Elektronik 2015 ESS010

Relevanta dokument
Elektronik 2018 EITA35

Elektronik 2017 EITA35

Föreläsning 2 - Halvledare

Föreläsning 2 - Halvledare

Komponen'ysik Dan Hessman Lektor i fasta tillståndets fysik. Tel:

Komponen'ysik Dan Hessman Lektor i fasta tillståndets fysik. Tel:

Välkomna till kursen i elektroniska material!

Välkomna till kursen i elektroniska material! Martin Leijnse

Elektronik 2018 EITA35

Komponentfysik Introduktion. Kursöversikt. Hålltider --- Ellära: Elektriska fält, potentialer och strömmar

Vad är elektricitet?

Lektion 1: Automation. 5MT001: Lektion 1 p. 1

Elektronik 2017 EITA35

Övningsuppgifter i Elektronik

Vad är elektricitet?

Tentamen i Elektronik för E (del 2), ESS010, 11 januari 2013

Med ett materials elektriska egenskaper förstår man helt allmänt dess ledningsförmåga, konduktans, och resistans Ohms lag:

Allmänt Materialfysik Ht Materials elektriska egenskaper 8.1 Bandstruktur. l A Allmänt. 8.1.

Materialfysik Ht Materials elektriska egenskaper 8.1 Bandstruktur

Ett materials förmåga att leda elektrisk ström beror på två förutsättningar:

Tentamen i Elektronik för E, 8 januari 2010

nmosfet och analoga kretsar

Tentamen i Elektronik för E (del 2), ESS010, 5 april 2013

Elektronik. Lars-Erik Cederlöf

TSTE05 Elektronik & mätteknik Föreläsning 3 Likströmsteori: Problemlösning

Lösningar Tenta

Formelsamling för komponentfysik. eller I = G U = σ A U L Småsignalresistans: R = du di. där: σ = 1 ρ ; = N D + p n 0

TSTE20 Elektronik 01/31/ :24. Nodanalys metod. Nodanalys, exempel. Dagens föreläsning. 0. Förenkla schemat 1. Eliminera ensamma spänningskällor

Elektronik EITA35: Elektronik. Erik Lind

Elektronik ESS 010 Elektronik. Erik Lind

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 1 den 18 oktober, 2010, kl

Tentamen ETE115 Ellära och elektronik för F och N,

Formelsamling för komponentfysik

Tentamen i Elektronik för F, 2 juni 2005

8-10 Sal F Generellt om kursen/utbildningen. Exempel på nanofenomen runt oss

Elektricitet och magnetism

Föreläsning 6: Opto-komponenter

Tentamen i Elektronik, ESS010, del1 4,5hp den 19 oktober 2007 klockan 8:00 13:00 För de som är inskrivna hösten 2007, E07

Föreläsning 6: Opto-komponenter

Föreläsning 1. Elektronen som partikel (kap 2)

Efter avsnittet ska du:

Sammanfattning av kursen ETIA01 Elektronik för D, Del 1 (föreläsning 1-6)

TSKS06 Linjära system för kommunikation Kursdel Elektriska kretsar. Föreläsning 3

Tentamen i Komponentfysik ESS030, ETI240/0601 och FFF090

Kursprogram för Elektronik E, ESS010, 2011/2012

Kursprogram för Elektronik E, ESS010, 2013/2014

Tentamen i Elektronik för E, ESS010, 12 april 2010

ELLÄRA. Denna power point är gjord för att du ska få en inblick i elektricitet. Vad är spänning, ström? Var kommer det ifrån? Varför lyser lampan?

Om inget annan anges gäller det rumstemperatur, d.v.s. T =300K, termisk jämvikt och värden som inte ges i uppgiften hämtas från formelsamlingen.

Tentamen i Elektronik grundkurs ETA007 för E

rep NP genomgång.notebook March 31, 2014 Om du har samma volym av två olika ämnen så kan de väga helt olika. Det beror på ämnets densitet.

Föreläsning 9 Bipolära Transistorer II

Kursprogram för Elektronik E, ESS010, 2010/2011

Fasta tillståndets fysik FFFF05

Kursprogram för Elektronik E, ESS010, 2014/2015

Föreläsnng Sal alfa

Mätning av Halleffekten och elektriska ledningsförmågan som funktion av temperaturen hos halvledarna InSb / Ge.

Kursprogram för Elektronik E, ESS010, 2009/20010

ETE115 Ellära och elektronik, tentamen april 2006

Rättade inlämningsuppgifter hämtas på Kents kontor Föreläsning 4 Må , Kent Palmkvist To ,

Tentamen i komponentfysik

Föreläsning 13 Fälteffekttransistor III

Om inget annan anges gäller det rumstemperatur, d.v.s. T =300K, termisk jämvikt och värden som inte ges i uppgiften hämtas från formelsamlingen.

1 Grundläggande Ellära

Tentamen Elektronik för F (ETE022)

Introduktion till halvledarteknik

IE1206 Inbyggd Elektronik

IE1206 Inbyggd Elektronik

Föreläsning 1 i Elektronik ESS010

6. Likströmskretsar. 6.1 Elektrisk ström, I

Tentamen i Elektronik för F, 13 januari 2006

Införa begreppen ström, strömtäthet och resistans Ohms lag Tillämpningar på enkla kretsar Energi och effekt i kretsar

Lärarhandledning: Ellära. Författad av Jenny Karlsson

Fysik TFYA68 (9FY321) Föreläsning 6/15

IE1206 Inbyggd Elektronik

IE1206 Inbyggd Elektronik

Föreläsning 11 Fälteffekttransistor II

Föreläsning 12 Bipolära Transistorer II. Funk<on bipolär transistor

IE1206 Inbyggd Elektronik

Föreläsning 9 Bipolära Transistorer II

Lektion 2: Automation. 5MT042: Automation - Lektion 2 p. 1

Fysik TFYA86. Föreläsning 11/11

Magneter. En magnet har all-d en nord- och en sydände. Magneter används -ll exempelvis kompasser, magnetlås, fästmagneter.

Komponentfysik Introduktion. Kursöversikt. Varför Komponentfysik? Hålltider --- Ellära, Elektriska fält och potentialer

Chalmers Tekniska Högskola Tillämpad Fysik Igor Zoric

Strålningsfält och fotoner. Kapitel 23: Faradays lag

Think, pair, share. Vad tänker du på när du hör ordet elektricitet? Vad vill du veta om elektricitet?

FYSIK ELEKTRICITET. Årskurs 7-9

Halvledare. Periodiska systemet (åtminstone den del som är viktig för en halvledarfysiker)

Institutionen för Fysik

Hur gör man. Så fungerar det

Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp.

LABORATION SPÄNNING, STRÖM OCH RESISTANS

Sammanfattning av kursen ETIA01 Elektronik för D, Del 1 (föreläsning 1-10)

Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Moment 1 - Analog elektronik. Föreläsning 1 Transistorn del 1

Spänningskällor. Spänningsaggregat & Strömaggregat Q=1 C I=1 A. t=1 s. I dq dt. I Q t. Ström

Tentamen i Elektronik fk 5hp

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Transkript:

Elektronik 2015 ESS010 Föreläsning 16 Halvledare PN-diod: likriktare Information inför tentamen Repetition 2015-10-21 Föreläsning 16, Elektronik 2015 1

USA Chicago Notre Dame New Orleans Tunneltransistorer & Nanoelektronik 2015-10-22 Föreläsning 11, Elektronik 2015 2

Halvledare en snabb introduktion 2015-10-22 Föreläsning 11, Elektronik 2015 3

Resistans på elektronnivå I Q U / R - t R 1 Q - - - - ρ 1 Q Koncentrationen av (rörliga) elektroner i ett material styr dess resistans! 2015-10-22 Föreläsning 11, Elektronik 2015 4

Isolator Halvledare - Metall Få Elektroner Många Elektroner Isolator hög resistivitet: Få rörliga elektroner Halvledare (?) Metall låg resistivitet: Många rörliga elektroner Ett material utan bandgap 5

Metall Scanning Tunneling Microscope ~10 23 atomer / cm 3 ~10 24 elektroner / cm 3 Mycket elektroner leder ström bra! En (väldigt ren) kopparyta 6

Isolator Halvledare - Metall Kisel: 4 valenselektroner Kovalenta bindningar till 4 andra Siatomer Fyllt valensskal (8 elektroner) alla elektroner är bundna till var sin Si atom. Massa elektroner men inga kan flytta på sig! Leder inte ström! (Egentligen inte, men vill inte blanda in kvantmekanik nu ) En intrinsisk halvledare uppför sig som en isolator! 7

Isolator Halvledare - Metall Få Elektroner Många Elektroner Isolator hög resistivitet: Få rörliga elektroner Halvledare (?) Metall låg resistivitet: Många rörliga elektroner Ett material utan bandgap 2015-10-22 Föreläsning 11, Elektronik 2015 8

Halvledare n-dopning Om vi ersätter några Si-atomer med exempelvis Fosfor (P). En valenselektron mer än Si! +1 Sitter inte alls fast kan åka omkring i halvledaren! Vi får några rörliga negativa elektroner och några (fast) positiv laddad joner! Koncentration av rörliga elektroner = Koncentration av fosfor-atomer i Kisel 9

Isolator Halvledare - Metall Få Elektroner Många Elektroner Låg dopning Hög dopning Vi kan enkelt styra halvledares resistans med dopning! 2015-10-22 Föreläsning 11, Elektronik 2015 10

Halvledare P-dopning Om vi ersätter några Si-atomer med exempelvis bor (B). En valenselektron mindre än Si! -1 Ledig plats för elektroner att hoppa till ett hål som flyttar på sig. Hål avsaknad av en elektron: Uppför sig som en Positiv laddning Vi får rörliga hål och fasta negativt laddade joner! Koncentration av rörliga hål= Koncentration av bor-atomer i Kisel 2015-10-22 Föreläsning 11, Elektronik 2015 11

Ledning v - + + + + i + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + 12

Ledning: n och p v - + v - + + + + i i + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - 13

Ledning pn-diod v - + i Vi kan injecera + från batteriers plus-pol Vi kan injecera - från batteriets minus-pol - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + ++ + + + Leder + + + + ström från p till n! + + + + + + + ++ + + + + + + + 14

Ledning pn diod v + - i 0 A KCL: Vi kan inte skapa nya laddningar inne i dioden! Leder inte ström från n- >p!! - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + Likriktare! 15

Diod V - + I = I 0 e V nv T 1 V - + V T = kt q = 25 mv I 0 10fA n 1 2 16

Diod Ström-Spänning 10 Ström (ma) 8 6 4 + + 2 + + + + + + + + + + + + + 0 + + + + + + + + + + + + -1-0.5 0 0.5 1 Spänning (V) + + + + + + + + + + + + I = I 0 Leder bara ström åt ena hållet - likriktare e V V T 1 V T = kt = 25 mv q I 0 10fA 17

PN-övergång: Solcell LED Laser - Fotodiod 18

Resistornätverk: Definition av potential, spänning och ström. Ohms lag, KCL och KVL Parallell och seriekoppling av resistanser Spänningsdelning Theveninekvivalent & Effektanpassning Norton ekvivalent Nodanalys 19

Tidsharmoniska spänningar jw - metoden Komplexa impedanser för R, L och C Komplex Effekt. Effektfaktor RC och RL låg/högpassfilter. Brytfrekvens. Decibel och Bodediagram 20

Dioder och förstärkare Ideal diod Kretsanalys för diodkretsar. Likriktare Förstärkarmodeller. Råförstärkning. In och utgångsresistans. 21

Tentamen Formalia: Plats MA9 A-D Tid 8.00 13.00 var i tid! Hjälpmedel penna, formelsamling & snacks. Ta med er formelsamling. 22

Vilket kursmoment har hittils varit lättast? 1. Serie/Parallellkoppling 2. Nodanalys 3. Thevenin/Norton 4. jw-metoden / Filter 5. Dioder/Förstärkare 6. Något annat 0 A B C D E F 23

Vilket kursmoment har hittils varit svårast? 1. Serie/Parallellkoppling 2. Nodanalys 3. Thevenin/Norton 4. jw-metoden / Filter 5. Dioder/Förstärkare 6. Något annat A B C D E F 24 0