Skogsskaderapport Region Mitt för 2012 1(5) Datum 2013-03-28 Diarienr 2013/423 Magnus Hedspång, Ulf Lindenbaum, Sven-Olle Larsson, Magnus Frimodig, Per-Olov Ringnér, Jörgen Sundin, Niklas Åberg, Clas Fries Skogsskador i Region Mitt 2012 Denna rapport har tagits fram av skogsskadesamordnarna i Skogsstyrelsens sex distrikt i Region Mitt (omfattande Dalarnas, Gävleborgs, Jämtlands och Västernorrlands län) och sakansvarige för skogsskador i norra delen av landet (Clas Fries). Underlag har samlats in genom egna fältobservationer samt genom kontakter med kollegor vid Skogsstyrelsen och skogsföretag. En samlad beskrivning av skogsskador inom Region Mitt är den första i sitt slag. Den kommer tillsammans med liknande rapporter från Skogsstyrelsens övriga fyra regioner att ligga till grund för en nationell rapport. Den läsare som vill ha mer upplysningar om skogsskador eller diskutera skogsskador kan vända sig till berört Skogsstyrelsedistrikt. Skador 2012 att särskilt uppmärksamma De skador som kan anses vara mest angelägna att uppmärksamma är: Följdskador av stormen Dagmar (fortsatt stormfällning och angrepp av granbarkborre (GBB) och dubbelögad bastborre). Andra stormfällningar. Snöbrott i ett stråk från södra Dalarna upp mot östra Gästrikland och södra Hälsingland mellan jul och nyår 2012. Älgskador. Skador av gråbarrsjuka. Efter redovisning av dessa fem grupper av skador redovisas ett urval av skadesamordnarnas övriga skadeobservationer och kommentarer rörande skogsskador. Följdskador av stormen Dagmar Stormen Dagmar drabbade mellersta Sverige natten 25 26 december 2011, med ca 4,5 miljoner skogskubikmeter fällda. Mer än hälften av volymen bedöms av fallit i landskapen Hälsingland och Medelpad. Omfattande skador skedde även i södra och östra Jämtland samt i östra Härjedalen. I söder drabbades landskapen i Mälardalen och västerut till Värmland, men där var skadorna mindre. Mest skador uppkom i traditionellt stormkänslig skog (fröträdställningar, hyggeskanter och nygallrade bestånd). Postadress Besöksadress Telefon Organisationsnr E-post Huvudkontor Vallgatan 8 036-35 93 00 202100-5612 skogsstyrelsen@skogsstyrelsen.se Skogsstyrelsen Jönköping Fax Momsreg.nr www.skogsstyrelsen.se 551 83 Jönköping 036-16 61 70 SE202100561201
Skogsstyrelsen 2013-03-28 2(5) Dagmar kännetecknas av att förhållandevis mycket tall skadades (det finns mycket tallmarker i norra Hälsingland och östra Härjedalen). Uppröjningen försvårades av att skadorna fanns spridda över stora landskapsavsnitt och att mycket snö föll veckorna efter stormen. Ca 1 juni ej tillvaratagna volymer. Vid Skogsstyrelsens avstämning med skogsföretag och föreningar i Dagmarområdet den 28 maj 2012 bedömdes att ungefär 10 % av den kända stormfällda volymen gran då var kvar i skogen och att skogsbruket bedömde att den mesta av denna volym skulle tas tillvara senast 1/7 respektive 15/7 (gränsdatum enligt 29 ). Graden av tillvaratagande av stormfällt virke varierade naturligt nog inom regionen, dock utan att det finns underlag att ange mer exakt hur. Distrikten i Dalarna rapporterar att upparbetningen gott bra och Södra Jämtlands distrikt att 400 000 m 3 sk skadad skog tagits omhand. Stormepisoder under 2013 ledde på sina håll till nya skador där Dagmar tidigare förorsakat skador. Rapporter finns från Hälsingland och Medelpad om skador på tidigare lossryckta träd och i nya hyggeskanter efter Dagmar. Skador av GBB och dubbelögad bastborre rapporteras varit små till närmast obefintliga under 2012. Den regniga och svala sommaren gav motståndskraftiga träd så att till och med liggande träd kunde försvara sig. Från Jämtland anges att man kunde hitta enstaka hårt angripna liggande granar men att ingen stående skog tycks ha angripits. Samstämmigt är alltså att det finns lämpligt yngelmaterial för GBB kvar i skogen inom delar av Dagmarområdet. Mest kritiskt tycks det vara i Dagmarområdets tyngdpunkt, dvs i norra Hälsingland, Medelpad och östra Jämtland. Särskilt här finns alltså all anledning att fortsätta och att slutföra uppröjningsarbetet efter Dagmar. Skaderisken framöver avgörs av om sommaren 2013 blir varm och torr eller sval och fuktig. Större märgborre. Som en följd av Dagmar kommer det sannolikt att bli en ökning av större märgborre. Det finns många liggande tallar med angrepp och våren 2013 kommer nykläckta märgborrar att göra näringsgnag i kronor i stående skog. Sådana angrepp ger mindre och kortvarig tillväxtnedsättning. För att tallar ska dö av märgborreangrepp krävs att de från början har kraftigt nedsatt vitalitet. Det tidigare inrättade norra bekämpningsområdet utökades från den 1 mars 2012 som en följd av Dagmarstormen (med bland annat E45 som västgräns). Även det södra bekämpningsområdet (tidigare täckande delar av Gudrun- och Perområdet i Götaland) utökades från 1 mars med landskapet Hälsingland. (Se SKSFS 2012:2.) Andra stormfällningar Från Norra Jämtlands distrikt rapporteras att en tromb fällde en större mängd skog öster om Strömsund, uppskattningsvis ca 1000 m 3 med SCA som mest drabbade skogsägare.
Skogsstyrelsen 2013-03-28 3(5) I södra delen av Bergs kommun stormfälldes skog under våren och försommaren 2012. Snöbrott i ett stråk från södra Dalarna upp mot östra Gästrikland och södra Hälsingland Snöbrott uppstod mellan jul och nyår 2012 i ett stråk från södra Dalarna (framför allt i Smedjebackens kommun) upp mot östra Gästrikland och södra Hälsingland (Lingbo upp mot Alfta och i trakten av Njutånger). Särskilt drabbades yngre nygallrad skog. Även kantzoner med skador efter Dagmar med glest stående träd och många lutande träd har fått en extra påfrestning av snötrycket. I södra Dalarna skadades minst ett par hundra hektar. Skadornas omfattning i de norra delarna är för närvarande inte kända. Älgskador Inom Region Mitt genomförs under 2012 inte någon annan systematisk och objektiv inventering av älgskador annat än i Gävleborgs län där Äbin (Älgbetesinventeringen) gjordes. Redovisningen nedan utgörs därför av samlade bedömningar av mer subjektiv karaktär från fyra distrikts skadesamordnare och av några resultat från ÄbinBIN i Gävleborg: Södra Dalarnas distrikt. Älgskadorna varierar mycket inom distriktet. Särskilt i söder förekommer att skogsägare planterar mer gran och slutat att plantera tall på grund av älgskaderisken. I västra delarna av distriktet börjar förekomma mer trädbildande individer av rönn och sälg, vilket kan vara ett tecken på att skadorna kan vara i minskande i dessa områden. Behovet av att kunna genomföra Äbin i Dalarna är stort. Kronhjortsskador finns i Siljansnäs, i övrigt inom distriktet lokalt och i ringa omfattning. Skador av kronhjort finns också inom Gävleborgs distrikt (rapporter om nya skador finns för 2011, däremot ej för 2012). Norra Dalarnas distrikt. Älgen är den enda skadegöraren som har någon större omfattning varje år (trots vargen). Detta år skiljer sig inte från andra. Skadebilden varierar lokalt. På många håll är älgstammen på väg upp och därmed ökar betestrycket. Gävleborgs distrikt. Under 2012 Äbin-inventerades ungefär 1/3 av länet. Inventerade bestånd lottades bland 1 4 m hög ungskog med minst 10 % tall. Sex områden inventerades: Norra Hälsingland (23 % av alla tallar hade färska älgbetesskador), Strömsbruk (10 %), Ljusnan-Voxnan (5 %), Öster-Ljusnan (16 %), Långvind (8 %), Södra Gästrikland med Furuvik (12 %). Medeltal för de sex områdena är 12 % färska skador på alla tallar. För 2009 2011 finns Äbin-data på andel färska skador på tallhuvudstammar (obs ej alla tallar, som ovan) för resterande delar av länet. Medeltal för de 12 områdena är 15 % färska skador på tallhuvudstammar (variation från 6 % i Voxna till 34 % i Hedesunda). Antal oskadade tallar var i medeltal 750 per ha.
Skogsstyrelsen 2013-03-28 4(5) Observera att i många av de inventerade bestånden tillkommer oskadad gran och björk. Medelåldern på inventerade bestånd är ca 8 år och medelhöjden ca 2 m. Detta gör att det tar många år innan medelbestånden växer förbi gränsen för älgens fodersök, vilket i sin tur gör att man i vissa bestånd och områden kommer få en förgraning. Norra Jämtlands distrikt. Här finns en hel del observationer om betydande skador. Skadedrabbade områden är älvdalarna. Det finns också rapporter om betydande skador öster om fjällkedjan (Alsens församling). Det rör sig om koncentrationer av vandringsälg. Västernorrlands distrikt. Eftersom det inte gjorts någon inventering går det ej att uttala sig säkert om läget. Kanske är skadenivån ungefär på samma nivå som tidigare. Gråbarrsjuka Gråbarrsjuka omnämns här eftersom den särskilt uppmärksammats från två distrikt. I Norra Jämtlands distrikt anges att gråbarrsjukan verkar ha ökat i frekvens det senaste decenniet. Den förekommer på ett antal platser, främst söder om Östersund. Från Norra Dalarnas distrikt anges att gråbarrsjukan sticker ut jämfört med andra skadesvampar, vilka har legat på relativt låga nivåer. Angrepp förekom under året över hela distriktet och på vissa håll var de omfattande. Biologi och skötsel. Gråbarrsjuka angriper 10 30 år gamla tallar. Mest angrips träd i beståndskanter, eftersom det är där duschen av sporer kommer. Svampen brukar endast drabba en mindre del av ett bestånd. Angreppen är vanligare på bördiga än på magrare marker, dvs vanligare där tall planetrats på typiska granmarker. Bestånd angripna av gråbarrsjuka bör inte skötas på särskilt sätt, vanlig röjning och gallring gäller. Svampen ger tillväxtnedsättning. Om det vill sig illa kan den finnas flera år i ett bestånd och därför medföra betydande tillväxtnedsättning under den perioden. 1 Övriga skadeobservationer Sorkskador. Efter det svåra sorkåret 2010/2011 verkar sorkpopulationen ha kraschat i norra delen av Region Mitt (detta anges från Norra Jämtlands och Västernorrlands distrikt). I Södra Dalarnas distrikt har däremot 30 hektar plantskog skadats av sork, spritt över distriktet. 1 Skötselråd av Per Hansson, skogspatolog vid SLU i Umeå.
Skogsstyrelsen 2013-03-28 5(5) Snytbagge. Distrikten har antagligen lagt olika vikt vid rapportering av skador av snytbagge. Skadesamordnaren i Gävleborgs distrikt anger att Behandlade plantor används nu av de större aktörerna i Gävleborg. Någon direkt förändring från 2011 är inte noterad utan möjligen att snytbaggen är klart etablerad och en allvarlig störning i planteringar som gör att behandling blir mer regel i länet. Från Södra Dalarnas distrikt finns enstaka rapporter om snytbaggeskador. Ett hygge på 10 hektar som planterades efter hyggesvila i tre år fick så kraftiga skador att det var tvunget att planteras om. En bedömning som görs bland skadesamordnare är att det är viktigt att skogsägare är uppmärksamma på snytbaggen och svarta bastborren i föryngringarna. Antagligen finns stora oupptäckta skador av dessa och idag är det ganska få markägare i regionen som följer upp föryngringar på ett sätt som gör att de får kunskap om avgång på grund av skadeinsekter. Knäckesjuka rapporteras från Vansbro kommun, mindre än 10 hektar sammanlagt. Törskate har drabbat ett 45-årigt tallbestånd på typisk tallmark i Mörsil, Norra Jämtlands distrikt. Ungefär vart 10:e träd.