Kommunstyrelsens handling nr 39/2013. Delårsrapport. Foto: Hanna Maxstad. Beslutad av Kommunfullmäktige

Delårsrapport 2013 Kommunstyrelsens handling nr 39/2013 Foto: Hanna Maxstad Beslutad av Kommunfullmäktige 2013-10 -21 167

2 (80) FÖRORD Kommunen fick i början av året ett stort likviditetstillskott då de kommunalt helägda bolagen betalade tillbaka sina skulder och tog upp egna lån istället. Som en följd av det, löser kommunen samtliga sina lån på totalt 250 miljoner kr under året och löser även in pensionsåtaganden för 400 miljoner kr. Det här innebär att vi sänker våra kostnader med cirka 1 miljon kr i månaden fram till 2030. Dessutom har vi en reserv på 40 miljoner kr som placerats klokt för att göra satsningar med. Pensionsinlösen påverkar kommunens långsiktiga ekonomi på ett positivt sätt. Redovisningsmässigt får det dock effekten att periodens resultat blir -411,6 miljoner kr. Utan denna så kallade jämförelsestörande post har kommunen ett balanskravsresultat som är positivt och uppgår till 10,2 miljoner kr. Att vara en helt skuldfri kommun är ganska ovanligt i dagens Sverige. Av totalt 290 kommuner i landet var 17 kommuner skuldfria 2012. Nu kan vi räkna in Katrineholms kommun till den unika skaran. Under den period som delårsrapporten omfattar, januari till augusti, har flera viktiga satsningar genomförts. Kommunens stora investering i ombyggnation av Lövåsgårdens (tidigare Lövåsens) äldreboende har färdigställts och den nya förskolan Guldregnet på Västangården har öppnat. Under året har också särskilda satsningar på den yttre miljön med ny lekutrustning gjorts på Nyhemsskolan, Sandbäcksskolan samt förskolorna Sörgården, Asplunden och Häringegården. Lövåsgården nyinvigdes den 30 augusti av äldreminister Maria Larsson som träffade boende och klippte banden. En av de boende som hon mötte är Stina Berglund som finns på delårsrapportens framsida. Lövåsgården är nu totalrenoverad och har nio avdelningar och 90 toppmoderna lägenheter. Ett funktionellt äldreboende som skapar förutsättningar för att leva ett aktivt och självständigt liv. Kommunen arbetar aktivt för en god tillgång på bostäder och etableringsmark för att skapa möjligheter för människor och företag att bo och verka i Katrineholm med omnejd. Flera stora etableringar har skett och är på gång i Katrineholm, exempelvis Biltema och Netto. Byggandet av ett nytt flerbostadshus i kvarteret Violen har startats i centrum. Fem detaljplaner har antagits som tillsammans möjliggör för 23 radhus/parhus i centralt läge, två skolor, gruppboende samt ny tomt för handel i stadens västra del. Samtidigt pågår arbetet med att ta fram en ny översiktsplan för Katrineholms kommun. Vi börjar med staden Katrineholm för att sedan jobba vidare med landsbygden och kransorterna. Översiktsplanen del staden är nu ute på samråd för att katrineholmarna ska kunna lämna synpunkter. Med utgångspunkt från Vision 2025, översiktplanearbetet och den framtidsrapport, Katrineholm 2030, som togs fram under våren, tar vi sikte på att med kloka beslut idag, skapa förutsättningar för ett bättre läge för framtidens katrineholmare. Göran Dahlström (S) Kommunstyrelsens ordförande Lars Härnström (M) Kommunstyrelsens vice ordförande

3 (80) INNEHÅLL Katrineholms kommun... 4 Ansvarsområden och verksamhetsfakta... 6 Kommunkoncernen... 12 Kommunens styrsystem och planeringscykel... 16 Vision 2025... 19 Förvaltningsberättelse... 20 God ekonomisk hushållning... 20 Personal... 27 Framtiden... 30 Uppföljning resultatmål och åtaganden... 32 Ortsutveckling... 34 Kultur och fritid... 41 Skola... 42 Omsorg och trygghet... 45 Folkhälsa, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet... 50 Ekonomi och organisation... 56 Räkenskaper... 60 Driftsredovisning... 60 Investeringsredovisning... 63 Resultaträkning... 65 Balansräkning... 66 Kassaflödesanalys... 68 Noter... 69 Redovisningsprinciper... 76 Ord- och begreppsförklaringar... 77 Uppdrag från övergripande plan med budget 2013-2015... 79 Bilaga 1: Uppföljning av investeringar utförda av KFAB

4 (80) KATRINEHOLMS KOMMUN Fakta om Katrineholms kommun 2013 Mandatfördelning Kommunfullmäktige 2010-2014 Socialdemokraterna Moderaterna Folkpartiet Centerpartiet Vänsterpartiet Miljöpartiet Kristdemokraterna Sverigedemokraterna 23 mandat 8 mandat 6 mandat 4 mandat 2 mandat 4 mandat 2 mandat 2 mandat Organisationsöversikt Kommunkoncernen Katrineholms kommun Katrineholms Fastighets AB (100%) Uthyrning av bostäder samt lokaler för kommunal verksamhet. Förvaltning av kommunens fastighetsinnehav. Förbundet Västra Sörmlands Räddningstjänst VSR (82,4%) Förebyggande arbete för att förhindra och begränsa olyckor. Akuta skadeavhjälpande insatser. Katrineholms Industrihus AB* (100%) Ansvarar för lokaler till näringslivet. Katrineholms Vatten och Avfall AB (100%) Äger kommunens VA-anläggningar. Logistikposition Katrineholm AB (49%) Uppför, hyr ut och förvaltar logistikfastigheter, samt utvecklar logistikområdet. Katrineholms Railpoint AB (32%) Sköter driften av spår och terminal inom Katrineholms logistikcentrum. Sörmlands Vatten och Avfall AB* (33%) Ansvarar för driften av VA-verksamheten i Katrineholm, Vingåker och Flen. Katrineholms Tekniska College AB (51%) Kompetenscentrum för naturvetenskap och teknik. Bedriver utbildning på gymnasienivå. KFV Marknadsföring AB (30%) Samordnar turism och marknadsföring i regionen. Katrineholms Entreprenörscentrum AB (49%) Idé blir företag. Hjälper till att utveckla idéer till framgångsrika företag. Kommunens ägarandel anges inom parantes efter bolagsnamnet, dvs. för helägda bolag 100 procent och för delägda bolag en mindre andel. * Ägs genom koncernbolag.

5 (80) Kommunens nämnd- och förvaltningsorganisation Kommunfullmäktige Revision Kommunledningsförvaltningen Kommunstyrelsen Ledning, utveckling, ekonomi, upphandling, personalfrågor, information, juridik, folkhälsa, IT, näringspolitik, översiktlig planering, bostads- och markförsörjning. Bildningsnämnden Förskola, pedagogisk omsorg, fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, kulturskola, fritidsgårdar på landsbygden. Bildningsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen Byggnadsnämnden Översikts- och detaljplanering, bygglov och tillsyn. Skyddsrum, obligatorisk ventilationskontroll, energideklarationer. Karthållning, adress-, byggnads- och lägenhetsregister. Byggnadsarkiv. Kultur- och turismnämnden Bibliotek, kulturverksamhet, utställningar, Ung Kultur och Fritid, turismverksamhet, konstnärlig utsmyckning. Kultur- och turismförvaltningen Miljö- och hälsoskyddsnämnden Miljö- och hälsoskydd, tillsyn av dricksvatten och livsmedel, energi- och klimatrådgivning. Socialnämnden Socialtjänst, försörjningsstöd, missbruksvård, stöd till familjer och enskilda, familjerättsärenden, ungdomsmottagning, serveringstillstånd. Socialförvaltningen Service- och teknikförvaltningen Service- och tekniknämnden Gator, vägar, parker, fritid, Sportcentrum, måltidsverksamhet, transportservice, konsumentfrågor, växel. Viadidaktnämnden* Vuxenutbildning, integration och arbetsmarknadsinsatser i Katrineholm och Vingåker. Personalutbildning. Viadidakt Vård- och omsorgsförvaltningen Vård- och omsorgsnämnden Äldreomsorg, omsorg om personer med funktionsnedsättning, anhörigstöd, hemsjukvård, färdtjänst, bostadsanpassning, personliga ombud. Valnämnden Allmänna val, folkomröstningar. Lönenämnd Sörmland** Drift, utveckling och uppföljning av löneadministrationen. Överförmyndaren Tillsyn över gode män, förmyndare och förvaltare *Gemensam nämnd med Vingåkers kommun ** Gemensam nämnd med Gnesta kommun

6 (80) Ansvarsområden och verksamhetsfakta Här beskrivs kortfattat nämndernas/bolagens viktigaste ansvarsområden med utgångspunkt från respektive reglemente/bolagsordning. För verksamhetsmåtten redovisas följande information: Utfall 2012 enligt årsredovisning 2012 Bedömt utfall helår 2013 enligt övergripande plan med budget 2013-2015 Utfall per sista juni 2013 enligt nämndernas/bolagens redovisning till delårsrapporten Aktuell prognos helår 2013 enligt nämndernas/bolagens redovisning till delårsrapporten Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och består av 51 ledamöter och 28 ersättare som tillsätts genom allmänna val vart fjärde år. Fullmäktige beslutar i principiella ärenden eller i andra ärenden av större vikt för kommunen. De övergripande målen för den kommunala verksamheten, beskattningen av invånarna och fördelningen av resurserna beslutas av fullmäktige. Det är också fullmäktige som beslutar om den politiska organisationen för kommunen. Kommunfullmäktiges sammanträden utgör ett offentligt forum för den lokala politiska debatten mellan de valda ombuden. Ledamöter kan lämna motioner om olika kommunala verksamheter och har möjlighet att ställa interpellationer som handlar om övergripande kommunal verksamhet i syfte att initiera debatt. Ledamöter har även möjlighet att ställa frågor för att inhämta sakupplysningar. Sammanträdena kan följas på plats eller via närradio- eller webbtvsändningar. De inleds med allmänhetens frågestund. Kommunfullmäktige sammanträder elva gånger per år. Revisionen Den övergripande revisionsuppgiften i kommuner och landsting är att granska om verksamheten följer fullmäktiges beslut och om verksamheten uppnår de politiska målen inom givna ekonomiska ramar. En väsentlig del är att främja arbetet med styrning och kontroll av verksamheten. Valnämnden Valnämnden ansvarar för planering och genomförande av allmänna val till riksdag, kommunfullmäktige, landstingsfullmäktige och Europaparlamentet, samt eventuella folkomröstningar. Nästkommande val till Europaparlamentet sker i juni 2014. Val till riksdag, kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige genomförs den 14 september 2014. Överförmyndaren Överförmyndaren är en kommunal tillsynsmyndighet som har till uppgift att utöva tillsyn över förordnade gode män och förvaltare i deras uppdrag samt bedriva tillsyn över omyndigas tillgångar där sådan behövs. Överförmyndaren rekryterar och utbildar gode män och förvaltare samt ger rådgivning till dessa i utförandet av sitt uppdrag. Överförmyndaren förordnar god man till ensamkommande barn och ungdomar samt vid vissa jävsförhållanden vid rättshandlingar mellan barn och deras förmyndare och i dödsbon. Överförmyndaren är vald av kommunfullmäktige men står under tillsyn av länsstyrelsen. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan med ansvar för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställning. I kommunstyrelsens styr- och uppföljningsfunktion ingår att leda arbetet med utformningen av övergripande mål, riktlinjer och ramar för styrning av hela den kommunala verksamheten och göra framställningar i de frågor som inte i lag är förbehållna någon annan nämnd.

7 (80) För att kommunmedlemmarna ska få den service som beslutats av kommunfullmäktige ska kommunstyrelsen leda planeringen och uppföljningen av kommunens verksamhet, samordna och stödja kommunens utveckling inom områdena ekonomisk hushållning, upphandlings- och anskaffningsverksamhet, personalpolitik, personal- och löneadministration, informations- /kommunikationsverksamhet och marknadsföring, juridisk verksamhet, folkhälsa, tillgänglighet, IT, säkerhetsarbete samt effektivisering av administrationen. Kommunledningsförvaltningen är det förvaltningsorgan som bistår och stödjer kommunstyrelsen inom dessa områden. Kommunstyrelsen har genom samhällsbyggnadsförvaltningen ansvaret för näringspolitiken. Samhällsbyggnadsförvaltningen ska skapa förutsättningar för en positiv ortsutveckling i form av en utvecklad infrastruktur/kommunikation, en god markberedskap för såväl företagsetableringar som bostäder, energiplanering, fler företag och kommuninvånare. Vidare avser arbetet att bidra till en positiv arbetsmarknadsutveckling i samverkan mellan kommunen, företag, föreningar, universitet och myndigheter. Samverkan syftar även till att underlätta för befintliga företag inom kommunen att expandera och utvecklas, stimulera nyetableringar, nyföretagande och tillväxt. Kommunstyrelsen har också det övergripande ansvaret för den översiktliga planeringen och en långsiktigt hållbar utveckling. Verksamhetsmått Utfall 2012* Bedömt utfall helår 2013 Utfall per sista juni 2013 Aktuell prognos helår 2013 Antal diarieförda ärenden helår 628 750 318 750 Antal leverantörsfakturor 69 480 67 500 31 232 67 500 Antal publicerade rekryteringsannonser, internt och externt 196 200 163 200 Antal lönespecifikationer 59 649 58 900 30 563 1 58 900 Antal erbjudna utbildningstimmar via Viadidakt som finansieras av de centrala medlen för strategisk kompetensutveckling 5 500 timmar, varav 4 172 timmar kvinnor och 1 375 timmar män, fördelat på 71 utbildningar 6 000 timmar fördelat på 130 utbildningar 1 810 timmar, varav 1 457 timmar kvinnor och 353 timmar män, fördelat på 34 utbildningar 6 000 timmar fördelat på 130 utbildningar Antal näringslivsfrämjande aktiviteter 63 200 Antal företagsbesök 102 (145) 100 34 100 Antal antagna detaljplaner 7 5 4 7 Antal EU-ansökningar (projekt) 14 (8) 5 3 5 *Siffror inom parantes är det utfall som rapporterades i årsredovisning 2012. Utfallet har reviderats sedan tidigare rapportering. Bildningsnämnden Bildningsnämnden ansvarar för och fullgör kommunens uppgifter inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdomar. Det offentliga skolväsendet omfattar förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola, obligatorisk särskola, gymnasieskola samt gymnasiesärskola. Nämndens ansvar omfattar även pedagogisk omsorg. Nämnden har även tillsynsansvar för fristående förskoleverksamheter, samt rätt till insyn i fristående skolverksamheter inom kommunen. 1 Antal lönespecifikationer innehåller även lönespecifikationer för Gnesta kommun och bolagen. Gnesta har ökat sitt antal lönespecifikationer med 9 procent medan Katrineholm har minskat med 5 procent.

8 (80) Utöver de lagstadgade verksamheterna ovan ansvarar bildningsnämnden för den kommunala kulturskolan samt fritidsgårdsverksamheten på landsbygden. Bildningsnämndens verksamhet regleras av både stat och kommun. Det nationella uppdraget formuleras i skollag, förordningar och läroplaner. Det kommunala uppdraget och bildningsnämndens ekonomiska förutsättningar formuleras i övergripande plan med budget som fastställs av kommunfullmäktige. Verksamhetsmått* Utfall 2012 Bedömt utfall helår 2013 Utfall per sista juni Aktuell prognos helår 2013 Vår Höst Snitt Vår Höst Snitt Vår Höst Antal barn i förskola 1 541 1 432 1 487 1 550 1 519 1 535 1 575 1 576 Antal barn i pedagogisk omsorg Antal elever i grundsärskola Antal elever i grundskola 42 27 35 15 15 15 15 12 77 68 73 88 88 88 73 88 3 504 3 486 3 495 3 474 3 474 3 474 3 586 3 740 Antal barn i fritidshem 1 144 1 245 1 195 1 144 1 245 1 195 1 104 1 245 Antal elever i gymnasieskolan Antal elever i gymnasiesärskolan 1 365 1 223 1 290 1 305 1 225 1 265 1 208 1 228 37 42 40 43 43 43 40 47 Antal barn i kulturskolans verksamhet (i ämneskurs) 760 766 763 780 800 790 800 *Måtten avser samtliga barn som är folkbokförda i kommunen. Byggnadsnämnden Byggnadsnämndens uppdrag är att ansvara för kommunens uppgifter inom plan- och byggväsendet, som bygglov och tillsyn, enligt plan- och bygglagen (PBL). Nämnden ansvarar också för uppgifter enligt annan lagstiftning, bland annat prövning av ansökningar om strandskydd enligt miljöbalken samt tillstånd till eller dispens för skyltning enligt lagen med särskilda bestämmelser om gatuhållning och skyltning. Byggnadsnämnden har även till uppgift att biträda kommunstyrelsen i den övergripande fysiska planeringen. Verksamhetsmått Utfall 2012 Bedömt utfall helår 2013 Utfall per sista juni 2013 Aktuell prognos helår 2013 Antal inkomna bygglovsansökningar 249 250 169 250 Antal strandskyddsärenden 4 7 Antal antagna detaljplaner 7 5 4 7 Kultur- och turismnämnden Kultur- och turismnämnden svarar för genomförandet av de kommunala kulturmålen. Nämnden ansvarar för kommunens allmänna biblioteksverksamhet, den kommunala kulturverksamheten och för turismverksamheten. Därutöver ansvarar nämnden för den kommunala fritidsgårdsverksamheten. Vidare ansvarar nämnden för den konstnärliga utsmyckningen av kommunens byggnader, parker och torg. Kultur- och turismnämnden ska stödja och stimulera i kommunen verksamma föreningar och organisationer med kulturellt inriktad verksamhet. Nämnden ska vidare besluta om namnsättning på gator, torg och andra allmänna platser.

9 (80) Verksamhetsmått Utfall 2012 Arrangemangsbidrag, beviljade Ungdomsbidrag "Snabba stålar", beviljade Bedömt utfall helår 2013 Utfall per sista juni 2013 23 25 21 25 17 20 9 20 Antal besökare i kulturhuset 278 674 300 000 139 903 300 000 Antal besökare på kulturhusets konstutställningar 25 091 30 000 14 770 30 000 Utlån av e-media 5 687 6 000 2 942 6 000 Utlån per invånare 7,09 7,1 3,8 7,1 Antal besökare på Lokstallet 4 654 17 000 Aktuell prognos helår 2013 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden ansvarar för kommunens uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet som regleras i miljöbalken, livsmedelslagen, smittskyddslagen, tobakslagen med flera. Nämnden bevakar miljö- och hälsoskyddsfrågor inom flera områden. Några exempel är avfallshantering, bostadshygien, vatten- och avloppsförsörjning, industriell verksamhet, kemikaliehantering och kalkningsåtgärder. Nämnden kontrollerar även att receptfria läkemedel hanteras på rätt sätt i butiker liksom att gällande livsmedelslagstiftning följs. Tillsynen sker enligt lagar och regler i miljöbalken samt enligt EU-förordningar och nationellt anpassade regler om livsmedelssäkerhet och livsmedelskontroll. Verksamhetsmått Utfall 2012 Bedömt utfall helår 2013 Utfall per sista juni 2013 Antal tillsynsobjekt Miljöskydd 161 150 36 85 Antal tillsynsobjekt Hälsoskydd 61 65 28 60 Antal tillsynsobjekt Livsmedel 190 180 120 190 Aktuell prognos helår 2013 Service- och tekniknämnden Service- och tekniknämnden ansvarar för en bred och mångfacetterad verksamhet som både riktar sig direkt till kommunens invånare och till kommunens kärnverksamheter. Nämnden ansvarar för de kommunala köken med måltider till förskola, skola och omsorg om äldre och funktionsnedsatta enligt det antagna kostpolitiska programmet. Kostverksamheten rymmer även dietister och kostkompetens. En mycket offentlig del av service- och tekniknämndens verksamhet rör gator och parker. På nämndens bord ligger ansvaret för driften och skötseln av gaturenhållning, gatubelysning, uppsättning av skyltar, kommunens ägda skog, beredskapsarbeten, friluftsanläggningar, parker och grönområden samt förvaltning av St. Djulö värdshus. Verksamheten inkluderar även driften av kommunens ägda idrottsanläggningar och bidrag till föreningar inom nämndens ansvarsområde. Nämnden har även en handläggande roll när det gäller instruktioner i övriga föreningsfrågor och frågor rörande bidrag till föreningar i samråd med respektive nämnd. Servicen till kommunens invånare innefattar även konsumentrådgivning. De interna uppdragen inkluderar städning, växel, interna transporter, verksamhetsvaktmästeri samt bilsamordning.

10 (80) Verksamhetsmått Utfall 2012 Antal portioner frukost och lunch till förskola, fritids och skola Antal portioner lunch och middag till äldreomsorg Bedömt utfall helår 2013 Utfall per sista juni 2013 Aktuell prognos helår 2013 1 012 256 st 945 000 st 550 734 st 1 100 000 st 315 609 st 326 000 st 162 013 st 326 000 st Simhallen, antal besökare 139 391 st 175 000 st 77 777 st 155 000 st Helgaktiviteter på Sportcentrum Asfaltsbeläggning, antal kvadratmeter/år Antal producerade växter i växthuset 52 aktivitetshelger 52 aktivitetshelger 26 aktivitetshelger 52 aktivitetshelger 34 700 kvm 30 000 kvm 4 800 kvm 15 000 kvm 125 000 st 125 000 st 95 000 st 125 000 st Socialnämnden Socialnämnden ansvar för att fullgöra uppgifter som råd, stöd, biståndsprövningar och behandlingsinsatser enligt socialtjänstlagen, familjerättsliga ärenden, ärenden och insatser enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Socialnämnden ansvarar även för ungdomsmottagningen, programinsatser för brottsbenägna ungdomar, råd och stöd för utsatta kvinnor, insatser mot familjevåld, budgetrådgivningen samt sociala kontrakt. Till socialnämndens uppgifter hör även tillståndsgivning och tillsyn enligt alkohollagen samt handläggning enligt skuldsaneringslagen. Socialnämnden är personuppgiftsansvarig för personuppgifter i register inom nämndens verksamhetsområde. För att kunna nå personer i ett tidigare skede och för att kunna ge vård på hemmaplan har socialförvaltningen utvecklat olika former av öppenvårdsinsatser såsom Mercur och Familjeenheten. Socialnämnden driver även ett eget boende för ungdomar, Kollektivet HVB samt lägenhetsboendet Klivet. Verksamhetsmått Antal hushåll inom försörjningsstöd, snitt per månad Utfall 2012* Bedömt utfall helår 2013 Utfall per sista juni 2013 966 (917) 1 047 1 114 1 047 Antal sociala kontrakt 74 (76) 80 79 80 Antal placerade vuxna, snitt per månad Antal placerade barn och ungdomar, snitt per månad 42 (20) 15 17 15 96 (82) 82 118 82 Antal stadigvarande alkoholtillstånd 31 (34) 34 31 34 Antal kvinnofridsärenden 175 (100) 115 126 206 Antal placerade på Vårnäs, öppet intag Antal besök budget- och skuldrådgivning samt skuldsanering 77 (65) 75 32 75 512 (1 363) 1 363 360 500 Aktuell prognos helår 2013 *Siffror inom parantes är det utfall som rapporterades i årsredovisning 2012. Utfallet har reviderats sedan tidigare inrapportering.

11 (80) Viadidaktnämnden Viadidaktnämnden är den gemensamma nämnden för arbetsmarknad, integration och vuxnas lärande i Katrineholm och Vingåker. Nämnden ansvarar för kommunal vuxenutbildning (grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning och yrkesutbildning), utbildning i svenska för invandrare (sfi), särskild utbildning för vuxna (särvux), samt eftergymnasial utbildning i form av yrkeshögskoleutbildningar när myndigheten för yrkeshögskolan beviljar medel. Nämnden ansvarar även för att tillhandahålla goda förutsättningar för genomförande av högre utbildningar för att stärka och öka tillväxten i kommunerna. Överenskommelser och avtal med högskolorna träffas, lokaler och teknik tillhandahålls och de studerande erbjuds tentamina på hemmaplan. Viadidaktnämnden erbjuder studieoch yrkesvägledning till vuxenstuderande samt validering, som innebär bedömning av individers erfarenhet och tidigare utbildningar. Nämnden har också i uppdrag att genomföra personal- och uppdragsutbildning för kommunens anställda samt näringslivet. Nämnden har integrationsansvaret för de flyktingar som anlände före den 1 december 2010. Dock upphör detta senast i maj 2014. Nämnden samverkar med flera kommuner kring samhällsorientering för nyanlända flyktingar och invandrare. Vidare ansvarar nämnden för insatser inom arbetsmarknadsområdet genom att ge stöd åt personer som står långt från arbetslivet. Nämnden ger också stöd och coachning till ungdomar utanför arbete och studier, bland annat genom feriearbeten samt genom att i samverkan med bildningsnämnden ha det kommunala informationsansvaret för ungdomar som avbrutit sina gymnasiestudier. I nämndens verksamhet bedrivs även externt finansierade projekt. Verksamhetsmått* Utfall 2012 Bedömt utfall helår 2013 Utfall per sista juni 2013 Aktuell prognos helår 2013 Antal studerande på grundläggande vuxenutbildning 300 117 varav 80 kvinnor, 37 män 250 Antal studerande i utbildning i svenska för invandrare 450 per år 348 varav 194 kvinnor, 154 män 430 Antal studerande i särskild utbildning för vuxna (särvux) 27 76 27 varav 14 kvinnor, 13 män 27 Antal studerande på gymnasienivå 430 258 varav 173 kvinnor, 85 män 480 Antal närvarotimmar i samtliga personal- och uppdragsutbildningar 12 000 h varav 9 580 h kvinnor, 2 420 h män 12 000 timmar 5 512 h varav 3 963 h för kvinnor, 1 549 h för män 12 000 h Antal tentander på eftergymnasial nivå vid Viadidakts lärcentra 564 500 319 varav 256 kvinnor, 63 män 500 Antal deltagare i arbetsmarknadsåtgärd i Vingåker på uppdrag av socialförvaltningen 65 varav 32 kvinnor, 33 män 80 personer 33 varav 10 kvinnor, 23 män 65 Antal deltagare i arbetsmarknadsåtgärd i Katrineholm på uppdrag av socialförvaltningen 218 (94 kvinnor, 124 män) vuxna + ungdomar 250 personer 98 varav 49 kvinnor, 49 män 250 Antal deltagare i arbetsmarknadsåtgärd i Katrineholm/Vingåker på uppdrag från Arbetsförmedlingen 329 (153 kvinnor, 176 män) vuxna + ungdomar 300 personer 341 varav 144 kvinnor, 197 män *Viadidakts verksamheter riktar sig invånare i både Katrineholm och Vingåker. Eftersom deltagaruppgifter inte kan särskiljas omfattar flertalet verksamhetsmått uppgifter om deltagare från båda kommunerna. 400

12 (80) Vård- och omsorgsnämnden Vård- och omsorgsnämnden har ansvar för att fullgöra kommunens uppgifter enligt socialtjänstlagen (SoL, 2001:453) beträffande omsorg om äldre och funktionshindrade, insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS, 1993;387) samt hälso- och sjukvårdsuppgifter enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL, 1982:763) 18. Det innebär att ge omsorg och stöd till äldre personer och personer med funktionsnedsättning samt deras anhöriga. Stödet kan bland annat ges i form av särskilt boende, hemtjänst, sysselsättning samt personlig assistans och är behovsbedömt. Därutöver finns ett antal icke behovsbedömda insatser som anhörigstöd och personligt ombud. Verksamhetsmått Utfall 2012 Beviljade hemtjänsttimmar per månad Personlig assistans, beviljade timmar per månad egen regi Personlig assistans, beviljade timmar per månad extern regi Belagda platser procentuellt på särskilt boende Bedömt utfall helår 2013 Utfall per sista juni 2013 Aktuell prognos helår 2013 23 772 timmar 23 679 timmar 23 415 timmar 23 374 timmar 12 300 timmar 13 000 timmar 12 046 timmar 12 820 timmar 25 746 timmar 27 000 timmar 24 847 timmar 26 260 timmar 95 procent belagda platser 93 % belagda platser Belagda platser LSS 118 platser 120 platser 98 % belagda platser 123 belagda platser 96 % belagda platser 125 belagda platser Kommunkoncernen Nedan lämnas en kort beskrivning över den kommunala verksamheten som bedrivs av annan juridisk person än kommunen oavsett om kommunen har ett reellt inflytande eller inte. Helägda bolag Katrineholms Fastighets AB och Katrineholms Industrihus AB Katrineholms Fastighets AB (KFAB) är ett allmännyttigt bostadsföretag helägt av Katrineholms kommun. KFAB är moderbolag till Katrineholms Industrihus AB (KIAB). Bolaget svarar för uthyrning av bostäder av god standard och boendealternativ för olika skeenden i livet. Bolaget ska tillämpa ett affärsmässigt och marknadsorienterat synsätt i sin verksamhet. KFAB ska verka för att utveckla boendeinflytandet över bostäder och boendemiljö samt även ta ansvar för att bereda utsatta och svaga grupper bostäder. KFAB tillhandahåller också lokaler för kommunal verksamhet där bolaget ska eftersträva att hyra ut till lägsta möjliga självkostnad. Inom affärsområdet bostäder äger och förvaltar bolaget 41 fastigheter med en total uthyrningsbar yta om 115 168 m2. Inom affärsområdet verksamhetslokaler äger och förvaltar bolaget 47 fastigheter med en uthyrningsbar yta om 215 061 m 2. Antalet fast anställda är 43 personer fördelat på 36 män och 7 kvinnor. Katrineholms kommuns aktiekapital i KFAB är 40 mnkr.

13 (80) Verksamhetsmått Utfall 2012 Bedömt utfall helår 2013 Utfall per sista juni 2013 Antal bostäder i centrum 158 st 158 st 158 158 Vakansgrad, lägenheter 0,7 % 1,5 % 0,3 % 0,3 % Minskad energianvändning per areaenhet, bostäder (jämförelseår 2008) Minskad energianvändning per areaenhet, verksamhetslokaler (jämförelseår 2008) -2,7 % -10 % -6 % -8 % -10,1 % -10 % -10 % -12 % Soliditet 6,2 % 5,8 % 5,7 % 5,6 % Aktuell prognos helår 2013 KIAB har till uppgift att utifrån affärsmässiga principer erbjuda lokaler till närings- och föreningslivet. KIAB ska även främja näringslivsutvecklingen i kommunen. Bolaget äger och förvaltar 23 fastigheter samt förvaltar 39 fastigheter för Katrineholms kommun. Verksamhetsmått Utfall 2012 Bedömt utfall helår 2013 Utfall per sista juni 2013 Uthyrningsgrad 95,4 % 95 % 84 % 91 % Aktuell prognos helår 2013 Uthyrningsbar area 100 827 m 2 100 827 m 2 100 827 m 2 100 827 m 2 Soliditet 24,5 % 24,0 % 24 % 24 % Katrineholm Vatten och Avfall AB Katrineholm Vatten och Avfall AB (KVAAB) ägs till 100 procent av Katrineholms kommun. Bolaget har till uppgift att äga kommunens vatten-, avlopps- och avfallsanläggningar. Verksamheten startade 2009 och är taxefinansierad. Bolaget är i sin tur delägare i Sörmlands Vatten och Avfall AB som ansvarar för VA-verksamheten inom Katrineholm, Flen och Vingåker. Katrineholms kommuns aktiekapital i Katrineholms Vatten och Avfall AB är 4 mnkr Delägda bolag KFV Marknadsföring AB Katrineholms kommun äger 30 aktier á 1 000 kr i KFV Marknadsföring AB, till ett värde av 30 000 kr. Resterande aktier är fördelade mellan företagare/företagarorganisationer och aktiekapitalet i bolaget uppgår till totalt 100 000 kr. Bolagets bildades 2008 och dess verksamhet är marknadsföring, försäljning och marknadsutveckling av platsen Katrineholm och övriga KFV regionen, med syfte att stärka varumärket Sveriges Lustgård. Bolaget verkar också för att ge god service till besökare i Katrineholm samt marknadsföra destinationen i natur, kultur- och sportperspektiv för att få fler besökare till Katrineholm. Katrineholms entreprenörcentrum AB Katrineholms entreprenörcentrum AB (Katec) är ett utvecklingsbolag som ägs till 49 procent av Katrineholms kommun och till 51 procent av näringslivet. Bolaget ska vara en resurs för människor, företag och samhälle för utveckling av nya produkter, tjänster och företag. Katrineholms kommuns aktiekapital i Katrineholms entreprenörcentrum AB är 49 000 kr. Logistikposition Katrineholm AB Katrineholms kommun äger 49 procent av aktierna i Logistikposition Katrineholm AB. Resterande 51 procent ägs av Brinova Fastigheter AB. Bolaget uppför, hyr ut och förvaltar logistikfastigheter, samt utvecklar logistikområdet. För 2012 redovisar bolaget ett resultat om -521 tkr. Katrineholms kommuns aktiekapital i Logistikposition Katrineholm AB är 5 880 000 kr.

14 (80) Katrineholm Rail Point AB Katrineholm Rail Point AB ägs av Katrineholms kommun, Sörmlast AB och Svensk Logistikpartner AB. Katrineholm Rail Point AB sköter driften av terminalen inom Katrineholms Logistikcentrum. Bolaget ska vara ett logistiknav för alla slags transportlösningar och ska erbjuda kostnadseffektiva och miljövänliga logistiklösningar. Katrineholms kommun äger 32 procent av Katrineholm Rail Point AB, vilket motsvarar 1 152 000 kr. Katrineholms Tekniska College AB Katrineholms Tekniska College AB ägs av Katrineholms kommun och KTC Intressenter, en ideell förening. Bolaget bedriver utbildning inom naturvetenskap, teknikvetenskap, industriteknik, el- och energivetenskap samt fordons- och transportvetenskap. Katrineholms kommun äger 51 procent av bolagets aktier till ett insatt kapital av 255 000 kr. Stiftelser Installatörernas Utbildningscentrum Installatörernas Utbildningscentrum (IUC) är ett utbildningsföretag inom installationsbranschen. Företaget tillhandahåller yrkesinriktad grundutbildning och fortbildning, vidareutbildning och certifiering inom teknik och ledarskap. Ägare är VVS Företagen, Svensk Ventilation, Kyl & Värmepumpföretagen, Svenska Värmepumpföreningen och Katrineholms kommun. Förbund Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Katrineholms kommun överlät 2012-01-01 aktierna i Länstrafiken Sörmland AB till det nya kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet. Den nya lagen om kollektivtrafik som trädde i kraft 1 januari 2012 innebar att en myndighet för kollektivtrafik skulle inrättas. Ansvaret för kollektivtrafiken övertogs därmed av den nya myndigheten. Kommunalförbundet har ansvaret för kollektivtrafiken i Sörmland. Förbundet ägs till hälften av landstinget och till hälften av kommunerna i länet. Katrineholms kommuns andel i förbundet är 6,19 procent. Västra Sörmlands Räddningstjänst Västra Sörmlands Räddningstjänst (VSR) är ett kommunalförbund mellan Vingåkers och Katrineholms kommuner som har funnits sedan 1999. VSR ansvarar för räddningstjänsten i Katrineholm och Vingåker. Förbundets huvuduppgift är att arbeta förebyggande och stödja den enskilde så att denne kan ta sitt ansvar för att eliminera, förhindra och begränsa olyckor. Vårdförbundet Sörmland Vårdförbundet Sörmland är ett kommunalförbund med samtliga kommuner i Sörmland som medlemmar. Vårdförbundet är huvudman för viss verksamhet inom socialtjänsten och driver behandlingshem för vuxna missbrukare, familjerådgivning och familjehemsvård för barn och ungdomar. Regionförbundet Sörmland Regionförbundet Sörmland är en mötesplats för att samordna och utveckla regionala frågor. Medlemmar i Regionförbundet Sörmland är Landstinget Sörmland och de nio kommunerna i länet. Övriga Energikontoret i Mälardalen AB Katrineholms kommun äger 320 aktier á 100 kr i Energikontoret i Mälardalen AB. Energikontoret i

15 (80) Mälardalen AB är ett regionalt energikontor med verksamhet i tre län, Södermanland, Västmanland och Uppsala. Deras huvudsakliga uppgift är att som kompetensresurs för kommunerna arbeta för en hållbar energiutveckling i Mälardalen genom att bidra till ökad medvetenhet om och agerande för energi- och klimatfrågor. Vid sidan av aktieägandet förutsätts intressenterna bidra till energikontorets årliga basfinansiering, i första hand i förhållande till kommunens folkmängd. Under 2012 uppgick denna kostnad till 32 400 kr. Sörmlands turismutveckling AB Katrineholms kommun äger 7 aktier á 1 000 kr i Sörmlands turismutveckling AB, som är den regionala länsturistorganisationen i Sörmland. Sörmlands turismutveckling AB bedrivs i aktiebolagsform och ägs av Landstinget Sörmland samt länets nio kommuner och drygt 100 företag. Bolagets uppgift är att tillsammans med kommuner och näringsliv samt övriga regionala organisationer i Sörmland, genom marknadsföring och produktutveckling, verka för ökad omsättning inom besöksnäringen i länet. Samordningsförbundet RAR Samordningsförbundet RAR i Sörmland har till uppgift att inom det geografiska området för kommunerna Eskilstuna, Strängnäs, Flen, Katrineholm, Nyköping, Oxelösund och Trosa svara för en finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet mellan försäkringskassa, länsarbetsnämnd, landsting och kommun i syfte att underlätta och uppnå en effektiv resursanvändning. Kommunerna betalar en insats per år till RAR baserad på folkmängden, för Katrineholms kommun uppgick denna insats under 2012 till 449 380 kr. SKL Kommentus AB Katrineholms kommun äger 23 aktier á 100 kr i SKL Kommentus AB. Aktierna införskaffades i samband med att kommunen gick in som delägare i Kommunaktiebolaget, som det då hette. Antal aktier i bolaget uppgår till totalt 216 000 st. SKL Kommentus AB ägs till 98 procent av SKL Företag AB, övriga aktier ägs av 256 kommuner. SKL Kommentus AB driver sedan 1927 verksamhet inom affärsområdena Upphandling och Förlag. Kunderna återfinns huvudsakligen inom kommunala och landstingskommunala sektorn. Kommentus Upphandling genomför samordnade upphandlingar på nationell nivå inom utvalda varu- och tjänsteområden såsom IT, fordon och energi samt ger stöd och kvalificerad rådgivning i upphandlingsfrågor. Kommentus Förlag producerar och distribuerar såväl elektronisk som tryckt information. Kommentus verksamhet är i alla delar utsatta för konkurrens och bedrivs på rent affärsmässiga grunder. Kommuninvest ekonomisk förening Kommunen är sedan 1995 medlem i Kommuninvest ekonomiska förening. Kommuninvest är en frivillig medlemsorganisation för Sveriges kommuner och landsting. Syftet med föreningen är att ordna så fördelaktiga finansieringslösningar som möjligt för medlemmarnas investeringar. Medlemmarna i den ekonomiska föreningen har tecknat borgen för Kommuninvests samtliga åtaganden. Affärerna genomförs i det helägda aktiebolaget Kommuninvest i Sverige AB. Lerbo bygdegårdsförening Kommunen har andelar i Lerbo bygdegårdsförening till ett värde av 1 000 kr. Strångsjö fastighetsägarförening Kommunen har andelar i Strångsjö fastighetsägarförening till ett värde av 600 kr.

16 (80) Kommunens styrsystem och planeringscykel I januari 2010 beslutade kommunfullmäktige om ett nytt styrsystem för Katrineholms kommun. Styrsystemet innefattar hela kommunkoncernen, det vill säga både nämnder och styrelser i kommunens bolag och kommunalförbund. Styrsystemet utgör ett ramverk för kommunens planerings- och uppföljningsarbete och beskriver processer och verktyg för styrningen. Styrsystemet anger dock inte styrningens innehåll. Inriktningen i styrningen kommer istället till uttryck i de inriktningsdokument för övergripande planering som tas fram enligt styrsystemet. Styrsystemet beskrivs mer utförligt i "Styrsystemet i Katrineholms kommun" (Kommunstyrelsens handling nr 1/2010, godkänd av kommunfullmäktige 2010-01-18, 5). Planeringscykeln Kommunens långsiktiga planering ska enligt styrsystemet styras av kommunens vision och den kommunplan som tas fram för varje mandatperiod. I kommunplanen anges övergripande mål, prioriteringar och större investeringar. Planeringen för ett enskilt år påbörjas under våren då planeringsdirektivet med nämndernas ramar fastställs av kommunstyrelsen. Planeringsdirektivet går ut till nämnder och bolag som svarar upp med åtaganden kopplade till de övergripande målen i kommunplanen. Nämndens underlag för övergripande plan med budget lämnas i slutet av augusti. Under september-oktober sker beredning av den övergripande planen med budget. Den behandlas i kommunstyrelsen i oktober och fastställs i kommunfullmäktige i november. Då fastställs, förutom skattesatsen, även de ekonomiska ramarna för nämnder, bolag och kommunalförbund. I den övergripande planen med budget anges också mål och kriterier för god ekonomisk hushållning, både avseende finansiella mål och verksamhetsmål. Även den ekonomiska ersättningen avseende kommunens verksamhetsfastigheter fastställs i samband med budgeten. Fullmäktige kan också ge särskilda uppdrag i samband med övergripande plan med budget. Nämnder och bolag ska sedan fastställa sin planering med budget före december månads utgång. Orienteringskartan för styrning Styrsystemet i Katrineholms kommun utgår från att styrningen omfattar fyra steg, som visas i de fyra rutorna i orienteringskartan nedan: Orienteringskartan kan ses som en tankemodell för att tydliggöra att styrningen måste ta fasta på vårt uppdrag och dem vi är till för. Styrningen har olika syften och ger svar på olika frågor i de fyra stegen: Vinst: Vad blir nyttan för kommunmedlemmarna? Resultat: Vad ger vi kommunmedlemmarna? Produktion: Hur ska vi göra det? Resurser: Vad behöver vi tillföra? Planering behövs för alla fyra stegen i orienteringskartan. De övergripande politiska målen för perioden 2011-2014 framgår av kommunplanen. Vinstmålen finns i kommunplanen angivna som ett kursivt avsnitt direkt under respektive målområde. Utifrån kommunplanen fastställde kommunfullmäktige resultatmål för varje målområde i övergripande plan med budget 2012-2014. I övergripande plan med budget redovisas nämndernas och bolagens åtaganden i förhållande till resultatmålen. Åtagandena ska baseras på nyckeltal och visa hur måluppfyllelsen ska mätas för

17 (80) resultatmålen och vilken målnivå som ska uppnås. Åtaganden kan vara gemensamma för flera nämnder/bolag. Steget resurser behandlas först i planeringsdirektivet och senare i övergripande plan med budget då fördelningen av resurser fastställs. Steget produktion behandlas mer detaljerat i nämndernas egna planer. Produktionsmål visar länken mellan resurser och resultatmål, dvs. vad man kommer att göra (aktiviteter) för att bidra till att resultatmålen nås. Kommunplanen innehåller vissa produktionsmål och nämnderna/bolagen har möjlighet att besluta om ytterligare produktionsmål. Produktionsmål anges i nämndernas/bolagens egna planer, som också innehåller en detaljbudget för hur resurserna ska fördelas mellan olika verksamheter inom nämndens ansvarsområde. I förvaltningarnas verksamhetsplaner förtydligas steget produktion ytterligare genom planerade aktiviteter och delaktiviteter. Jämställdhetsintegrerad styrning En viktig utgångspunkt för styrsystemet i Katrineholms kommun är att styrningen ska vara genusmedveten. Jämställdhetsintegrering är den strategi som vi använder för att styrningen ska bidra till ökad jämställdhet mellan könen. Det innebär att jämställdhet ska integreras som ett perspektiv i de ordinarie verksamheterna, såväl i alla led i beslutsprocessen som i utförande och i uppföljning. Uppföljning i olika tidsperspektiv I styrsystemet anges hur verksamheterna ska följas upp i olika tidsperspektiv och i förhållande till orienteringskartan för styrning. Uppföljningen utgör ett viktigt underlag för planeringen. Under det löpande verksamhetsåret görs uppföljning i form av månadsuppföljning och delårsrapport. I månadsuppföljningen till kommunstyrelsen redovisas ekonomiskt läge och väsentliga verksamhetsavvikelser. Vidare följs ett antal nyckeltal från de olika verksamheterna. Uppföljningen av ett enskilt år görs i årsredovisning och bokslut. I samband med bokslutsberedningen presenterar nämnder och bolag en analys av föregående år för kommunstyrelsen. Den långsiktiga uppföljningen koncentreras till stegen resultat och vinst i orienteringskartan och fokuserar framför allt på verksamheternas effekter i förhållande till de övergripande målen. Alla verksamheter ska redovisa en långsiktig uppföljning i kommunstyrelsen vid något tillfälle per år. God ekonomisk hushållning Kommunerna ska enligt kommunallagen ha god ekonomisk hushållning i verksamheten. Kommuner och landsting ska i sin budget ta fram särskilda mål och riktlinjer av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Förvaltningsberättelsen ska innehålla en utvärdering av om målen för en god ekonomisk hushållning har uppnåtts. För att nå en god ekonomisk hushållning definierar kommunen finansiella och verksamhetsmässiga mål för god ekonomisk hushållning. De finansiella målen tar sikte på kommunens finansiella ställning och utveckling och anger därmed de finansiella förutsättningarna eller ramarna för den verksamhet som kommunen bedriver. Det handlar bland annat om att värdesäkra det egna kapitalet och att bygga upp reserver för kommande investeringar, liksom att dagens skattebetalare på ett hållbart sätt ska konsumera med hänsyn taget till kommande generationer. Kommunens övergripande finansiella mål om att resultatet ska uppgå till en procent av skatteintäkterna och utjämning bör ses som en miniminivå. För en långsiktigt hållbar ekonomi bör kommunen ha ett överskottmål som motsvarar två procent av skatteintäkterna. Ett överskottmål om två procent medför att den ekonomiska stabiliteten i styrningen ökar och risken för akuta nedskärningar i verksamheten minskar. God ekonomisk hushållning innebär inte enbart att räkenskaperna går ihop på ett ansvarsfullt sätt. Begreppet innefattar även ett krav på att pengarna används till rätt saker och att de utnyttjas på ett effektivt sätt. Verksamhetsmålen tar sikte på kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett

kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För att skapa förutsättningar för att få en god ekonomisk hushållning måste det finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Detta säkerställer en kostnadseffektiv och ändamålsenlig verksamhet. En utvärdering av målen för god ekonomisk hushållning görs både i delårsrapporten och i årsredovisningen. 18 (80)

19 (80) Vision 2025 I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet. Lust är passion, vilja, ambition. Det är också det lustfyllda det vi lever för och det vi lever av mat, kärlek, arbete, gemenskap, upplevelser. Läget är rätt rätt geografiskt och rätt för handling och förändring. Katrineholm Läge för liv & lust År 2025 har Katrineholm ett gynnsamt läge: Läget är inte bara den fysiska platsen, läget visar också positionen i förhållande till andra och i tiden. Katrineholms läge är en tillgång på flera olika sätt: Det geografiska läget strategiskt beläget med goda kommunikationer till flera storstadsområden, ett starkt logistiskt argument för näringsliv och nyföretagande. Sveriges Lustgård Vackra omgivningar ger en generell livskvalitet som förknippas med kommunen: ett kvalitativt bättre boende än i storstaden; ett liv närmare naturen; en sundare och tryggare miljö för barn att växa upp i; ett liv med en högre grad av närhet och gemenskap. I jämförelse med andra Katrineholm är bland de främsta, såväl när det handlar om näringslivsklimat som vid jämförelser av skola och omsorg. Rätt tidpunkt För många människor är det "läge" för förändring till en annan typ av liv, ett liv av det slag som kommunen kan erbjuda. För kommunen i sin helhet; invånare, näringsliv, kultur- och föreningsliv och för kommunen som organisation är det läge för handling och förändring. År 2025 sjuder Katrineholm av liv: Liv skapar liv, liv är tillväxt och utveckling. Liv finns i många former: Folkliv Kommunen är större, fler föds och fler flyttar hit. Stolthet och gemenskap gör att livet frodas både i staden och på landsbygden. Näringsliv Företagandet och handeln blomstrar. Näringslivet är starkt, brett och anpassat efter rådande marknadsförutsättningar. En god arbetsmarknad ger människor möjligheter och framtidstro. Kulturliv Här finns utrymme för kreativitet, kulturlivet är brokigt och skapar upplevelser och inspiration. Föreningsliv En mångfald av aktiva föreningar ger energi och gemenskap över gränser. År 2025 är Katrineholm en plats präglad av lust: Lust är ett uttryck för en vilja och handlingskraft, en inställning och ett förhållningssätt. Lust är drivkraften bakom all kreativ verksamhet. Men lust är också det lustfyllda, det vi lever för och det vi lever av: Arbete Ett innovativt näringsliv och en öppenhet för att tillvarata goda idéer skapar lust i arbetet och framgång för vår kommun. Lärande Förändring börjar med en vilja att förändras. Lusten till lärande leder till utveckling både för den enskilda människan och för samhället. God mat Mat är grunden för liv och hälsa och kan vara en upplevelse för alla sinnen. I Katrineholm både produceras och serveras mat med omsorg om såväl människor som miljö. Mat är i sann mening både näring och näringsliv. Lek, idrott och kultur I Katrineholms kommun finns plats för lek för både stora och små. Här finns ett brett och aktivt idrottsutövande med lång och stolt tradition. Det rika kulturutbudet ger upplevelser och mening i tillvaron. Gemenskap Här finns en närhet mellan människor och ett tolerant och öppet förhållningssätt där jämställdhet och mångfald är en självklarhet.

20 (80) FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE God ekonomisk hushållning Väsentliga händelser Omvärld Den ekonomiska utvecklingen har under årets början varit fortsatt svag såväl internationellt som här på hemmaplan. Förhoppningarna om en stabilare tillväxt har dock gradvis stärkts och man förutser att konjunkturen stärks framöver. Återhämtningen blir dock inledningsvis svag. Sveriges kommuner och landsting (SKL) bedömer att svensk BNP i år växer med 1,1 procent och nästa år beräknas tillväxten bli 2,4 procent. Den måttliga tillväxten innebär att arbetslösheten dröjer sig kvar kring 8 procent. Det är först en bit in på nästa år som läget på arbetsmarknaden mer påtagligt börjar förbättras. Det svaga arbetsmarknadsläget i kombination med en fortsatt stark krona håller tillbaka pris- och löneutvecklingen. Utveckling i Katrineholm Sysselsättningen i Katrineholm har förstärkts under årets första åtta månader jämfört med samma period förra året. I augusti 2013 var 11,7 procent av registerbaserade arbetskraften i Katrineholm arbetslösa (12,8 procent augusti 2012). Bland ungdomar är läget dock fortfarande bekymmersamt. Totalt var 22,3 procent av den registerbaserade arbetskraften 18-24 år utan arbete (27,5 procent augusti 2012). Eftersom ungdomar, i högre grad än den övriga befolkningen, inte har hunnit kvalificera sig till a-kassan, innebär den höga ungdomsarbetslösheten även höga kostnader för försörjningsstöd. Under perioden januari till augusti 2013 uppgick utbetalningarna av försörjningsstöd till 37,9 mkr vilket är 1,6 mnkr högre än motsvarande period förra året. Även historiskt är årets nivå av utbetalt försörjningsstöd högre än på mycket länge. Under januari augusti fick i genomsnitt 659 hushåll (674 hushåll 2012) försörjningsstöd per månad med ett genomsnittligt månadsbelopp om 7 179 kr (6 723 kr 2012). Jämfört med 2012 har antalet hushåll minskat med 15 men utbetalningen per månad har ökat med 456 kr per hushåll. Under våren 2013 har bildningsförvaltningen tagit emot ca 160 nyanlända barn och ungdomar och prognosen är att ytterligare ca 200 barn kommer under de närmsta månaderna. En uppföljning har gjorts månadsvis där det totala antalet barn/elever har stämts av mot budget. Bildningsnämnden och service- och tekniknämnden har fått kompensation för det antalet elever som överstiger det budgeterade. Totalt har kommunstyrelsen avsatt 11,3 mnkr för att kunna justera de berörda nämndernas ramar för ökade kostnader. God ekonomisk hushållning Kommunen ska enligt kommunallagen ha en god ekonomisk hushållning i verksamheterna. Detta handlar bland annat om att värdesäkra det egna kapitalet och bygga upp reserver för kommande investeringar, liksom att dagens skattebetalare på ett hållbart sätt ska konsumera med hänsyn taget till kommande generationer. Det innebär utöver ekonomisk hållbarhet även social och miljömässig hållbarhet. Det är nödvändigt att kommunen är väl förberedd för att kunna möta kraven på den kommunala verksamheten genom att se till att både verksamhet och ekonomi genomsyras av en god ekonomisk hushållning i ett både kort och långsiktigt perspektiv. En god ekonomisk hushållning med en ekonomi i balans är en viktig förutsättning för att kunna utföra verksamheterna på ett effektivt sätt. Balanskravet anger endast en miniminivå för resultatet.

21 (80) Måluppfyllelse För de finansiella målen uppnås endast ett av de uppsatta målen. Målet att resultatet ska uppgå till en procent av skatteintäkter och utjämning uppnås inte för perioden. Nettokostnadsökningen är högre än ökningen av skatteintäkter. Målet om att avskrivningarna ska uppta högst tre procent av driftbudgeten uppnås. För perioden uppgår avskrivningarna till 2,4 procent av nettokostnaderna. För samtliga av de finansiella målen, störs utfallet i år starkt av den engångsinlösen av pensionsåtaganden som kommunen gjort. Utesluts denna post motsvarar årsprognosen av resultatet (25,8 mnkr) 1,5 procent av skatteintäkter och utjämning. Även nettokostnadsökningen påverkas av de jämförelsestörande posterna. Utesluts dessa är ökningen av nettokostnader mellan augusti 2012 och augusti 2013 en procent. Även i år kommer resultatet att påverkas av återbetalningen från AFA försäkring. Enligt beräkningarna kommer återbetal-ningen att uppgå till 32,5 mnkr. Verksamhetsmålen för god ekonomisk hushållning inom äldreomsorg, omsorg om funktionshindrade, förskoleverksamhet, grundskola, gymnasium, socialtjänst och vuxenutbildning följs endast upp på helårsbasis men övrig måluppfyllelse på nämndsnivå går att utläsa under respektive målområde. Som framgår av redovisningen av nämndernas åtaganden är måluppfyllelsen inom flera målområden positiv. Det finns dock flera målområden med lägre måluppfyllelsegrad, eller där mätbarheten inte är tillräckligt utvecklad. Fortsatt utvecklingsarbete behövs inom dessa områden. Finansiell analys Kommunen redovisar ett negativt resultat på 411,6 mnkr (33,9 mnkr). Resultatet störs kraftigt av den engångsinlösen av det kommunala pensionsåtagandet på 398 mnkr. Periodens balanskravsresultat är däremot positivt och uppgår till 10,2 mnkr. Av de helägda kommunala bolagen redovisar KFAB inkl. KIAB ett positivt resultat på 20,3 mnkr (30,2 mnkr), och KVAAB redovisar ett resultat 7,2 mnkr (1,3 mnkr). För helåret prognostiserar kommunen en positiv avvikelse gentemot budget på 8,2 mnkr (exkl pensionsinlösen). Detta skulle innebära ett prognostiserat resultat exklusive pensionsinlösen på 26,4 mnkr då det budgeterade resultatet för året är 18,2 mnkr. Förklaringarna till den prognostiserade avvikelsen är flera. Nämnderna prognostiserar tillsammans en negativ avvikelse mot budget på -15,4 mnkr. Socialnämnden står för den enskilt största negativa avvikelsen -15,9 mnkr. Resterade nämnder prognostiserar mindre avvikelser mot budget. Störst positiv avvikelse redovisar vård- och omsorgsnämnden; 2,0 mnkr. Jämfört med samma period förra året visar nämnderna sammantaget ett ljusare läge. Den prognostiserade avvikelsen för nämnderna vid förra årets delårsrapport uppgick till -24,2 mnkr. Finansförvaltningen påverkas starkt av den engångsinlösen av de kommunala pensionsåtaganden som gjorts under perioden. Som en följd av att de kommunala bolagen löst sina lån hos kommunen, har kommunen dels amorterat av samtliga långfristiga lån (230 mnkr) dels betalat en engångsinlösen av ansvarsförbindelsen (398 mnkr). Enligt gällande redovisningsprinciper betecknas ansvarsförbindelsen inte som en skuld utan ligger utanför balansräkningen. Detta får till följd att inlösen resultatförs i sin helhet, och försämrar därmed årets resultat. Finansförvaltningen totalt prognostiserar en positiv avvikelse jämfört med budget på 23,6 mnkr exklusive pensionsinlösen. Den största engångsposten som påverkar prognosen är den återbetalning av delar av arbetsgivaravgifter för åren 2005 och 2006 som beslutades i september. Denna engångsintäkt beräknas uppgå till 32,5 mnkr. SKL beslutade tidigare i år om en sänkning av diskonteringsränta som används för att beräkna nuvärdet av de framtida kommunala pensionerna. Räntesänkningen innebär att pensionsskulden ökar med 12,9 mnkr. Den senaste skatteprognosen visar på att årets skatteintäkter och utjämning kommer att uppgå till 2,8 mnkr högre än budgeterat. Prognosen för KFAB:s ekonomiska resultat på helårsbasis är positivt om 34 mnkr. Prognosen för årets resultat är en följd av genomförda och kommande försäljningar av bostadsfastigheter.

22 (80) Avstämning mot balanskravet Kommunens finansiella uthållighet på lång sikt handlar om faktorer som tillräcklig betalningsberedskap, en bra utveckling av soliditeten och en rimlig skuldsättningsgrad. För att utveckla kapaciteten på lång sikt måste intäkterna överstiga kostnaderna. Detta uttrycks i kommunallagen i form av det så kallade balanskravet. Balanskravet innebär att kommunens resultat måste överstiga noll, vilket är lägsta godtagbara nivå för kommunens resultat på kort sikt. På längre sikt räcker inte ett nollresultat för att bevara den långsiktiga kapaciteten. Kommunen har i samband med årsredovisningarna för 2010 och 2011 öronmärkt medel av resultatet för särskilda framtida satsningar. I samband med årsredovisningen för 2010 öronmärktes 12 mnkr för välfärdsutmaningar och 5 mnkr för tillväxtprojekt. I samband med årsredovisningen för 2011 öronmärktes 17 mnkr för välfärdsutmaningar och 4,8 mnkr för tillväxtprojekt. Nedan redovisas de fattade besluten om öronmärkta medel. 1,9 mnkr av medlen till välfärdsutmaningarna och 2,7 mnkr av medlen till tillväxtprojekten finns kvar. Beslut om öronmärkta medel Från 2010 års välfärdsutmaningar mnkr Arbetslinjen 12,0 Från 2010 års tillväxtprojekt Kompetensplaneringsprojekt 1,3 E-förvaltning 1,0 Samhällsutveckling 1,0 Varumärket Sveriges Lustgård 0,4 Vision 2025 0,4 Särskilda satsningar inom skolan 3,0 Totalt 7,1 Från 2011 års välfärdsutmaningar Projekt Ungdomstorget 1,5 Verksamhetsomställning VON (demensriktlinjer) 2,0 Volymökningar BIN och STN 3,0 Fortsättning arbetslinjen 1,5 Satsning på sommarjobb 1,8 Elevutveckling per 15 maj 0,7 Uppföljning elevutveckling 4,6 Totalt 15,1 Vid avstämning mot balanskravet återförs effekten av pensionsinlösen på 398 mnkr, samt även den jämförelsestörande posten avseende sänkning av diskonteringsränta för den kommunala pensionsskulden, 12,9 mnkr. Vidare avräknas de kostnader som är hänförliga till projekten som bekostats via tidigare års öronmärkta resultat. Totalt uppgår dessa kostnader till 11,2 mnkr. Efter ovanstående justeringar uppgår kommunens balanskravsresultat till 10,2 mnkr per 31 augusti 2013.

23 (80) Balanskravsutredning 2012 2013 Årets resultat 33,9-411,6 Reavinst vid försäljning -2,0 Årets resultat efter balanskravsjusteringar 31,9-411,6 Använda öronmärkta medel 6,3 11,2 Synnerliga skäl 410,6 Årets balanskravsresultat, mnkr 38,2 10,2 Från och med 2013 gäller nya regler avseende reservering av medel för framtida behov. Kommuner har möjlighet att avsätta medel inom det egna kapitalet till en resultatutjämningsreserv (RUR). Även om lagen gäller från och med 2013, kommer resultaten för 2010-2012 att kunna reserveras retroaktivt. Kommunfullmäktige har i april antagit riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt avsatt 17 mnkr av 2012 års resultat till RUR. Intäkter och kostnader inom kommunen Ett sätt att analysera förhållandet mellan kostnader och intäkter är att mäta hur stor del av skatteintäkter och utjämningsbidragen som tas i anspråk av de löpande kostnaderna (exkl. avskrivningar). För perioden uppgick andelen till 99,3 procent (exkl pensionsinlösen), vilket är högre än utfallet för 2012 (97,1 procent). Årets nettokostnader innehåller dock flera jämförelsestörande engångsposter vilka påverkar andelen negativt. Utesluts även effekten av den sänkta diskonteringsräntan, uppgår andelen till 98,1 procent. Generellt sätt kan man säga att nettokostnadsandelen inte ska överstiga 98 procent. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och utjämning 99,5% 99,0% 98,5% 98,0% 97,5% 97,0% 96,5% 96,0% 95,5% 95,0% 99,3% 97,9% 97,8% 97,5% 97,1% 96,7% 2008 2009 2010 2011 2012 2013-08-31 Skatteintäkterna och utjämningsbidragen är kommunens största inkomstkälla och svarar per 31 augusti 2013 för 84 procent av kommunens samtliga driftsintäkter. Den relativa ökningen av dessa inkomstkällor jämfört med ökningen av nettodriftskostnaderna ger en bild av kommunens ekonomiska utveckling.

24 (80) Mellan åren augusti 2012 och augusti 2013 har skatteintäkterna och de utjämningsbidragen ökat med 19,9 mnkr från 1 125 mnkr till 1 145 mnkr, vilket motsvarar en ökning på 1,8 procent för perioden. Detta kan jämföras med 2012 då ökningen var 2,2 procent. Kostnadsutvecklingar (driftskostnader inkl. avskrivningar exkl pensionsinlösen) har sedan augusti 2012 ökat med 5,2 procent och har därmed varit högre än utvecklingen av skatteintäkterna och de generella statsbidragen. Nettokostnadsökningen påverkas dock kraftigt av jämförelsestörande poster både 2012 och 2013. Exkluderas de jämförelsestörande posterna i båda årens utfall är ökningen 1 procent. Finansnetto Finansnettot består av finansiella intäkter minus finansiella kostnader. Ett positivt finansnetto är viktigt för kommunen eftersom det tillför medel till den löpande verksamheten. Kommunens finansnetto för 2013 uppgår till 4,6 mnkr, för 2012 uppgick finansnettot till 14 mnkr. Den stora förändringen mellan åren beror på att ränteintäkter från kommunens bolag minskat som en följd av att bolagen amorterat av lånen. Pensioner och pensionsskulden Kommunens totala åtagande för pensioner har minskat mellan 2012 och 2013-08-31 med 305 mnkr. Minskningen beror på den inlösen av ansvarsförbindelse på 398 mnkr som kommunen gjort. Som en följd av sänkning av diskonteringsräntan som beslutades i våras, har ansvarsförbindelsen ökat med 86 mnkr. Räntesänkningen påverkar även kommunens avsättning i balansräkningen negativt med 12,9 mnkr. Ansvarsförbindelsen som avser förpliktelser intjänade före 1998 uppgår per sista augusti till 651 mnkr. På lång sikt kommer kommunens åtagande för framtida pensioner att minska. Den största delen av pensionen som intjänas idag förvaltas av de anställda själva. Det är endast pensionsunderlag på löner över 7,5 basbelopp som inte ingår i den generella pensionsavsättningen för individuell förvaltning utan ligger kvar som ett kommunalt åtagande. Även pensionsåtaganden för kommunens förtroendevalda ligger kvar i kommunens balansräkning. Mnkr 2011 2012 2013-08-31 Ansvarsförbindelse 949 947 651 Avsättningar i BR 134 141 155 Individuell pension 49 50 27 Summa 1 132 1 138 833

Mnkr 25 (80) Investeringar Nettoinvesteringar och avskrivningar 140 120 100 80 60 40 20 0 2009 2010 2011 2012 2013-08-31 Nettoinvesteringar Avskrivningar Investeringarna för årets åtta månader uppgår till 36,4 mnkr. Avskrivningarna under samma period uppgår till 26,7 mnkr. Prognosen tyder dock på att merparten av investeringsmedel ska förbrukas. Den totala investeringsbudgeten för 2013 uppgår till 125,4 mnkr exkl exploateringar. Nämnderna har aviserat att ca 20,1 mnkr av årets investeringar (exkl exploateringar) inte kommer att förbrukas under året utan kommer att begäras överflyttade till nästa år. Kommunen har sedan några år tillbaka haft relativt höga investeringsnivåer, men för en långsiktig hållbar situation måste investeringsvolymen minska. Likviditet Likviditet anger betalningsförmåga på kort sikt. Likvida medel binds i betalningssystemet och behövs för att utjämna tidsskillnader mellan in- och utbetalningar. Likviditet kan också ge viss säkerhet vid oväntade händelser. Den 31 augusti 2013 uppgick de likvida medlen i kommunen till 36 mnkr. Detta är en minskning jämfört med årsskiftet 2012 då de likvida medlen uppgick till 74 mnkr. Lån, räntor och amorteringar Som en följd av att de kommunala bolagen amorterat av sina lån i början av 2013, har kommunen löst samtliga av sina långfristiga lån. Kommunens långfristiga låneskuld är därmed noll. Kommunen har kvar ett kortfristigt lån som kommer att lösas i november 2013. Soliditet Soliditeten anger hur stor del av de totala tillgångarna som är finansierade med eget kapital, dvs. inte finansierade genom lån. Soliditeten mäter det egna kapitalet i förhållande till de totala tillgångarna. Soliditeten uttrycker den finansiella styrkan på lång sikt. De faktorer som påverkar soliditeten är resultatutvecklingen och tillgångarnas förändring. En oförändrad soliditet pekar på att det egna kapitalet och tillgångarna utvecklas i samma takt. Kommunens soliditet, enligt balansräkningen, har minskat med 5,3 procentenhet, från 57,3 till 52,0 procent från årsskiftet 2012/2013. Det negativa resultatet innebär att det egna kapitalet minskar vilket får till följd att även soliditeten minskar. Med hänsyn taget till ansvarsförbindelserna har soliditeten minskat med 7,1 procentenheter, från 4,8 till -2,3 procent. Denna kraftiga minskning beror på att den pensionsinlösen som kommunen gjort på 400 mnkr inte fått fullt genomslag i ansvarsförbindelsen pga effekten av sänkning av diskonteringsräntan som beslutades i våras.

26 (80) Sänkningen av diskonteringsräntan har fått till effekt att ansvarsförbindelsen ökat med ca 90 mnkr sedan årsskiftet 2012/2013. Nettoeffekten på ansvarsförbindelsen blir därmed en minskning med 308 mnkr. Borgensåtagande I kommunens dotterbolag ingår från och med 2010 även borgensåtaganden avseende Katrineholms Vatten och Avfall AB (KVAAB). Borgensåtagandena har ökat kraftigt jämfört med årsskiftet 2012/2013. KFAB inkl. KIAB hade vid årsskiftet utnyttjat 1 050 mnkr av total beviljad borgensram på 1 200 mnkr. KVAAB hade vid årsskiftet utnyttjat 510 mnkr av total beviljad borgensram på 525 mnkr. De kommunala borgensåtagandena har ökat som en följd av att de kommunala lånen som bolagen haft omvandlats till externa lån med kommunal borgen. Borgensåtagandena för egna hem och småhus utgör 40 procent av den utestående skulden vid förlusttillfället. Detta åtagande uppgår till 1,4 mnkr. mnkr 2011 2012 2013-08-31 Borgensåtagande 831,9 924,0 1 568 -varav dotterbolag 823,0 915,5 1 560 -varav föreningar 7,4 6,7 6,7 -varav förlustansvar egnahem 1,5 1,4 1,4 Känslighetsanalys Kommunens förutsättningar för verksamheten påverkas av omständigheter i omvärlden såväl som lokalt. Ekonomin påverkas med viss känslighet av olika händelser. Nedan framgår effekter av några händelser, vilket visar betydelsen av planering, prognoser, styrning och kontroll av verksamheten. Händelse mnkr Ränteförändring lån 50 mnkr, 1% 0,5 Löneförändring 1% 12,2 Försörjningsstöd 1% 0,5 Befolkningsförändring 100 pers (skatteeffekt) 4,0 10 heltidstjänster (33 000/mån inkl. PO) 4,0

27 (80) Personal Medarbetare Samtliga uppgifter omfattar månadsavlönad personal anställda på avtalet Allmänna bestämmelser (AB). Detta innebär att timavlönade medarbetare samt personal som är anställda på PAN och Beredskapsavtalet saknas i statistiken om inte annat anges. Mätdatum är 30 juni respektive år. 2013 2012 Antal anställda, månadsavlönade 2 942 2 934 Årsarbetare, månadsavlönade 2 735 2 714 Genomsnittlig sysselsättningsgrad, månadsavlönade 91,6 % 91,0 % Antalet anställda har ökat med 8 personer mellan juni 2012 och juni 2013 vilket redovisas i tabellen ovan. Antalet årsarbetare har ökat med 21 stycken. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden har ökat något sedan året innan. Kvinnornas medelsysselsättning har ökat från 90,0 procent till 91,1 procent medan männens minskat från 95,0 procent till 93,7 procent Av kommunens medarbetare är 80,1 procent kvinnor. Anställningsform, månadsavlönad personal 2 500 2 251 2130 2 000 1 500 1 000 Juni 2012 Juni 2013 500 0 515 501 262 146 72 93 Kvinnor Män Kvinnor Män Tillsvidare Tillsvidare Visstid Visstid I sammanställningen ovan över antalet anställningar kan en och samma person finnas medräknad fler än en gång då en medarbetare kan inneha en tillsvidareanställning som är på deltid och samtidigt vara visstidsanställd på deltid för att på så sätt komma upp i en högre, önskad sysselsättningsgrad. Tillsvidareanställningarna har minskat från 2 766 till 2 631 under 2013 samtidigt som antalet tidsbegränsade anställningar, visstid, för månadsavlönad personal ökat från 218 till 355. Den största minskningen av tillsvidareanställda har skett på bildningsförvaltningen där antalet minskat med 95 anställningar. Även service- och teknikförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen har

28 (80) minskat antalet tillsvidareanställningar med 28 respektive 18 anställningar. Under samma period har antalet visstidsanställda ökat kraftigt inom bildningsförvaltningen och inom vård- och omsorgsförvaltningen. Inom bildningsförvaltningen har antalet visstidsanställningar ökat från 50 till 81 vilket motsvarar en ökning med 62 procent. Även vård- och omsorgsförvaltningen har ökat från 85 till 200 visstidsanställda vilket motsvarar en procentuell ökning på 135 procent. Inom bildningsförvaltningen har som framgår ovan andelen tillsvidareanställda minskat med 95 st, vilket beror på den stora organisationsförändring som gjordes inför höstterminen 2012. Samtidigt har dock andelen visstidsanställda och timavlönade ökat inom förvaltningen. Ökningen av visstidsanställda beror delvis att det under året kommit in fler barn på den interkulturella enheten. Andra tänkbara förklaringar är att det finns en stor osäkerhet kring elevantalet vilket gör att man inte vågar tillsvidareanställa. Även inom vård- och omsorgsförvaltningen har antalet visstidsanställda ökat och antalet tillsvidareanställda minskat. Antalet tillsvidareanställda har minskat i och med hemtjänstens organisering att nå budgetbalans då förvaltningen gått från anslagsfinansiering till ersättning av utförd tid. Dessutom har den privata hemtjänsten nu 13 procent av utfördelen. I takt med att den ökar minskar det kommunala behovet av medarbetare. Verksamheten i hemtjänsten måste mycket fortare än tidigare anpassa sig till den för dagen tillgängliga personalbehovet utifrån beslut om insatser för brukare. Detta får till följd att man inte tillsvidareanställer i samma omfattning som tidigare det tar för lång tid att minska personalgruppen vid vikande antal beslutade insatstimmar. Av samma anledning som anges ovan har antalet visstidsanställda ökat. Inom service- och teknikförvaltningen har antalet tillsvidareanställda minskat vilket bland annat beror på att man på sportcentrum har gått över till individ- och verksamhetsanpassad arbetstid. Detta har resulterat i att man vid vakanser istället tar in timanställd personal vid behov. Inom kostverksamheten pågår en organisationsöversyn vilket har inneburit att man för närvarande inte tillsvidareanställer personal. Timavlönade medarbetare Under första halvåret 2013 arbetade timavlönade medarbetare sammanlagt 189 624 timmar i kommunen. Det totala antalet timmar motsvarar 192 helårsarbetare. Kvinnliga medarbetare står för 75,3 procent av dessa timmar. Samma period i fjol arbetade de timavlönade 178 610 timmar och motsvarade då 180,4 helårsarbetare. Ökningen av kommunens intag av timavlönad personal är cirka 6,1 procent jämfört med 2012. Två förvaltningar, bildningsförvaltningen och service- och teknikförvaltningen har ökat sin användning av timanställda under 2013. Inom bildningsförvaltningen har antalet timmar ökat från 32 951 till 45 498, motsvarande siffror för service- och teknikförvaltningen är 7 916 respektive 14 670 timmar. Vård- och omsorgsförvaltningen har minskat sitt intag från 119 417 till 110 466 timmar.

29 (80) Sjukfrånvaro, totalt för samtliga medarbetare I redovisningen av den totala sjukfrånvaron finns samtliga anställda med, även timavlönade och medarbetare anställda på PAN och Beredskapsavtalet. Mätperioden är första halvåret respektive år. Jan-juni 2013 Jan-juni 2012 Totalt % 6,80 5,97 Över 60 dagar % 43,74 43,62-29 år % 6,01 4,45 30-49 år % 6,74 5,29 50 - år % 6,99 6,77 Kvinnor % 7,37 6,43 Män % 4,93 4,39 Den totala sjukfrånvaron under första halvåret har ökat från 5,97 procent till 6,80 procent. Sjukfrånvaron har ökat både bland kvinnorna och bland männen. Sjukskrivningarna har ökat kraftigt inom åldersintervallen -29 år och 30-49 år.

30 (80) Framtiden Samhällsplanering och samhällsbyggnad är viktiga frågor för Katrineholms kommuns tillväxt och framtid. Både kommun och lokalt näringsliv driver och planerar flera utvecklingsprojekt med stor potential att öka Katrineholms attraktivitet både vad gäller boende, företagande och etableringar. Katrineholms stad är inne i en fas av förändring. Under hösten går förslag till översiktsplan 2030 för staden ut på samråd. En ny översiktsplan kommer lyfta Katrineholm ytterligare och skapa stora möjligheter till utveckling. För att Katrineholm ska vara en attraktiv kommun att leva, verka och bo i, måste förutsättningar skapas för ett lokalt näringsliv i utveckling och för nya etableringar. Kommunen måste också kunna erbjuda attraktiva boenden för livets olika faser. Översiktsplanen för landsbygden kommer att integreras med Landsbygdsstrategin. En förstudie har gjorts under sommaren 2013 där kransorternas befolkning har fått möjlighet att framföra sina synpunkter på kommande strategi. I Plangenomförandeberedningens betänkande "En effektivare plan- och bygglovsprocess" föreslås en rad förändringar. Bland annat föreslås att översiktsplaneringen ska ges en större tyngd, att detaljplanekravet i många fall kan slopas, samt att bygglovsbefrielse ska vara huvudregeln inom detaljplaner. Lagförändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2014. Katrineholms Logistikcentrum är ett strategiskt viktigt projekt för att skapa förutsättningar för nyetableringar och nya arbetstillfällen. Det är därför glädjande att Logistikcentrum nu tecknat avtal med Green Cargo om trafikering av terminalen i Katrineholm. KFAB kommer den 1 oktober att sälja fastigheterna Tråget, Vinkelhaken och Flugsvampen. Försäljningen kommer att ge ett överskott som till del kommer att nyttjas för underhåll och renovering av fastigheten Hackan. Hackan är del av de så kallade miljonprogramhusen. KIAB:s höga uthyrningsgrad ger möjlighet att genomföra investeringar och underhåll i fastigheterna. Ambitionen är att ha ett välmående bolag som i framtiden ska uppfylla målsättningarna om bibehållen soliditet och uthyrningsgrad, samt nöjda hyresgäster. KIAB:s ambition är att fortsätta utveckla fastigheterna och bidra till att skapa en attraktiv miljö för företagande i Katrineholm. KIAB planerar att ta fram förslag på nybyggnation för att snabbt kunna ge möjlighet till etablering av företag. Katrineholms kommun driver under åren 2012-2013 projektet Arbetslinjen. Resultatet per augusti 2013 följer plan. Projektet syftar till att ge deltagarna värdefull arbetslivserfarenhet och bättre förutsättningar till egen försörjning och samtidigt minska kommunens kostnader för försörjningsstöd. Effekterna av projektet kommer att utvärderas av socialförvaltningen under hösten 2013. En stor ungdomsarbetslöshet och inte minst det ökade antalet personer med behov av försörjningsstöd innebär ett fortsatt högt tryck på kommunen. För att dessa personer ska kunna bli självförsörjande krävs ökade insatser i form av kommunala arbetsmarknadsåtgärder och kortare utbildningar. Viadidakt kommer tillsammans med socialförvaltningen och Arbetsförmedlingen att presentera en projektplan med arbetsnamnet Genom arbete och studier till självförsörjning. Projektet syftar till att möta ovanstående utmaningar. Den framtida invandringen till Katrineholms kommun kommer att fordra ett samarbete mellan kommunens förvaltningar i ett samlat mottagande. Viadidakt har det övergripande integrationsansvaret i Katrineholms kommun. Den gällande etableringslagen innebär att Arbetsförmedlingen har fått större ansvar för nyanlända flyktingar och invandrare, vilket leder till en förändrad verksamhet för Viadidakt och en större samverkan med berörda aktörer. Inom skolans verksamhetsområde har kommunen stora förändringar att möta framöver. Elevunderlaget i Katrineholms kommun har de senaste åren varit vikande, framförallt i de senare åren i grundskolan samt gymnasieskolan. Den stora inflyttningen av nyinvandrade elever har delvis vägt upp den vikande demografin. Under våren 2013 har bildningsförvaltningen tagit emot ca 160 nyanlända barn och ungdomar och prognosen är att ytterligare ca 200 barn kommer under de

31 (80) närmaste månaderna. Den nya skollagen kräver att huvudmannen senast 2015 har behöriga lärare med lärarlegitimation i samtliga de ämnen, som finns i kursplanerna. I undantagsfall får en lärare utan lärarlegitimation undervisa i ämnet men får då inte sätta betyg. Exakt hur detta kommer att påverka kommunens skolenheter har ännu inte kunnat utredas eftersom regeringen aviserat förändringar i lagstiftningen kring lärarlegitimation. En omfattande registrering av personalens behörighet pågår i takt med att legitimationerna utfärdas av Skolverket och konsekvensen av den nya lagstiftningen kommer med stor sannolikhet bli omflyttning av personal samt att lärare får tjänstgöra på fler än en skolenhet. Den 25 september 2012 undertecknade kommunstyrelsens ordföranden från Norrköping, Finspång, Katrineholm, Vingåker, Nyköping och Oxelösund en avsiktsförklaring för att utveckla samarbetet med att möta medborgarnas behov och önskemål. Därefter har ett antal områden för samverkan konkretiserats. För att öka elevernas valmöjligheter och bredda utbudet på utbildningar tar de samverkande kommunerna fram ett samverkansavtal för ungdomsgymnasiet. Avtalen ska gälla från och med den 1 januari 2014. Arbete pågår även med att utveckla samarbetet inom upphandlingsområdet med Kommunalförbundet Fjärde Storstadsregionen, Upphandlingscenter (UC). Under 2014 är det planerat att samtliga kommunens upphandlingar genomförs av UC och i detta fall arbetas det för en så snabb övergång som möjligt. Under övergångsperioden utförs upphandlingar av kvarvarande personal, visstidsanställd kommunal personal och konsulter. Den 1 januari 2014 träder en ny bibliotekslag i kraft. Enligt lagförslaget ska varje kommun ha folkbibliotek. Lagförslaget slår fast folkbibliotekens uppdrag samtidigt som grundläggande kvalitetskrav införs när det gäller folkbibliotekens utbud av medier och tjänster. Socialstyrelsen har tidigare beslutat om nya föreskrifter och allmänna råd rörande ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden. Föreskrifterna skulle träda i kraft i januari 2014 men ikraftträdandet har skjutits upp till 2015. De omfattar då både brukare med demenssjukdom och behovsanpassad bemanning på alla andra äldreboenden. Detta kommer att innebära kostnadsökningar redan 2014. Anpassning av verksamhet pågår inom befintlig ram.

32 (80) UPPFÖLJNING RESULTATMÅL OCH ÅTAGANDEN De övergripande politiska målen för planperioden framgår av Kommunplan 2011-2014. I kommunplanen anges de övergripande målen utifrån en indelning i följande målområden: Ortsutveckling Kultur och fritid Skola Omsorg och trygghet Folkhälsa, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet Ekonomi och organisation I Övergripande plan med budget 2012-2014 fastställdes övergripande resultatmål utifrån målområdena i Kommunplan 2011-2014 samt åtaganden för nämnder och bolag. Nedan redovisas väsentliga händelser och utfall för åtagandena per målområde i kommunplanen. Åtagandena är formulerade som mätbara nyckeltal och utgör mått på måluppfyllelsen för resultatmålen. För varje åtagande anges vilken eller vilka nämnder/bolag som ansvarar för åtagandet, vilken målnivå som gäller för åtagandet och källa, dvs. var underlag för nyckeltalet hämtas. För de åtaganden där det är möjligt redovisas också utfallet könsuppdelat och/eller en jämförelse med andra kommuner. Flera åtaganden är baserade på Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK), SKL:s årliga insamling av 40 mått som speglar kommunens kvalitet ur fem perspektiv tillgänglighet, trygghet, information och delaktighet, effektivitet och kommunen som samhällsutvecklare. I redovisningen av åtagandena används följande förkortningar: BIN BN KS KTN MHN STN SOCN VIAN VON KFAB KIAB KVAAB VSR Bildningsnämnden Byggnadsnämnden Kommunstyrelsen Kultur- och turismnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Service- och tekniknämnden Socialnämnden Viadidaktnämnden Vård- och omsorgsnämnden Katrineholms Fastighets AB Katrineholms Industrihus AB Katrineholm Vatten och Avfall AB Västra Sörmlands Räddningstjänst Följande symboler används i redovisningen av åtagandena: Observera att pilarna uttrycker en värdering av utfallet jämfört med förra mätningen, dvs. om resultatet har blivit bättre eller sämre. För vissa åtaganden, till exempel när det gäller arbetslöshet, innebär det att pilen ska peka nedåt när utfallssiffran har ökat. Om åtagandet saknar aktuellt utfall

33 (80) på grund av att mätningen inte genomförs varje år anges ingen förändringspil. När det gäller färgsymbolerna visar de hur utfallet förhåller sig till målnivån. Grön markering får endast sättas om målnivån uppnås eller överträffas. Om målnivån är angiven som öka innebär det att det att resultatet måste vara bättre än vid föregående mätning. Om det endast är resultatet för det ena könet som uppnått målnivån får grön markering inte sättas. Gul markering innebär att målnivån inte uppnås. Gul markering får anges om resultatet har förbättrats, avvikelsen från målnivån är acceptabel och bedömningen är att verksamheten utvecklas positivt. Det finns inga fasta gränser för vad som är en acceptabel avvikelse utan bedömningen görs från fall till fall. Röd markering innebär att målnivån inte uppnås. Röd markering måste anges om resultatet har försämrats. Röd markering måste också anges om avvikelsen från målnivån är stor även om resultatet förbättrats.

34 (80) Ortsutveckling Visionen för Katrineholm 2025 är ett samhälle präglat av liv, företagsamhet och tillväxt. Det är läge för förändring nu, för att tillvarata och utveckla de möjligheter som vårt geografiska läge och våra vackra miljöer erbjuder. Resultatmål Genom utveckling av näringslivet, stärkt handel och besöksnäring samt goda möjligheter till vidareutbildning för vuxna skapas tillväxt och fler jobb. En attraktiv kommun, fortsatt bostadsbyggande, god miljö, levande stad, kransorter och landsbygd är också viktiga förutsättningar för ortsutveckling. Väsentliga händelser Samhällsplanering och näringslivsutveckling En ny översiktsplan för Katrineholms kommun är under framtagande. Översiktsplanen för Katrineholms kommun har delats in i två delar, en för staden och en för landsbygden. Under våren 2013 har samrådsförslaget till Översiktsplan 2013 Katrineholms kommun - del staden arbetats fram. Beslut om samråd togs den 28 augusti på kommunstyrelsen. Förslaget till översiktsplan ställs ut under perioden 9 september till 8 november. Parallellt har arbetet med del landsbygd påbörjats och går in i en mer aktiv fas under 2014. Under 2012 fick kommunorganisationen i uppdrag att arbeta fram ett framtidsscenario med sikte på år 2030. Resultatet redovisades i rapporten Katrineholm 2030 - underlag för samhällsplanering på längre sikt där det tydligt framgår att befolkningstillväxt är av yttersta vikt för att klara framtidens utmaningar. För att uppnå detta har det i rapporten identifierats tre fokusområden: befolkning och demografi, näringsliv och arbetsmarknad samt hållbara attraktiva livsmiljöer. Kommunstyrelsen beslutade i juni att rapporten ska inarbetas i budgetarbetet samt att ett befolkningsmål för Katrineholms kommun ska arbetas fram och beslutas i översiktsplanen. I det samrådsförslag till översiktsplan som är framtaget är befolkningsmålet satt till 40 000 invånare 2030. Kommunen arbetar aktivt för en god tillgång på bostäder och etableringsmark för att skapa möjligheter för företag och privatpersoner att bo och verka i Katrineholm med omnejd. Byggnadsnämnden har under året behandlat flera stora etableringar i Katrineholm, exempelvis Biltema och Netto liksom landstingets ombyggnad av Karsuddens sjukhus och nytt flerbostadshus i centrum. Under delåret har fem detaljplaner antagits som tillsammans möjliggör för 23 radhus/parhus i centralt läge, två skolor, gruppboende samt ny tomt för handel i stadens västra del. Under framtagandet av dessa planer har tre samrådsmöten hållits där boende och andra berörda fått möjlighet att ställa frågor och lämna synpunkter på förslagen. KIAB konstaterar en svag efterfrågan på lokaler. Uthyrningsgraden är dock fortsatt på en hög nivå om 91 procent. Bolagets långsiktiga målsättning är att uppnå en uthyrningsgrad på minst 95 procent. Från januari är lokaler vid Sothönan 6 (vid Sandbäckens industriområde) om ca 5 500 m² vakanta. De tomställda lokalerna är en utmaning då efterfrågan på stora lokalytor är låg. En positiv händelse är dock att de i april tomställda lokalerna i Värmbol om 7 200 m 2 åter är uthyrda. KIAB är aktiv i marknadsföringen via olika medier. KIAB arbetar också kontinuerligt med fastighetsutveckling både genom investeringar och underhåll. Detta för att möta nya och befintliga kunders krav och förväntningar på attraktiva lokaler. Under Katrineholmsveckan i augusti invigdes Friskis & Svettis nya lokaler i Pionen 1. Projektet visar på hur bolaget i nära samarbete med kunden både utvecklar kundens verksamhet och skapar flexibla och ändamålsenliga lokaler. Pionen 1 bidrar nu till att stärka utvecklingen av ett levande centrum och en attraktiv stadsbild. KIAB:s prognos avseende uthyrningsgraden till årets slut är 91 procent. Konjunkturen kan påverka den framtida uthyrningssituationen. Bolaget planerar att ta

35 (80) fram prospekt på nybyggnation för att snabbt kunna ge möjlighet för etablering av företag. En framtida nybyggnation ska vara en flexibel byggnad för att kunna möta kundernas efterfrågan på utformning och storlek av lokaler. Samhällsbyggnadsförvaltningen initierar aktiviteter för utveckling av kommunens företag, exempelvis Elmiamässan där fem av kommunens ledande tillverkningsföretag får möjlighet att träffa fler kunder. Utbildning och arbetsmarknad Trots att arbetsförmedlingen förutspår en viss förbättring av efterfrågeläget på arbetsmarknaden för de närmaste två åren bedöms efterfrågan på arbetskraft fortsätta vara svag för grupper som redan idag har en svag position på arbetsmarknaden. Långa tider utan arbete blir allt vanligare. Särskilt utsatta grupper är personer med enbart förgymnasial utbildning, de som är äldre än 55 år, utrikesfödda personer samt personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Under första halvan av 2013 redovisade Arbetsförmedlingen att var tredje arbetslös i Sörmland har varit utan arbete i mer än tre år. Arbetsförmedlingen bedömer att det kommer fortsätta vara stor konkurrens om arbeten som inte kräver mycket erfarenhet eller utbildning, samtidigt som det kommer bli brist inom yrken som kräver högskoleutbildning. Det senare gäller inte minst inom offentliga verksamheter. Kostnaderna för försörjningsstöd har ökat i de flesta sörmländska kommuner, i synnerhet de kommuner som präglas av hög arbetslöshet och hög invandring. Per den sista augusti uppbar 407 invånare i Katrineholm försörjningsstöd på grund av att de är arbetslösa utan någon ersättning. Under året har socialförvaltningen fortsatt arbeta med jobb- och utvecklingsgarantin, Arbetslinjen och trygghetsanställningar. Trots dessa insatser har socialförvaltningen inte klarat av att minska antalet ärenden och hålla nere försörjningsstödskostnaderna, vilket främst beror på arbetslösheten men även på att invandringen har ökat. Anhöriginvandringen har varit hög, i snitt 20 nya hushåll per månad. Antalet barn inom försörjningsstöd har bland annat på grund av anhöriginvandringen ökat med ca 300 under året. Många av de som kommer till Sverige är stora familjer med många barn. Därmed ökar även behovet av hjälp med att skaffa bostäder. Socialförvaltningens kostnader för anhöriginvandring ersätts inte fullt ut av migrationsverket. Projekt Arbetslinjen har pågått sedan januari 2012 och kommer att pågå till december 2013. Projektets syfte är att erbjuda personer som idag uppbär försörjningsstöd ett arbete i den kommunala organisationen under sex månader. I dagsläget är 116 personer anställda genom projektet varav 59 kvinnor och 57 män. Projektets mål är att andelen invånare i Katrineholms kommun som har ett arbete och därmed är självförsörjande ska ha ökat under 2013 jämfört med tidigare. Enligt den första uppföljningen som genomfördes på 46 personer som hade avslutat sin anställning blev cirka 55 procent självförsörjande och 45 procent behövde försörjningsstöd, helt eller till viss del. Samtliga personer som avslutar sin anställning ansöker om ersättning från alfakassa. Mer uppföljning behövs för att se om projektets mål har uppnåtts. Arbetsförmedlingen, socialförvaltningen i Katrineholm och Viadidakt har upprättat en överenskommelse som syftar till att förbättra rutiner kring insatser för försörjningsstödstagare. Samarbetet rör frågor om arbete, sysselsättning, utbildning, etablering och försörjning. Gemensamt har rutiner setts över och utvecklats. Under hösten kommer nytt arbetssätt tillämpas gällande socialförvaltningens remittering av arbetssökande till Viadidakt. Klienterna kommer varje vecka hänvisas till ett öppet hus på Viadidakt och då få träffa arbetsförmedlare, coach och socialsekreterare för att göra en plan för hur personen ska bli självförsörjande. Syftet är att påskynda människors möjligheter att kunna försörja sig själva. Under 2013 har Viadidakt påbörjat arbete med att förändra och utveckla verksamheterna för att bättre möta behovet som deltagarna har för att komma vidare till självförsörjning. Katrineholms kommun deltar tillsammans med Eskilstuna kommun, länsstyrelsen och RAR i projekt EKUSIA Ekonomisk utvärdering av sörmländskt integrationsarbete. I projektet ingår utbildning i socio-

36 (80) ekonomiska beräkningar, socioekonomiska kvalitativa uppföljningar. Inom ramen för Viadidakts projekt EgenKraft erbjuds deltagarna yrkesutbildningar. I projekten EgenKraft och ISAK erbjuds utbildningar i "Starta eget". Samverkan mellan socialförvaltningens Ungdomssupport och Viadidakts ungdomstorg har också utvecklats på ett positivt sätt. Den nya skollagen och förordningarna som trädde i kraft från och med första juli 2012 och gäller vuxenutbildningen ställer större krav på organisationen i form av ökad flexibilitet och utbildning under hela året. Lagen föreskriver att eleverna ska ha en egen individuell studieplan som revideras och ägs av eleven själv. Enligt etableringslagens krav har sfi-undervisningen bedrivits även under sommarperioden. Åtagandet att andelen som klarar målen i sfi ska öka försvåras emellertid då tidsbegränsningen på två år inom sfi innebär att eleverna får svårigheter att nå uppsatta mål. Då antalet elever inom sfi ökar ser Viadidakt även en ökning av elever inom grundläggande vuxenutbildning. Eftersom deltagande i grundläggande vuxenutbildning är en rättighet måste kommunerna garantera möjligheten att få studera på denna nivå. Från och med första juli 2012 gäller denna rättighet även personer som inte har gått utbildning på studieförberedande gymnasieprogram. Antalet deltagare i introduktionsverksamheten på Viadidakt har fortsatt att minska på grund av etableringslagen. Den innebär att Arbetsförmedlingen nu har ansvaret för nyanländas etablering. Det kommunala introduktionsuppdraget upphör senast juni 2014. Samtidigt konstaterar socialnämnden att tendensen bland de personer som påbörjade etablering 2011 enligt den nya etableringslagen och som nu är klara, är att de inte har hittat arbete utan är i behov av försörjningsstöd. Socialnämnden kommer att samverka med Arbetsförmedlingen och Viadidakt för att se vilka lösningar som kan finnas för att få ut dessa personer till egen försörjning. Infrastruktur och kommunikationer Flera infrastrukturprojekt pågår för närvarande i Katrineholm, exempelvis tillgänglighetsåtgärder, upprustning av Bondegatan samt anläggande av gångstråk kring våra närliggande sjöar. Planering inför ombyggnationen av korsningen Vingåkersvägen/Mejerigatan pågår tillsammans med Trafikverket. Inom väghållningen blev vintersäsongen snörik och gav upphov till fler insatser gällande snöröjning och halkbekämpning än föregående vinter. Beläggningsunderhåll på gator och vägar har utförts enligt beläggningsprogrammet. Hittills har cirka 4 800 kvm av de beräknade 15 000 kvm asfalt toppbelagts. I centralorten har de större beläggningsunderhållen utförts bland annat på delar av Stora Malmsvägen, Storgatan och Fredsgatan. Den 1 juli övertog Service- och tekniknämnden den tidigare genomfarten från Trafikverket vilket innebar tillkommande skötselytor för väghållning och grönytor. Kollektivtrafiken är nu inne på sitt första år av förnyelse och omvandling föranledd av den nya kollektivtrafiklagen men också av den politiska ambitionen att förverkliga den för Sörmland antagna kollektivtrafikvisionen. Förändringsarbetet är också kopplat till de storregionala ambitionerna att bygga ut och förverkliga den regionala tågtrafiken. Länstrafiken har gjort en översyn av den lokala busstrafiken i varje kommun och dessutom arbetat fram principförslag för den regionala stomtrafiken. Förslagen godkändes av fullmäktige i samtliga kommuner och i landstinget. För Katrineholms del har Länstrafiken gjort en översyn avseende den lokala landsbygdstrafiken. Efter omläggning av turerna fungerar systemet numera bra och resandet med landsbygdstrafiken har ökat med ca 12 procent under 2013. För Katrineholm återstår att göra en grundlig översyn av stadstrafiken. Det arbetet planeras ske tillsammans med Sörmlands kollektivtrafikmyndighet under sista kvartalet 2013. Stadstrafiken måste noggrant analyseras för att kunna utforma en effektiv stadstrafik både vad avser funktion och kostnader. Resandet med tätortstrafiken har glädjande nog ökat med 30 procent under första delen av 2013. Trots det ökande resandet i Katrineholms kommun är prognosen från Kollektivtrafikmyndigheten att ytterligare utdebiteringar måste ske under 2013.

37 (80) Bostäder Inom KFAB har antalet tomma lägenheter minskat under året från 11 till 6 st, vilket ger en uthyrningsgrad om 99,7 procent. Målsättningen är att långsiktigt uppnå en uthyrningsgrad om 98,5 procent. Förhandlade hyror för 2013 medförde en generell hyreshöjning om 2,96 procent. KFAB:s fastighetsbestånd är till stor del byggt på 1960-talet och ingår i det så kallade miljonprogrammet. KFAB:s planerade underhållsnivå för 2013 uppgår till 139 kr/m 2. Av underhållet går 40 procent till att upprätthålla en god normal inre boendestandard. Den senast genomförda kundundersökningen 2011 visar att hyresgästernas helhetsbetyg gällande lägenheten uppgår till 70, ett mycket gott betyg. KFAB har under våren lanserat en handbok till bostadshyresgästerna. Handboken Ditt hem ger hyresgästerna information och råd och tips i boendet. Boendeinflytande och fritidsverksamhet har bedrivits inom ramen för överenskommelse mellan KFAB och Hyresgästföreningen region Mitt. Boendeinflytandet sker genom kontinuerliga bostadsoch samrådsmöten där frågor gällande ombyggnad, trygghet och miljö tas upp. Intresset från hyresgästernas sida att påverka sitt boende och boendemiljön genom dessa möten är dock litet. En utvecklingsgrupp bestående av representanter från de boende och hyresgästföreningen arbetar för att långsiktigt driva frågan hur man får hyresgäster att öka engagemanget för den egna boendemiljön. Målet är att hyresgästerna bildar arbetsgrupper, lokala föreningar och tar fram husombud i det egna bostadsområdet. I samarbete med Katrineholms kommun tillhandahåller KFAB för närvarande 33 lägenheter i syfte att bereda utsatta och svaga grupper i samhället ett boende. KFAB:s boendekonsulent arbetar proaktivt tillsammans med kommunen för att kontinuerligt finna lösningar för utsatta individer och familjer. KFAB introducerar också nyanlända hyresgäster med annan kulturell bakgrund i hur en lägenhet ska skötas och vilka rättigheter och skyldigheter det finns som hyresgäst. KFAB har på grund av en hög uthyrningsgrad svårt att erbjuda bostäder till bland andra nyanlända flyktingar, särskilt till stora familjer. En förstudie om framtidens boende för äldre har tagits fram av kommunen där det konstateras att det för närvarande råder balans mellan utbud och efterfrågan på lägenheter i särskilt boende. Med tanke på rådande demografi kommer denna situation att bestå fram till 2020. Landsbygd och kransorter Samhällsbyggnadsförvaltningen håller dialogmöten i kransorterna Valla, Björkvik och Julita, en gång per månad. Dessa orter fungerar som remissinstanser i pågående utredningar och framtagande av strategier. Under 2012 och 2013 byggdes tre stamnät för bredband i kommunal regi. Dessa är mellan Djulö kvarn och länsgränsen söder om Toltorp, från Toltorp till Strångsjö och från Forssjö till Björkvik. Önskemål har även kommit från medborgare i bland annat Lerbo för ytterligare utbyggnad. Miljön En viktig del av kultur- och turismnämndens arbete handlar om att försköna Katrineholm och skapa en positiv bild av kommunen. Det sker bland annat genom att arbeta med den offentliga utsmyckningen av kommunen. Den 14 juni invigdes det offentliga konstverket Motorisk scenografi av konstnärerna Annika Oskarsson och Thomas Nordström. Verket är placerat vid infarten från Nyköping. Den 14 augusti invigdes det offentliga konstverket Galago av konstnären Hanna Beling. Verket är placerad i Stadsparken och är en del av läsprojektet "KONSTiga djur". KIAB genomför en omfattande energiinventering i bolagets samtliga fastigheter. Målsättningen är att minska miljöpåverkan med 20 procent fram till 2020 i enlighet med de nationella målen. Som första kommersiella fastighetsägare har KIAB installerat en solcellsanläggning på Skrädderiet 1 (Jakobsdal). Fastigheten ska med hjälp av solcellerna minska elanvändningen med 20 procent. Arbetet med avloppsinventering fortgår i Julita under hela året. Många fastighetsägare väljer också

38 (80) att vidta åtgärder för att förbättra sin avloppsrening utan föregående inventering. Under sommaren blev samhällsbyggnadsförvaltningen uppmärksammad på att mycket småfisk oförklarligt dött i Öljaren. Ett antal inspektioner vid sjön samt kontakter med Statens Veterinärmedicinska Anstalt och Havs och vattenmyndigheten företogs. Ärendet har överlämnats till länsstyrelsen för vidare utredning och provtagning. Vattendragsträffarna, under Projekt Öljarens regi, med lantbrukare och markägare runt Öljaren har pågått hela våren med gott deltagande. Träffarna har varit inriktade på rådgivning för att minska näringsläckaget till sjön. Vårens mätning av livsmedelssvinn genomfördes som planerat i kommunens alla kök och restauranger i förskolor, skolor och äldreboenden. Inför mätningen togs tydligare mätinstruktioner fram för att öka tillförlitligheten i undersökningen samt för att underlätta både interna och externa jämförelser. De tydligare instruktionerna gjorde att köken var noggrannare med att mäta alla matrester och detta tillsammans med att samtliga äldreboenden nu var med i mätningen gjorde att resultatet våren 2013 blev högre än 2012 års mätningar. Matsvinnet inom äldreomsorgen är högre än i skolan/förskolan på grund av att dessert ingår i lunchen samt att nedsatt aptit är vanligt bland äldre. Resultatet av mätningarna kommer fortsättningsvis att redovisas i gram livsmedelssvinn per portion. Trots att Katrineholms kommun ligger i paritet med de bästa kommunerna i landet finns fortfarande stora utvecklingsmöjligheter. Handlingsplaner kommer att tas fram på respektive kök under hösten för att driva arbetet vidare. Sedan livsmedelsbudgeten sänktes för 2012 och 2013 har de ekologiska inköpen inte prioriterats. I strävan att nå målen 30 procent ekologiskt och 5 procent närproducerat har projektet Ekologisk & närproducerad mat startat på Nyhemsskolan och Forssjö skola. Under hösten kommer dessa kök att öka användandet av ekologiska och närproducerade råvaror inom befintlig budget. Målet ska uppnås genom att recept och matsedel anpassas med mindre mängd kött, mer mat som lagas från grunden, utveckling av salladsbord och dagens vegetariska alternativ. Med delaktighet från rektorer, pedagoger, kockar och föräldrar ska projektet bidra till att öka elevernas medvetenhet kring en hållbar konsumtion och väcka nyfikenhet för nya smaker. Besöksnäringen En utmaning de närmast kommande åren vad gäller utvecklingen av besöksnäringen i kommunen är att arbeta mer långsiktigt och strategiskt. Som en del i den nationella strategin att utveckla antalet exportmogna destinationer deltar KFV Marknadsföring AB och flera lokala besöksföretag i ett samarbete, som för Sörmlands del fokuseras på slott och herrgårdar. Centrumgruppen arbetar med framtagande av utvecklingsstrategi för handelsutvecklingen i Katrineholms kommun. Under året har satsningar på marknadsföring av Katrineholms kommun genomförts. En sammanställning av de insatser som har genomförts är framtagen och en utvärdering ska göras som syftar till att se hur bekanta kommuninvånarna är med visionen och Sveriges Lustgård. Samhällsbyggnadsförvaltningen har under våren och sommaren genomfört ett så kallat redlighetsprojekt inom livsmedelskontrollen. Ett 40-tal restauranger har kontrollerats vad gäller överensstämmelse mellan meny och vad som serveras för ett antal utpekade produkter. Arbetet kommer att följas upp under hösten. En tillsynskampanj på tillfälliga boenden såsom hotell och vandrarhem har genomförts under sommaren och början av hösten. Särskild uppmärksamhet har ägnats åt hygien, städning och ventilation. Cup- och lägerverksamheten inom Sportcentrum har gått mycket bra under året. Ett flertal större cuper och arrangemang har genomförts, bland annat en innebandycup med 149 deltagande lag som genomfördes sista helgen i mars. Ett arbete har påbörjats angående hur Sportcentrum kan utvecklas och marknadsföras lokalt och regionalt. Fastighetsägare, kommersiella aktörer, föreningar och kommunrepresentanter har varit med och påverkat arbetet. Etapp ett av renoveringen/ombyggnationen av läktaren på Backavallen stod klar den 20 april.

39 (80) Åtaganden Åtaganden Beskrivning Utfall Kommentar Nyföretagandet ska öka KS, VIAN Målnivå: Placering 165 Källa: Nyföretagarbarometern NyföretagarCentrum, KKiK 71st Utfallet avser antal nyregistrerade företag under perioden jan - juli. Under motsvarande period 2012 var antalet nyregistrerade företag 62 st. Förändring +14,5%. God tillgång på mark för näringslivsändamål. Omsättningen av etableringsmark ska öka KS Målnivå: Försäljning/uthyrning av beredd resp. oberedd etableringsmark ska öka Källa: Egen redovisning 8 630 kvm Under motsvarande period 2012 såldes 22 720 kvm. Målet beräknas uppfyllas vid årets slut. Arbetslösheten och ungdomsarbetslösheten ska minska Försörjningsstödet ska minska Andelen med försörjningsstöd som går vidare till studier eller arbete ska öka Fler personer med försörjningsstöd ska erbjudas yrkesutbildningar Enskilda avlopp ska ha godkänd standard för att minska utsläppen av näringsämnen i sjöar och vattendrag KS, SOCN, VIAN Målnivå: Minska Källa: Arbetsförmedlingen SOCN, VIAN Målnivå: Minska Källa: Egen mätning, Socialstyrelsens statistik. SOCN, VIAN Målnivå: Öka Källa: Egen mätning SOCN, VIAN Målnivå: Öka Källa: Egen mätning MHN Målnivå: 200 godkända anläggningar per år Källa: Egen redovisning 11,7% Även för augusti minskar arbetslösheten i Katrineholm, vilket den har gjort samtliga månader 2013. Totalt var 11,7% av den registerbaserade arbetskraften 16-64 år arbetslösa (5,6% kvinnor; 6,1% män) i augusti 2013. Då inräknas både öppet arbetslösa och sökande i program. Bland unga är arbetslösheten betydligt högre men den har minskat under året. Totalt var 22,3% av den registerbaserade arbetskraften 18-24 år arbetslösa (9,9% kvinnor; 12,4% män) i augusti 2013. 4 459tkr Försörjningsstödskostnaderna för augusti månad är högre jämfört med motsvarande period 2012. Totalt var det 655 hushåll som mottog stöd i augusti 2013. Av dessa var 167 hushåll 18-24 år. 7,2% Ökningen beror främst på att det är fler som går vidare till studier. Utfall kan ej redovisas. 87 st Utfallet avser årets åtta första månader. Under motsvarande period 2012 beviljades tillstånd till 112 enskilda avlopp.

40 (80) Åtaganden Beskrivning Utfall Kommentar Svinnet av mat ska minska Andelen ekologiska råvaror och närproducerade råvaror ska öka av kommunens totala inköp av livsmedel. Det ska även ske med en klimatsmart inriktning STN Målnivå: Kartlägga och mäta svinnet för att sedan minska det med 30 % Källa: Egen redovisning STN Målnivå: 30% ekologiskt, 5% närproducerat samt att skola & förskola ska serveras vegetarisk mat 1 gång per vecka Källa: Egen redovisning I mätningen som gjordes våren 2013 uppgick det totala matsvinnet till 57 g per portion, varav 21 g tallrikssvinn och 33 g serveringssvinn. Utfallet för delår 2013 kan inte jämföras med 2012 pga. förändrad mätning. 5,9% Andelen närproducerade livsmedel är 0%.

41 (80) Kultur och fritid Visionen för Katrineholm 2025 tar fasta på kulturlivet som en viktig arena för skaparlust och kreativitet; en viktig grund för samhällets utveckling. I Katrineholm, Sveriges Lustgård, finns fantastiska möjligheter till en innehållsrik fritid för människor i alla åldrar. Resultatmål Ett rikt kultur- och fritidsliv, där särskilt barn och ungdomar prioriteras. Stark samverkan med föreningslivet Väsentliga händelser Under 2011-2012 genomfördes en kartläggning av kommunens samverkan med föreningslivet som redovisades för kommunstyrelsen i januari 2013. Kommunledningsförvaltningen har uppdraget att i samarbete med berörda förvaltningar utreda hur en väg in till kommunen, med en samordnande föreningskonsulent, kan inrättas. Ett förslag har tagits fram som kommer att behandlas av kommunfullmäktige under hösten 2013. Vidare samarbetar kommunledningsförvaltningen med berörda förvaltningar kring en översyn av reglementena gällande föreningsbidrag. Socialnämndens föreningsbidrag riktas till föreningar/organisationer med värderingar och verksamhet enligt socialtjänstens målsättning och inriktning varvid särskild uppmärksamhet riktas till föreningar eller organisationer som bedriver verksamhet för utsatta och svaga grupper. Under delåret har inga föreningsbidrag betalats ut, däremot har nämnden avsatt ca 661 tkr i föreningsbidrag som kommer betalas ut under hösten och vintern. Under sommaren 2013 kunde socialnämnden i samverkan med Svenska kyrkan bevilja cirka 100 barn med föräldrar sommarkollo alternativt dagsresor till Kolmårdens djurpark. Familjer som blir beviljade försörjningsstöd får bistånd till lek- och fritid för sina barn i enlighet med riksnormen, som beslutas av regeringen. Handläggarna följer i samtal med föräldrarna upp vad barnen gör på sin fritid och om det finns skäl kan extra bistånd beviljas. Aktivitetsparken vid Furuliden invigdes 2012 och en mätning av brukarnas användande av aktivitetsparken är genomförd och rapporterad till vård- och omsorgsnämnden våren 2013. Under våren har Musikfestival för mogna genomförts inom äldreomsorgen. En bouleanläggning med nio banor utomhus har anlagts på en av grustennisbanorna vid tennishallen. Anläggningen har blivit mycket uppskattad. Asfalttennisbanan avsedd för spontanidrott har iordningställts. Den är inte bokningsbar och kan nyttjas av alla för spontant idrottande. Två grustennisbanor som har legat i träda har även färdigställts. Byggnationen av skateparken vid Lokstallet påbörjades den 26 augusti. En ny entreprenör tog över driften av Stora Djulö Herrgård från och med april/maj 2013. Ambitionen med hyresavtalet är inte att bara utveckla herrgårdsverksamheten utan även hela Djulöområdet.

42 (80) Skola Barn och unga står för mycket av lusten, livsglädjen och ambitionerna i ett samhälle. Skolan har en viktig roll i att värna den energin. Skolan ska också stödja barns inneboende lust till lärande. Katrineholms vision 2025 visar vilket slags samhälle som vi vill skapa för våra barn och unga. Resultatmål Genom att erbjuda en god och trygg miljö ska de pedagogiska verksamheterna lägga grunden för ett livslångt lärande och göra det möjligt för alla barn och ungdomar att nå kunskapsmålen. Väsentliga händelser Under våren startades ett utbildningsråd som består av bildningsnämndens presidium, förvaltningsledningen, föräldrar samt elever från år 7 till gymnasiet. Målet med utbildningsrådet är bland annat att genom ömsesidigt informationsutbyte lära känna elevers och föräldrars förväntningar gällande skolverksamheterna i Katrineholm, att lära känna skolverksamheternas styrkor och utmaningar men även att vara en idébank för att öka föräldraengagemanget och bidra till bra studiemiljöer. Betygsresultaten måste förbättras och ett arbete med en fördjupad analys och åtgärder har påbörjats. Bildningsförvaltningen tillfördes i maj 3 mnkr i extra medel i syfte att förbättra betygsresultaten i år 9. Dessa pengar ska bland annat användas till tekniska hjälpmedel, speciallärar-/specialpedagogiskt stöd, lovskolor, med mera. Under sommaren har drygt 50 elever i år 8 och 9 deltagit i sommarskola på Nyhem, Tallås och Söder med mål att öka sina möjligheter att nå grundskolans kunskapskrav. Katrineholms kommun har under året beviljats statsbidrag för att inrätta 13 tjänster som förstelärare och i början av sommaren tillkännagav bildningsförvaltningen vilka personer som fått dessa tjänster. Ett av syftena med förstelärartjänsterna är att skapa karriärtjänster för lärare och därmed göra yrket mer attraktivt. En annan är att höja skolans kunskapsresultat med målet att öka elevernas måluppfyllelse. De förstelärare som utsågs till arbetar redan idag framgångsrikt med utveckling i sitt arbete som lärare. En satsning på skolbiblioteken som resurs i skolan har genomförts under läsåret 2012/2013 med syfte att skapa en likvärdig tillgång oavsett skola. Den nya skolbiblioteksorganisationen ger alla grundskoleelever i den kommunala skolan tillgång till ett skolbibliotek med en utbildad bibliotekarie samt en skolbibliotekspedagog. Organisationen är samordnad mellan kultur- och turismförvaltningen och bildningsförvaltningen. Under året görs en satsning på kompetensutveckling för skolbibliotekarier och bibliotekspedagoger där fokus ligger på lära sig mer om hur skolbiblioteken kan bli en modern institution för läsupplevelser och informationssökning och utgöra en resurs i skolans arbete för att öka elevernas måluppfyllelse. Kompetensutvecklingen är en del av projektet Lust att Läsa Läslyftet. Projektet KONSTiga djur har under våren 2013 tagits fram gemensamt av kultur- och turismförvaltningen och bildningsförvaltningen inom ramen för satsningen Läslyftet. Projektet genomförs under hösten med syftet att bidra till att nå målet att alla barn som går ut åk 1 ska kunna läsa. Då bör insatser ske även under förskoletiden för att skapa jämnare förutsättningar. Alla förskolor i centralorten och två förskolor på landsbygden deltar. I början av vårterminen startades KomTek, en kommunal teknik- och entreprenörsskola. Här kan barn och unga gå på fritidsverksamhet, likt den kommunala musikskolan, fast med teknik i fokus. Målet med KomTeks verksamhet är bland annat att öka andelen flickor inom tekniken, att väcka intresse för och utveckla kunskap om teknik samt att stärka deltagarnas tekniska självförtroende. De senaste åren har flera insatser gjorts för att öka användningen av digitala lärverktyg i

43 (80) kommunens skolor. Samtliga enheter har deltagit i kompetensutvecklingen PIM, praktisk IT och Mediekunskap, som avslutas 2013. Hösten 2012 fick alla pedagoger i grundskolan tillgång till egen dator. Inom förskolan har varje avdelning fått en lärplatta som komplement till andra pedagogiska verktyg. I anslutning till detta har personal fått särskild utbildning i hur den kan utnyttjas i mötet med barnen. Syftet är att bidra till att väcka nyfikenhet hos barnen. Under hösten kommer en utvärdering att göras för att få svar på vad lärplattorna har bidragit till. Bland grundskolans elever kommer antalet datorer att utökas. En gemensam lärplattform, Lärknuten (tidigare Ping Pong) från förskola till gymnasieskola har införts som kommer att innefatta både dialog mellan lärare, mellan lärare och föräldrar samt mellan lärare och elever dessutom kommer en del myndighetsutövningen att ske via plattformen. Sedan hösten 2011 arbetar alla kommunens gymnasieskolor enligt det så kallade 1-1 konceptet, en dator per elev och lärare. Tidiga insatser är väsentliga för den kommande skolsituationen för svaga eller sent utvecklade elever. Bland de insatser, som görs riktade mot yngre åldrar kan nämnas läs- och skrivutveckling med hjälp av modern teknik Att skriva sig till läsning. Särskilt pojkars resultat förbättras om man får använda datorn som stöd i denna process enligt aktuell forskning. Utbyggnad av det trådlösa nätet i skolorna har fortsatt och det har som syfte att underlätta undervisningen och lärandet för eleverna. I juni certifierades Ellwynska skolan som lokalt vård- och omsorgscollege i samarbete med vårdoch omsorgsförvaltningen, socialförvaltningarna i Flen och Vingåker samt landstinget Sörmland. Certifiering som vård- och omsorgscollege innebär att skolan håller en hög kvalitet på sin utbildning och att arbetsplatserna håller hög kvalitet på sina praktikplatser. På ett vård- och omsorgscollege utformas programmen för att passa arbetsgivarens behov av kompetens genom ett nära samarbete mellan arbetsgivare och utbildare. Socialnämnden och bildningsnämnden har en skriftlig överenskommelse om ett samarbete som utgår från de fyra huvudprinciperna i Barnkonventionen. Syftet med samverkan är att det enskilda barnet och familjen ska sättas i fokus och att alla barn ska nå sina mål i skolan. Genomförd grundskola och gymnasium är en friskfaktor som ökar möjligheterna för den enskilde att leva ett självständigt liv. Förvaltningarna ansvarar för att ta fram planer och rutiner för att stödja samverkan utifrån nämndernas intentioner. Arbetet ska följas upp i respektive nämnd en gång per år. Skolan är socialnämndens viktigaste samarbetspartner, förutom föräldrar, när det gäller insatser för barn och unga. Forskning kring samhällets placeringar av barn visar att det finns två faktorer som har ett starkt samband med bra levnadsförhållanden i vuxen ålder utbildning och hälsa. Barn med en relativt svår uppväxt klarar sig avsevärt oftare som självständiga individer om de har fullgjord skolgång och en god fysisk hälsa. Det utredningssystem som socialförvaltningen använder för dokumentation och handläggning inom barnavårdsärenden, BBIC, uppmärksammar därför särskilt betydelsen av uppföljning av skolresultat och hälsoundersökningar. Socialnämnden samverkar med skolan i enskilda ärenden där barnen riskerar att fara illa. Information inhämtas gällande barnets situation och används i bedömningar kring lämpliga insatser. Även verksamheten för försörjningsstöd följer i samtal med föräldrar upp hur det går för barnen i skolan. Ett utvecklingsarbete pågår för att öka samarbetet mellan bildningsförvaltningen och socialförvaltningen gällande elever med hög skolfrånvaro. Detta gäller såväl elever i grundskolan som i gymnasieskolan. Att denna satsning har stort värde, såväl socialt för den enskilde som ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, visar den utbildning i Att investera i framtiden som förvaltningarna under 2012-2013 deltagit i tillsammans med andra kommuner samt landstinget Sörmland. Målet är att tidigt uppmärksamma elever i riskzonen och tillsammans utforma lämpligt stöd till elev och föräldrar i syfte att främja elevens närvaro i skolan. För de elever (16-20 år) som faller inom ramen för kommunens informationsansvar pågår ett samarbete med Viadidakts ungdomstorg. Målet är att få elever som hoppat av skolan att återuppta och slutföra sina gymnasiestudier. Informationsansvaret gäller ungdomar mellan 16 och 20 år som inte går på gymnasiet.

44 (80) Kraven på skolmåltider har ökat i och med lagkravet på näringsriktiga måltider. Katrineholms kommuns kostpolitiska program skapar förutsättningar för att nå upp till dessa krav. För att utvärdera måltiderna har verktyget SkolmatSverige implementerats på fyra skolor under våren. Verktyget används för att utifrån ett helhetsperspektiv utvärdera skolmåltiden. Resultatet kommer att användas för återkoppling till verksamheterna och i utvecklingsarbetet på respektive skola. Åtgärder som genomförts är en förbättring av fettkvalitén och dagens alternativrätt. Under hösten 2013 kommer resterande skolor utvärderas. Åtaganden Åtaganden Beskrivning Utfall Kommentar Särskilt följa upp placerade barns resultat i skolan BIN, SOCN Målnivå: Samtliga placerade barns resultat ska följas upp Källa: Egen mätning 100% Socialförvaltningen har följt upp alla av kommunen institutionsplacerade barn (i åldersgruppen 8-16 år). Målet att samtliga barns skolgång ska följas upp är därmed nått. Uppföljningen visar dock att inga av dessa barn har fullständiga betyg eller en fungerande skolgång. Ytterligare uppföljning i samverkan med socialförvaltningen kommer under hösten att ske på respektive skolenhet.

45 (80) Omsorg och trygghet Vår vision är att alla i Katrineholm, oavsett vilket läge i livet vi befinner oss i, ska kunna känna livslust. Kommunen kan bidra genom att skapa förutsättningar för trygghet, självständighet, upplevelser och gemenskap. Resultatmål De sociala trygghetssystemen ska utgå från individens behov och ge möjlighet till självbestämmande. Människor med särskilda behov och deras anhöriga är trygga och har förutsättningar att leva som aktiva och självständiga samhällsmedborgare. Väsentliga händelser Omsorg till äldre och funktionsnedsatta Vård- och omsorgsförvaltningen har arbetat aktivt med att utveckla metoder för hälsofrämjande arbete som stärker brukarens möjligheter att påverka givet stöd. Detta görs bland annat genom dialogmöten samt olika former av brukarråd på verksamhetsnivå för äldre och funktionshindrade, samt förbättrade genomförandeplaner på individnivå. Arbetet för att öka personalkontinuiteten inom hemtjänsten fortgår. En översyn har gjorts av förfrågningsunderlaget för upphandling enligt lagen om valfrihetssystem (LOV). Träffar med både de interna och de externa utförarna har skett under året. Hemtjänsten har under första halvåret arbetat intensivt med att komma tillrätta med ekonomiskt underskott. Schemaplanering, personalbemanning och arbete med återrapportering i personalplaneringssystemet TES har varit i fokus. Ett utvecklingsarbete med utgångspunkt i den så kallade Piteå-modellen har bedrivits och Katrineholms Trygghetsmodell implementeras nu i verksamheten. Brukare kommer lättare kunna bo kvar hemma så länge man orkar och snabbt garanteras plats på särskilt boende vid behov. Översyn av lösningar för trygghetslarm för personer i eget boende är ett pågående arbete, såväl lokalt som nationellt. I takt med att det analoga nätet släcks ned ökar kraven på alternativa lösningar. Vård och omsorgsnämnden har sedan hösten 2012 och under första halvåret 2013 tillfälligt minskat antalet korttidsplatser som en följd av att flera platser inte varit belagda och en ökad ekonomisk belastning inom nämndens område. Under sommaren har en ökning av korttidsplatsbehovet noterats men platserna har inte behövt öppnas. Lövåsens äldreboende har nu byggts om och bytt namn till Lövåsgården. Den 30 augusti invigdes nya Lövåsgården av äldreminister Maria Larsson. En ny demensavdelning med 10 platser togs i bruk under 2012. En särskild arbetsgrupp i kommunen har under våren 2013 haft i uppdrag att ta fram underlag för Framtidens äldreboende. Inom ramen för uppdraget har behoven av fler demensplatser beaktats. Arbetsgruppens arbete fortsätter efter nytt uppdrag från kommunstyrelsen. Genom utvecklande av brukarråden har brukarinflytandet ökat för personer med funktionsnedsättning. Ett nytt system för mätning av brukarnöjdhet inom omsorgen om personer med funktionsnedsättning är upphandlat. Mätning kommer att ske under hösten 2013. Flera aktiviteter har genomförts som påverkar brukarnöjdhet. Inom socialpsykiatrin har det utökade boendestödet varit positivt för både brukare och personal då det resulterar i tryggare brukare och minskar stress hos personalgrupperna. Vingåkers kommun fattade i slutet av 2012 beslut att lämna det gemensamma samarbetet med personliga ombud i psykiatrin. Då ombudsverksamheten bedrivs gemensamt av Katrineholm, Vingåker och Flen med Katrineholm som värdkommun får detta konsekvenser för ombuds-

46 (80) verksamheten; analys pågår. Ombuden har från årsskiftet 2013 administrativt flyttat från serviceoch teknikförvaltningen till vård- och omsorgsförvaltningen. Anhörigstödet har utvecklats via ett särskilt projekt som avslutades hösten 2012. Under första halvåret 2013 har anhörigstödet arbetat med att utveckla stödet till nya målgrupper. Det webbbaserade nätforumet Gapet som vänder sig till anhöriga har upphandlats och kommer succesivt att införas. Nya arbetsmetoder inom vård- och omsorg samt mer komplexa vårdbehov hos brukare bidrar till behoven att höja kompetensen inom förvaltningen. Det blir allt svårare att rekrytera personal med rätt gymnasiekompetens inom vård och omsorg. Vårdgymnasier lokalt och nationellt redovisar vikande antal sökande. Då vård och omsorg blir mer kunskapsintensiv skapas en obalans mellan behov och den nya personalens formella kompetens. Omvårdnadslyftet har pågått sedan 2011. Under våren 2013 blev certifieringen godkänd för vård- och omsorgscollege. Införandet av det nya verksamhetssystemet Vitae Suite har drivits i projektform under året. Arbetet har bestått av att i samarbete med leverantören bygga och utveckla ett system som är anpassat efter verksamhetens behov och krav. Systemet skulle enligt tidplanen vara i drift den 1 april men har av olika skäl försenats. Social trygghet Socialnämndens stöd och insatser ska utgå från individens behov, vilket innebär att insatser i möjligaste mån ska ges på hemmaplan. Socialnämnden bedömer att fler vårdkedjor som främjar hemmaplanslösningar behöver utvecklas i Katrineholm. Det som behöver förändras är att vård i första hand ska bedrivas i egen regi på hemmaplan istället för köpt vård av andra aktörer. För att det ska vara möjligt måste olika alternativa former av boenden och andra stödinsatser utvecklas i Katrineholm. Samverkan med andra nämnder men även andra aktörer måste utvecklas. Barn- och ungdomsvård i form av institutionsplaceringar är väldigt kostnadskrävande och det behövs bara ett fåtal fler placeringar än det beräknade behovet för att det ska få betydande påverkan på verksamhetens ekonomi. Regeringen har de senaste åren tagit initiativ till flera större utredningar som kan komma att leda till stora förändringar för socialtjänsten ifråga om ansvar, organisation och arbetssätt med nya och förändrade krav på verksamheten, bland annat i fråga om kompetens. I missbruksutredningen förslogs det att samhällets missbruksvård ska samlas inom landstingens verksamheter. Förslaget från utredningen har dock avslagits och finansieringen av missbruksvården kvarstår på kommunnivå. Katrineholms kommun behöver fortsätta utveckla samverkan för boenden och andra stödinsatser för personer med missbruksproblem. Barnskyddsutredningen har utmynnat i ändrade arbetssätt som ska syfta till att ge socialtjänsten bättre möjligheter att arbeta med stöd och skydd av utsatta barn. Klimatet på bostadsmarknaden har resulterat i att familjer som inte är självförsörjande, har låg inkomst och/eller har skulder eller sociala problem har svårt att ordna bostad själva. Kraven på egna inkomster och inga skulder gör att många, trots skötsamhet, inte kommer i fråga för eget kontrakt. Under året har hittills inga personer med sociala kontrakt beviljats egna kontrakt av fastighetsbolagen i kommunen, bland annat med hänvisning till att individerna saknar egen inkomst. Detta innebär att 82 sociala kontrakt fortsätter handläggas och administreras av socialförvaltningen. Socialnämnden har boendestöd som arbetar med att ge råd och stöd för de klienter som har sociala kontrakt. Syftet är att säkerställa att bostaden hålls i gott skick, att hyran betalas och ge det sociala stöd som den enskilde behöver. Behovet bedöms öka under 2014 då alltfler inte får egna hyreskontrakt. Ett samarbete pågår mellan kommunen och KFAB som syftar till att minska antalet sociala kontrakt. Forskningsstationen är ett samarbete mellan socialnämnden i Katrineholms kommun och forskare knutna till Ersta Sköndal Högskola, Högskolan Dalarna och Linnéuniversitetet. Inom ramen för

47 (80) forskningsstationen genomförs lokala uppföljningar och utvärderingar, lokalt utvecklingsarbete samt forskning som publiceras i internationella och nationella tidsskrifter. Till detta kommer så kallade soppföreläsningar som genomförs för personal och politiker ca tio gånger per år. Syftet med forskningsstationen är att överbrygga glappet mellan forskning och praktik genom att implementera ett evidensbaserat och verksamhetsutvecklande förhållningssätt i kommunal individ och familjeomsorg. Detta innebär att i högre grad säkerställa att rätt insats tillhandahålls utifrån medborgarens behov på ett kunskapsbaserat och kostnadseffektivt sätt. En del i forskningsstationens verksamhet är det pågående avhandlingsarbete kring tre forskningsområden som doktorand Mikael Skillmark bedriver. Det första projektet, som rönt stort intresse även nationellt, är en studie av användningen av utredningssystemet för dokumentation och handläggning inom barnavårdsärenden, Barns behov i centrum (BBiC). Genom att undersöka och analysera om och i sådana fall varför det uppstår skillnader mellan hur det är tänkt att BBiC ska användas och hur det faktiskt används, ger forskningen underlag för förbättringar. Det andra projektet studerar utvecklingen och implementering av ett barnperspektiv i försörjningsstödsverksamhet. Syftet är att uppmärksamma barnen, deras levnadsvillkor och behov samt att tillsätta insatser där det behövs. Det sista projektet kommer att handla om socialarbetares professionella expertis. Inom ramen för forskningsstationen genomförs också uppföljningar och lokala utvärderingar som ligger till grund för verksamhetsförbättringar. Räddningstjänsten Arbetet med att stärka kommunens krishanteringsförmåga är fortsatt prioriterat. I Katrineholms kommun har arbetet med kommunikationssystemet Rakel fortsatt. En satsning har gjorts på utvecklad stabsmetodik, det vill säga en tydlig struktur för ledning i komplexa situationer, både i vardag och i kris. Det brottsförebyggande arbetet bygger på det samverkansavtal som Katrineholms kommun tecknat med polisen. Brotts- och skadeförebyggande rådet har arbetat med olika tema under våren utifrån avtalet. Ett bra samarbete med bland annat Arbetsförmedlingens ungdomscoacher har utvecklats. Under perioden har VSR infört fristående insatsledare, vilket bland annat innebär att insatsledaren åker eget fordon. Därmed kan insatsledaren även stanna kvar på olycksplatsen för att samla in information om olyckan. En utvecklingsgrupp har arbetat fram en plan för hur övningsfältet Flamman ska utvecklas för att på bästa sätt kunna utnyttjas både för intern övning och extern utbildning. Tanken är också att kunna hyra ut fältet till externa aktörer inom brandskydd och säkerhet. Den enskilde har det primära ansvaret för sitt skydd och ett mål för VSR är att öka enskildas kunskap och förmåga. I det förebyggande arbetet ska VSR prioritera barn, ungdomar och äldre. När det gäller skolutbildning har det inte skett någon större förändring på utbildningsupplägget från föregående år. VSR har utbildat elever från förskolan, årskurs 5 och årskurs 8. För årskurs 2 på gymnasiet har en trafiksäkerhetsutbildning genomförts. För årskurs 3 på gymnasiet har en trafiksäkerhetsdag genomförts tillsammans med ambulans, polis, viltskadefonden, MHF/NTF och Assistanskåren; ca 350 elever deltog under dagen. Jämfört med motsvarande period förra året har VSR genomfört färre betalda externa utbildningstillfällen och också gjort färre tillsyner, vilket påverkar ekonomin. Åtgärder är vidtagna. En bidragande orsak är en minskad efterfrågan på utbildningar från både den privata och kommunala sidan. Utbildning i grundläggande brandskydd fortsätter att dock att öka och har bland annat genomförts för semestervikarier inom vård- och omsorgsförvaltningen. Eftersom 80 procent av alla bränder inträffar i hemmiljö eller på fritid ska hemmiljöer prioriteras i det förebyggande arbetet. Björkvikstyrkan ingår i ett projekt som handlar om brandskyddsinformation till boende på landsbygd. Utbildningen startade under hösten 2012 och pågår hela 2013. Ca 200 hushåll har hittills blivit erbjudna informationen. Under 2013 har också en omfattande satsning genomförts för att genom uppsökande verksamhet nå nyanlända invandrare och

48 (80) informera om brandsäkerhet i hemmet på somaliska och arabiska. Genom detta har VSR nått ut med brandinformation till en målgrupp som man har haft svårt att nå tidigare. Totalt har 2 453 nyanlända personer i Katrineholm och Vingåker utbildats. Antalet larm till VSR har ökat i förhållande till föregående år. Totalt har VSR larmats 382 gånger under perioden, 50 fler än 2012. IVPA-larmen (I Väntan På Ambulans) fortsätter att utgöra en stor del av VSR:s verksamhet, 43 st under perioden mot 33 föregående år. VSR ingår i ett samverkansprojekt i Sörmland mellan Räddningstjänsten, Landstiget Sörmland, SOS Alarm, Sjukvårdens larmcentral och Polismyndigheten gällande självmordsprevention. Åtaganden Åtaganden Beskrivning Utfall Kommentar Barn i familjehem ska besökas en gång per kvartal Fler personer med sociala kontrakt ska få egna kontrakt Antalet vårddygn på institution, barn och ungdomar, ska minska Antalet vårddygn på institution, vuxna, ska minska Antalet personer som skadas eller omkommer i olyckor som föranleder räddningsinsats ska minska över tid Kunskapen och förmågan hos allmänheten om olycksförebyggande och olyckshanterande åtgärder om olyckor som kan föranleda räddningsinsats ska kontinuerligt öka SOCN Målnivå: 100 % Källa: Egen mätning SOCN Målnivå: Öka Källa: Egen mätning SOCN Målnivå: Minska Källa: Egen mätning SOCN Målnivå: Minska Källa: Egen mätning VSR Målnivå: Minska Källa: Egen mätning VSR Målnivå: Antal personer som utbildas ska öka Källa: Egen mätning 100% Samtliga barn och unga i familjehem har besökts av handläggare, en gång varje kvartal. 0st Inga personer med sociala kontrakt beviljats egna kontrakt av fastighetsbolagen i kommunen under perioden. 3 366st Antalet vårddygn totalt under årets åtta första månader har minskat kraftigt för båda könen jämfört med motsvarande period 2012. Totalt antal vårddygn per augusti 2013 var 1 457 för flickor och 1 909 för pojkar. 5 379st Totalt har det under årets åtta första månader skett en ganska marginell ökning av antal vårddygn jämfört med motsvarande period 2012. Den könsuppdelade statistiken visar dock större förändringar. För kvinnor har vårddygnen minskat, till totalt 871 vårddygn per augusti 2013 (1 374 vårddygn under motsvarande period 2012). För män har vårddygnen ökat, till totalt 4 508 vårddygn per augusti 2013 (3 966 vårddygn 2012). 23 pers Målet bedöms vara delvis uppfyllt. Jämfört med motsvarande period 2012 har det totala antalet skadade/omkomna minskat. Dock har antalet omkomna ökat från 0 till 3 personer. 4 725 pers Fler personer har utbildats jämfört med motsvarande period 2012.

49 (80) Åtaganden Beskrivning Utfall Kommentar Räddningstjänstens första enhet ska vara framme inom målsatt tid vid alla olyckor Vid 60 procent av alla olyckor som uppfyller kriterierna för räddningstjänst enligt LSO ska en första insats ske av enskilda VSR Målnivå: 100 % Källa: Egen mätning VSR Målnivå: 60 % Källa: Egen mätning 97% Målsatt tid definieras i förmågekarta i Handlingsprogram för Västra Sörmlands Räddningstjänst Direktionens vilja 2012-2015 35% VSR har infört fristående insatsledare, vilket förbättrar möjligheten att mäta måluppfyllelsen.

50 (80) Folkhälsa, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet Katrineholms vision 2025 visar vägen mot ett samhälle där alla är lika viktiga och har lika möjligheter. Ett tolerant och öppet förhållningssätt är grunden för jämlikhet och jämställdhet. Resultatmål Genom ökad tillgänglighet och ett kontinuerligt arbete för att främja jämställdhet, jämlikhet och integration ska kommunen verka för allas lika möjligheter och en god folkhälsa Väsentliga händelser Folkhälsa Folkhälsoutskottet samt tillgänglighetsutskottet har inför 2013 prioriterat tre utmaningar: Barn och unga ska ges möjlighet till meningsfull och rik fritid. Lokaler, utemiljöer och information ska bli tillgänglig. Ett samhälle fritt från våld och kränkningar, som är tryggt och där kunskap finns om det stöd som finns att tillgå. Bildningsförvaltningen har tillsammans med KFAB under året gjort en satsning på utemiljön vid Nyhemsskolan. Den nya skolgården ska inspirera till lek och kunskapsupplevelser för både små och större barn såväl inom som efter skoltid. Under året har också en vidareutveckling av Lärknuten skett. Syftet med Lärknuten är att underlätta informations- och kommunikationsutbytet mellan förskola/skola och hem. Andra delar som berör folkhälsoutskottet samt tillgänglighetsutskottet tre prioriterade utmaningar är satsningen på skolbiblioteken som sker i samverkan med kultur- och turismförvaltningen samt fritidsgårdsverksamheten på landsbygden som ska bidra till en meningsfull och rik fritid för våra barn och unga. Projekt Samtid är ett samarbete mellan bildningsförvaltningen och socialförvaltningen. Syftet med projektet är att stötta elever med hög frånvaro i år 6-9. Exempelvis genomförs värdegrunds- och likabehandlingsarbete på Sandbäcksskolan och Västra skolan i samarbete med Örebro universitet respektive Mälardalens högskola. Alla kommunens skolor arbetar med att utveckla trygghetsarbetet och fånga upp elever med svårigheter. Folkhälsoprojektet Läge för liv och lust i Sveriges Lustgård ska verka för säker lustfylld sex utifrån Katrineholms varumärke och kommunens vision. Projektet, som lanserades den 9 augusti och pågår under hösten 2013, har fått nationell uppmärksamhet. Projektet drivs med, för och av ungdomar och är ett samarbete mellan kommunens förvaltningar och RFSU. Socialnämnden under året haft informationsträffar med bland annat skolelever och föräldrar med särskild inriktning mot droginformation. Inom verksamhetens tillgängliga resurser kommer detta arbete att fortsätta under året och utvecklas ytterligare under nästkommande år. Ett samarbete har inletts mellan socialnämndens öppenvårdsverksamhet Ungdomssupport och kultur- och turismnämndens verksamhet vid Lokstallarna. Samarbetet syftar till att utveckla insatser kring barn och ungdomar som riskerar att fara illa. Samhällsplacerade barn är en särskilt utsatt grupp. Forskning visar att placerade barn löper betydligt högre risk att senare i livet drabbas av missbruk, psykisk ohälsa, bristande egen försörjning, kriminalitet, skilsmässa och självmord. Orsaken till detta kan härledas till de omständigheter som föranledde placeringen, men mycket tyder på att också själva placeringen i sig är negativ vad det gäller framtida sociala risker. I forskningen kring risk- och friskfaktorer i samband med samhällets placeringar av barn framträder två faktorer med mycket starkt samband med goda levnadsvillkor i vuxen ålder utbildning och hälsa. Det visar sig att barn med en relativt svår uppväxt avsevärt

51 (80) oftare klarar sig som självständiga individer om de har fullgjord skolgång och en god fysisk hälsa. Flera studier har dock visat att barn som placeras i familjehem ofta har förbisedda hälso- och sjukvårdsbehov. Insikten om detta har lett till att utredningssystemet för dokumentation och handläggning inom barnavårdsärenden, BBIC, särskilt har uppmärksammat betydelsen av läkarundersökningar och uppföljning av skolresultat. Socialnämndens åtagande att alla barn som placeras i familjehem/institution ska genomgå hälsoundersökning syftar till att identifiera aktuella och tidigare försummade hälso- och sjukvårdsbehov för att möjliggöra åtgärder och fortsatt uppföljning. Socialnämnden samarbetar i flera olika sammanhang för att påverka människors möjligheter till ett självständigt liv och till att vara självförsörjande. De viktigaste samverkanspartnerna är Arbetsförmedlingen och Viadidakt. För att gemensamt hitta vägar för att fler ska klara av att försörja sig träffas handläggarna minst en gång per månad och chefer en gång per månad. Under hösten kommer handläggarna träffas en gång per vecka under öppet hus tillsammans med klienten. Andra exempel på samverkansformer är TRIS (tidig rehabilitering i samverkan) där människor med nedsatt arbetsförmåga ska få det stöd som de behöver för att bli självförsörjande. Arbetsförmedlingen, socialförvaltningen, försäkringskassan och landstinget deltar i dessa möten. Unga på väg till arbete är ett projekt som ska stötta unga människor med psykiskt funktionshinder att bli självförsörjande. Socialförvaltningen deltar också i ett projekt som drivs av Försäkringskassan kring personer som är sjukskrivna och nollklassade (saknar sjukpenninggrundande inkomst), som ska leda till att samverkan och insatser för dessa personer blir bättre. Socialnämnden har också kontakter med vuxenpsykiatrin. Psykiska funktionshinder blir allt vanligare och det är en särskilt utsatt grupp som har svårare att komma ut på arbetsmarknaden. Vård- och omsorgsnämndens verksamhetsområde barn och ungdom har under delåret genomfört flera aktiviteter som ska öka barn och ungas trygghet och välbefinnande. Planering för utbyggnad av korttidsplatser på Tallhedens korttidsboende pågår i syfte att kunna erbjuda barn bättre stöd. Inom nämndens område har folkhälsofrågor också arbetats med genom bland annat hälsofrämjande/salutogent förhållningssätt. De idrottspolitiska och kostpolitiska programmen har antagits i kommunfullmäktige. Det idrottspolitiska programmet behandlar samverkan som leder till att medborgarna ges möjlighet till en aktiv och hälsosam fritid. Det idrottspolitiska programmet framhäver att mäns och kvinnors idrottande är lika mycket värda samt att kommunens resurser ska fördelas lika i ett genusperspektiv. Det kostpolitiska programmet innehåller riktlinjer för maten som tillagas, serveras och transporteras i kommunen och är ett styrmedel för hur arbetet med kosten ska fortskrida i kommunens olika verksamheter. Vård- och omsorgsförvaltningen rapporterar in risker för undernäring i det nationella registret Senior alert och genom för årliga nattfastemätningar. Närvårdsskolan har bland annat genomfört utbildning i hälsofrämjande/värdegrundsarbete inom äldreomsorgen. Ett nära samarbete har förekommit under delåret med service- och teknikförvaltningens dietister runt måltider inom äldreomsorgen. Problem med undernäring kopplat till för lång nattfasta förekommer inom äldrevården i hela Sverige. Vårens nattfastemätning i Katrineholms kommun visar att 44 procent av de äldre (42 procent av kvinnorna och 51 procent av männen) har en nattfasta som är kortare än 13 timmar. Resultatet är 10 procentenheter bättre än föregående mätning. Ett projekt med målet att nattfastan ska minska planeras. Måltidsordningen på ett antal boenden kommer att förändras med start under våren 2014. Under hösten kommer rutiner för nattfastearbetet att tas fram samt en informationsfolder. Utvecklingen med att köken lagar mer mat från grunden fortsätter. Användandet av hel- och halvfabrikatsprodukter från den lägsta nivån i Laga mat från grunden-pyramiden har minskat kraftigt jämfört med delåret 2012. Då flera av köken i stort sett slutat att köpa hel- och halvfabrikat från pyramidens bas kommer höstens inköpsgranskning även att omfatta steg 2 i matpyramiden.

52 (80) Jämlikhet och integration Under årets första åtta månader har kommunens tjänstemannaledning aktivt följt området asyl, migration och integration, bland annat de föreslagna förändringarna avseende ersättningsprinciperna till kommunerna. Arbetet har prioriterats som en följd av den anhöriginvandring som intensifierats under 2013. Att verka för allas lika möjligheter och en god hälsa ställer krav på uthållighet och långsiktighet. Målet förutsätter samordning och nära samarbete inom kommunkoncernen och med offentlig sektor, föreningsliv samt ideell sektor. Det EU-finansierade projektet Integration Katrineholm pågår under 2012 och avslutas 2014. Projektet, som drivs av kultur- och turismnämnden tillsammans med viadidaktnämnden, vänder sig till ungdomar 13-25 år och är uppdelat i fem mindre delprojekt. Inom ramen för projektet har Viadidakt tillsammans med bildningsförvaltningen genomfört delprojektet Utbildning och arbete. Viadidaktnämndens ordförande har tagit initiativ till ett nätverk för integration och mångfald; NIM. I nätverket ingår företrädare för myndigheter, organisationer, föreningar och religiösa samfund. Nätverket träffas några gånger per år för erfarenhetsutbyte och samverkan kring olika frågor. Jämställdhet Enligt projektplan ska projektet Genusmedveten styrning och verksamhetsutveckling avslutas den 31 oktober 2013. Syftet med projektet har varit att vidareutveckla och stärka arbetet med att jämställdhetsintegrera kommunens verksamheter och att säkra hållbarheten i styrningen av jämställda verksamheter. Under året har projektet fortsatt att utbilda ekonomer och processledare i metodik för kartläggning och jämställdhetsanalyser. Samtliga nämnder har erbjudits utbildning för jämställda verksamheter. Under hösten 2013 förväntas ett ställningstagande kring kommunens fortsatta arbete med jämställdhetsintegrering. Ett förslag med en beskrivning av framtida förvaltningsorganisation med arbetssätt, identifierade roller och ansvar samt uppföljning av jämställdhetsintegrering har under våren beslutats i projektets styrgrupp. Slutgiltigt beslut fattas i kommunstyrelsen i samband med projektets slutrapport hösten 2013. Det finns i och med förslaget förutsättningar för att alla verksamheter kontinuerligt ska kunna analyseras och vidareutvecklas ur ett jämställdhetsperspektiv. För att arbetet ska kunna vidareutvecklas och för att skapa långsiktig hållbarhet är det viktigt att prioritera realiserbara mål, konsekvent uppföljning och en fortsatt tydlig genusmedveten styrning. Utmaningen blir att jämställdhetsintegreringen ska bli en given del i planering, genomförande och uppföljning i det dagliga arbetet, även när projektet är avslutat. Forskning visar att föräldrars utbildningsbakgrund har stor betydelse för elevers måluppfyllelse, särskilt tydligt gäller det för pojkarna. I Katrineholm är föräldrarnas utbildningsbakgrund låg i jämförelse med riket och skolan har därför en viktig kompensatorisk uppgift för att ge alla barn samma möjlighet till god kunskapsutveckling. Under 2013 har bildningsförvaltningen satsat på att öka medvetenheten kring genus i syfte att öka måluppfyllelsen både för pojkar och för flickor. Forskning visar att förväntningar och föreställningar om kön är faktorer som påverkar skolresultatet. Bildningsförvaltningen har sedan 2012 haft en genuspedagog anställd på 25 procent för att fungera som processledare i förvaltningen för att säkra arbetet med den genusmedvetna styrningen. En handlingsplan har skrivits med målet att öka genusmedvetenheten hos politiker, lärare, rektorer och annan personal samt att öka måluppfyllelsen hos alla elever. Utbildningsinsatser för skolornas personal sattes igång under våren och utbildningsinsatser för elever i år 8 sker under höstterminen 2013. Bildningsförvaltningen har ansökt om och fått beviljat medel från det kommunövergripande jämställdhetsprojektet för att utbilda lärarlagen i år 8 i materialet Machofabriken. En utgångspunkt för socialnämnden är att socialtjänstens och dess medarbetares värderingar och syn på socialt och biologiskt kön påverkar bedömningar av flickor och pojkars, mäns och kvinnors behov, synen på anhöriga och utformningen av verksamhetens organisering och metodik. Socialnämnden arbetar därför aktivt med genusfrågor i perspektiv av evidens, rättvisa och kvalitet. Män

53 (80) och kvinnor ska ha samma förutsättningar (inte alltid samma insatser) att få sina behov tillgodosedda på ett kunskapsbaserat och kostnadseffektivt sätt. Nya samhällsförhållanden som ökad invandring, nya familjemönster, ökande förekomst av våld och arbetsmarknadsomvälvningar ställer nya krav på jämställdhetstänkande inom socialtjänsten. Det behövs ökad kunskap om i hur hög grad samhällsförhållanden påverkar behovet av insatser, inte minst i ett jämställdhetsperspektiv. Detta återspeglar sig inom de flesta områden av socialnämndens verksamheter. Ensamstående män, både svenskfödda och utlandsfödda, utgör den enskilt största och mest kostnadskrävande gruppen inom försörjningsstöd, vilket bland annat anses bero på en generellt lägre utbildningsnivå. Männen har också i högre utsträckning än kvinnor sociala bekymmer, exempelvis beroende och psykisk ohälsa, vilket ställer krav på samverkan, externt och internt. Inom missbrukarvården ökar däremot antalet kvinnor till följd av förändrade alkoholvanor. Kvinnor söker nu hjälp för sitt drickande i en annan utsträckning än tidigare men mer måste göras för att än fler ska söka hjälp i ett tidigt skede. Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem och kan drabba vem som helst. Samtidigt finns det grupper som är särskilt utsatta. Socialnämndens ärenden som berör våld i nära relationer ökar över tid. En aspekt på detta är att socialtjänsten börjar nå ut med information till nya grupper. Frida, socialnämndens kvinnofridsverksamhet, har bland annat informerat om sin verksamhet på Viadidakt. En av integrationsaspekterna är att information aktualiserar rättigheter och att behov av insatser ökar i takt med integrering i samhället. En samverkansgrupp med polismyndighet, åklagare, kvinnojouren, familjerådgivningen, mansmottagningen med flera, har också bidragit till att det kommer in fler ärenden. Det är gruppen unga kvinnor som är födda i annat land eller som är födda här med invandrade föräldrar som ökar. En särskild utsatt grupp är även kvinnor med missbruksproblematik samt homosexuella män med invandrarbakgrund. Kultur- och turismnämnden strävar efter en jämn könsfördelning i ungdomsverksamheten. Sedan projekt Integration Katrineholm startade har dock ett färre flickor deltagit i verksamheten. Under hösten kommer projektet att aktivt rekrytera fler flickor att delta. Samhällsbyggnadsförvaltningen medverkade i Kvinnodagen i kulturhuset Ängeln och pratade med invånare om trygga och otrygga platser i Katrineholm. Synpunkterna är viktiga för förslaget till ny översiktsplan samt för den nya ljusplanen. En kortare utbildning i grundläggande jämställdhet har hållits för gruppen som arbetar med översiktsplanen. Under våren skrevs en ansökan om medel från projektet för att vidareutveckla arbetet med genusmedveten styrning och verksamhetsanpassning på samhällsbyggnadsförvaltningen. Ansökan beviljades och kommer att användas till en heldags workshop för förvaltningens ledningsgrupp samt ansvariga för ljusplan och översiktsplan. Tre lärare från Viadidakt har påbörjat högskoleutbildningen "Värdegrund och likabehandling i teori och praktik". Utbildningen involverar all personal och elever och förväntas leda till ett mer jämställt förhållningssätt. Inom vård- och omsorgsförvaltningen har ett nytt verksamhetssystem upphandlats och håller på att implementeras. Det nya verksamhetssystemet kommer göra det möjligt att ta fram könsuppdelad statistik för jämställdhetsanalyser. Tillgänglighet Service- och tekniknämnden har hittills under 2013 tillgänglighetsanpassat en busshållplats, för att göra samhället tryggare och mer tillgängligt för individer med särskilda behov. Viadidakt har under våren fortsatt tillgänglighetsarbetet med enkelt avhjälpta hinder. Viadidakt har anställt en arbetsterapeut för att bättre kunna möta personer med olika funktionsnedsättningar. Katrineholms bibliotek är nominerat till Bästa lättlästa bibliotek 2013. Katrineholms kommun är även nominerat för arbetet i kampanjen DigiDel, en satsning på att öka den digitala delaktigheten, som drivs gemensamt av flera förvaltningar med biblioteket som nav. Under delåret har följande

54 (80) aktiviteter ingått i DigiDel: datorhandledningar, wikiworkshops, studiecirklar i samarbete med studieförbundet Ibn Rushd samt Get online week. Aktiviteterna har vänt sig till olika målgrupper unga och gamla, män och kvinnor och till personer med annat modersmål än svenska, då främst arabisktalande. Antalet deltagare har sjunkit något men kultur- och turismnämnden ser positivt på att målet kommer att uppnås. Det fria WIFI i Katrineholm har under 2013 fortsatt utvecklats. Det trådlösa nätverket har byggts ut både i kommunens skolor och på allmänna platser, såsom i Stadsparken där kapacitetsförstärkning gjorts, och inom Djulöområdet där total utrustning skett med trådlös uppkoppling. Åtaganden Åtaganden Beskrivning Utfall Kommentar Andelen mat som lagas från grunden ska öka Risken för undernäring ska minska för äldreomsorgens brukare i särskilt boende och hemsjukvård Andel brukare i äldreomsorgen där nattfastan är mindre än 13 timmar 2 ska öka (med hänsyn till den enskildes önskemål) STN Målnivå: 5 % årlig ökning under planperioden Källa: Egen undersökning baserad på statistik över inköp av rätter som är hel- /halvfabrikat STN, VON Målnivå: En större andel av brukarna i särskilt boende och hemsjukvård ska undersökas för undernäring. För alla med påvisad risk ska det finnas planerade insatser. Källa: Det nationella kvalitetsregistret Senior Alert. STN, VON Målnivå: 60 % Källa: Egen undersökning Som åtagandet är formulerat går det inte att ange ett kvantitativt utfall, därför ska åtagandet formuleras om inför kommande år. Andelen hel- och halvfabrikat som används i köken har dock minskat med 38 % jämfört med delåret 2012, vilket tyder på att andelen mat som lagas från grunden har ökat. 27,7% Registrering i det nationella kvalitetsregistret Senior Alert pågår. Fler brukare har undersökts för att upptäcka undernäring. Av de 262 undersökta brukarna (vilket motsvarar 27,7% av alla brukare) visar 172 brukare (65,6%) risk för undernäring. Det finns planerade insatser för 74 brukare (43% av dem med risk för undernäring). Av de undersökta var 89 män. Bland männen visar 59,5% risk för undernäring och av dessa är det 38,8% som har planerade insatser. Av de undersökta var 173 kvinnor. Bland kvinnorna visar 68,8% risk för undernäring och av dessa har 46,2% planerade insatser. 44% Mätningen för våren 2013 visar att 44% hade en nattfasta som var kortare än 13 timmar. Av dessa hade 14,9% en nattfasta som var kortare än 11 timmar. Uppdelat på kön hade 42% av kvinnorna och 51% av männen en nattfasta kortare än 13 timmar. 2 Med nattfasta menas tiden mellan en dags sista mål och följande dags första mål, det vill säga tiden under natten då en person inte äter eller dricker någonting som ger energi.

55 (80) Åtaganden Beskrivning Utfall Kommentar Antalet digitalt delaktiga ska öka 330 deltagare Ungdomsverksamheten ska vara jämställd Öka informationstillgängligheten genom flera språk KS, KTN, STN, VIAN Målnivå: I Katrineholm ska 1742 personer 3 delta i aktiviteter i någon form (under perioden 2011-2013) Källa: Egen redovisning av antal deltagare i aktiviteter KTN Målnivå: 50 % Källa: Egen statistik BN, MHN Målnivå: Minst 2 språk Källa: SBF 43% Utfallet har jämfört med föregående månad förbättrats till följd av att andelen flickor bland deltagarna har ökat. Jämfört med årsskiftet har utfallet dock försämrats, främst pga. att projekt Integration Katrineholm lockar fler pojkar än flickor. 0 språk Arbetet med översättning till annat språk är påbörjat. 3 Målet som den nationella kampanjen Digidel 2013 har satt är att 500 000 personer i Sverige ska har blivit digitalt delaktiga innan utgången av 2013. Målet 1742 deltagare är procentuellt uträknat för att vara motsvarande siffra i Katrineholm.

56 (80) Ekonomi och organisation Vision 2025 handlar mer om vad vi vill uppnå än om vägen dit. Ekonomi i balans och effektiva processer hör till den jordnära vardag som steg för steg kan bidra till att mål uppfylls. Samtidigt behöver visionen vara en del av vårt arbetsgivarmärke; genom att "leva" visionen får vi engagerade medarbetare som alla kan bidra till att visionen förverkligas. Resultatmål Katrineholms kommun ska vara ett föredöme som attraktiv arbetsgivare. Genom att vara öppen, effektiv och leverera rätt service till medborgare och företag ska kommunen leva upp till kraven på god ekonomisk hushållning. Väsentliga händelser Effektiv organisation I rapporten Katrineholm 2030 Underlag för samhällsplanering på längre sikt är en av slutsatserna att kommunens flexibilitet och förmåga att hantera förändringar, komplexa situationer och förändrade ekonomiska villkor blir betydelsefull för möjligheten att vara proaktiv snarare än reaktiv. En framgångsfaktor för Katrineholms utveckling är därför aktiva val och fortsatt anpassning till samhällsutvecklingen. Kommunledningsförvaltningen har under året arbetat för en mer tjänsteorienterad och förbättringsfokuserad verksamhet. Detta för att skapa förutsättningar för en organisation med god framförhållning och flexibilitet för ändrade villkor/betingelser. Fortsatta prioriterade processer under planperioden är tydliga interna spelregler, internprissättning och arbetet för ett effektivt lokalutnyttjande av kommunens fastigheter. Katrineholms kommun har skött de gemensamma administrativa funktionerna och stödfunktioner åt KFAB och KIAB genom Shared Business Services sedan den 8 oktober 2012. Idag ingår IT, ekonomiadministration och löneadministration i Shared Business Services. Syftet är att åstadkomma rationaliseringar och effektiviseringar av de administrativa funktionerna i både kommun och bolag, där kommunens och bolagens samlade kompetens inom de aktuella områdena integreras och utvecklas. Vidare ska verksamheten säkerställa kommunal styrning över de helägda bolagen, med öppen redovisning av tjänster och kostnaderna för dessa. Efter de elva första månaderna har driftsättningen av Shared Business Services visat på ett antal inkörningsproblem för bolagens räkning. En arbetsgrupp tillsattes därför för att skapa förutsättningar för en bättre verksamhet. Shared Business Services visar sammantaget på en effektivisering av de gemensamma processerna genom ett strukturerat arbetssätt/rutiner. Ett intensivt arbete har pågått under hela året med att få det nya fakturahanteringssystemet på plats, vilket i kombination med en helt ny kodplan har medfört en del omställningsproblem. Ett nytt uppföljningsverktyg har tagits i bruk under året, vilket inneburit mycket utbildningsinsatser i organisationen. Både bytet av kodplan och det nya fakturahanteringssystemet syftar till att förbättra möjligheten att kartlägga och analysera ekonomisk information i kommunens verksamheter samt säkerställa att korrekt data levereras i olika statistikinsamlingar. Under våren har intensivt arbete pågått även på service- och teknikförvaltningen med en övergång till digital tidrapportering inom Gata/Park. Under andra halvåret börjar systemet användas fullt ut, och finjusteringar ska göras under hösten. Under perioden har kommunen fått omfattande överlikviditet som en följd av att de kommunala bolagen KFAB och KVAAB har löst sina lån hos kommunen. Det är en åtgärd som gjorts till följd av en lagändring som trädde i kraft vid årsskiftet. Hantering av överlikviditeten beslutades på kommunstyrelsen i januari. Den största delen har använts för inlösen av delar av kommunens pensionsåtagande. Detta kommer att medföra betydligt lägre pensionsutbetalning för ett antal år framåt. Samtliga av kommunens egna lån avslutas. En mindre del av likviditeten har placerats hos

57 (80) kommunens bank. För att öka effektiviteten har samtliga administrativa PC-arbetsplatser bytts ut mot nya miljöcertifierade PC-arbetsplatser. Gammal utrustning som tunna klienter har bytts ut till nya PC. Införandet av läsplattor har ökat. En ny central teknisk plattform för samtliga servrar snabbar upp det dagliga arbetet för medarbetarna. En portal för åtkomst av verksamhetssystem har lanserats vilket får till följd en mer flexibel och tillgänglig arbetsplats. Informationssäkerhetspolicyn har reviderats för att möta det alltmer utbredda kravet på bättre tillgänglighet på en modern och attraktiv arbetsplats. Samhällsbyggnadsförvaltningen arbetar med att skapa en förvaltningsövergripande grupp som har till uppgift att hitta projektuppdrag som leds av EU-samordnaren. EU:s nuvarande programperiod går mot sitt slut och ny budget är lagd inför nästa programperiod 2014-2020. Ett flertal projekt pågår i kommunen och har sina avslut 2013/2014. Under 2012 vidtogs ett antal åtgärder mot bildningsverksamhetens negativa budgetavvikelse. Då startades bland annat ett projekt i syfte att utveckla bildningsförvaltningens verksamhet via fungerande ekonomistyrning. Projektet, med målet att bildningsnämnden 2013 ska ha en budget i balans med minst ett nollresultat, har löpt på under årets åtta första månader. Styrgrupp är kommunchef, förvaltningschef bildningsförvaltningen och förvaltningschef/ekonomichef kommunledningsförvaltningen. I augusti sjösattes en ny ledningsorganisation för bildningsförvaltningen med nya så kallade samordningsområden. Kultur- och turismnämndens utfall och prognos har påverkats av att två EU-projekt bedrivs inom nämndens verksamhetsområde, projektet BYMIC (Baltic Young Musicians in an International Context) och projektet Integration Katrineholm. För båda projekten har det varit eftersläpning med utbetalningar från EU. Under 2012 startades en diskussion om organisationsförändringar inom service- och teknikförvaltningen. Syftet var att uppnå ökad delaktighet och engagemang. I mars 2013 sjösattes den nya organisationen. Den största förändringen var att tre avdelningar blev två, vilket lett till ett mer övergripande arbetssätt, med ökat samarbete mellan avdelningar både avseende personal och aktiviteter. Fokus i den nya organisationen har legat på uppföljning, planering och utvärdering. Organisationsförändringen innebar även att antalet chefer i förvaltningen minskades. Förändringsarbetet är fortgående och under hösten görs ytterligare förändringsinsatser inom hela förvaltningen. Inom Kost- och transportservice samt Sportcentrum har individ- och verksamhetsanpassad arbetstid tidigare införts, och under 2013 har de positiva ekonomiska effekterna av det börjat visas. Planen är att fortsätta införa arbetssättet i resterande delar av förvaltningen. Under våren planerades ett varsel inom Gata/Park på fem personer. Varslet behövde aldrig träda i kraft, på grund av naturliga avgångar under året. Antalet säsongsarbetare inom avdelningen har samtidigt minskats från 13 till 8. På grund av inflödet av nya ärenden har socialförvaltningen under våren och sommaren haft problem med långa handläggningstider för försörjningsstöd. Åtgärder har vidtagits för att komma till rätta med de långa väntetiderna och i augusti var den genomsnittliga handläggningstiden 23 dagar. Andel ärenden vars handläggningstid klarar målet 18 dagar har ej kunnat redovisas. För att få ner handläggningstiden har socialförvaltningen bland annat vidtagit följande åtgärder: utökat personal, upprättat rutiner och utredningsmallar, omfördelat ärenden från mottagningen till försörjningsstöd samt följt upp arbetet veckovis för att snabbt kunna vidta åtgärder. Socialförvaltningen beräknar att handläggningstiden kommer att sjunka under hösten och klara målnivån. Det är viktigt att utredningar om försörjningsstöd inte tar för lång tid eftersom det kan påverka människors hälsa och utveckling på ett negativt sätt. Från 1 januari 2013 finns det en ny ledningsorganisation inom vård och omsorgsförvaltningen med en myndighets- och specialistavdelning samt en utföraravdelning. Bakgrunden är förvaltningens förändrade uppdrag då det kommer in fler utförare vid sidan av kommunen, behov att fördjupa kompetens kring utredningar och verksamhetsstyrning samt utvecklande av teamarbete.

58 (80) Samverkan med andra kommuner Samarbete är ett viktigt medel för att kunna öka måluppfyllelsen och för en positiv näringslivsutveckling i kommuner. Som ett led för ökad samverkan samt för att säkra kompetensen och stödet till kärnverksamheterna gällande upphandlingsprocessen, tecknade kommunen ett samverkansavtal med Kommunalförbundet Fjärde Storstadsregionen, Upphandlingscenter (UC) i januari. Enligt avtalet har kommunen under 2013 möjlighet att medverka i de ramavtalsupphandlingar som UC genomför. Under 2014 är det planerat att samtliga kommunens upphandlingar genomförs av UC och i detta fall arbetas det för en så snabb övergång som möjligt. Under övergångsperioden utförs upphandlingar av kvarvarande personal, visstidsanställd kommunal personal och konsulter. Under våren 2013 inleddes ett projektarbete med elva kommuner utöver Katrineholm där syftet är att hitta jämförbara nyckeltal inom verksamheterna för kommunstyrelsen. Målet är att hitta mått eller processer som indikerar om verksamheten är kostnadseffektiv senast december 2013. År 2014 ska därefter kommunerna börja mäta och jämföra sig med varandra och de kan därefter utveckla och eventuellt minska kostnader med hjälp av goda exempel från de andra kommunerna i nätverket. Kommunikation och öppenhet Tjänstemannaledningen i Katrineholms kommun beslutade under hösten 2012 att ta fram ett underlag inför ställningstagande om ett eventuellt införande av ett kontaktcenter. Med kontaktcenter avses här en kommunal enhet som svarar på inkommande medborgarkontakter såsom internet, e- post, chat, telefon, brev, sms eller fax. Vid vissa kontaktcenter tas även personliga besök emot. Andra vanliga benämningar för kontaktcenter är kundcenter, kundtjänst, servicecenter etcetera. Syftet med ett kontaktcenter är att öka tillgängligheten för kommuninvånarna. Tillgängligheten till kommunens verksamheter är en viktig kvalitetsfråga och påverkar platsens attraktivitet. Därför görs en översyn av arbetsprocesser utifrån ett medborgarperspektiv, för att se om processerna kan organiseras och struktureras på ett bättre sätt utifrån invånarnas behov. Samhällsbyggnadsförvaltningen arbetar aktivt med att utveckling av Lotsfunktionen, som är knuten till uppdraget En väg in. Lotsfunktionen ska bidra till att den sökande snabbt kan få hjälp och erbjudas rådgivning med all kompetens samlad från förvaltningen som behövs i det enskilda ärendet. Samhällsbyggnadsförvaltningen har även infört kundtjänst i receptionen där ärenden av lättare karaktär handläggs. KIAB har tillgänglighetsanpassat AVA-huset med en ny entré och reception samt också gjort en invändig ytskiktsrenovering. Ombyggnationen har skett för möta samhällsbyggnadsförvaltningens behov av ändamålsenliga lokaler. Samhällsbyggnadsförvaltningen har under året skickat ut en kundenkät i samband med ärendehandläggning. Kunderna är mycket nöjda med bemötandet och med tillgängligheten. Kvinnor tycks vara något mer nöjda än män. Minst nöjd är man med informationen på hemsidan. Efter genomförd upphandling, tecknades i juni 2012 ett avtal om införandet av Communis mellan Katrineholms kommun och en leverantör. Enligt avtalet skulle lanseringen av plattformen ske inom sju månader från avtalets tecknande vilket innebar 3 februari 2013. På grund av prestandaproblem och bristande kvalitet på leveranserna har systemet inte kunnat godkännas. Katrineholms kommun har förlorat förtroendet för leverantören och när sjumånadersregeln trätt i kraft valde kommunen att begära hävning av avtalet. Denna hävningsprocess pågår fortfarande. Behovet av kunskapsutbyte är fortsatt stort i organisationen. Därför har arbetet fortsatt med att ta fram underlag för beslut om alternativa vägar framåt för att hitta en lösning som passar kommunens behov för en väl fungerande, effektiv och interaktiv internkommunikation. Kommunens verksamhetslokaler KFAB och Katrineholms kommun samverkar i planering, projektering och byggnation när det gäller de kommunala verksamhetslokalerna. Kommunen beslutar om investeringar i fastigheterna och KFAB är utförare av kommunens beslutade uppdrag. KFAB:s samlade kompetens inom förvaltning och projektering syftar till att genom ett professionellt förhållningssätt åstadkomma

59 (80) effektivitetsvinster till nytta för den kommunala verksamheten. KFAB:s ekonomiska förutsättningar för verksamheten styrs av kommunfullmäktiges beslut om rambudget. Underhållet för verksamhetsåret 2013 uppgår till 62,50 kr/m² vilket motsvarar en budget på 15,6 mnkr. Exempel på större investeringar och underhållsarbeten under 2013: Lövåsgården: om- och tillbyggnad har färdigställts av 90 lägenheter, varav 16 är nyproduktion, samt gemensamma utrymmen. Västangården, förskolan Guldregnet: ombyggnation för tre förskoleavdelningar Duveholmshallen: omfattande underhållsåtgärder för de tekniska installationerna i simhallen, som bland annat resulterat i en kraftigt minskad energianvändning Musikens Hus: fasaden har putsats om och fönster har målats Lekutrustning: särskild satsning på yttre miljön med ny lekutrustning har gjorts på Nyhemsskolan, Sandbäcksskolan samt förskolorna Sörgården, Asplunden och Häringegården Åtaganden Åtaganden Beskrivning Utfall Kommentar Ökad avtalstrohet Bekräftelse på mottagen bygglovsansökan och/eller besked om komplettering av inlämnade bygglovshandlingar ska ges inom två arbetsdagar från dag då ansökan registrerats Beslut i enklare bygglovsärenden inom ramen för gällande detaljplan ska tas inom tio arbetsdagar från den dag då kompletta ansökningshandlingar har lämnats in Utfärda slutbesked inom två arbetsdagar från dag då komplett underlag lämnats in och/eller att slutsamråd har hållits Handläggningstiden för ekonomiskt bistånd ska för alla ärenden understiga 18 dagar Andelen nöjda kursdeltagare inom personal- och uppdragsutbildningen ska öka KS Målnivå: 90 % Källa: Egen mätning BN Målnivå: 100 % Källa: Egen redovisning BN Målnivå: 100 % Källa: Egen redovisning BN Målnivå: 100 % Källa: Egen redovisning SOCN Målnivå: 100 % Källa: Egen mätning VIAN Målnivå: 78 % Källa: Egen redovisning 69% 77% Genomsnittlig tid för bekräftelse på mottagen bygglovsansökan var 1,9 dagar under delåret 2013. 62% Genomsnittlig tid för beslut i enklare bygglovsärenden var 11 dagar under delåret 2013. Genomsnittlig tid för samtliga bygglov var 13,9 dagar. 100% 83,3% Utfall kan ej redovisas. Den genomsnittliga handläggningstiden var i augusti 23 dagar.

60 (80) RÄKENSKAPER Driftsredovisning Budget Budget- Redovisat Prognost. Redovisat jan-aug 2013 jan-aug avvikelse jan-aug Budget avvikelse Intäkter Kostnader Netto 2013 jan-aug 2012 2013 2013 Kommunfullmäktige/politisk 130-6 475-6 344-6 698 354-5 500-8 572 0 ledning Kommunstyrelsen 139 464-233 630-94 166-90 709-3 457-83 232-127 864 200 Byggnadsnämnden 0-179 -179-215 36-170 -323 0 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 0-145 -145-215 70-184 -323 0 Service- och tekniknämnden 41 117-162 488-121 371-112 444-8 927-117 452-164 438-2 100 Socialnämnden 8 817-115 864-107 047-93 157-13 890-107 509-137 985-15 900 Kultur- och turismnämnden 3 673-28 233-24 560-23 701-859 -22 015-35 094 0 Bildningsnämnden 383 110-807 630-424 520-427 049 2 529-432 605-636 080 0 Vård- och omsorgsnämnden 126 053-500 811-374 758-379 739 4 981-372 781-565 959 2 000 Viadidaktnämnden 29 320-62 784-33 464-33 667 203-35 434-50 500 400 Summan nämnder 731 684-1 918 239-1 186 554-1 167 594-18 960-1 176 882-1 727 138-15 400 KS medel till förfogande 0-725 -725-1 667 942-671 -2 500 Personalomkostnadspåslag och 0 106 678 106 678 109 900-3 222 144 136 164 850 32 500 semesterlöneskuld Pensioner 0-473 006-473 006-68 703-404 303-73 512-103 055-410 900 Intäkter Viadidakt Vingåker 7 207 0 7 207 6 406 801 6 995 9 609 Kapitaltjänstsintäkter/kostnader 0 12 949 12 949-1 180 14 129 6 039-1 770 2 800 Skatteintäkter och utjämning 1 145 447 0 1 145 447 1 143 599 1 848 1 125 556 1 715 398 Finansiering, utdelningar mm 9 298-2 674 6 624 14 916-8 292 19 412 22 374 1 200 Jobbcentrum 0-600 -600-600 0-600 -900 Räddningstjänsförbund 0-17 231-17 231-17 231 0-17 319-25 846 Övrigt -12 379-12 379-21 885 9 506 0-32 827 Summa finans 1 161 952-386 988 774 964 1 163 555-388 592 1 210 036 1 745 333-374 400 RESULTAT 1 893 636-2 305 227-411 590-4 038-407 552 33 154 18 194-371 606 PROGNOSTISERAT RESULTAT EXKL PENSIONSINLÖSEN 26 394 Driftredovisningen visar nämndernas nettokostnader i förhållande till tilldelad budget. Utfallet för perioden januari till augusti kan även jämföras med samma period föregående år. Utfallet per sista augusti kan ses som en ögonblicksbild av verksamheten. Även om nämnden visar en avvikelse per sista augusti, kan det ändå finnas skäl till att prognosen vid årets slut ligger inom den budgeterade ramen. Det kan handla till exempel om kostnader/intäkter som saknas i utfallet. Som framgår av den ekonomiska analysen, så har kommunens nettokostnader ökat med 5,2 procent mellan augusti 2012 och augusti 2013. Detta samtidigt som ökningen av kommunens skatteintäkter har uppgått till 1,8 procent. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och utjämning visar samma sak, då 99 procent av kommunens skatteintäkter och utjämning är bundna till nettokostnader. Även om flera nämnder visar på negativa avvikelser, är läget ändå betydligt ljusare än föregående år. Flera av de nämnder som föregående år visade på negativa avvikelser, lämnar i år prognoser på mindre avvikelser alternativt inga avvikelser. Störst avvikelse visar socialnämnden med 15,9 mnkr, vilket motsvarar 11,5 procent av nettobudgeten. Under perioden januari till och med augusti har socialnämnden i genomsnitt haft

61 (80) 659 hushåll och betalat ut genomsnittligt försörjningsstöd på 7 179 kr per månad och hushåll. Det sammantagna utfallet och prognosen för utbetalt försörjningsstöd helåret 2013 beräknas därmed bli cirka 13 mnkr högre än budgeterat. En förklaring till att utfallet avviker från det budgeterade som en följd av att de åtgärder som gjorts för att minska kostnaderna för försörjningsstöd (Arbetslinjen, Jobb- och utvecklingsgarantin, m.m.) inte har minskat behovet så mycket som beräknades. För perioden januari till och med augusti 2013 har nämnden beviljat 37,9 mnkr i försörjningsstöd till invånare som inte har fångats upp av andra skyddsnät i samhället. Katrineholms kommun fortsätter att bland annat ha en hög arbetslöshet och detta påverkar socialnämndens verksamhet väsentligt, då ca 78 procent av utbetalt försörjningsstöd har beviljats till klienter som är arbetslösa eller sjuka utan beviljad sjukersättning. Kostnaderna för institutionsvård prognostiserar ett underskott på 3,3 mnkr för helår 2013 dels på grund av fler placeringar än budgeterat framför allt för vuxna, dels på grund av att varje utnyttjad vårddygn på vuxensidan hittills varit i genomsnitt 404 kr dyrare än budgeterat. Kostnaderna för vårddygn av placerade barn har varit ca 600 kr lägre än det budgeterade. Bildningsförvaltningens mål är att vid årets slut ha en budget i balans men för att detta ska bli verklighet krävs ytterligare åtgärder inom verksamheterna motsvarande 2 mnkr. I prognosen för året finns en hel del åtgärder vidtagna men det finns viss osäkerhet kring vilken effekt vissa av åtgärderna kommer att hinna få under året. Antalet elever i Katrineholms kommunala skolor och förskolor har minskat till höstterminen då ett större antal elever än under våren finns i fristående skolor (694 i januari resp. 773 i augusti). Inom grundskolan är det främst skolorna på landsbygden som har problem samt 7-9 skolorna. Totalt sett redovisas här en prognostiserad avvikelse på -5,4 mnkr. Inom gymnasieskolan finns svårigheter att anpassa verksamheten i befintlig organisation i takt med den demografiska elevminskningen. Minskningen av elever gör att det finns fler platser än elever vilket gör att klasser/grupper inte blir fulla och programmen blir då dyra att driva. Nedläggning av program och inriktningar har gjorts och kommer att göras, dock innebär det omställningskostnader då eleverna fasas ut. Besparingar har gjorts nu till höstterminen, exempelvis maximera samläsning och gruppstorlekar ytterligare, skolsköterskor, bibliotekarie och kurator. Tydligt är att det blir svårt att inom befintlig struktur och organisation göra ytterligare besparingar i takt med elevminskningen och samtidigt upprätthålla kvalitet. Prognosen för gymnasieskolorna uppgår i dagsläget till -2,8 mnkr. Enheternas negativa prognoser vägs upp av centrala poster. Detta handlar bland annat om en buffert som ännu ej använts men även om att förvaltningen inte fråntas medel vid ett lägre elevantal än budgeterat. Den nya modell med elevpengstilldelning tillsammans med den nya kodplanen som infördes för 2013 gör att bildningsförvaltningen under året genomfört ett stort utvecklingsarbete och de inre ekonomiska strukturer är inte fullt utvecklade ännu utan detta är ett arbete som pågår. Service- och tekniknämnden lämnar en prognos på -2,1 mnkr. Vinterväghållningens kostnader uppgår till -6,8 mnkr. Helårsbudgeten uppgår till 5 mnkr. Det innebär att årets budget är överskriden med 1,8 mnkr. Under förutsättning att det blir en mild avslutning på året, med få halkbekämpnings- och snöröjningsinsatser de sista månaderna, bedöms kostnaderna för vinterväghållning öka med 1,3 mnkr och prognosen för året blir ett budgetöverskridande med 3 mnkr. Utan den opåverkbara vinterväghållningen lämnar nämnden en positiv prognos på 0,9 mnkr. Vård- och omsorgsnämndens prognos för 2013 visar ett positivt resultat om 2 mnkr. Förvaltningsgemensamma avvikelser (buffert, tillfällig stängning av avdelning, vakanser och statsbidrag från migrationsverket) beräknas vid årsslutet att visa ett överskott på 7,5 mnkr. Allt, förutom den nämndbeslutade bufferten om 2,6 mnkr för oförutsedda händelser, är tillfälliga pengar för 2013. Två personer med placering inom LSS går i skola på annan ort. Detta ger en merkostnad på 1,6 miljoner för 2013. Det kan bli aktuellt med fler beslut om placeringar inom LSS i skola på annan ort till följd av bildningsförvaltningens beslut, vilket kan medföra att den totala merkostnaden utöver budget kommer att bli större än det angivna.

62 (80) Hemtjänsten har kvarstående svårigheter att klara verksamheten inom tilldelade ramar. Områdeschefer arbetar tillsammans med enhetschefer för att komma tillrätta med detta. Efter årets första åtta månader så har brukarna valt 87 procent interna utförare och 13 procent externa utförare. Utbetalningen till extern och intern hemtjänst (utförda timmar) har ökat med 3,2 mnkr jämfört med föregående år jan-aug och 7,7 mnkr sedan 2011 jan-aug. De utförda timmarna har ökat med 11 326 timmar jämfört med föregående år jan-aug och med 21 481 timmar sedan jan- aug 2011. Obalansen inom hemtjänsten bedöms uppgå till 3 mnkr vid årets slut. Kostnaderna för personlig assistans överstiger budget. De ärenden där Försäkringskassan beslutar om insatserna uppgår till 76 stycken (augusti), Kommunen får alltid betala de första 20 timmarna. Föregående år uppgick antalet ärenden till 76 st för hela året. Kommunen måste även stå för att betala sjuklöner till privata utförare. De personlig assistans ärenden som kommunen beslutar om har däremot minskat mot tidigare, men även här prognostiseras en negativ budgetavvikelse. Viadidaktnämndens prognos för helåret är en budgetavvikelse på 0,5 mnkr, Katrineholms andel av resultatet uppgår till 0,4 mnkr. Den positiva avvikelsen beror på att man fått signaler från Länsstyrelsen att merparten av de nedlagda kostnaderna avseende ett avslutat projekt kommer att återbetalas till kommunen. Man har i tidigare prognoser endast tillgodoräknat en mindre del. Finansförvaltningen totalt prognostiserar en positiv avvikelse jämfört med budget på 23,6 mnkr exklusive pensionsinlösen. Den största engångsposten som påverkar prognosen är den återbetalning av delar av arbetsgivaravgifter för åren 2005 och 2006 som beslutades i september. Denna engångsintäkt beräknas uppgå till 32,5 mnkr. SKL beslutade tidigare i år om en sänkning av diskonteringsränta som används för att beräkna nuvärdet av de framtida kommunala pensionerna. Räntesänkningen innebär att pensionsskulden ökar med 12,9 mnkr. Den senaste skatteprognosen visar på att årets skatteintäkter och utjämning kommer att uppgå till 2,8 mnkr högre än budgeterat. Vidare genererade en genomförd momsgranskning en återbetalning om en miljon samt att Kommuninvest lämnade i april en återbäring om 0,2 mnkr.

63 (80) Investeringsredovisning Redovisat Budget Budget- Redovisat Budget Prognos jan-aug jan-aug avvikelse jan-aug 2013 avvikelse 2013 2013 2012 Kommunstyrelsen inkl. Exploateringar -17 161-95 267 78 106-95 034-142 900 8 000 varav Exploateringar -6 103-50 737 44 634-76 106 varav KLC -7 239-23 000 15 761-34 500 varav Vasavägen -160-1 333 1 173-2 000 varav digitala infartsskyltar -28-2 364 2 336-3 546 Service- och tekniknämnden -10 892-16 678 5 786-15 215-25 017 0 varav Djulö arrendebostad och värdshus -2 222-1 203-1 019-1 804 varav ombyggnad läktarbyggnaden -2 641-4 000 1 359-6 000 Backavallen varav Äventyrsbadet -180-462 282-693 Socialnämnden -2-133 131-328 -200 0 Kultur- och turismnämnden -1 800-7 376 5 576-1 293-11 064 5 000 varav Lokstallet UKF -581-573 -8-860 varav Skatepark -215-4 856 4 641-7 284 Bildningsnämnden -2 808-4 928 2 120-870 -7 392 0 varav lärplattor förskolor -432-267 -165-400 varav uppstart ny förskoleavdelning -289-267 -22-400 Vård- och omsorgsnämnden -3 515-9 883 6 368-1 898-14 824 7 100 varav brandlarm 0-2 275 2 275-3 412 varav utrustning och larm Lövåsgården -1 760-4 286 2 526-6 429 varav larm -982-1 855 873-2 783 Viadidaktnämnden -193-153 -40-225 -230 0 SUMMA NÄMNDER inkl exploateringar -36 371-134 418 98 047-114 863-201 627 20 100 Specifikation Exploateringar -6 103-50 737 44 634-76 106 varav Lövåsen/Sandbäcken inkl -2 963-19 125 16 162-28 687 Terminalgatan varav Nyköpingsvägen 0-4 286 4 286-6 429 varav Djulönäset -15-1 830 1 815-2 745 varav Trollestrand 0-14 239 14 239-21 358 varav kv Vägskälet 17-3 001 0-3 001 0 Investeringsredovisningen visar nämndernas investeringar i förhållande till tilldelad budget. Utfallet för perioden januari till augusti visar att investeringarna under årets första åtta månader uppgår till 36,4 mnkr. Budget för perioden uppgår till 134,4 mnkr och helår 201,6 mnkr. Av erfarenhet vet vi att investeringar tenderar att ske i huvudsak under årets andra halva. Hittills har nämnderna förbrukat 18 procent av den beslutade budgeten för 2013. Nämnderna har aviserat att 20,1 mnkr av årets investeringsmedel inte kommer att förbrukas under året, utan begärs överflyttade till nästa år. Den största investeringen för perioden är Norra terminalen på Katrineholms Logistikcentrum (KLC), 7,2 mnkr. Årets budget för KLC uppgår till 34 mnkr. Byggandet av skateparken påbörjas i september och under hösten kommer gjutningsarbeten att göras. Invigningen beräknas till sommaren 2014. 5 miljoner kronor kommer att begäras överflyttade till 2014.

64 (80) Service- och tekniknämndens investeringsbudget för året är 25 mnkr. Upparbetat till delårsresultatet är 10,9 mnkr. Den största delen ligger under avdelningen Gata/Park där 6 mnkr upparbetats. Investeringarna på Djulö värdshus och arrendebostad är avslutade. Ombyggnaden av läktarbyggnaden på Backavallen pågår. Den första etappen avslutades i april och den andra kommer att pågå under hela hösten, med planerat avslut i december. Vård- och omsorgsnämndens investeringsbudget uppgår till 14,8 mnkr för 2013. Den stora investeringen i nytt verksamhetssystem är påbörjad och implementeringen beräknas att vara klar den 1 november 2013. Investeringarna på Lövåsgården, larm och utrustning kommer att slutföras 2013 i och med att inflyttningen av etapp 2 är klar. Installationen av larm inom gruppboenden inom omsorgen om funktionsnedsatta är påbörjad och förväntas att vara genomförd under 2014. Även investeringarna i larm på särskilda boenden är påbörjad och beräknas vara klar under 2014. Prognosen på investeringar visar att 7,1 mnkr av medlen inte kommer att hinna förbrukas under året utan begärs överflyttade till 2014.

65 (80) Resultaträkning Not 2013 2012 jan-aug jan-aug Verksamhetens intäkter 1 208 001 207 717 Verksamhetens kostnader 2-1 742 895-1 288 164 Avskrivningar 3-26 753-26 023 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER -1 561 648-1 106 470 Skatteintäkter 4 825 435 807 683 Generella statsbidrag & utjämning 5 320 009 317 873 Finansiella intäkter 6 9 470 22 892 Finansiella kostnader 7-4 855-8 824 RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER -411 590 33 154 Extraordinära intäkter 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 ÅRETS RESULTAT 8-411 590 33 154 Jämförelsestörande poster Inlösen av pensionsåtagande 397 721 Sänkning av diskonteringsräntan 12 904 Använda öronmärkta medel 11 213 Balanskravsresultat 10 248 33 154

66 (80) Balansräkning 2013 2012 TILLGÅNGAR Not jan-aug jan-aug ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Mark, byggnader och tekniska anläggningar Fastigheter och anläggningar 9 474 852 382 717 Pågående investeringar 10 183 012 278 326 Maskiner och inventarier Inventarier 11 65 882 60 902 Summa materiella anläggningstillgångar 723 747 721 945 FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Långfristiga fordringar 12 5 939 675 106 Värdepapper, andelar mm 13 54 251 54 214 Bidrag till statlig infrastruktur 14 42 617 43 920 Summa finansiella anläggningstillgångar 102 807 773 240 S:A ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 826 554 1 495 185 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Förråd 15 820 834 Exploateringar 16 19 064 18 880 Övriga kortfristiga fordringar 17 316 556 368 161 Likvida medel 18 36 459-26 393 S:A OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 372 898 361 483 S:A TILLGÅNGAR 1 199 452 1 856 667 EGET KAPITAL DÄRAV ÅRETS RESULTAT Eget kapital 19 1 017 745 1 000 873 Årets resultat 19-411 590 33 154 Resultatutjämningsreserv 19 17 000 S:A EGET KAPITAL 623 154 1 034 027 AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner 20 154 996 137 527 Avsättningar till statlig infrastruktur 21 38 357 46 565 S:A AVSÄTTNINGAR 193 353 184 092

67 (80) SKULDER Långfristiga skulder 22 0 230 000 Kortfristiga skulder 23 382 945 408 549 S:A SKULDER 382 945 638 549 S:A EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR & SKULDER 1 199 452 1 856 667 Borgensförbindelser 1 568 291 831 901 därav kommunala bolag 1 560 214 823 005 därav borgen och förlustansvar egna hem 1 409 1 588 Pensionsskuld ansvarsförbindelse enl KPA (inkl 24 650 894 959 103 löneskatt) Operationella leasingsavgifter 25 29 692 27 665

68 (80) Kassaflödesanalys Not 2013 2012 jan-aug jan-aug DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat -411 590 33 154 Justering för av- och nedskrivningar 3 26 753 26 023 Justering för gjorda avsättningar 26 10 672 4 139 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital -374 165 63 315 Ökning-/minskning+ kortfristiga fordringar 27 577 616-165 015 Ökning-/minskning+ förråd och varulager 28 0 0 Ökning+/minskning- kortfristiga skulder 29-205 921 100 174 Kassaflöde från den löpande verksamheten -2 471-1 526 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering- i materiella anläggningstillgångar 30 200-200 Försäljning+ av materiella anläggningstillgångar 30 0 0 Investering i pågående projekt 30-36 471-114 864 Ökning av finansiella anläggningstillgångar 31-192 -425 Korrigering nedskrivning Kommunalförbundet SKM 0-441 Kassaflöde från investeringsverksamheten -36 463-115 930 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån 32 0 50 000 Amortering- av skuld 32 0 0 Ökning-/minskning långfristiga fordringar 33 0 18 395 Bidrag statlig infrastruktur 14 1 303 340 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 1 303 68 735 Årets kassaflöde -37 631-48 721 Likvida medel vid årets början 74 090 22 328 Likvida medel 31/8 18 36 459-26 393 Förändring av likvida medel -37 631-48 721

69 (80) Noter 2013 2012 Not 1 jan-aug jan-aug Verksamhetens intäkter 744 299 445 531 Varav: Försäljningsmedel 9 919 9 307 Taxor och avgifter 41 504 47 193 Hyror och arrenden 15 554 14 566 Bidrag 89 972 84 854 Försäljn av vht och entreprenad 50 900 48 860 Försäljn av exploateringasfastighet 0 Försäljning av anl.tillgång 0 867 Övriga intäkter 151 2 070 Interna intäkter -536 299-237 814 Summa externa intäkter 208 001 207 717 Not 2 Verksamhetens kostnader -2 279 194-1 525 978 Varav: Inköp av anläggn. och underhållsmatr. -2 206-4 735 Bidrag och transfereringar -88 443-97 339 Entreprenad och köp av vht -168 295-142 072 Personalkostnader -848 685-807 868 Pensionsförsäkring inkl löneskatt -397 679 0 Lokal och markhyror, fastighetsserv. -128 965-129 737 Hyra/leasing av anläggn.tillgång -12 693-14 714 Bränsle, energi och vatten -6 275-8 337 Materialkostnader -42 205-34 803 Övriga kostnader -51 468-50 590 Interna poster 532 281 235 785 Summa externa kostnader -1 746 914-1 290 193 Diff interna konton 4 018 2 029 Summa -1 742 895-1 288 164 Not 3 Av- och nedskrivningar Planenliga avskrivningar -26 753-25 582 Nedskrivning* 0-441 Summa av- och nedskrivning -26 753-26 023 *Kreditgarantiföreningen Sörmland Not 4 Skatteintäkter Egna skatteintäkter 828 834 792 518 Skatteavräkningsintäkter Slutavräkning 2010 3 Slutavräkning 2011 4 2 355 Prel avräkning 2012 2 397 12 807 Prel avräkning 2013-5 800 Summa 825 435 807 683

70 (80) 2013 2012 Not 5 jan-aug jan-aug Generellt statsbidrag Bidragsintäkter och kostnader Kostnadsutjämning 29 413 35 657 Inkomstutjämning 216 560 202 929 Regleringsbidrag/avgift 9 863 10 626 Generella bidrag från staten 0 0 LSS-utjämning 29 541 32 968 Kommunal fastighetsavgift 34 631 35 694 Summa 320 009 317 873 Not 6 Finansiella intäkter Ränteintäkter 4 405 21 015 Övriga finansiella intäkter 5 065 1 877 Summa 9 470 22 892 Not 7 Finansiella kostnader Räntekostnader -4 367-8 255 Övriga finansiella kostnader* -488-569 Summa -4 855-8 824 *Indexreglering Citybanan Not 8 Årets resultat enl.resultaträkningen -411 590 33 154 Exploateringsintäkter 0 0 Reavinst av försäljning 0-867 Pensionsförsäkringslösning inklusive löneskatt 397 721 0 Sänkning av diskonteringsräntan 12 904 Använda öronmärkta medel 11 213 Justerat resultat 10 248 32 287 Not 9 Fastigheter och anläggningar Bokf värde 1 jan 490 276 396 848 Anskaffning under året 0 0 Försäljning 0 0 Utrangering, anskaffningsvärde 0-2 886 Utrangering, ack avskrivning 0 2 886 Planenlig avskrivning -15 423-14 132 Summa 474 852 382 717 Avskrivningstider 10-75 år 10-75 år

71 (80) Not 10 2013 2012 Pågående investeringar jan-aug jan-aug Ej aktiverade investeringar 2013-08-31 Bokfört värde 1 jan 96 160 120 458 Anskaffning ny-, till- och ombyggnad 30 368 105 265 Aktivering 0 0 Ny-, till- och ombyggnad 126 528 225 723 IB exploatering 50 381 43 004 Anskaffning exploatering 6 103 9 599 Aktivering 0 0 Exploatering 56 484 52 603 Summa 183 012 278 326 Not 11 Maskiner och inventarier Bokfört värde 1 jan 77 412 72 152 Anskaffning under året 0 200 Försäljning 0 0 Utrangering, anskaffningsvärde 0-202 911 Utrangering, ack avskrivning 0 202 911 Planenlig avskrivning -11 530-11 450 Korr 0 0 Summa 65 882 60 902 Avskrivningstider 3-10 år 3-10 år Not 12 Långfristiga fordringar Ericsbergs Goif 1 639 1 639 Förskottering förbifarten 0 40 000 Kommuninvest 4 300 4 300 KFAB 0 378 725 VA-bolag 0 250 442 Summa 5 939 675 106 Not 13 Värdepapper, andelar och bostadsrätter Aktier Katrineholms Fastighets AB 40 129 40 129 Katrineholm Vatten och Avfall AB 4 000 4 000 Katrineholms Entreprenörscentrum AB 49 49 KFV marknadsföring AB 30 30 Katrineholms Logistikposition AB 5 880 5 880 Katrineholm Rail Point AB 1 152 960 Katrineholms Tekniska College AB 255 255 SKL Kommentus AB 2 2 Energikontoret i Mälardalen AB 32 32 Sörmlands turismutveckling 7 7 Andelar,bost.rätter m m Kommuninvest ekonomiska förening 890 890 Sörmlands kollektivtrafikmyndighet 1 818 1 973 Övriga andelar 2 2 Bostadsrätter 6 6 Summa 54 251 54 214

72 (80) 2013 2012 Not 14 jan-aug jan-aug Bidrag till statlig infrastruktur Bidrag till Citybana* 36 100 36 100 Årets upplösning Citybanan -963 Ackumulerad upplösning Citybanan 0 Bidrag till trafikplats Finntorp** 8 500 8 500 Årets upplösning Finntorp -340-340 Ackumulerad upplösning Finntorp -680-340 Summa 42 617 43 920 *upplösning börjar 2013 under 25 år ** upplösning börjar 2011 under 25 år Not 15 Förråd Måltidsverksamhetens förråd 781 790 Övriga förråd 39 44 Summa 820 834 Not 16 Exploateringar Bostadsmark 9 502 9 318 Industrimark 9 562 9 562 Summa 19 064 18 880 Not 17 Övr kortfristiga fordringar Kundfordringar 16 426 40 433 Interimsfordringar 56 807 143 310 Fordran mervärdesskatt 6 649 13 774 Kortfr del av långfristig fordran 94 18 489 Periodisering fakturor 12 860 83 617 Fordran skatt 42 456 68 538 Kortfristig placering 181 263 0 Summa 316 556 368 161 Not 18 Likvida medel Banker 597 2 815 Plusgiro 35 731-29 453 Handkassor 131 245 Summa 36 459-26 393 Not 19 Specifikation till förändring av eget kapital Ingående eget kapital 1 017 1 000 873 745 Årets resultat -411 590 33 154 Resultatutjämningsreserv 17 000 Utgående eget kapital 623 154 1 034 027 varav Fond upprustn saml lokaler 163 163

73 (80) 2013 2012 Not 20 jan-aug jan-aug Pensionsavsättning Ingående avsättning 140 532 133 952 Pensionsutbetalning -4 739-5 829 Nyintjänad pension 3 357 2 950 Ränte- och basbeloppsuppräkningar 2 937 5 431 Sänkning av diskonteringsränta 12 904 0 Förändring pension förtroendevalda 1 039 1 172 Övrigt -1 034-150 Utgående avsättning 154 996 137 527 Uppdelning per förmån exkl löneskatt varav pensionsbehållning 30 30 varav förmånsbestämd ÅP 92 416 80 964 varav särskild avtalspension 1 369 2 321 varav visstidspensioner 4 116 4 697 varav pension till efterlevande 2 464 1 480 varav PA-KL pensioner 14 597 13 493 varav pension till förtroendevalda 9 946 7 340 Aktualiseringsgrad 87,0% 84,0% Not 21 Avsättning för statlig infrastruktur Avsättning för Citybana* Redovisat värde 1/1 42 149 41 752 Nya avsättningar 0 0 Ianspråktagna avsättningar -4 260 0 Outnyttjat belopp som återförts 0 0 Förändring av nuvärde 467 563 Summa 38 357 42 315 *utbetalning börjar 2013 jämt under 2013-2017 Avsättning för trafikplats Finntorp** Redovisat värde 1/1 0 8 500 Nya avsättningar 0 0 Ianspråktagna avsättningar 0-4 250 Outnyttjat belopp som återförts 0 0 Förändring av nuvärde 0 0 Summa 0 4 250 **utbetalning sker 2011 och 2012 jämt fördelat Övriga avsättningar Avsättning 0 0 Förändring avsättning 0 0 0 0 Not 22 Långfristiga skulder Skuld 1 jan 0 180 000 Nyupplåning 0 50 000 Amortering 0 0 Summa 0 230 000

74 (80) 2013 2012 Not 23 jan-aug jan-aug Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 44 475 91 529 Interimsskulder Kortfristig låneskuld 40 000 20 000 Sem lönesk, okomp ö-tid 85 702 85 166 Personalförsäkringsavgifter 21 771 22 013 Moms 663 682 Periodiseringar leverantörsfakturor 0 59 059 Övriga interimsskulder 50 989 54 427 Pension individuell del 27 301 27 374 Löneskatt på pensionsförsäkring 77 666 0 Anställdas källskatt 18 672 18 884 Generalschablon flyktingverksamhet 7 888 24 021 Övriga kortfr skulder 7 817 5 393 Summa 382 945 408 549 Not 24 Ansvarsförbindelse Ingående ansvarsförbindelse 947 113 949 590 Pensionsutbetalning -22 745-25 857 Ränte- och basbeloppsuppräkningar 23 014 42 304 Försäkring IPR -397 721 0 Bromsen 0 0 Övrigt 16 183-8 107 Sänkning av diskonteringsränta 84 427 0 Förändring pension förtroendevalda 623 1 173 Utgående avsättning 650 894 959 103 Uppdelning per förmån, exkl löneskatt varav intjänad pensionsrätt 330 729 579 139 varav särskild avtalspension 1 737 310 varav livränta 15 924 14 714 varav pension till efterlevande 7 431 5 402 varav PA-KL och äldre utfästelser 162 348 166 974 varav förtroendevalda 5 644 4 998 Förpliktelsen minskad genom försäkring -320 072 Not 25 Operationell leasing Framtida leasing -som förfaller inom ett år 16 744 15 996 -som förfaller inom två till fem år 12 948 11 669 Summa operationell leasing 29 692 27 665 Not 26 Ökning/minskning av gjorda avsättningar Avsättningar 1/1 182 681 179 953 Avsättningar 31/8 193 353 184 092 Förändring 10 672 4 139

75 (80) Not 27 2013 2012 Ökning/minskning av kortfristiga fordringar jan-aug jan-aug Fordringar 1/1 Exploateringar 19 064 18 880 Övr. kortfristiga fordringar 894 171 203 146 913 235 222 026 Fordringar 31/8 Exploateringar 19 064 18 880 Övr. kortfristiga fordringar 316 556 368 161 335 620 387 041 Ökning-/minskning+ 577 616-165 015 Not 28 Ökning/minskning av förråd och varulager Förråd/varulager 1/1 820 834 Förråd/varulager 31/8 820 834 Ökning-/minskning+ 0 0 Not 29 Ökning/minskning av kortfristiga skulder Skulder 1/1 588 866 308 375 Skulder 31/8 382 945 408 549 Ökning+/minskning- -205 921 100 174 Not 30 Investering i materiella anläggningstillgångar Ingående värde 1/1 714 229 632 463 Utgående värde 31/8 723 747 721 945 Förändring -9 518-89 482 Avskrivningar under året -26 753-25 582 Totala investeringar varav -36 271-115 064 inv. i pågående projekt -36 471-114 864 försäljningar 0 0 Aktiverade investeringar* 200-200 Not 31 Ökning av finansiella anläggningstillgångar Värdepapper andelar 1/1 54 059 53 789 Värdepapper andelar 31/8 54 251 54 214 Förändring -192-425 Not 32 Ökning/minskning av långfristiga skulder Långfristiga skulder 1/1 0 180 000 Långfristiga skulder 31/8 0 230 000 Förändring 0-50 000 Not 33 Ökning/minskning av långfristiga fordringar Långfristiga fordringar 1/1 5 939 693 501 Långfristiga fordringar 31/8 5 939 675 106 Förändring 0 18 395

76 (80) Redovisningsprinciper Kommunen tillämpar de redovisningsregler som anges i Kommunallagen, den kommunala redovisningslagen samt praxis i det kommunala redovisningsrådets rekommendationer och uttalanden med undantag för leasingavtal. Intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar Kommunen följer Rådet för kommunal redovisnings rekommendation nr. 18 avseende redovisning av intäkter. Inkomster i form av bidrag från stat och landsting bokförs som förutbetalda intäkter och intäktsförs i enighet med matchningsprincipen successivt i takt med att motsvarande kostnader bokförs. Skatteintäkter Katrineholms kommun följer Rådet för kommunal redovisning som anger i sin rekommendation nr 4:2 att det är Sveriges kommuner och landstings (SKL) decemberprognos som ska användas i beräkningen av den preliminära slutavräkningen. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångarna upptas i balansräkningen till anskaffningsvärdet med avdrag för planenliga avskrivningar. Anskaffningsvärdet är lika med anskaffningsutgifter minus investeringsbidrag. Avskrivningar och kapitalkostnader Kommunen följer Rådet för Kommunal Redovisnings föreslagna avskrivningsintervall med följande undantag. Viss del av markanläggning och järnvägsspår inom Logistikcentrum, 75 år. Planenliga avskrivningar har beräknats på objektens nettoanskaffningsvärden. Avskrivningarna sker linjärt, dvs. med belopp som är lika stora under objektets beräknade ekonomiska livslängd (nominell metod). Lånekostnader Kommunen använder sig av huvudregeln, dvs. lånekostnader ska belasta resultatet då de uppkommer. Exploateringsverksamhet Exploatering av industri- och bostadsområden redovisas som omsättningstillgångar av mark för bostäder och industri. Pensioner Pensionsskulden för 2013 har beräknats av KPA och redovisas enligt den så kallade blandade modellen, vilket innebär att skulden till och med 1997-12-31 redovisas inom linjen/ansvarsförbindelse inkl. löneskatt. Intjänade pensioner från och med 1998-01-01 samt avtalspensioner redovisas som skuld i balansräkningen. Individuell pensionsdel inkl. löneskatt redovisas under kortfristiga skulder. Pensionsskulden utgår från KPA:s beräknade skuld per den 31/8 2013. Leasingavtal Kommunen bokför alla leasingavtal mot resultaträkningen. Semesterlöneskuld I kommunens semesterlöneskuld ingår även uppehållslön och ferielöneskuld. Skulden är uppbokad för

77 (80) innevarande och föregående år samt för okompenserad övertid. Kommunen tillämpar inte samma princip angående semesterlöneskuld i delårsbokslutet som i bokslutet pga svårigheten att ta ut rättvisande siffror från lönesystemet. Vid delåret används en prognos på kostnaden för hela året som periodiseras med 2/3. Sociala avgifter Sociala avgifter har bokförts genom procentuella personalomkostnadspålägg i samband med löneredovisningen. Periodisering av skulden har skett. Personalomkostnadspålägg har i genomsnitt interndebiterats förvaltningarna med följande procentpåslag: Totalt Anställda på kommunalt avtalsområde 50,00 Anställda på timlön 50,00 Pan-avtalet (personliga assistenter) 50,00 Uppdragstagare 31,42 Beredskapsarbete 50,00 Ord- och begreppsförklaringar Anläggningskapital Bundet eget kapital i anläggningar. Anläggningskapital är tillsammans med långfristiga skulder vad som finansierar ett företags anläggningstillgångar. Anläggningstillgångar Fast och lös egendom som är avsedda att stadigvarande brukas eller innehas i verksamheten. Avskrivningar Planmässig värdenedsättning av anläggningstillgångar. Ska i princip motsvara förslitningen eller förbrukningen av en anläggningstillgång. Balansräkning Översiktlig sammanfattning av tillgångar, skulder och eget kapital. Eget kapital Skillnaden mellan kommunens tillgångar och skulder. Egna kapitalet består av ingående eget kapital samt årets vinst/förlust. Finansieringsanalys Översiktlig sammanfattning av hur årets drift-, investerings- och låneverksamhet m.m. har bidragit till rörelsekapitalets (likviditetens) förändring. Intern ränta Kalkylmässig kostnad för det kapital (bundet i anläggnings- och omsättningstillgångar), som utnyttjas inom en viss verksamhet. Kapitalkostnader Ett samlat begrepp för intern ränta och avskrivning.

78 (80) Kortfristiga skulder Kortfristiga lån och skulder hänförliga till den löpande verksamheten och som förfaller till betalning inom ett år. Likviditet Betalningsberedskap på kort sikt (förmåga att betala skulder i rätt tid). Långfristiga skulder Skulder som förfaller till betalning överstigande ett år. Nettoinvesteringar Investeringsutgifter efter avdrag för investeringsbidrag m.m. Under denna rubrik ingår inte rena försäljningar av anläggningstillgångar. Nettokostnader Driftkostnader efter avdrag, driftbidrag, avgifter och ersättningar. Finansieras med skattemedel. Nyckeltal Mäter förhållandet mellan två storheter, t ex likvida medel i procent av externa utgifter (likviditet). Omsättningstillgångar Lös egendom som inte är anläggningstillgång och som avses att omsättas, säljas, i verksamheten. Periodisering Fördelning av kostnader och intäkter på de redovisningsperioder till vilka de hör. Resultaträkning Översiktlig sammanställning av årets driftverksamhet och hur den påverkat det egna kapitalet. Rörelsekapital Skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Rörelsekapitalet avspeglar kommunens finansiella styrka. Soliditet Andelen eget kapital i de totala tillgångarna, d.v.s. graden av egna finansierade tillgångar.

79 (80) UPPDRAG FRÅN ÖVERGRIPANDE PLAN MED BUDGET 2013-2015 Statusbeskrivning: Resultatmål/uppdrag Uppdrag till samtliga nämnder att under 2013 synliggöra skattefinansiering och i förekommande fall egenavgift per utförd tjänst till medborgarna. Uppdrag till kommunstyrelsen att utreda de aktiviteter som miljöstrategiska rådet angett i sitt förslag till miljöstrategiska åtaganden (skrivelse 2012-09- 16). Utredningen ska belysa genomförbarhet, konsekvenser, kostnader och ansvarsfördelning. En utredning ska också göras av rådets förslag till åtagande inom fokusområdet mark, byggande och boende. Uppdraget ska återrapporteras till kommunstyrelsen senast i april 2013. Uppdrag till kommunstyrelsen att göra en utvärdering och översyn av styrsystemet för Katrineholms kommun. Återrapportering till kommunfullmäktige med förslag till eventuella förändringar senast i december 2013. Kommentar En kommungemensam modell för synliggörande av skattefinansieringen och i förekommande fall egen avgift per utförd tjänst är under utvecklande för kommunicering under hösten 2013. Behandlades i kommunstyrelsen i april. Arbetet med översynen pågår.