HÅLLBARHETSREDOVISNING

HÅLLBARHETSREDOVISNING 2012

På omslaget: Bild tagen på Esrange Space Center Foto: Lars-Olov Jönsson, SSC

2 2 Verksamheten Svenska rymdaktiebolaget, SSC, är en globalt verksam koncern som svarar för driften av rymdbasen Esrange Space Center, tillhandahåller avancerade rymdtjänster på den globala rymdmarknaden, bedriver teknikutveckling inom rymdområdet och sköter drift och utveckling av testsystem vid provplatsen Vidsel på uppdrag av FMV. Bolaget bildades 1972. Rymdbasen Esrange är en av kärnverksamheterna och där också den rena miljöpåverkan, är som störst. Andra delar av verksamheten består av avancerade rymdtjänster samt teknikutveckling inom rymdområdet. Utveckling och/eller viss produktion sker exempelvis vid kontoren i Solna samt i Uppsala. SSC hade vid årets slut 582 anställda i tio länder varav 322 i Sverige. Verksamheten bedrivs inom fyra divisioner: Science Services, Satellite Management Services, Engineering Services och Technology. Science Services Science Services har den största delen av sin verksamhet på rymdbasen Esrange, 45 km norr om Kiruna. Basen har en internationellt sett unik ställning som civil rymdbas genom sin omfattande infrastruktur samt tillgången till ett stort landningsområde för raketer och ett stort luftrestriktionsområde vid uppskjutningar och ballongflygningar. Utveckling av experimentnyttolaster görs av divisionens avdelning i Solna.

3 Satellite Management Services Divisionen tillhandahåller markstationstjänster för kommunikation med satelliter och omfattar utöver den svenska verksamheten också de helägda dotterbolagen i USA (Universal Space Network Inc.), i Chile (SSC Chile SA) och Australien (SSC Space Australia Pty Ltd). Engineering Services Engineering Services arbetar med ingenjörstjänster för satellitkontroll och markstationstjänster med verksamhet i Sverige, Tyskland, Holland och Förenade Arabemiraten. Verksamheten omfattar de helägda dotterbolagen LSE Space GmbH, LSE Space Middle East JLT och Aurora Technology B.V. Technology Technology omfattar Airborne Systems som utvecklar flygburna havsövervakningssystem samt Aerospace Test Systems som sköter drift och utveckling av testsystem vid provplatsen Vidsel. Divisionen omfattar också dotterbolagen ECAPS AB som utvecklar och tillverkar miljövänliga framdrivningssystem för rymdtillämpningar och NanoSpace AB som bedriver utveckling inom området mikroelektromekaniska system för rymdtillämpningar. 3 Information om redovisningen SSC har valt att även för 2012 lämna hållbarhetsredovisning på nivå C+ enligt GRI (Global Reporting Initiative) riktlinjer. SSC:s hållbarhetsredovisning för 2012 är den femte och är godkänd av bolagets styrelse. Hållbarhetsredovisningen granskas av KPMG vars bestyrkande finns på sidan 24. Hållbarhetsredovisningen är ett komplement till årsredovisningen och för att få en samlad bild av bolagets verksamhet ska båda dessa redovisningar läsas. Av den anledningen återfinns heller inte all bolagsspecifik information i hållbarhetsredovisningen utan hänvisning sker till årsredovisningen (se GRI G3.0 korsreferenslista på sidan 18-23). Årets hållbarhetsredovisning är framtagen inom avdelningen för Public Affairs. Chefen för Public Affairs är i ledningsgruppen ansvarig för bolagets hållbarhetsarbete. Kontaktperson för hållbarhetsredovisningen är Chefen för Public Affairs, Anders Jörle, tel, 08-627 62 06, anders.jorle@sscspace.com I SSC:s hållbarhetsredovisning beskrivs de mest väsentliga miljö- och samhällsaspekterna som bolagets verksamhet ger upphov till. Målgruppen för hållbarhetsredovisningen är SSC:s intressenter, vilka primärt utgörs av svenska staten med tillhörande myndigheter, politiker, medarbetare, fackliga organisationer, och kunder, leverantörer och medarbetare samt närboende till SSC:s anläggningar. SSC:s hållbarhetsredovisning 2012 omfattar koncernens verksamhet i Sverige och utomlands, vilande bolag omfattas ej. För kalenderåret 2012 rapporteras 13 indikatorer enligt GRI. Valet av indikatorer har gjorts utifrån en bedömning av var SSC:s största påverkan på faktorer som relaterar till hållbar utveckling finns. Relevansen i valda indikatorer har prövats genom en jämförelse mot andra rymdteknikföretag samt mot andra

4 statligt ägda företag. Vi har bland annat utgått ifrån följande frågor i valet av väsentliga faktorer att redovisa: Kan indikatorn vara av intresse för någon av våra intressenter? Är indikatorn viktig för SSC:s verksamhet? Är indikatorn viktig för branschen? Belyser indikatorn en affärsrisk eller affärsmöjlighet för SSC? Som ett led i vårt hållbarhetsarbete under 2013 planerar vi att genomföra en intressentanalys som ska ge input till en förnyad väsentlighetsanalys för SSC som ska vara vägledande såväl för bolagets strategiska hållbarhetsarbete som för kommande hållbarhetsredovisningar. 4 SSC och hållbar utveckling SSC strävar efter att ge ökat värde för kunder, medarbetare, ägare och andra intressenter genom att med lönsamhet erbjuda tjänster och produkter på den internationella marknaden. För att vara ett seriöst och ansvarstagande företag skall SSC i samtliga åtaganden upprätthålla hög kvalitet och hög etisk nivå. Flertalet av SSC:s tjänster och produkter medverkar till en hållbar utveckling genom att bidra till att öka samhällets miljö- och klimatkunskap. Exempel på tjänster som bidrar till ökad miljö- och klimatkunskap är företagets leveranser av satellitdata till jordobservationsprogram, flygburna havsövervakningssystem för upptäckter av oljespill och miljöstudier genom ballonguppsändningar och uppsändningar av sondraketer. SSC eftersträvar hög effektivitet i användning av energi och naturresurser, gynnande av system för återvinning och återanvändande av material samt förebyggande och begränsande av föroreningar. SSC strävar efter att erbjuda arbetsförhållanden som stimulerar medarbetare att vara effektiva, ta ansvar och fortsätta att utveckla sin kompetens. SSC har fastställt ett antal styrande dokument vilka tillsammans reglerar arbetet med hållbar utveckling. Styrande dokument finns för miljö, etik, mångfald, möten och resor, alkohol och droger, arbetsmiljö, rekrytering, besök på Esrange, finansiella risker, informationssäkerhet, jämställdhet, lön, personalrepresentation, rökning på arbetsplatsen, IT-användning och mobiltelefoni. Dessa är tillgängliga via intranätet. Det ankommer på varje chef att visa ledarskap i miljöarbetet. Så till exempel finns i upphandlingshandboken (en processbeskrivning) som är tillgänglig via intranätet, inskrivet att företagets miljöpolicy skall följas. Miljöpolicyn fastställdes i april 2012. Arbetet för hållbar utveckling är en process utan slut. Det omfattar sociala, miljö- och ekonomiska aspekter. Under 2012 har beslut fattats i styrelsen om att stärka SSC:s hållbarhetsarbete. Chefen för Public Affairs kommer i ledningsgruppen att ha ansvar för utvecklingen av koncernens hållbarhetsarbete. För att skapa genomslag för hållbarhetsfrågor i en koncern som SSC med omfattande geografisk spridning är det väsentligt med ett fungerande lednings/kvalitetssystem. Hållbarhetsfrågor måste vara närvarande i alla processer. Ambitionen är att stärka ledningssystemet genom integration av hållbarhetsfrågor samt kontroll- och

5 uppföljningsfunktioner inom koncernen. Målet är att hålbarhetsfrågorna är närvarande i allt beslutsfattande och en plan för hur det skall realiseras lämnas till styrelsen under våren 2013. Följande områden har identifierats som relevanta för SSC:s arbete med hållbar utveckling: Ekonomi Miljö Samhälle Kund Medarbetare och arbetsmiljö Säkerhet Under respektive rubrik redovisas händelser under året samt beslutade insatser som har relevans för redovisningen. 5 Ekonomi Uthålligt starkt finansiellt resultat ger SSC möjlighet att fortsätta utveckla tjänster och produkter för den internationella marknaden. Ekonomiskt är SSC i betydande utsträckning beroende av intäkter, som har sitt ursprung i finansieringen av statlig rymdpolitik i de länder där företaget agerar. Men även rent kommersiella aktörer finns som kunder. Den svenska staten äger SSC men bolaget SSC erhåller inga statliga ägartillskott utan den svenska statens direkta finansiering via Rymdstyrelsen är riktad mot SSC:s tjänster och produkter inom rymdområdet. Av bolagets insynsrapport framgår att SSC för 2012 fått 42 MSEK från Rymdstyrelsen enligt avtal om leverans av varor och tjänster avseende teknisk utveckling och drifttjänster inom rymdområdet. Resten av omsättningen (95 procent) kommer från verksamheter som erbjuds på en marknad där det finns konkurrerande leverantörer. SSC är alltså ett bolag som i allt väsentligt agerar på marknaden för rymdtjänster och det är genom att erbjuda kunderna bra tjänster som bolaget bygger sin ekonomi. Genom omorganisation och försäljningsökningar har rörelseresultatet för 2012 blivit det bästa på ett decennium vilket bromsar en flerårig negativ utveckling. I bolagets affärsplan ingår investeringar i rymdbasen Esrange och globalt i framför allt antennanläggningar. 6 Miljö Styrning av miljöarbetet SSC:s miljöarbete utgår från bolagets miljöpolicy. Där framgår bland annat att SSC skall medverka till en hållbar utveckling i enlighet med Sveriges nationella mål genom att utveckla tjänster och produkter med miljöprofil och genom att beakta miljöaspekter i all verksamhet samt väga in dessa vid beslut som påverkar den framtida verksamheten.

6 Bolaget skall arbeta aktivt för att begränsa miljöpåverkan på mark, luft, vatten och ekosystem. Internationella rymdkonventioner, nationella lagar och förordningar inom miljöområdet respekteras. Enligt miljöpolicyn och tidigare nämnda mål för arbetet ankommer på varje chef att visa ledarskap i miljöarbetet, att integrera arbetet i bolagets verksamhetssystem och i affärsoch verksamhetsplaner, att där ställa upp mål för arbetet som gör det möjligt att mäta måluppfyllelsen, och att se till att medarbetarna har rätt kompetens och utbildning inom miljöområdet för att lösa sina uppgifter. Fortfarande saknas en tydlig dokumentation och utvärdering av miljöarbetet och eventuell rapportering är inte enkelt tillgänglig såsom föreskrivs i miljöpolicyn. Planen är att åtgärda detta i det arbete med SSC:s nya ledningssystem som påbörjats. Miljöpåverkan I SSC:s verksamhet sker miljöpåverkan bland annat genom råvaru- och energiförbrukning, genom klimatpåverkande utsläpp från resor, transporter och byggnader, utsläpp till luft från raketuppsändningar och uppkomst av farligt avfall i verksamheten. Förutom resor är de av SSC:s verksamheter som bedöms kunna ha störst påverkan på miljön raket- och ballonguppsändningar. De raketmotorer som används innehåller ett fast bränsle i mängderna 300 10 000 kg beroende på rakettyp. Under förbränningsfasen omvandlas bränslet till bland annat kväveoxider och saltsyra. En del av motorerna innehåller låga halter av asbest och strikta rutiner följs för hanteringen. Halterna har kunnat minskas, men SSC strävar efter att tillsammans med motortillverkaren inom de närmaste åren helt ha ersatt asbesten med annat material. SSC har tillstånd från Räddningsverket att hantera de motorer som skjuts från Esrange. Tillståndet omfattar hantering samt förvaring. Deponering av utbrända motordelar sker på avsedd plats inom SSC:s anläggning med tillstånd av miljökontoret i Kiruna. En dialog förs med miljökontoret om alternativ hantering av dessa delar. Bortforsling av raketdelar och ballongplast sker kontinuerligt inom det nedslagsområde för raketer och ballonger som SSC förfogar över. För att underlätta lokalisering av rymdskrotet betalas hittelön till de privatpersoner som påträffar material. Omhändertagande av ballonger som landar utanför Sveriges gränser sker i samråd med ansvarig myndighet i respektive land. Under året har fyra raketer skjutits från Esrange, en raket från Esrange har skjutits upp i Norge och två från Brasilien. Mängden krut som totalt förbrukats uppgår till 3327 kg. Verksamheten i Solna genererar farligt avfall såsom lösningsmedel, fotovätskor, färg, spillolja och annat kontaminerat material. SSC har sedan 2010 avtal med en leverantör som på beställning hämtar farligt avfall samt rutiner för hur farligt avfall skall hanteras. I väntan på borttransport förvaras materialen sorterade i avsedda avfallskärl i ett ventilerat skåp i ett soprum. Globalt och även i Sverige är drift av markstationer/satellitantenner en stor verksamhet. Totalt opererar SSC 11 markstationer med drygt 30 antenner. Den miljömässiga påverkan är begränsad, markanvändningen är försumbar men, särskilt i extrema klimatlägen, krävs kylning alternativt uppvärmning av stationerna. Då SSC bildades redan 1972 kan lagstiftningen inom några av bolagets verksamhetsområden vara förändrad. Under våren 2013 inleds därför under ledning av

7 chefen för Infrastruktur på Esrange, en översyn av befintliga tillstånd enligt miljöbalken och eventuella behov av kompletterande uppgifter eller anmälningar till myndigheter på olika nivåer. Ett konsultbolag biträder med arbetet. SSC:s övriga dagliga verksamhet bedrivs mestadels i kontorsmiljö, med den marginella påverkan som medföljer av detta. Åtgärder för minskad miljöpåverkan SSC strävar efter att successivt minska förbrukningen av elektricitet för uppvärmningsändamål, främst genom alternativa uppvärmningsmetoder vid Esrange Space Center där bergvärmeanläggningar ger värme till Hotell Aurora och ytterligare byggnader. En energikartläggning på Esrange som påbörjades 2009 har resulterat i ett ännu pågående energieffektiviseringssprogram. Under 2011 påbörjades ett arbete för att ersätta en äldre freon-kylanläggning med en som använder CO 2. Detta arbete slutfördes under 2012. En ny skrivarlösning infördes i den svenska verksamheten under året som innebär att utskrift sker först när passerkort placeras på skrivarens kortläsare. SSC:s globala expansion har medfört ett förändrat resemönster med ett ökat antal tjänsteresor, framför allt nationella och internationella flygresor. I resepolicyn som finns tillgänglig på intranätet finns tydligt angivet att miljöhänsyn skall tas i reseplaneringen. Många företagsinterna resor undviks genom använda telefon-, video eller webbaserade konferenser. Under 2012 installerades ett nytt videokonferenssystem i samtliga SSC:s faciliteter i Sverige. Systemet medger även konferenser med externa parter. Miljöaspekter beaktas vid inköp av arbetsplatsfordon och tjänstebilar. Genom samordnade busstransporter till och från Esrange och Vidsel kan personalen undvika resor i egna bilar. SSC fick ett bevis på uppskattning för miljöarbetet på Esrange då Tekniska verken i Kiruna kommun tilldelade anläggningen sitt miljöpris för 2012. Motiveringen löd: Pristagaren har på ett föredömligt sätt bidragit till ett hållbart samhälle inom energi- och miljöområdet genom en rad olika projekt med syfte att uppnå besparingar inom el, värme och utsläpp av fossil CO2. Man gör också viktiga insatser inom klimatforskning och människans påverkan på miljö och klimat genom sina vetenskapliga ballongflygningar. För detta gedigna och målinriktade arbete tilldelas 2012 års Energi- och miljöpris till Esrange Space Center.

8 Miljöindikatorer I området miljö har redovisade indikatorer valts med beaktande av var SSC:s verksamhet har störst miljöpåverkan. Avfall Ton 2012 2011 Farligt avfall 6,8 12,8 Icke farligt avfall enligt nedanstående fraktioner Brännbart 36,1 56,9 Återvinning 17,6 31,8 Deponi 23,6 16,1 Kompost 10,6 11,5 Avfall separeras fortfarande bara i mindre utsträckning i de länder där dotterbolagen verkar. Under 2011 genomfördes flera byggprojekt på Esrange vilket gjorde att mängden farligt avfall likväl som den totala mängden avfall var högre 2011 än 2012. Förbrukning av krut Ton 2012 2011 Förbrukat vid uppskjutning av sondraketer 3,3 5, 2 Destruerat 0 0 Minskningen i förbrukning av krut beror på att färre raketer sköts upp 2012 än 2011. Indirekt energianvänding mwh 2012 2011 Elektricitet* 12 779 12 060 Fjärrvärme 216 - Fjärrkyla 237 - *Varav 3153 MWh i dotterbolagen LSE, USN och SSC Chile. Fjärrvärme och fjärrkyla redovisas för första gången för 2012 och avser Solnakontoret. Direkt energianvändning mwh 2012 2011 Dieselförbrukning avseende reservkraft 137 102 Naturgas för uppvärmning 0,3 0 Eldningsolja för uppvärmning 0 53 Bensinförbrukning SSC ägda fordon 149 276 Dieselförbrukning SSC ägda fordon 865 550 Etanolförbrukning SSC ägda fordon 10 0 Ökning i dieselförbrukning avseende reservkraft beror på utökade antennplatser på Esrange. Minskad bensinförbrukning och ökad dieselförbrukning beror på att bensinbilar bytts ut mot dieseldrivna bilar på Esrange. Eldningsoljan som köptes in 2011 har använts även under 2012. Ingen ny olja har köpts in under 2012.

9 Utsläpp av koldioxid Ton 2012 2011 Diesel och bensin för SSC ägda fordon 274 220 Reservkraft och egen uppvärmning 37 41 El 1539 - Fjärrvärme och fjärrkyla 0,9 - Tjänsteresor med hyrbilar 31 74 Tjänsteresor med flyg 973 1397 Körning i tjänsten med egna bilar och förmånsbilar 20,4 30,3 2011 redovisades koldioxidutsläpp från SSC-ägda fordon tillsammans med utsläpp från förmånsbilar och egna bilar. Siffrorna som redovisas ovan är uppdelade på respektive kategori. Koldioxidutsläpp från elektricitet, fjärrvärme och fjärrkyla redovisades inte för 2011. Minskningen av utsläpp för hyrbilar beror på att hyrbilsfirman köpt in bilar som ger lägre koldioxidutsläpp. Minskningen av koldioxidutsläpp från flygresor beror på avyttringen av Space Systems Division som stod för en betydande del av flygresorna. Koldioxidutsläpp orsakade av frakter har redovisats för 2011, vi har dock valt att inte redovisa detta för 2012 då vi bedömer att den tidigare använda beräkningsmodellen är för osäker. Vi undersöker möjligheten att få fram en beräkningsmodell som motsvarar våra krav på datakvalitet och robusthet. Dock kan konstateras att mindre mängd gods har transporterats under 2012 jämfört med 2011. 7 Samhälle Genom att med lönsamhet erbjuda tjänster och produkter på den nationella och internationella marknaden har SSC som mål att ge ökat värde för kunder, medarbetare, ägare och andra intressenter. SSC opererar ofta i affärsmiljöer som till sin karaktär är helt annorlunda än de gängse svenska eller europeiska. Som ett globalt verksamt företag följer SSC de kartell- och konkurrenslagar och förordningar som gäller i de länder där bolaget bedriver verksamhet. Som ett svenskt statligt bolag är det självklart att svenska normer är en kompass för hur företaget uppträder på den internationella arenan. SSC tar självklart avstånd från mutor och liknande korruption. I vissa sammanhang kan svensk lagstiftning om exportkontroll direkt påverka SSC:s affärsupplägg. SSC är för viktiga delar av sin verksamhet också starkt beroende av att få tillgång till information och produkter som är underkastade andra länders regler om exportkontroll. Bolaget följer i sin verksamhet såväl svenska regler om exportkontroll som de åtaganden som görs gentemot utländska leverantörer och deras myndigheter. Det är viktigt för SSC att ha förmåga att navigera i internationella affärsmiljöer, kunna fatta beslut som är välgrundade och konsekventa och ha en hög grad av transparens. Här måste också ledningssystemet vara en grund för beslutfattande så att det finns en tydlig process. I december 2012 knöts en särskild rådgivare med en gedigen strategisk kunskap kring säkerhetsfrågor och internationell säkerhetspolitik till företaget vilket utökar förutsättningarna för en professionell hantering av globala risker som t ex korruption och

10 kränkningar av mänskliga rättigheter. I april 2013 övertas rådgivarens roll av en Strategic Security Officer som ingår i ledningsgruppen. En väsentlig del av SSC:s framgång bygger på en god relation med samhället med ömsesidig tillit. I syfte att bibehålla den goda relationen informerar SSC kontinuerligt politiker och andra beslutsfattare om bolaget och dess verksamhet. SSC tar vid sina anläggningar i Sverige emot omkring 3000 besökare per år. Dessa är främst företrädare för kunder och myndigheter, politiker, representanter från utländska ambassader och studerande. Vid besöken presenteras svensk rymdverksamhet generellt och SSC:s verksamhetsområden i synnerhet. I SSC:s särskilda intresse ligger att sprida kunskap om hur rymdverksamheten tillämpas i vardagen och varför den är viktig för den enskilda människan och samhället. Markanvändning i nordligaste Sverige är en avgörande fråga för såväl lokalbefolkning som för SSC. Årliga samrådsmöten avseende Esranges raketnedslagsområde hålls med länsstyrelsen, kommunen, samebyar, och markägare. Syftet är att informera om pågående verksamheter på området för att på bästa sätt samordna olika intresseområden. Företrädare för Esrange och samebyarna håller varandra löpande informerade om sina verksamheter. Under 2012 hölls ett informationsmöte om den planerade vidareutvecklingen av Esrange med samebyarna och kommunen samt markägaren Soppero byaallmänning Vid planering av raketuppskjutningar tas hänsyn till samebyarnas åsikter för att minimera negativ påverkan på renskötseln. I samband med introduktion av en ny rakettyp har flera nedslag av raketdelar ägt rum på norskt territorium. I samråd med Utrikesdepartementet har SSC nu inlett ett arbete för att öka kommunikationen med norska myndigheter i samband med raketuppskjutningar och därmed skapa väl förberedda informationskanaler. Jakten efter mineraler har under de senare åren intensifierats i Norrbotten och flera företag är intresserade av Esranges stora nedslagsområde, vilket hotar såväl raketverksamheten som rennäringen. SSC har även under 2012 samarbetat med Saarivuoma sameby när det gäller att hålla nedslagsområdet fritt från annan näringsverksamhet än renskötsel och uppsändning och ballonger och raketer. Politiskt engagemang SSC ger inte ekonomiska bidrag till politiska partier eller enskilda politiker. Rätten till ledighet för offentliga och politiska uppdrag är reglerad i lag och den anställde har givetvis rätt till obetald ledighet för detta. Sponsring och donationer SSC anser att företagets viktigaste bidrag till de orter där bolaget är representerat är att bedriva kärnverksamheten så effektivt som möjligt och enligt företagets etiska principer. Mot bakgrund av att SSC:s verksamhet i betydande omfattning har offentliga organisationer som kunder iakttas stor återhållsamhet med gåvor/donationer. De mycket begränsade donationer som görs hanteras via bolagets lokala enheter och inriktar sig på program som stöder kultur, utbildning, sport eller andra proaktiva sociala och humanitära program. Istället för att skicka ut julkort till kunder gavs i Sverige ett bidrag till Barncancerfonden.

11 8 Kund SSC arbetar med utveckling, tester, uppsändning och drift av rymd- och flygsystem. I verksamheten skall SSC alltid fokusera på kundnytta och lönsamhet genom att bevara och stärka bolagets dynamik och handlingskraft. SSC skall fortlöpande och systematiskt förbättra samtliga delar av verksamheten samt utnyttja verksamhetsbredden för att bättre tjäna bolagets kunder. Marknadsföring och försäljning av SSC:s tjänster och produkter skall ske på ett affärsmässigt och hederligt sätt, baserat på kvalitet, prestanda, pris, servicenivå och andra relevanta faktorer. Produkter och tjänster Några exempel på tjänster och produkter som SSC erbjuder: Miljövänliga framdrivningssystem för rymdbruk SSC:s svenska dotterbolag ECAPS erbjuder miljövänliga framdrivningssystem för rymdbruk, HPGP (High Performance Green Propulsion). Systemet kan ersätta det mycket giftiga, cancerogena och reaktiva ämnet hydrazin som idag är det mest använda satellitbränslet. ESA driver sedan i juli 2012 initiativet CleanSpace, som har som mål att göra Europas rymdverksamhet mer miljövänlig, där HPGP lyfts fram. Sedan i juni har dessutom EU:s kemikalieinspektion REACH höjt kraven på företag som levererar hydrazin. Hydrazin återfinns på REACH lista över mycket farliga substanser. Hydrazin är mycket giftigt både för människan och för vattenorganismer, är extremt brandfarligt och explosivt vilket kräver rigorösa säkerhetsrutiner vid hantering vid tankning av satelliter och vid transport av ämnet till uppskjutningsplatser. Vid förbränning blir Hydrazin till ammoniak, väte och kväve. HPGP, som är baserat på det lagringsbara Ammonium Dinitramid (ADN) är enkelt att hantera och transportera på grund av dess låga toxicitet och känslighet. Bränslet kan transporteras ombord på vanliga passagerarflyg och vid tankning av satelliter krävs endast den utrustning som normalt används i kemirenrum, d.v.s. labbrock, gummihandskar och skyddsglasögon. Bränslet blir till vattenånga vid förbränning. HPGP har 6% högre specifik impuls, som är ett mått på hur mycket kraft ett raketbränsle kan ge, och 24% högre densitet än Hydrazin. Detta betyder att en satellits livslängd kan ökas avsevärt genom minskad bränsleåtgång alternativt att storleken på satelliter kan minskas tack vare mindre tankar vilket i sin tur betyder mindre energiåtgång vid uppsändningen. Under de senaste åren har marknadsföringen av systemen intensifierats vilket under 2012 resulterade i ett avtal med den franska rymdorganisationen CNES om användning av systemet ombord på en ny satellitplattform. Det första kommersiella kontraktet tecknades med det amerikanska företaget Skybox Imaging gällande konstruktion och tillverkning av ett komplett framdrivningssystem med grönt bränsle till Skybox tredje jordobservationssatellit. Det första systemet ska flygkvalificeras för efterföljande satelliter. Under 2012 skickades en ansökan tillsammans med amerikanska partners in gällande deltagande i NASA:s teknikdemonstratorsatellit som ska utprova alternativ till hydrazin. Uppdraget gick dock till amerikanska företag. NASA valde ändå att under 2012 köpa en motor med tillhörande bränsle för tester.

12 Havsövervakningssystem MSS 6000 är SSC:s system för havsövervakning. Systemet används av kustbevakningsorganisationer världen över för spaning efter oljeutsläpp, övervakning av fiskevatten, isförhållanden samt sjöräddning. Under 2012 installerades två av tre system i Vietnam Marine Police flygplan, det tredje systemet kommer att installeras under första halvåret 2013. Leverans av ett av två uppgraderade system gjordes till den finska kustbevakningen som med systemen vill förbättra möjligheten att övervaka och skydda Östersjön. System nummer 2 skall levereras i början av 2013. Miniatyriserade system för satelliter Mikroteknologi i rymdsammanhang reducerar kostnader och möjliggör avancerade små satelliter. SSC:s dotterbolag NanoSpace arbetar bl.a. med system för framdrivning och bränslehantering såsom ett mätinstrument för bränslemängd i satellittankar och ett system för flödeskontroll av gas. Under 2012 fick NanoSpace en beställning på ett framdrivningssystem till kubsatelliten Estelle som är en av femtio EU-finansierade satelliter som syftar till att observera variationer i lägre termosfären samt studera vad som händer när satelliterna återinträder i jordatmosfären. Nyttolaster för sondraketer SSC utvecklar experimentutrustning för forskning i nära tyngdlöshet för grundforskning inom olika vetenskapliga discipliner såsom material, vätskefysik och biologi. Under 2012 flögs fem olika experiment inom tre olika vetenskapliga discipliner; biologi, vätskefysik och materialvetenskap ombord på sondraketen MASER 12. SSC hade ansvaret för utvecklingen av samtliga experiment. De biologiska experimenten samt även ett av vätskefysikexperimenten syftade till att få bättre kunskap om människans immunförsvar samt förståelse för och kunskap om hur blodceller transporteras i blodkärlen. I förlängningen hoppas forskarna hitta nya och bättre behandlingsmetoder. Raketsystem SSC utvecklar tekniska system för sondraketer med uppdrag att utföra atmosfärstudier kring nattlysande moln, pärlemormoln och vattenånga eller forskning i tyngdlöshet. Uppsändning av raketer och ballonger SSC erbjuder uppsändningstjänster av sondraketer och höghöjdsballonger med vetenskapliga eller tekniska instrument. Uppsändningarna genomförs ofta med miljövetenskapliga ändamål och i internationellt samarbete vilket därmed ger ett globalt perspektiv. Under 2012 sändes fyra sondraketer upp från Esrange, två med forskning i tyngdlöshet som uppdrag och två studentraketer. Tre ballonger släpptes, två studentballonger och en ballong från NASA med uppdraget att prova ny teknik för kommande flygningar. Ytterligare en ballong, den svenskfinansierade PoGO Lite som skulle studera Krabbnebolusan var inplanerad. De dåliga väderförhållandena som rådde under sommaren gjorde det dock omöjligt att släppa en så stor ballong, uppsändningen är framflyttad till 2013. Drift av satelliter SSC medverkar i driften av satelliter genom satellitkontroll, kommunikation av styrsignaler samt mottagning av satellitdata. Satelliterna används bl.a. för kartläggning av jordbruksmarker, skogsavverkning och ökenutbredning, för väderprognostisering, för övervakning av polarisar, naturkatastrofer, jordens atmosfär inklusive ozonlagret och andra

13 klimatstudier. Under 2012 har SSC utökat antalet markstationer för satellitkommunikation med ytterligare en station i Australien, två i USA samt en i södra Chile. Under 2012 har SSC medverkat till driften av många satelliter och även rymdfarkoster, av några kan nämnas Metop-B, Europas senaste vädersatellit, Kinas bemannade rymdfarkost Shenzou-9, Galileo, NASA:s Radiation Storm Belt Probes vars syfte är att försöka förstå solens växlingar och rymdvädret på jorden samt hur det påverkar människans aktiviteter i rymden och på jorden. Ingenjörstjänster SSC tillhandahåller ingenjörstjänster åt rymdorganisationer såsom den europeiska rymdorganisationen ESA och den tyska rymdstyrelsen DLR. SSC:s ingenjörer stödjer kunders rymdprojekt från specifikation och upphandling till drift i omloppsbana. Rymdprojekten kan handla om jordobservation, telekommunikation, navigering och rymdforskning. Under 2012 har SSC:s ingenjörer medverkat i många projekt, bland annat Sentinel-1, en europisk satellit som ska studera jordens yta med planerad uppsändning 2013, GOCE-satelliten som mäter jordens gravitation för att bland annat se hur den påverkar havens rörelse och nivåer, Cryosat som tittar på jordens isytor samt Galileo. 9 Medarbetare och arbetsmiljö SSC är ett kunskapsföretag som för sin framgång är beroende av att locka kvalificerade människor att bli anställda. SSC måste därför vara en attraktiv arbetsgivare med motiverade medarbetare som har rätt kompetens för sina arbetsuppgifter. SSC följer gällande lagar och kollektivavtal för anställningsvillkor och strävar efter att upprätthålla goda relationer med medarbetarnas fackliga organisationer. Alla medarbetare har frihet att organisera sig fackligt enligt gällande lagstiftning. Samtliga anställda i Sverige utom ledningsgruppen omfattas av kollektivavtal. På intranätet finns lättillgängligt styrande dokument för arbetsmiljö, jämställdhet, etik, mångfald och rekrytering. SSC tar avstånd från och tolererar inte någon form av diskriminering eller trakasserier. Våld på arbetsplatsen, inklusive hot, hotfullt beteende, trakasserier, förolämpningar och liknande tolereras givetvis inte. Mångfalden ses som en idégenererande och välgörande tillgång. Det är en förutsättning att medarbetarna känner sig rättvist behandlad för att kunna och vilja prestera en bra arbetsinsats. Detta innebär att SSC strävar efter att ge alla anställda lika möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller annat kännemärke som skyddas av lagen. SSC:s jämställdhetspolicy innebär att kvinnors och mäns kompetens skall tillvaratas och utvecklas på lika villkor i syfte att uppnå bättre resursutnyttjande, ökad effektivitet och stärkt konkurrenskraft. Ingen skall missgynnas på grund av kön när det gäller anställning, arbetsuppgifter, befordran, utbildning, anställningsvillkor/lön, arbetsledning, uppsägning eller omplacering. Bolagets jämställdhetsplan för den svenska verksamheten innehåller

14 konkreta mål för ökad jämställdhet på kort och lång sikt samt aktiviteter för att nå dessa mål. Bland målen kan nämnas: Antalet kvinnor inom SSC i Sverige skall vara över 30 % 2012. Per den sista december 2012 var andelen kvinnor 31% Antal kvinnliga chefer inom SSC i Sverige skall vara proportionellt mot förhållandet mellan totala antalet kvinnor och män i den svenska verksamheten. Per den sista december 2012 var andelen kvinnliga chefer 26%. Arbeta för att få bort de enkönade arbetsgrupper som finns inom SSC i Sverige. Särskilt beaktande skall tas vid rekrytering eller omorganisation. Med arbetsgrupp menas enheter om minst fem personer. Enkönade arbetsgrupper existerar fortfarande även om de till antalet har minskat under de senaste tre åren. Jämställdhetsarbete är en viktig chefsuppgift och skall bedrivas som en integrerad del i verksamheten. Ansvaret för jämställdhetsarbetet ligger i linjeorganisationen, och åtgärder skall integreras i affärs- och verksamhetsplaner. En jämställdhetsplan för åren 2013-2016 skall nu tas fram. Bolagets rekryteringspolicy har utformats specifikt för att stödja jämställdhetsarbetet. Under 2010 genomfördes en första medarbetarundersökning i hela koncernen. En efterföljande medarbetarundersökning genomfördes under våren 2012. Resultaten visar en negativ trend inom ett antal faktorer relaterade till ledning och styrning av verksamheten. Samtidigt är andra delar av resultatet klart positivt och präglas av en positiv inställning till arbetets innehåll. Enkäten 2012 gjordes under en period av förändringar i SSC:s ledning och efter omorganisation av bolaget. En uppföljning blir därför nödvändig. Arbete med olika aktiviteter för att komma tillrätta med brister har påbörjats, bland annat arbetet med ett nytt ledningssystem, förtydligande och förankring av SSC:s vision, mission och affärsplaner för perioden 2013-2017. Nästa medarbetarundersökning planeras till hösten 2013. Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete finns och arbete pågår kontinuerligt. En handbok för det praktiska arbetsmiljöarbetet, SAM i praktiken, har tidigare tagits fram och är under fortsatt utveckling. Utbildning i systematiskt arbetsmiljöarbete planeras för alla chefer under 2013. Chefsutbildning har under 2012 genomförts vid det amerikanska dotterbolaget USN. Introduktion för nyanställda har genomförts för enskilda eller i grupper. Uppföljning av introduktionen görs en tid efter anställningens början. SSC skall säkerställa en hälsosam arbetsmiljö och vidtar nödvändiga åtgärder för att förhindra olycksfall och skador. Arbetsmiljöronder har utförts enligt plan. Utifrån vad som har framkommit vid dessa och vid arbetsmiljökommittémöten anlitas skyddsingenjör och ergonom via företagshälsovården för översyn av arbetsmiljön. Den fysiska och psykiska hälsan är viktig för arbetstrivseln. SSC arbetar aktivt med friskvård, bl.a. genom att erbjuda anställda regelbundna hälsoundersökningar genom företagshälsovården. Där erbjuds även andra tjänster inom arbetsmiljö, hälsa och rehabilitering. Årligen görs en uppföljning av resultatet från hälsokontrollerna som företagshälsovården tar fram. Uppföljningen kan sedan leda till olika arbetsmiljöåtgärder.

15 Trivselbefrämjande kulturella och idrottsliga aktiviteter anordnas löpande genom företagets fritidsföreningar. Även i dotterbolagen utanför Sverige ordnas liknande sociala aktiviteter. Indikatorer medarbetare och arbetsmiljö Indikatorer har valts inom de områden som anses mest relevanta för SSC och dess intressenter: antal anställda, hälsa och arbetssäkerhet, utbildning samt mångfald och möjligheter. Antal anställda i koncernen per 31/12 Tillsvidareanställda heltid 2012 2011 2010 Män 422 448 467 Kvinnor 145 134 138 Tillsvidareanställda deltid Män 1 6 6 Kvinnor 2 13 10 Visstidsanställda Män 9 17 23 Kvinnor 3 4 12 Totalt 582 622 656 Varav i svenska verksamheten 322 342 377 Chefsbefattningar i koncernen per 31/12 2012 2011 2010 Män 39 45 59 Kvinnor 13 14 20 Totalt 52 59 79

16 Medarbetare uppdelat på ålder och kön per 31/12* Män Kvinnor % Män % Kvinnor 30 år 37 13 74 26 30-50 år 248 83 75 25 >50 122 47 72 28 Totalt 407 143 74 26 *Inkluderar inte dotterbolaget Aurora med 32 anställda Företagsledning koncernen per 31/12 Män Kvinnor % Män % Kvinnor 30 år 0 0 0 0 30-50 år 2 1 67 33 >50 2 1 67 33 Totalt 4 2 67 33 Stämmovalda i Styrelsen koncernen per 31/12 Män Kvinnor % Män % Kvinnor 30 år 0 0 0 0 30-50 år 1 1 50 50 >50 4 1 80 20 Totalt 5 2 71 29 Genomsnittligt antal utbildningstimmar per anställd 2012 2011 2010 Utbildningstimmar per anställd (Sverige) 17 16 18 Män 20 Kvinnor 11 Utbildningstimmar per anställd (utl. dotterbolag)* 16 14 Män 16 Kvinnor 19 *LSE, USN samt SSC Chile

17 10 Säkerhet Uppskjutning av sondraketer och höghöjdsballonger är en verksamhet som är riskfylld då den involverar explosiver, heliumgas, tunga nyttolaster och stora mängder plastmaterial som kan medföra risk för person och egendom. SSC arbetar därför aktivt med säkerhet och säkerhetsfrågor och rutiner kring detta. SSC:s Esrangeanläggning är klassad som civilt skyddsobjekt och tillträdeskontroll tillämpas. Under 2012 har tillträdeskontrollen skärpts. Samtliga besökare måste nu visa IDhandling samt acceptera att säkerhetsrutinerna följs innan de tillåts inträde på området. Under året har även turistbesöken upphört på grund av skärpta säkerhetsrutiner. Vissa medarbetare vid Esrange har erhållit extra utbildning i sjukvård i syfte att kunna hantera en eventuell krissituation. Regelbundet genomförs övningar på Esrange för att vidmakthålla förmågan att hantera verksamheten på ett säkert och till-fredsställande sätt. Årligen hålls större räddningsövningar vid Esrange. Inför raket-uppskjutningar informeras allmänheten via lokala media. Informationen annonseras som långtidsvarningar varje halvår i tidningar. Inför varje uppskjutning publiceras förberedande meddelanden i tidningar. I samband med aktuell uppskjutning sänds dagliga varningar ut i lokalradion. Ytterligare säkerhetsåtgärder är ljud- och ljussignaler för dem som befinner sig i närområdet. Riktad information om kommande uppskjutningar skickas till berörda myndigheter och intressenter. Hanteringen av kemikalier i Solna är riskfylld. Sedan 2010 finns rutiner för att förebygga skador, förbättra arbetsmiljön och för all hantering av lösningsmedel, andra kemikalier och giftiga ämnen. Denna hantering sker i ett speciellt kemirenrum samt i labb med ventilerade dragskåp. Under 2012 togs beslut om att förstärka ledningen med en Strategic Security Officer med det övergripande ansvaret för säkerhet i koncernen. Detta på grund av att den omvärld där koncernen och dess kunder verkar kräver en högre grad av medvetandehet kring säkerhetsoch säkerhetspolitiska frågor. SSC:s SSO tillträder den 1 april 2013. Säkerhetsindikatorer SSC mäter och rapporterar följande nyckelindikatorer med målet att minska antalet olyckor, tillbud och sjukfrånvaron i verksamheten. Olyckor och tillbud 2012 2011 2010* Olyckor medförande behov av akutsjukvård och/eller sjukfrånvaro 4 0 1 Olyckor med personskada 4 2 3 Tillbud med risk för personskada 0 0 0 *Data för 2010 omfattade endast SSC:s svenska verksamhet Total sjukfrånvaro Totalt Kvinnor Män Svenska verksamheten 5,1% 8,5% 2,7%

18 11 GRI G3 korsreferenslista SSC:s hållbarhetsredovisning har upprättats i enlighet med GRI:s (Global Reporting Initiative) riktlinjer version G3 och GRI:s tio redovisningsprinciper. Redovisningsprinciperna syftar till att säkerställa att information om verksamhetens väsentliga hållbarhetsaspekter inkluderas samt att kvalitén på den information som redovisas uppfyller givna kriterier. SSC rapporterar enligt GRI:s nivå C+, vilket bestyrks av KPMG AB. Nedan finns en korsreferenslista för profilindikatorer och de resultatindikatorer som SSC valt att redovisa för 2012. I korsreferenslistan anges hänvisning till plats där relevant information återfinns. Information om status, avgränsning och utelämnande av data redovisas under respektive indikator i texten eller i korsreferenslistan nedan. Informationen återfinns i dokument enligt följande: HR SSC:s hållbarhetsredovisning 2012 ÅR SSC:s årsredovisning 2012 Förklaring till omfattning av hållbarhetsrapporteringen: Helt rapporterad Delvis rapporterad

19 Indikator Beskrivning Sida Omfattning Kommentar 1. Strategi och analys 1.1 Uttalande från VD HR 1 2. Organisationsprofil 2.1 Organisationens namn ÅR 1 2.2 De viktigaste varumärkena, produkterna, och/eller tjänsterna 2.3 Organisationsstruktur, enheter, affärsområden,, dotterbolag och joint ventures ÅR 1-6 ÅR 1-4, 6, 11-12 HR 2-3 2.4 Lokalisering av organisationens huvudkontor ÅR 1, fottext 2.5 Antal länder som organisationen har verksamhet i och namnen på de länder där viktig verksamhet bedrivs ÅR 2-4, 6, 11-12 2.6 Ägarstruktur och företagsform ÅR 7-8 2.7 Marknader som organisationen är verksam på ÅR 1-6 2.8 Den redovisade organisationens storlek ÅR 23, 51 HR 2 2.9 Väsentliga förändringar under redovisningsperioden beträffande storlek, struktur eller ägande 2.10 Utmärkelser och priser som mottagits under redovisningsperioden ÅR 1-2, 11 HR 7

20 3. Information om redovisningen 3.1 Redovisningsperiod för den redovisade informationen 3.2 Datum för publicering av den senaste redovisningen HR 20 Verksamhetsåret 2012 HR 20 Mars 2011 3.3 Redovisningscykel HR 20 Ettårig 3.4 Kontaktperson för frågor angående redovisningen och dess innehåll 3.5 Processer för definition av innehållet i redovisningen HR 3 HR 3-4 3.6 Redovisningens avgränsning HR 3 3.7 Beskriv eventuella särskilda begränsningar för redovisningens omfattning och avgränsning 3.8 Princip för redovisning av joint ventures, dotterbolag, hyrda anläggningar, utlokaliserade verksamheter och andra enheter som väsentligt kan påverka jämförbarheten mellan olika tidsperioder och/eller organisationer 3.10 Förklaring av effekten av förändringar av information som lämnats i tidigare redovisningar, och skälen för sådana förändringar HR 20 HR 3 HR 20 P.g.a bristande mätmetoder och dataunderlag inom SSC koncernen, gällande vissa resultatindikatorer, är omfattning och avgränsningar delvis olika beroende på resultatindikator. SSC avser att successivt förbättra såväl mätmetoder som rapportering av data inom koncernen. EN16 och EN17: 2011 redovisades koldioxidutsläpp från SSCägda fordon (direkta utsläpp) tillsammans med koldioxidutsläpp från förmånsbilar och tjänstebilar (indirekta utsläpp). I år redovisas dessa separat Jämförelsetalet för 2011 är därför uppdelat på samma sätt. Energianvändning enligt EN3 redovisades i liter 2011. 2012 redovisas den i MWh. Mängderna från 2011 är därför omräknade till MWh. EN17: Koldioxidutsläpp till följd av frakter redovisas inte eftersom beräkningsmodellernaför CO 2 -utsläpp från frakter inte anses tillförlitliga.

21 3.11 Väsentliga förändringar som gjorts sedan föregående redovisningsperiod vad gäller avgränsning, omfattning eller mätmetoder som använts i redovisningen 3.12 Innehållsförteckning som visar var i redovisningen standardupplysningarna finns HR 21 HR 18-23 Mer kompletta underlag från såväl moderbolag som dotterbolag gör att en rad indikatorer kan redovisas mer fullständigt för 2012 än tidigare. Detta gäller EN3, EN4, EN16, EN17 och LA7, LA10 och LA13. Utgörs av denna korsreferenslista som publiceras tillsammans med SSC:s hållbarhetsredovisning på www.sscspace.com. 4. Styrning, åtaganden och intressentrelationer 4.1 Redogörelse för organisationens bolagsstyrning ÅR 7-15 4.2 Beskriv huruvida styrelseordförande också är verkställande direktör 4.3 För organisationer som endast har en styrelsenivå ange antalet medlemmar inom denna som är oberoende och/eller inte ingår i företagsledning 4.4 Möjligheter för aktieägare och anställda att komma med rekommendationer eller vägledning till styrelse eller företagsledning ÅR 8 ÅR 9 ÅR 9 4.14 Intressentgrupper som involverats av företaget HR 3, 9-10 Enligt statens ägarpolicy skall styrelseledamöters oberoende i förhållande till staten som ägare inte redovisas. Inga minoritetsägare i SSC finns då samtliga aktier ägs av svenska staten. De anställdas intressen säkerställs av arbetstagarrepresentanter i bolagets styrelse. 4.15 Princip för identifiering och urval av intressenter HR 21 SSCs intressenter är identifierade utifrån om och hur de påverkar SSC och hur SSC påverkar dem. Ekonomisk påverkan EC3 EC4 Omfattning av organisationens förmånsbestämda åtaganden Väsentligt finansiellt stöd från den offentliga sektorn ÅR 23 (not 7) HR 21 Svensk redovisningsslagstiftning tillämpas vid redovisning av förmånsbestämda åtaganden. SSC tar inte emot något stöd från den offentliga sektorn.

22 Miljöpåverkan EN3 Direkt energianvändning per primär energikälla HR 7-8 Omräkningssiffror från SPBI och Svenska Kraftnät har använts. EN4 Indirekt energianvändning per primär energikälla HR 7-8 Indirekt energianvändning per primär energikälla redovisas i MWh. För Sverige är beräkningarna baserade på "Svensk elmix, för övriga har Greenhouse Gas Protocol använts. EN16 EN17 Total direkta och indirekta utsläpp av växthusgaser, i vikt Andra relevanta indirekta utsläpp av växthusgaser, i vikt HR 7, 9 HR 7, 9 För CO 2 -utsläpp från el i Sverige användes omräkningsfaktorer enligt Svensk elmix (Källa: klimatkompassen). För övriga anläggningar användes GHG Protocol. Vasakronan klimatkompenserar för de koldioxidutsläpp som fjärrvärmen i Solna ger upphov till. 2011 redovisades koldioxidutsläpp från SSC-ägda fordon tillsammans med koldioxidutsläpp från förmånsbilar och tjänstebilar. I år redovisas dessa separat. Jämförelsetalet för 2011 är därför uppdelad på respektive kategori. CO 2 -utsläppen från fordon baseras på beräkningar i GHG Protocol, Omräkningsfaktorer för att omvandla liter till MWh från www.spbi.se EN22 Total avfallsvikt, per typ och hanteringsmetod HR 6-8 Fullständiga uppgifter angående avfall ej tillgängliga från utländska dotterbolag. EN26 Åtgärder för att minska miljöpåverkan från produkter och tjänster, samt resultat härav HR 1, 4, 11-13

23 Social påverkan: Anställningsförhållanden och arbetsvillkor LA1 LA4 LA7 LA10 Total personalstyrka, uppdelad på anställningsform, och region Procent av personalstyrkan som omfattas av kollektivavtal Omfattning av skador, arbetsrelaterade sjukdomar, förlorade arbetsdagar, frånvaro samt totala antalet arbetsrelaterade dödsolyckor uppdelat på region Genomsnittligt antal tränings- och utbildningstimmar per anställd och år fördelat på personalkategori ÅR 51 HR 15 HR 13 HR 17, 23 HR 14, 16 I ÅR anges personalstyrkan i medelantal under året. I HR anges den totala personalstyrkan vid årets slut. Uppdelning sker inte per region för olyckor och tillbud då det låga antalet gör att personerna då skulle kunna identifieras. Sjukfrånvaro redovisas inte för de utländska dotterbolagen då data inte finns tillgänglig. Inga arbetsrelaterade dödsolyckor har inträffat under året. Uppdelning på personalkategori ej möjlig. Redovisade timmar avser heltids- och deltidsanställda. LA13 Sammansättning av styrelse och ledning samt uppdelning av andra anställda efter kön, åldersgrupp, minoritetstillhörighet och andra mångfaldsindikatorer ÅR 8-9, 51 HR 16 Uppdelning av anställda efter minoritetsgrupp och andra mångfaldsmått ej tillåten enligt svensk lag.

Revisors rapport över översiktlig granskning av Svenska rymdaktiebolagets hållbarhetsredovisning Till läsarna av Svenska rymdaktiebolagets hållbarhetsredovisning för 2012: Inledning Vi har fått i uppdrag av Svenska rymdaktiebolagets ledning att översiktligt granska innehållet i Svenska rymdaktiebolagets hållbarhetsredovisning för 2012. Det är Svenska rymdaktiebolagets ledning som har ansvaret för det löpande arbetet med hållbar utveckling samt för att upprätta och presentera hållbarhetsredovisningen i enlighet med tillämpliga kriterier. Vårt ansvar är att uttala en slutsats om hållbarhetsredovisningen grundad på vår översiktliga granskning. Den översiktliga granskningen inriktning och omfattning Vi har utfört vår översiktliga granskning i enlighet med RevR 6 Bestyrkande av hållbarhetsredovisning utgiven av FAR. En översiktlig granskning består av att göra förfrågningar, i första hand till personer som är ansvariga för upprättandet av hållbarhetsredovisningen, att utföra analytisk granskning och att vidta andra översiktliga granskningsåtgärder. En översiktlig granskning har en annan inriktning och en betydligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige i övrigt har. De granskningsåtgärder som vidtas vid en översiktlig granskning gör det inte möjligt för oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir medvetna om alla viktiga omständigheter som skulle kunna ha blivit identifierade om en revision utförts. Den uttalade slutsatsen grundad på en översiktlig granskning har därför inte den säkerhet som en uttalad slutsats grundad på en revision har. Vårt bestyrkande omfattar inte de antaganden som använts eller huruvida det är möjligt för företaget att uppnå framtidsinriktad information (såsom mål, förväntningar och ambitioner). De kriterier som vår granskning baseras på är de delar av Sustainability Reporting Guidelines, G3, utgiven av The Global Reporting Initiative (GRI) som är tillämpliga för hållbarhetsredovisningen. Vi anser att dessa kriterier är lämpliga för upprättande av hållbarhetsredovisningen. De viktigaste åtgärderna i vår översiktliga granskning har, utifrån en bedömning av väsentlighet och risk, utgjorts av följande: Uppdatering av vår kunskap och förståelse för Svenska rymdaktiebolagets organisation och verksamhet. Samtal med representant för ledningen och andra nyckelmedarbetare i syfte att bedöma om den kvalitativa och kvantitativa informationen i hållbarhetsredovisningen är fullständig, riktig och tillräcklig. Att vi har tagit del av interna dokument för att bedöma om den rapporterade informationen är fullständig, riktig och tillräcklig. Bedömning av utformningen av företagets rutiner för rapportering och redovisning av hållbarhetsrelaterad information och data. Genomgång på stickprovsbasis av underliggande dokumentation som legat till grund för hållbarhetsrelaterad information och data i hållbarhetsredovisningen. Besök på Svenska rymdaktiebolagets huvudkontor i Solna, Sverige, där sammanställningen av hållbarhetsrelaterad information och data utförs. Genomgång av kvalitativ information och uttalanden i hållbarhetsredovisningen. Bedömning av Svenska rymdaktiebolagets uttalade tillämpningsnivå avseende GRI:s riktlinjer. Övervägande av helhetsintrycket av hållbarhetsredovisningen och dess format, samt övervägande av informationens inbördes överensstämmelse med tillämpade kriterier.