av gelbgjutareåldermannen A L Herndal, som var känd som en gästfri man, och som också var en hängiven jägare och viltvårdare. Han var
3 (5) med och bildade Svenska Jägareförbundet här på Stenbrottet den 3 april 1830. Herndal förbättrade gården, bedrev tobaksodling, orangeri och vanligt jordbruk. Han lät förlänga huvudbyggnaden omkring 1820. Utformning Arkitektens beskrivning: Akademiska Hus planerar för att nya byggnader utmed Solnavägen kommer att bli Campus ansikte utåt. Utformningen av de nya byggnaderna ska förhålla sig till campusområdets skala och till Solnavägens nya karaktär av stadsgata. Detta tillsammans med den omgivande bebyggelsens nya skala medger högre hus vid vägen och lägre in mot campusområdet. Byggnaderna som uppförs utmed vägen får två framsidor, en mot Solnavägen och en in mot Campus. Byggnadens Situation Byggnaden är placerad så att den på bästa vis förädlar platsen och samtidigt värnar om byggnadsminnet och kopplingen till det Akademiska stråket och den nya bron över Solnavägen som förbinder Karolinska Institutet med Nya Karolinska Solna. Den offentliga funktionen och byggnadens placering möjliggör ett självständigt förhållningssätt till KI:s arkitektur. Ett rundat hörn sträcker sig ut över det Akademiska stråket och ut i Solnavägens gaturum, som en signal för de förbipasserande att detta är en mötesplats i området. Byggnaden lutar med sin huvudtrappa, en rörelse som skapar en dynamisk form. Trappan tecknar sig genom byggnadens hela höjd, vilket stärker betydelsen hos hörnet mot Solnavägen. Fasaden skall upplevas som en helhet samtidigt som den skall kunna anpassas efter bakomvarande funktioner. I anslutning till det Akademiska stråket skall det finnas utomhus trappor som kopplar ihop bron med Solnavägen. En av utomhustrapporna skall integreras i Aulabyggnaden. Trappan skall ha samma arkitektoniska kvalitet som övriga delar av huset. Bussar och taxi angör byggnaden inifrån Campus området. Genom att byggnaden är placerad i en vinkel mot Solnavägens riktning bildas en förplats framför entrén vid Solnavägen. Byggnadens möte med Gammelgården Den nya aulan skall på ett naturligt men respektfullt sätt integreras med byggnadsminnet. I samband med detta föreslås ett antal kvalitetshöjande åtgärder för det berörda området. Målet är att Campus KI skall uppvisa en harmonisk helhet, men där varje delområde kan ges ett karaktärsgivande innehåll och en egen identitet. Kontinuitet och långsiktighet skall stå i fokus tillsammans med tillgänglighet och orienterbarhet. Mötet mellan aulan och byggnadsminnet tydliggörs genom val av markmaterial och formspråk. Aula och byggnadsminne skall integreras och samspela. Målet är att; - skapa en harmonisk och vacker helhet där byggnadsminnet Stenbrottet möter den nya aulan - en helhet präglad av såväl historia som samtid - förstärka och framhålla värdet av byggnadsminnet med tillhörande parkrum som en tillgång och viktig del av helheten - skapa kommunicerande stråk och integrera byggnadsminnets norra del till helheten - möjliggöra människors vistelse och kommunikation i området via aulan och det Akademiska stråket och därigenom skapa bättre möjligheter för allmänheten att kunna uppleva och ta del av byggnadsminnet
4 (5) Ett förslag finns framtaget, vilket kommer att bearbetas i samråd och dialog med Länsstyrelsen. Byggnadens Organisation Aulan rymmer ca tusen personer. Amfiteaterformen skapar närhet och god akustik. Placeringen av aulan ger möjligheter till vackert sidljus, samtidigt som de stora glaspartierna skapar kontakt med världen utanför. Aulan skall kunna användas för kongresser, föreläsningar, tentor och olika events som är kopplade till KI:s verksamhet. Byggnaden innehåller förutom aula funktioner ytor för kontor, konferenser, utställningar och ytor av publik karaktär. Teknikytor skall förutom i källaren placeras på takplanet. Taket kan komma att beläggas med sedum. Byggnadens skall ha två entréer, en från Solnavägen och en i anslutning till Akademiska stråket, Entréerna kommunicerar med varandra inne i byggnaden. Entrén från Solnavägen leder genom restaurangen som är vänd ut mot förplatsen. Lastning och lossning skall ske med angöring inifrån KI-området. Gestaltning Formen på Karolinska Institutets nya aula är ett svar på dess placering och dess innehåll. Hörsalens geometri visar sig i husets form. Fasadernas geometrier skall ge byggnaden ett enhetligt skinn av ett antal triangulära element. En repetition av helt plana trianglar skapar krökta ytor på ett både ekonomiskt och suggestivt sätt. Trianglarna består av täta och transparanta delar. Skinnet av glas bärs av pelare av trä eller stål. Fasader som monteras utanpå stommen har fördelarna att vara mycket täta, vilket är ett av de viktigaste kraven för att skapa energieffektiva hus. De går också fort att montera, vilket gör bygget torrt snabbt, en nyckelfaktor för ett hälsosamt hus. Fasadens uppgifter kan ändå inte inskränkas till att klara de tekniska kraven. Mer än något annat bygger de bilden av huset. I detta fall visar fasaden att byggnaden är en solitär och att den vill visa upp sig mot omgivningen. Målet är en byggnad som skall utstråla värme. Förutsättningar För området gäller detaljplan P10/8 som vann laga kraft 2010-07-15. Åtgärden överensstämmer med detaljplanen och det till exploateringsavtalet knutna gestaltningsprogrammet. Parkering Aulan är i första hand avsedd för studerande och arbetande vid Karolinska Institutet respektive Karolinska Universitetssjukhuset vilket inte medför ytterligare parkeringsbehov. I det fall externa besökare behöver p-platser så hänvisas till parkeringshuset intill järnvägen som på sikt kommer att utökas. Stadsbyggnadsförvaltningens ställningstagande Stadsbyggnadsförvaltningen föreslår att stadsbyggnadsnämnden beviljar bygglov. Motivering Åtgärden överensstämmer med detaljplanen och uppfyller kraven i 3 kap. 1,2 och 10 18 plan- och bygglagen.
5 (5) Bilagor Handlingar som ingår i beslutet enligt ovan exklusive planritningar Fyra st. illustrationer Avgift Enligt fastställd taxa uppgår avgiften för bygglov till 214 800 kr. Faktura sänds separat. Avgift för bygganmälan faktureras separat. Expediering Till sökanden: Protokollsutdrag Denna tjänsteskrivelse Upplysningar Handlingar som ingår i beslutet