Dyskalkyli & Matematik. Björn Adler

Dyskalkyli & Matematik Björn Adler

Björn Adler 2014 Varför kan man inte räkna?

Vad kan vi göra åt detta? Vad ska man undvika? Björn Adler 2014

Olika former av matematiksvårigheter Akalkyli Dyskalkyli Allmänna matematiksvårigheter Pseudodyskalkyli Björn Adler 2014

Dyskalkyli - kännetecken Normalbegåvade Arbetar långsamt med tal & siffror Hjälp på bara låg nivå misslyckas Ojämn i prestationer Leder till frustration Syns också i vardagen Björn Adler 2014

Dyskalkyli Kognitivt handikapp precis som dyslexi & AD/HD Problem med Number sense Neurologiskt inbegrips båda hemisfärerna, dock vanligast vänster 5-6% Heriditet Björn Adler 2014

Dyskalkyli Under första skolåren syns problem; - tillämpning av basala aritmetiska fakta Vid 10-års ålder syns problem; - använda och återge överinlärd information Vid 12-års ålder syns problem; - visualisera, se relationer och mönster OBS! Oftast inte alla dessa problem hos samma elev Björn Adler 2014

Dyskalkyli Problem automatisera tal/sifferfakta Problem arbetsminne Problem förmåga att se mängd Sammantagen bild: Problem med Känsla för tal/siffror Björn Adler 2014

Problem automatisera tal/sifferfakta Syns tydligt i fingerräknande av ensiffriga eller enkla tvåsiffriga tal Svårt att komma ihåg enkla sifferfakta som multiplikationstabellerna Svårt att hämta enkla sifferfakta ur minnet Svårt att snabbt röra sig längs tallinjen och avgöra skillnaden mellan tal Björn Adler 2014

Problem arbetsminne Syns i problem med visuo-spatial översiktskarta dvs problem med att visualisera t ex tallinjen 0 1000 OBS! Svårigheter att snabbt hämta även enkla sifferfakta belastar arbetsminnet Björn Adler 2014

Problem förmåga att se mängd Syns i svårigheter att snabbt se mindre mängd/antal Problem gruppera i cluster Björn Adler 2014

Dyslexi Problem fonologisk medvetenhet Problem arbetsminne Problem ordmobilisering Björn Adler 2014

Dyskalkyli Elever med gott arbetsminne räknar som regel snabbt! (Gäller även läsning) OBS! Problem med arbetsminne är inte ensamt i första hand dyskalkyli eller dyslexi det är ett tillägg Björn Adler 2014

Forskningsläget Dyskalkyli & Dyslexi är olika problem (en del har både och) Dyskalkyli & ADHD är olika problem (några har både och) Dyskalkyli är automatiseringssvårigheter (hämta sifferfakta ur minnet) Dyskalkyli omfattar problem med numerositet (problem med tals värde) Dyskalkyli & Arbetsminne (en del dyskalkyliker har också problem med arbetsminnet) Björn Adler 2014

Björn Adler 2014 Dyskalkyli handlar om specifika svårigheter som ska mötas med specifika hjälpinsatser

Stoppa diskriminering av barn med inlärningssvårigheter Hur kan man undvika diskriminering av barn med särskilda inlärningssvårigheter såsom dysfasi, dyspraxi, dyslexi, dyskalkyli och ADHD? En majoritet av ledamöterna har undertecknat en skriftlig förklaring som föreslår åtgärder för att undvika "dyskriminering". Bland annat uppmanas kommissionen och rådet att utarbeta en stadga om barn som har särskilda inlärningssvårigheter och främja erkännandet av särskilda inlärningssvårigheter som ett handikapp. Den 10 oktober 2007 förklarade Europaparlamentets talman Hans-Gert Pöttering att en majoritet av ledamöterna hade undertecknat den skriftliga förklaringen (412). Den antogs vid november månads plenarsammanträde (12 november 2007). Björn Adler 2014

Europaparlamentet: Parlamentet har antagit en skriftlig förklaring där man uppmanar kommissionen och rådet att utarbeta en stadga om barn som har särskilda inlärningssvårigheter och främja erkännandet av särskilda inlärningssvårigheter som ett handikapp (ADHD, dyskalkyli, dyslexi, dyspraxi och dysfasi). Vidare uppmanas kommissionen och rådet att främja bästa praxis när det gäller: tillgång till information, tidig kartläggning, screening, systematisk diagnostisering och behandling, effektiva pedagogiska strukturer, i vanlig eller särskild miljö, för barn, unga och unga vuxna, anpassade strukturer för integrering i arbetslivet, www.europarl.europa.eu

Europaparlamentet www.europarl.europa.eu http://www.europarl.europa.eu/search/smple/perform.do?language=sv&query=dyskalkyli

Diagnos ICD-10 DSM-5 FN/WHO APA

Forskning PubMed - Medline 23 milj artiklar/citeringar

Forskning & Dyskalkyli Låg Number sense är huvudproblemet vid Dyskalkyli (DSM-5) - tioåringar med dessa problem presterar ofta på 5-6 årings nivå - gräns vid testning i forskning är -1,5 Standardavvikelser dvs här stanine 1-2 - skilj mellan Dyskalkyli och lågpresterande elever Tidig upptäckt innan skolstart - tecken - Förståelse av ordningstal som första, sista, andra, fjärde ( Förståelse tallinjen) - Talkonstans ( Betydelse för förmåga att tänka omvänt som t ex 1+ =2) - Arbetsminne - Logiskt tänkande Många elever har specifika inlärningssvårigheter - Problem med olika delar av lärandet utöver matematiken Spatialt tänkande viktigt vid arbete med matematiken - Hjärtat i allt matematiskt tänkande t ex arbete med mental tallinje och numerositet Dyskalkyli a dysconnection syndrome Genetikens roll vid dyskalkyli Frontalloberna - Viktig del vid nya uträkningar. OBS! Speciell roll vid t ex subtraktion Intraparietala sulci (IPS) är viktig vid lärande av nya fakta Björn Adler 2008

Forskning & Dyskalkyli Interventioner - Flertalet interventioner handlar om träning av grundläggande numerisk förmåga - Arbete med grundläggande numerisk förmåga ger tydligare resultat än t ex arbete med problemlösningsstrategier - Korta, avgränsade interventioner är mer effektiva än de som löper över längre tid som t ex 1 år - Lärarledda interventioner är mer effektiva än datoriserade träningsprogram A metaanalysis by Kroesbergen and van Luit of 58 interventional studies among primary-school pupils Björn Adler 2008

www.kognitivtcentrum.se ICD-10 FN/WHO Senaste version 1 jan 2011 OBS! Ny version 2017 DSM-5 OBS! Gäller från maj 2013 APA/USA Björn Adler 2014

Nytt i DSM-5 Neurodevelopmental Disorders Intellektuell Utvecklingsstörning Kommunikationsstörning Autismspektrastörning ADHD/ADD Specifika Inlärningssvårigheter Motorisk störning 319 (F70) 315.39 (F80) 299 (F84) 314 (F90) 315.0-2 (F81) 315.4 (F82) Björn Adler 2014

315 Specifika Inlärningssvårigheter Svårt med läsning, skrivande, aritmetik eller matematiskt resonerande under skolåren. Minst en av följande kriterier under minst 6 månader 1. Inadekvat eller långsam läsning 2. Svårt att förstå läst text 3. Svag förmåga att stava 4. Svag förmåga att uttrycka sig skriftligt 5. Svårt att hantera tal/sifferfakta, number sense, enkelt räknande 6. Svårt med matematiskt resonerande Björn Adler 2014

315.1 Specifika Inlärningssvårigheter Svårt med läsning, skrivande, aritmetik eller matematiskt resonerande under skolåren. Minst en av följande kriterier under minst 6 månader 1. Inadekvat eller långsam läsning 2. Svårt att förstå läst text 3. Svag förmåga att stava 4. Svag förmåga att uttrycka sig skriftligt 5. Svårt att hantera tal/sifferfakta, number sense, enkelt räknande 6. Svårt med matematiskt resonerande Specificera i grad av svårigheter: *Lindrig *Måttlig *Svår Björn Adler 2014

315.1 Specifika Inlärningssvårigheter Svårt med läsning, skrivande, aritmetik eller matematiskt resonerande under skolåren. Minst en av följande kriterier under minst 6 månader 5. Svårt att hantera tal/sifferfakta, number sense, enkelt räknande Problem med förståelse av tal, storhet och jämförelser mellan tal. Räknar på fingrarna även för att lägga till ensiffriga tal istället för att hämta sifferfakta ur minnet som skolkamraterna gör. Går vilse mitt i en aritmetisk uträkning och kan ändra tillvägagångssätt (procedur). 6. Svårt med matematiskt resonerande Har stora svårigheter att tillämpa matematiska begrepp, fakta eller tillvägagångssätt (procedur) när han/hon löser kvantitativa problem. Björn Adler 2014

315 Specifika Inlärningssvårigheter Forts. B. Lägre resultat än vad som kan förväntas utifrån kronologisk ålder och utbildningsnivå och yrkesarbete mätt med individuellt administrerade- och standardiserade test C. Problemen börjar i skolåren C. Problemen kan inte förklaras av -intellektuell utvecklingsstörning -sensoriskt (syn-och hörselproblem) -neurologisk störning -bristande skolgång/undervisning Björn Adler 2014

315 Specifika Inlärningssvårigheter Forts. 315.0 Specificera vilka delar som är påverkade: 1. Läsa a) läsa ord b) läshastighet/flöde c) läsförståelse 315.2 315.1 2. Skriva a) stavning b) grammatik och interpunktion c) tydlighet och struktur i skriftligt uttryck 3. Matematik a) Number sense (känsla för tal/siffror) b) Komma ihåg aritmetiska fakta c) Adekvat grundläggande räknande d) Adekvat matematiskt resonerande Björn Adler 2014

315 Specifika Inlärningssvårigheter Forts. 315.0 Specificera vilka delar som är påverkade: 1. Läsa a) läsa ord b) läshastighet/flöde c) läsförståelse 315.2 315.1 2. Skriva a) stavning b) grammatik och interpunktion c) tydlighet och struktur i skriftligt uttryck 3. Matematik a) Number sense (känsla för tal/siffror) b) Komma ihåg aritmetiska fakta c) Adekvat grundläggande räknande d) Adekvat matematiskt resonerande Dyskalkyli Björn Adler 2014

315 Specifika Inlärningssvårigheter 315.1 Dyscalculia is an alternative term used to refer to a pattern of difficulties characterized by problems processing numerical information, learning arithmetic facts and performing accurate or fluent calculations. If dyscalculia is used to specify this particular pattern of difficulties, it is important also to specify any additional difficulties that are present, such as difficulties with math reasoning or word reading accuracy. OBS! Samma princip gäller dyslexi Björn Adler 2014

ICD-10 Huvuddiagnossystemet över hela världen F 81.0 Specifika lässvårigheter dyslexi F 81.1 Specifika stavningssvårigheter dysortografi F 81.2 F 81.3 F 81.81 Specifika svårigheter avseende aritmetiska färdigheter dyskalkyli Blandad inlärningsstörning avseende skolrelaterade färdigheter Problem med skriftlig uttrycksförmåga Björn Adler 2014

ICD-10 Huvuddiagnossystemet DSM-5 Tillägg och ev förtydliganden Björn Adler 2014 OBS! Diagnossystemen är vägledande

Kommunscreening i matematik En pedagogisk kartläggning består av tre steg: Screening på klassnivå/kommunnivå Individuell kartläggning av utvalda elever Hjälpinsatser och utvärdering av denna Vi föreslår följande grundmodell för kommunscreening i matematik: Testmaterial Genomförandeperiod ÅK 1 Förmåga att Snabbt Se Mängd Höstterminen - skolstarten Färdighetstest i Matematik version A Vårterminen april eller maj ÅK 2 Förmåga att Snabbt Se Mängd Höstterminen Färdighetstest i Matematik version B Höstterminen ÅK 4 Förmåga att Snabbt Se Mängd Höstterminen Färdighetstest i Matematik version C Höstterminen Talserier i Matematik Höstterminen ÅK 7 Förmåga att Snabbt Se Mängd Färdighetstest i Matematik version D Talserier i Matematik Höstterminen Höstterminen Höstterminen Gymn ÅK 1 Förmåga att Snabbt Se Mängd Färdighetstest i Matematik version E Talserier i Matematik Höstterminen Höstterminen Höstterminen KomVux Förmåga att Snabbt Se Mängd Färdighetstest i Matematik version D eller E Talserier i Matematik Höstterminen Höstterminen Höstterminen Björn Adler

KOMMUNEXEMPEL:

Dyskalkyli & Matematik Hjälpinsatser Kompensera Reducera Lindra Björn Adler

Dyskalkyli & Matematik Kognitiv Träning Matematik = Olika kognitiva byggstenar OBS! Först en ordentligt kartläggning och sedan träning Björn Adler

Dyskalkyli & Matematik Automatisering Öva i intervallform Hög uppmärksamhet Mkt korta pass Björn Adler

Dyskalkyli & Matematik Ibland bra hjälpinsatser att: Inte arbeta med tal/siffror Minska ner antalet övningsuppgifter Björn Adler

Björn Adler Ominlärning

Dyskalkyli & Matematik Motivationsarbete Neutralitet Vi får se hur det blir Satsa på kunnande Öka nyfikenhet & glädje Utmana gamla vanor Belöna efteråt Björn Adler

Kognitivt förhållningssätt Varje lektion sammanfattas av eleven: Vad har jag arbetat med? Hur har jag arbetat? Vad har arbetet gett för resultat? Hur kan man sammanfatta dagens arbete? Vad har jag vunnit för segrar? Vad kommer jag speciellt ihåg? Björn Adler

Segerboken Med hjälp av en segerbok kan eleven själv beskriva de framsteg han/hon gjort: En segerbok hjälper eleven att minnas sina segrar En segerbok beskriver elevens framsteg En segerbok utmanar gamla uppfattningar att han/hon inte kan En segerbok gör eleven mycket delaktig i sin egen utveckling En segerbok ligger som grund för positiva belöningar En segerbok bidrar till att höja elevens motivation Björn Adler

Dyskalkyli & Matematik Kognitiv Träning Björn Adler

Dyskalkyli & Matematik Byggstenarna 1. Tal och siffror 2. Talbegrepp 3. Antalsuppfattning 4. Schema för tal 5. Arbetsminne och uppmärksamhet 6. Perception 7. Spatial förmåga 8. Planeringsförmåga 9. Tidsuppfattning 10.Logik och problemlösning Björn Adler

Dyskalkyli & Matematik Principerna Först en pedagogisk utredning och sedan Kognitiv Träning PRINCIPER: Arbete individuellt, en dusch om dagen Fokus på att öva det som är svårt för eleven Detaljerade mål för övningarna Arbete i intervallform med hög uppmärksamhet = effektivt Arbete på 80 % maxnivå Avgränsad övningsperiod t ex 5 veckor Björn Adler

Dyskalkyli & Matematik 1. Tal och siffror Det finns tio unika siffror Skriva tal med siffror Skriva tal med bokstäver Arbeta med jämna tal, ojämna tal Arbete med tal i positionssystemet Kombinera samma siffror till olika tal: 12345 Rangordna tal utifrån värde/storlek 10101010 10101101 10101011 10110101 Björn Adler

Dyskalkyli & Matematik 1. Tal och siffror Positionssystemet i tabellform hundratusental tiotusental tusental hundratal tiotal ental 12 1 2 1234 1 2 3 4 654321 6 5 4 3 2 1 Björn Adler

Dyskalkyli & Matematik 2. Talbegrepp Numerositet är central i matematiken mindre än < lika med = större än > OBS! Öva även utan siffror 8 7 9 6 21 12 53 53 110 101 123 132 696 969 Björn Adler

Dyskalkyli & Matematik 2. Talbegrepp mindre än < lika med = större än > OBS! Öva även utan siffror Adam är längre än Calle men kortare än Erik Bertil är längre än Adam David är kortare än Calle Erik är längre än Bertil Vem är näst längst? Vem är kortast? Björn Adler

Dyskalkyli & Matematik 2. Talbegrepp Jämförelseord tung - tyngre tyngst lätt - lättare lättast mycket - mer - mest tjock - tjockare tjockast många - fler flest smal - smalare - smalast lång - längre - längst hög - högre - högst stor - större - störst liten/litet - mindre - minst snabb - snabbare snabbast långsam - långsammare - långsammast få - färre - färst bred - bredare bredast kort - kortare - kortast låg - lägre - lägst Björn Adler

Dyskalkyli & Matematik 2. Talbegrepp Språkliga instruktioner 1. Sätt ett A under den andra fyrkanten 2. Sätt en etta ovanför den näst sista fyrkanten 3. Sätt ett E under den fyrkant som är i mitten 4. Sätt en femma ovanför den första fyrkanten 5. Sätt ett C under den sista fyrkanten 6. Sätt en trea ovanför den fyrkant som kommer efter den första 7. Sätt ett B under den fjärde fyrkanten 8. Sätt en fyra ovanför den fyrkant som är längst upp 9. Sätt ett D under den fyrkant som är längst till vänster 10. Sätt en tvåa ovanför den fyrkant som är längst till höger Björn Adler

Dyskalkyli & Matematik 2. Talbegrepp Öva ordningstal Björn Adler

Dyskalkyli & Matematik 2. Talbegrepp Aritmetiska tecken Sätt in rätt tecken i respektive räkneoperation 6 2 = 4 6 2 = 8 1000 10 = 100 10 1 = 10 Björn Adler

Dyskalkyli & Matematik 3. Antalsuppfattning Samma antal Räkna gärna utan tal och siffror Björn Adler

Dyskalkyli & Matematik 3. Antalsuppfattning Lika med Räkna gärna utan tal och siffror Gör lika antal streck på båda sidor om likhetstecknet I I I I I I I I I = I I III III I I I I Björn Adler

Dyskalkyli & Matematik 3. Antalsuppfattning Tal och antal Para ihop samma antal III I IIIIII IIII IIIIIIII II IIIIIIIII 8 4 9 2 3 6 1 Björn Adler

Dyskalkyli & Matematik 3. Antalsuppfattning Göra eget talsystem Hur skriver man 759? Hur skriver man 925? Björn Adler 0 = 1 = 2 = 3 = 4 = 5 = 6 = 7 = 8 = 9 = 10 = 20 = 50 = 100 = 200 = 700 =

Dyskalkyli & Matematik 4. Schema för tal Konstruera tallinjer tallinjer med udda tal 1 3 5 7 9... tallinjer med jämna tal 2 4 6 8... tallinjer med intervall 5 dvs 0 5 10 15 20 25... tallinjer med intervall 10 dvs 0 10 20 30 40... tallinjer med intervall 25 dvs 0 25 50 75 100... tallinjer med intervall 100 dvs 0 100 200 300... tallinjer med intervall 500 dvs 0 500 1000 1500... tallinjer med intervall 1000 dvs 0 1000 2000... tallinjer med decimaltal dvs 0,1 0,2 0,3 0,4... tallinjer med negativa tal dvs 1 2 3 4... Björn Adler

Dyskalkyli & Matematik 4. Schema för tal Ordna tal utifrån olika principer 1. Från minsta till största tal 2. Från största till minsta tal 3. Jämna tal och udda tal var för sig 2 4 7 9 8 5 1 6 3 Björn Adler

Dyskalkyli & Matematik 4. Schema för tal Sammanbind talen utifrån olika principer 92 33 81 79 83 21 69 94 76 39 44 53 88 97 72 19 Björn Adler

Dyskalkyli & Matematik 4. Schema för tal Komplettera tallinjer 0 7 21 35 0 36 Björn Adler

Dyskalkyli & Matematik Kognitiv Träning Arbetspärm Tallinjeträning Arbetspärm Babakus Björn Adler

Tallinjeträning Dyskalkyli Björn Adler, Kognitivt Centrum

Dyskalkyli Forskning There is a growing consensus that the neuropsychological underpinnings of developmental dyscalculia (DD) are a genetically determined disorder of 'number sense', a term denoting the ability to represent and manipulate numerical magnitude nonverbally on an internal number line. von Aster MG, Shalev RS Artikel: Number development and developmental dyscalculia (2007) Även artikel: A disassociation between physical and mental number bisection in developmental dyscalculia (2010) Ashkenazi S, Henik A Björn Adler, Kognitivt Centrum

Dyskalkyli Forskning Developmental dyscalculia (DD) is a specific learning disability that affects the acquisition of mathematical skills in children with normal intelligence and age-appropriate school education (prevalence 3-6%). One essential step in the development of mathematical understanding is the formation and automated access to a spatial representation of numbers. Many children with DD show a deficient development of such a mental number line. Kucian K, Grond U, Rotzer S, Henzi B, Schönmann C, Plangger F, Gälli M, Martin E, von Aster M. Artikel: Mental number line training in children with developmental dyscalculia (2011) Björn Adler, Kognitivt Centrum

Tallinjer Kognitiv Träning Principer tallinjeträning: Kartlägg innan start även nivå och färdighet Strukturerad träning i tydliga steg och nivåer 15-20 min träning per dag 5 veckors träningsperiod Utvärdera träningen 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 Björn Adler, Kognitivt Centrum

Tallinjer Kognitiv Träning Principer tallinjeträning (2): 0 inte alltid längst till vänster ej alltid räkna i steg målet är att mentalisera tallinjen arbeta med räkneremsor 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 Björn Adler, Kognitivt Centrum

Tallinjer Kognitiv Träning Arbeta med: Tal Antal Mängd 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 Björn Adler, Kognitivt Centrum

Övningsdel 1 talområde 1-21 Tallinjer Kognitiv Träning 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 8 9 Björn Adler, Kognitivt Centrum

Övningsdel 1 talområde 1-21 Tallinjer Kognitiv Träning 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 Björn Adler, Kognitivt Centrum

Övningsdel 1 talområde 1-21 Tallinjer Kognitiv Träning 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 Björn Adler, Kognitivt Centrum

Övningsdel 1 talområde 1-21 Multiplikation Tallinjer Kognitiv Träning 4 5 = 1 ggr 2 ggr 3 ggr 4 ggr 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 Björn Adler, Kognitivt Centrum

Övningsdel 1 talområde 1-21 Division Tallinjer Kognitiv Träning 16 4 = Delat 4 ggr Delat 3 ggr Delat 2 ggr Delat 1 ggr 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 Björn Adler, Kognitivt Centrum

Dyskalkyli & Matematik Sammanfattning Björn Adler

Dyskalkyli & Matematik Dyskalkyli är möjligt att arbeta vinnande med! Björn Adler

Dyskalkyli & Matematik Specifika svårigheter ska mötas med specifika hjälpinsatser Björn Adler

Dyskalkyli & Matematik Vid specifika svårigheter måste man kompensera för vissa kognitiva brister (de tio byggstenarna i matematik) Björn Adler

Dyskalkyli & Matematik Vinna segrar! Björn Adler

Dyskalkyli & Matematik TACK för fina dagar tillsammans! Björn Adler