MILJÖENHETEN. Regionalt program för avhjälpande av föroreningsskador 2012-2016 2011:12

MILJÖENHETEN Regionalt program för avhjälpande av föroreningsskador 2012-2016 2011:12

Titel: Regionalt program för avhjälpande av föroreningsskador Miljöenheten Länsstyrelsen i Västmanlands Län Dnr 577-2950-11 Omslagsbild: Källfallsfältet Foto: Jonas Söderlund

Innehåll 1 Bakgrund, mål, strategi och organisation... 3 1.1 Länet i ett efterbehandlingsperspektiv... 3 1.1.1 Geologiska och hydrologiska förhållanden...3 1.1.2 Berggrund...3 1.1.3 Jordarter...3 1.1.4 Hydrologiska förhållanden...4 1.2 Risker för människors hälsa och miljön... 4 1.2.1 Föroreningar...4 1.2.2 Effekter...4 1.3 Miljömål, miljökvalitetsnormer och åtgärdsbehov... 5 1.3.1 Nationella miljömål...5 1.3.2 Övriga tillämpbara miljömål...6 1.3.3 Uppföljning av miljömålet Giftfri miljö...6 1.3.4 Miljökvalitetsnormer för vatten...6 1.4 Naturvårdsverkets mål och utgångspunkter... 7 1.5 Länsstyrelsens strategi och arbetsmetod... 8 1.5.1 Angreppssätt och arbetsmetod...8 1.5.2 Prioritering...9 1.5.3 Kvalitetssäkring...9 1.5.4 Tillsyn och tillsynsfördelning...9 1.5.5 Tillsynsvägledning...10 1.5.6 Bidragsansökningar...11 1.5.7 Huvudmannaskap...11 1.6 Övergripande efterbehandlingsarbete... 11 1.6.1 Länsstyrelsens organisation av arbetet...11 1.6.2 Samverkan och nätverk...12 1.6.3 Information och utbildning...12 1.6.4 Databas över föroreningsskador...13 1.6.5 Underlag för kommunal planering, fysisk planering och exploatering...13 2 Lägesredovisning... 14 2.1 Förekomst av föroreningsskador... 14 2.2 Prioriteringslista... 15 2.3 Tillsyn... 16 2.4 Tillsynsvägledning och information... 16 2.5 Bidragsfinansierade utredningar... 17 2.6 Bidragsfinansierade åtgärder... 18 2.7 Miljöriskområden... 18 2.8 Mottagnings- och behandlingskapacitet för massor... 18 3 Program för utredningar och åtgärder 2012-2016... 19 3.1 Identifiering och inventering... 19 3.2 Utredningar och åtgärder... 20 3.2.1 Ansvarsutredningar...20 3.2.2 Privatfinansierade undersökningar och åtgärder...20 3.2.3 Bidragsfinansierade undersökningar...23 3.2.4 Bidragsfinansierade åtgärder...24 3.3 Utbildning, information och tillsynsvägledning... 25 3.4 Undersökningar och åtgärder av avslutade deponier... 26 Bilagor... 26 2

1 Bakgrund, mål, strategi och organisation 1.1 Länet i ett efterbehandlingsperspektiv 1.1.1 Geologiska och hydrologiska förhållanden Ett områdes geologi är en viktig faktor vid riskbedömning av föroreningsskador. De geologiska och hydrologiska förhållandena har betydelse för hur föroreningar sprids i mark och vatten. Bakgrundshalterna av olika ämnen varierar mellan områden beroende på bergartens sammansättning. De naturliga bakgrundshalterna kan på vissa platser överstiga Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenade områden. 1.1.2 Berggrund Sveriges berggrund indelas geologiskt i olika provinser beroende av ålder och bildningssätt. Västmanlands län ligger i den Svekofenniska delprovinsen som innefattar östra Sverige, med den södra gränsen i Östergötland och den västra gränsen i ett nord-sydligt stråk upp till Kiruna. Delprovinsen består av bergartskomplex påverkade av den Svekokarelska orogenesen. De äldsta bergarterna i Västmanlands län är metavulkaniter, vilka uppträder dels som sura komplex (leptit) och dels som basiska komplex (diabas m m). Leptit ligger som stråk i sydväst-nordostlig sträckning främst i områden från Sala och i sträckning mot östra länsgränsen samt Riddarhyttan och i riktning mot Norberg. Urgraniter och granodioriter är de dominerande bergarterna i länet. Dessa bergarter intruderade i de äldre vulkaniterna, kalkstenarna och metasediment för ca 1,9 miljarder år sedan. I de västra delarna av länet återfinns även yngre diabaser som är bildade för ca 950 miljoner år sedan. Dessa finns i ett nordnordvästligt system. Berggrunden har i dessa områden ställvis höga halter av bland annat koppar, kobolt, kadmium och arsenik. Höga kopparhalter finns främst längs länets södra gräns, men även längs länets norra gräns. Kobolt återfinns längs länets södra gräns samt fläckvis i länet i övrigt. Kadmium finns främst längs västra länsgränsen och fläckvis mot östra länsgränsen. Höga halter av arsenik i berggrunden förekommer främst i två områden, ett i länets nordöstra del och ett i länets västra del. 1.1.3 Jordarter För ungefär 2,6 miljoner år sedan inleddes kvartärtiden och den har med flera inlandsisar format landskapet och bildat jordarterna. För ca 9 000 år sedan lämnade den senaste inlandsisen Västmanland och skapade då morän, isälvsavlagringar och slipade hällar. Morän, transporterades och deponerades av inlandsisen främst i länets mellersta och norra delar. De stora åsarna som korsar länet i nord-sydlig riktning består av isälvsgrus. Åsarna bildades och formades av de isälvar som forsade fram under inlandsisen. Finkornigt material transporterades med smältvattnet från inlandsisen och när vattenhastigheten sänktes avsattes materialet. De finaste partiklarna lera, silt och finsand sedimenterade i havsmiljön där vattenrörelserna var mindre. De mest finkorniga jordarterna återfinns i länets 3

södra del, vid Mälarens stränder och efter länets fyra stora vattendrag; Hedströmmen, Kolbäcksån, Svartån och Sagån. 1.1.4 Hydrologiska förhållanden I Västmanlands län finns runt 600 sjöar med en yta större än en hektar och knappt 200 mil vattendrag. Helt eller delvis inom länets gränser finns 56 sjöar, 135 vattendrag och 39 grundvatten som är vattenförekomster. De stora grundvattenförekomsterna i länet är främst lokaliserade till rullstensåsar. Goda uttagsmöjligheter av grundvatten i berggrunden finns främst i områdena kring Hallstahammar, väster om Bernshammar samt norr om Sala. 1.2 Risker för människors hälsa och miljön 1.2.1 Föroreningar Västmanlands län har en lång industrihistoria. I bergslagen har gruvdrift, järnhantering och skogsindustri varit huvudnäringar. Mälarområdet domineras av metallindustri. Kommunernas industrihistoria finns utförligt beskrivet i Avtryck av den industriella utvecklingen (Darphin, 1999). Länets norra och mellersta delar karaktäriseras av föroreningar orsakade av gruvdriften med tillhörande bruksområden. Gruv- och bruksverksamheten har orsakat upplag av gruvavfall samt gett upphov till en föroreningsbild som domineras av metaller. Föroreningarna påverkar den lokala miljön i området och kan utgöra en hälsofara för människor som vistas i området. De bidrar också till den regionala föroreningsbelastningen genom att föroreningar sprids med grundvatten och ytvatten samt genom att slagg används som anläggningsmaterial. Numera nedlagda sågverk med tillhörande impregneringsanläggningar har gett upphov till föroreningar av bland annat tungmetaller, pentaklorfenol och dioxin kan utgöra en betydande risk för människors hälsa, grundvattnet och miljön i övrigt. I länets södra delar präglas miljön av industristäderna vid Mälaren där verksamheter av många olika slag har bedrivits. Föroreningsbilden är heterogen och olika slags föroreningar kan återfinnas, bland annat har en utbredd användning av olika avfettningsmedel skapat en komplex föroreningsbild med klorerade kolväten i flera grundvattenförekomster i länet. I Mälarregionen bebyggs strandnära områden där industrier verkat och utfyllnad skett med avfallsmassor. Dessa massor var mer eller mindre förorenade vid deponeringen och ofta har verksamheter som funnits på platsen därefter bidragit ytterligare till föroreningssituationen. 1.2.2 Effekter Flera vattenområden i länet är utsatta för hög sammanlagd föroreningsbelastning. Mälaren är omgiven av flera större industristäder och tar även emot vatten från en stor del av Bergslagen. Kolbäcksån är påverkad av månghundraårig gruvverksamhet och förorenas fortfarande av läckage från gruvområden samt 4

genom utsläpp från förädling av metaller vid bruken. Många andra vattendrag är också påverkade. Lokala miljöeffekter i form av avsaknad eller reducerad växtlighet kan konstateras vid många områden. Detta är vanligast på upplag av gruvavfall och på deponier men även på andra områden med höga föroreningsnivåer i de ytliga markskikten. Direktexponering för förorenad jord eller sediment utgör en hälsorisk i områden där föroreningar ligger ytligt och människor vistas. I områden där människor vistas mer regelbundet är den långsiktiga exponeringen viktig. Direktexponeringen för jord och risken för inträngning av ånga i byggnader avgör ofta vilka föroreningsnivåer som kan accepteras. Ett flertal områden kan orsaka eller har orsakat förorening av grundvattnet och ytvatten. Flera av de vattenförekomster som inte uppnår eller riskerar att inte uppnå god status är påverkade av områden som misstänks vara föroreningsskadade. Enskilda brunnar i eller i närheten av föroreningsskador förekommer i länet, men det är inte klarlagt i vilken omfattning. 1.3 Miljömål, miljökvalitetsnormer och åtgärdsbehov 1.3.1 Nationella miljömål Riksdagen antog den 22 juni 2010 regeringens proposition 2009/10:155, Svenska Miljömål, ett effektivare miljöarbete. Den övergripande strukturen för det fortsatta miljömålsarbetet sedan dess: generationsmål som anger inriktningen för den samhällsomställning som behöver ske inom en generation för att nå miljökvalitetsmålen, miljökvalitetsmål som anger det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till, samt etappmål som anger steg på vägen till miljökvalitetsmålen och generationsmålet. I propositionen framgår att Länsstyrelsens ansvar bör utökas och tydliggöras i arbetet med att verka för att miljömålen nås. Uppföljningen utvidgas också till att omfatta samverkan kring åtgärder samt ansvar för att föra in miljömålsarbetet i det regionala tillväxtarbetet. Giftfri miljö Enligt regeringens bedömning bör miljömålet Giftfri miljö, i ett generationsperspektiv, innebära bland annat följande: Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna. Halterna av naturfrämmande ämnen i miljön är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. 5

Den sammanlagda exponeringen i arbetsmiljö, yttre miljö och inomhusmiljö för särskilt farliga ämnen är nära noll och för övriga kemiska ämnen inte skadlig för människor. Förorenade områden är undersökta och vid behov åtgärdade. De tidigare delmålen är borttagna och kommer att ersättas av etappmål. Miljömålsberedningen föreslår i delbetänkandet (2011:34), Etappmål i miljömålssystemet, att regeringen ska ge Naturvårdsverket i uppdrag att föreslå etappmål för efterbehandling av föroreningsskador. 1.3.2 Övriga tillämpbara miljömål God bebyggd miljö omfattar bland annat skyddet av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, idén om att den totala mängden genererat avfall inte ska öka och den resurs som avfall utgör ska tas till vara i så hög grad som möjligt samtidigt som påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras och att byggnader och deras inomhusmiljö inte ska påverka hälsan negativt. Levande sjöar och vattendrag innebär att naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Grundvatten av god kvalitet innebär att grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. 1.3.3 Uppföljning av miljömålet Giftfri miljö Årligen görs en uppföljning av miljömålen. Länsstyrelsen bedömer att det kommer att vara svårt att nå det övergripande målet för Giftfri miljö. Inventeringar, undersökningar och åtgärder pågår, men detta sker inte i en takt som gör det realistiskt att anta att målet kommer att uppfyllas. Arbetets takt måste öka om miljömålet ska kunna nås till 2050. 1.3.4 Miljökvalitetsnormer för vatten Vattendelegationen i Norra Östersjöns vattendistrikt beslutade den 16 december 2009 om miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för de vatten som klassas som vattenförekomster. Åtgärdsprogrammet omfattar de vattenförekomster som inte bedöms uppnå eller riskerar att inte uppnå god status. I Västmanland omfattar det 51 ytvattenförekomster och inga grundvattenförekomster. Enligt Åtgärdsprogram Norra Östersjöns vattendistrikt 2009-2015 ska arbetet med att åtgärda föroreningsskadade mark- och vattenområden prioriteras utifrån de vattenförekomster som inte uppnår eller som riskerar att inte uppnå god kemisk eller ekologisk status. Vidare anges att en plan ska upprättas för hela Länsstyrelsens åtgärdsarbete. 6

Från och med 2011 ska det årligen rapporteras vilka åtgärder som genomförts under föregående kalenderår i syfte att säkerställa att miljökvalitetsnormerna uppnås. Skyddet av yt- och grundvatten ingår som en aspekt i riskklassningen av en föroreningsskada oavsett om sjön eller vattendraget klassas som en vattenförekomst eller ej. Större hänsyn torde dock tillmätas vattenförekomster där det finns risk att god kemisk och ekologisk status inte nås samt i områden där riskerna är stora för ras och skred och översvämning. Naturvårdsverket beaktar också skyddet av vatten i sin prövning av bidrag till undersökningar och åtgärder. Inom ramen för examensarbetet Systematik för prioritering att anpassa FOarbetet efter nya krav (Examensarbete Markekologisk Design, Västbergslagens Utbildningscentrum 2010) undersöktes hur Vattenmyndighetens riskbedömningar av vattenförekomster kan kombineras med riskklassning enligt MIFO för att prioritera arbetet med föroreningsskador. Enligt VISS (Vatteninformationssystem för Sverige) finns i länet ett antal ytvattenförekomster där god ekologisk status riskerar att inte uppnås 2015 på grund av misstänkt påverkan från föroreningsskador. Av de 7 vattenförekomster som undersöktes i examensarbetet fanns både sådana där den ekologiska statusen klassas som dålig och sådana där den ekologisk status klassas som god. Föroreningsskador inom dessa vattenförekomsters avrinningsområden kontrollerades bl a avseende riskklassning och geografisk avgränsning. Examensarbetet visade att Länsstyrelsen arbetar aktivt med många av de föroreningsskador som hotar den ekologiska statusen i de undersökta vattenförekomsterna. 1.4 Naturvårdsverkets mål och utgångspunkter Naturvårdsverket har publicerat ett omfattande vägledningsmaterial om efterbehandling (rapport 5976, 5977, 5978). I samband med detta har Naturvårdsverket även fastställt ett antal utgångspunkter för arbetet som Länsstyrelsen använder som grund för arbetets strategi och i bedömningen av enskilda ärenden. Naturvårdsverkets utgångspunkter är följande: Bedömning av miljö- och hälsorisker vid förorenade områden bör göras i såväl ett kort som ett långt tidsperspektiv. Grund- och ytvatten är naturresurser som i princip alltid är skyddsvärda. Spridning av föroreningar från ett förorenat område bör inte innebära vare sig en höjning av bakgrundshalter eller utsläppsmängder som långsiktigt riskerar att försämra kvaliteten på ytvatten- och grundvattenresurser. Sediment- och vattenmiljöer bör skyddas så att inga störningar uppkommer på det akvatiska ekosystemet och så att särskilt skyddsvärda och värdefulla arter värnas Markmiljön bör skyddas så att ekosystemets funktioner kan upprätthållas i den omfattning som behövs för den planerade markanvändningen. 7

Lika skyddsnivåer bör eftersträvas inom ett område som totalt sett har samma typ av markanvändning, exempelvis ett bostadsområde. Exponeringen från ett förorenat område bör inte ensam stå för hela den exponering som är tolerabel för en människa. Naturvårdsverket har även fastställt övergripande nationella mål för det bidragsfinansierade tillsyns- och tillsynsvägledningsarbetet. Länsstyrelsen ska genom tillsynen bidra till att ansvaret för prioriterade föroreningsskador utreds och att föroreningsskador med ansvarig part avhjälps i enlighet med gällande delmål för giftfri miljö. Länsstyrelsen ska erbjuda tillsynsvägledning till kommunerna i den utsträckning och omfattning att dessa ges förutsättningar för att kunna bedriva tillsyn avseende föroreningsskador. Med utgångspunkt från dessa mål formulerar Länsstyrelsen regionalt anpassade mål för att precisera hur de nationella målen ska nås. 2011 fastställdes följande mål: Tillsynsvägledningen till kommunerna ska göra att antalet objekt i statusen undersökta respektive åtgärdade i Naturvårdsverkets lägesredovisning årligen ökar jämfört med föregående år. Antalet objekt, för vilka Länsstyrelsen har tillsynsansvaret, där ansvarssituationen i huvudsak är klarlagd ska årligen öka. 1.5 Länsstyrelsens strategi och arbetsmetod Lagstiftning, uppdrag i regleringsbrev, Naturvårdsverkets utgångspunkter och vägledningsmaterial, miljömål samt miljökvalitetsnormer ligger till grund för den strategi och det arbetssätt som Länsstyrelsen i Västmanland valt för arbetet med avhjälpande av föroreningsskador. Som grund för verksamheten genomförs årligen en bedömning av resursbehovet inom hela arbetsområdet i syfte att miljömålen ska nås till 2050. Med utgångspunkt från behovsutredningen bestäms i verksamhetsplaneringen aktiviteter och mål för inventering, tillsyn, tillsynsvägledning och bidragsärenden för det kommande året. Behovsutredning visar ett behov av ca 6 tjänster för arbetet de kommande tre åren. 1.5.1 Angreppssätt och arbetsmetod Arbetet med avhjälpande av föroreningsskador delas in i faserna identifiering, inventering, ansvarsutredning, undersökning, åtgärd och uppföljning. Inventering sker av de branscher som Naturvårdsverket angett. Efter inventeringsfasen prioriteras de områden som bedöms kunna innebära stor eller mycket stor risk (riskklass 1 och 2). Ansvarsutredningar genomförs för att kartlägga om någon ansvarig verksamhetsutövare eller fastighetsägare finns som har möjlighet att genomföra undersökningar och åtgärder. Finns ansvarig verksamhetsutövare eller fastighetsägare initieras utredningar genom tillsyn. 8

Saknas ansvarig prioriteras objekten för statliga bidragsansökningar. Naturvårdsverket arbetar med att ta fram en nationell plan och grunder för nationell prioritering som kommer att vara ett stöd för Länsstyrelsens prioritering. Bedömningarna av riskklass samt av ansvar och skälighet uppdateras löpande när ny information tillförs. 1.5.2 Prioritering En grundläggande prioriteringsfaktor är objektens riskklass efter inventering. I första hand bedrivs arbetet med att få till undersökningar och åtgärder av objekt som har riskklass 1 och 2. De objekt som har riskklass 1 samlas i en prioriteringslista som uppdateras årligen. Av objekten i riskklass 1 prioriteras främst objekt som kan innebära risker för människors hälsa (inklusive dricksvatten), därefter prioriteras objekten som kan påverka grundvattnet, följt av objekt med risker för ytvatten, naturmiljön och slutligen övriga objekt. Prioriteringen sker även genom att bedöma miljöproblemet utifrån hela föroreningsskadan, påverkansområdet och skyddsobjekten. Syftet med denna utveckling av prioriteringsstrategin är att nå miljömålet Giftfri miljö, att alla ytvatten- och grundvattenförekomster ska nå god ekologisk och kemisk status samt att människor som bor och vistas i Västmanland inte utsätts för föroreningar som kan innebära risker för deras hälsa. Det kan vara motiverat att utreda flera närliggande objekt med lägre riskklass istället för ett enskilt objekt med hög riskklass för att bedöma hur påverkansområdet och skyddsobjekten påverkas som helhet. Ett helhetsgrepp över ett helt påverkansområde, exempelvis en ytvatten- eller grundvattenrecipient, möjliggör en samlad riskbedömning samt samhällsekonomiska och hållbara bedömningar av åtgärdsbehovet. 1.5.3 Kvalitetssäkring Länsstyrelsens arbete med föroreningsskador ska hålla en hög kvalitet och låg sårbarhet genom hela arbetsflödet. Detta nås genom att arbeta med verksamhetsutveckling på olika nivåer. Exempelvis samarbetar alltid minst två handläggare när objekt ska riskklassas. Särskilt viktigt är detta då föroreningsskador bedöms tillhöra riskklass 3 eller 4, eftersom dessa objekt genom riskklassen i regel sorteras bort från det fortsatta arbetet. Vidare finns alltid minst två handläggare som är insatta i arbetet med respektive undersökning och åtgärd. Genom att minst två handläggare är insatta i pågående ärenden gör att det alltid finns en naturlig diskussionspart, att minst två handläggare drar nytta av de kunskaper och erfarenheter som framkommer i respektive projekt eller ärende samt att handläggningstakten ökar. 1.5.4 Tillsyn och tillsynsfördelning Länsstyrelsens handläggning av objekt, där ansvariga finns, utgår från att undersökningar och åtgärder i första hand ska ske genom frivilliga åtaganden. När detta inte är möjligt tillämpas miljöbalkens regler om tillsyn. För pågående 9

verksamheter bedrivs så långt möjligt tillsyn över föroreningsskadorna som en integrerad del av tillsyn över den miljöfarliga verksamheten. Kommunerna har tillsynen över ca 70 % av objekten på länets prioriteringslista och har därmed en viktig roll för att miljömålen ska nås. Tillsynsansvaret fördelas i enlighet med miljötillsynsförordning (2011:13). Är tillsynsansvaret oklart avgörs ärendet från fall till fall och överenskommelser görs mellan Länsstyrelsen och aktuell miljöförvaltning. För objekt där både kommunen och Länsstyrelsen har tillsynsansvar genomförs tillsynen i samverkan. 1.5.5 Tillsynsvägledning Länsstyrelsens samlade tillsynsvägledning beskrivs i en tillsynsvägledningsplan som omfattar de följande tre åren. Planen revideras årligen för att ständigt vara aktuell. Revideringen sker i samverkan med länets miljöförvaltningar. Det övergripande syftet med tillsynsvägledningen är att skapa förutsättningar för en likvärdig och effektiv tillsyn som bidrar till att säkerställa miljöbalkens syfte. Tillsynsvägledningen ska således: Inriktas på de områden där störst miljönytta kan erhållas Skapa forum för samverkan och nätverk Skapa förutsättningar för likartade bedömningar i länet och höja kvaliteten på tillsynen Effektivisera tillsynen även efter att tillsynsvägledningsaktiviteten är avslutad Ge inspiration Höja kompetensen hos både miljöförvaltningarna och Länsstyrelsen Tillsynsvägledningsaktiviteterna ska vara av blandad karaktär för att nå så många handläggare som möjligt. Tillsynsprojekt blandas med handläggarträffar, utbildningar och samverkansträffar. Vid en utvärdering har nationella tillsynsprojekt och samverkansgrupper värderats högre än andra aktiviteter. Tillsynsvägledningen ska ha en sådan omfattning att de större miljöförvaltningarnas behov tillgodoses samtidigt som omfattningen av aktiviteter inte får bli för stor för en mindre miljöförvaltning. Den tillsynsvägledning som arrangeras för avhjälpande av föroreningsskador omfattar samverkansträffar, utbildningar, ärendespecifik vägledning, projekt samt råd och stöd. Rådgivning ges framförallt per telefon samt genom s k kommundialog. Dialogen är ett forum för samverkan mellan Länsstyrelsen och miljöhandläggarna på kommunerna i syfte att diskutera lokala frågeställningar och prioriteringar. Utbildningsinsatserna inom arbetet med föroreningsskador planeras långsiktigt och följer en cykel som bygger på handläggarnas deltagande under flera år. Samverkansträffar och enstaka seminarie- och utbildningsdagar kompletterar 10

upplägget i syfte att höja kunskapsnivå hos handläggare som inte haft möjlighet att delta i alla aktiviteter. Genom detta upplägg blir tillsynsvägledningen tillgänglig och tillämpad för alla handläggare. Tillsynsvägledningen utvecklas och anpassas löpande i syfte att höja kompetens, såväl hos kommunerna som hos Länsstyrelsen, och för att skapa aktiva nätverk för samverkan. Genom en aktiv tillsynsvägledning ökar förutsättningarna för att länets mest förorenade objekt utreds och åtgärdas samt att handläggningen håller en jämn och god kvalitet. 1.5.6 Bidragsansökningar För objekt där ansvariga verksamhetsutövare och fastighetsägare saknas prioriteras arbetet med bidragsfinansierade undersökningar och åtgärder med utgångspunkt från strategin för prioritering, som redovisats ovan. Prioritering sker även med utgångspunkt från vilka samordningsvinster som kan erhållas genom att flera objekt undersöks samtidigt och om utredningen väsentligt bidrar till kunskapshöjning regionalt och/eller nationellt. Vidare prioritering sker om möjligt även i syfte att få en jämn fördelning av bidragsprojekt inom länet. Områden där det förekommer exploateringsintressen prioriteras inte. De föroreningsskador där det finns verksamhetsutövare som är ansvariga till en del kommer att prioriteras för bidragsansökan i den del där ansvar saknas. Syftet med detta är att området som helhet ska kunna åtgärdas och att åtgärden blir långsiktigt hållbar. 1.5.7 Huvudmannaskap Huvudmannaskap för undersökningar, beror till viss del av vem som tar initiativ till bidragsansökan. Länsstyrelsen är ofta huvudman för de bidragsprojekt som initieras genom en bedömning av lämpliga objekt på länsnivå, även om kommunerna tillfrågas. Då kommunen ansöker om medel blir kommunen i regel också huvudman. Kommunen är i första hand huvudman vid åtgärder. Om kommunen inte har möjlighet att vara huvudman kan SGU agera huvudman om kommunen begär detta och om objektet är prioriterat av Länsstyrelsen. 1.6 Övergripande efterbehandlingsarbete 1.6.1 Länsstyrelsens organisation av arbetet Arbetet med föroreningsskador bedrivs i huvudsak inom Länsstyrelsens miljöenhet. Enheten är uppdelad i tre arbetsgrupper: fo-gruppen, där arbetet med föroreningsskador ingår, tillsyn- och prövningsgruppen samt vattengruppen. Grupperna samverkar i ärenden som rör verksamheter och områden som påverkar vattenförekomster och där utsläpp sker till andra sjöar och vattendrag. Tillsyn av föroreningsskador som härrör från pågående miljöfarlig verksamhet ingår så långt det är möjligt i den ordinarie tillsynen. Föroreningssituationen 11

beaktas även vid tillståndsprövningar av miljöfarlig verksamhet och vattenverksamhet. Enligt den behovsutredning som årligen görs för hela verksamheten är behovet ca 6 tjänster med utgångspunkten att miljöproblemet ska vara löst till år 2050. Under 2011 har 1,3 tjänst finansierats via förvaltningsanslaget, mot normalt 1,5 tjänst. Övrig personal finansieras av Naturvårdsverkets anslag för inventering och tillsyn över föroreningsskador. Samordningen av arbetsgruppen, kontakterna med Naturvårdsverket, arbetet med att samordna ansökningar och liknande till Naturvårdsverket motsvarar en halvtidstjänst. Arbetet med bidragsfinansierade utredningar och åtgärder av föroreningsskador har under 2011 bedrivits av tre personer och motsvarar ungefär en handläggartjänst. Inventeringsarbetet har under 2011 bedrivits av tre handläggare, motsvarande två heltidstjänster. Arbetet med tillsyn, tillsynsvägledning och ansvarsutredningar har i huvudsak utförts av tre handläggare och motsvarar ungefär en och en halv handläggartjänst. Inom Länsstyrelsen finns en jurist som granskar ansvarsutredningar och ger stöd och råd i tillsynsarbetet och vid vissa tillsynsvägledningsaktiviteter. 1.6.2 Samverkan och nätverk Samverkan med andra enheter inom Länsstyrelsen sker vid behov. Regelbundna samverkansmöten hålls med handläggare som arbetar med skydd av natur och med kulturmiljöfrågor i syfte att öka samverkan vid de undersökningar och åtgärder som genomförs och planeras i områden med höga natur- och/eller kulturmiljövärden. Länsstyrelsen har flera kontaktmöjligheter med kommunerna genom samverkansträffar, e-postnätverk, kommundialog etc. Samverkansträffar arrangeras två till fyra gånger årligen med berörda handläggare från miljöförvaltningarna. Samverkan sker nationellt med andra Länsstyrelser, bland annat sker en nära samverkan med övriga länsstyrelser i Mälardalsregionen. Den senare gruppen träffas vid några tillfällen per år och håller däremellan telefonmöten för informationsutbyte och diskussion. Länsstyrelsen har ramavtal med Statens Geotekniska Institut för allmänt stöd med miljötekniska, juridiska och geotekniska frågor i bidrags- och tillsynsärenden. 1.6.3 Information och utbildning Information om arbetet med föroreningsskador finns på Länsstyrelsens hemsida. Där finns bland annat identifierings- och inventeringsrapporter, material från tillsynsprojekt, förstudie- och huvudstudierapporter samt information om olika projekt. På hemsidan finns även kartmaterial som är tillgängligt för allmänheten. 12

Målgrupp för informationen är kommuner, länets invånare, konsulter, fastighetsmäklare, fastighetsköpare med flera. Informationen används även inom Länsstyrelsen. Länsstyrelsen arrangerar årligen utbildningsdagar tillsammans med övriga län i Mälardalen, Gotland och Dalarna. Förutom detta arrangeras regelbundet seminarier, samverkansträffar och utbildningar inom ramen för tillsynsvägledningen. 1.6.4 Databas över föroreningsskador För arbetet med föroreningsskador används en nationell databas som alla länsstyrelser förvaltar gemensamt. Databasen är i huvudsak ett system för att redovisa och följa upp bidragsfinansierade undersökningar och åtgärder men anger även objekts status, tillsynsmyndighet och om ansvaret är utrett för såväl tillsynsobjekt som bidragsobjekt. För att databasen ska kunna hålla en hög kvalitet och nyttjas effektivt arbetar länsstyrelserna gemensamt för att även kommunerna ska bli kunna ges möjlighet att använda databasen. 1.6.5 Underlag för kommunal planering, fysisk planering och exploatering Information om föroreningsskadade områden finns i Länsstyrelsens regionala underlagsmaterial (RUM) som GIS-skikt via GISdata från Länsstyrelserna i Sverige och som rapporter på Länsstyrelsens hemsida. Genom RUM kan konsulter, kommuner och andra ladda ner GIS-data och annan information. RUM redovisar förhållanden i länet som har betydelse för fysisk planering och för upprättande av miljökonsekvensbeskrivningar eller liknande. 13

2 Lägesredovisning 2.1 Förekomst av föroreningsskador I länet finns 2386 områden som kan vara föroreningsskadade (september 2011). Dessa är registrerade i en länsstyrelsegemensam databas. Av dessa objekt har 533 st statusen inventerade och 1764 st statusen identifierade. Inventering pågår på 23 st objekt. Av de objekt som har riskklassats har 46 st objekt bedömts kunna innebära mycket stor risk för människors hälsa eller miljön. Inga objekt har bedömts innebära akuta risker för människors hälsa eller miljön. Objekten fördelas kommunvis enligt följande: Tabell 1. Antal objekt per kommun, september 2011 Kommun Totalt antal objekt Inventering pågår Riskklass efter inventering, utredning eller åtgärd 1 2 3 4 Arboga 196 0 2 12 23 1 Fagersta 167 2 8 16 25 7 Hallstahammar 153 0 5 15 33 4 Kungsör 84 5 2 10 11 0 Köping 276 3 5 17 20 4 Norberg 145 2 2 15 37 2 Sala 254 2 7 16 39 7 Skinnskatteberg 144 0 5 29 44 1 Surahammar 111 2 5 14 19 4 Västerås 856 7 5 33 56 23 Totalt i länet 2386 23 46 177 307 53 *Den differens som kan utläsas ur vissa siffror beror på uttagen ur databasen. Kvalitetssäkring pågår. I länet finns 111 objekt redovisade hos Spimfab (SPI Miljösaneringsfond AB). Dessa objekt ingår i tabell 1, ovan. Av de 111 objekten har 29 sanerats och 54 undersökts och bedömts som rena. 28 objekt har inte åtgärdats p g a att fastigheten var sanerad av annan part, fastigheten är överbyggd, bensinstationen var stängd före den 1 juli 1969, stängde efter den 31 december 1994 eller fortfarande är i drift. 14

2.2 Prioriteringslista Med prioriterade objekt avses i länet samtliga objekt i riskklass 1 och 2. De högst prioriterade objekten (riskklass 1) samlas i en prioriteringslista, dock återfinns vissa objekt som samlingsobjekt. Prioriteringslistan har utformats med utgångspunkten att de objekt som kan innebära risker för människors hälsa (inklusive dricksvatten) är högst prioriterade. I andra hand prioriteras de objekt där grundvattenskyddet stort. Sedan följer ytvattenskydd, naturmark/parkmark och i sista hand områden som ligger inom innerstadsmiljö eller inom industriområden där inte något specifikt grund- och ytvattenskydd föreligger. Prioriteringslistan 2012 består av följande objekt: 1 Sands Såg och Kvarn 2 Kolbäcks Värmebehandling 3 Samlingsobjektet Sala Silvergruva inkl Bronäsgruvan, Sala Bly och Pråmån 4 Samlingsobjektet Myrbacksfältet inkl närliggande objekt vid Nedre Skärsjön 5 Bålsjöverksområdets Silvergruva 6 Surahammars Kemiska tvätt 7 Gamla Hyttan i Sala 8 Vansjö Snickerier AB 9 Ramnäs Impregnering 10 Köpings Elektrolytfabrik och Oljerening 11 AB PE Östlunds Maskinfabrik 12 Bodycote Ytbehandling AB (Kungsörs Galvaniska AB) 13 Kanthal och Kanthals deponi 14 Gamla kopparverket 15 Ramnässågen 16 Shell-depån (Pol Transport AB) 17 F d Strömsholms Impregneringsanläggning 18 Oljeön med Åmänningens sediment 19 Källfallsfältet, delområden 20 Kohlswa Gjuteri och Kolsva värmecentral 21 Surahammars Bruks industriområde 22 Hallstahammars Bruks industriområde inkl Bulten 23 Samlingsobjektet Fagersta Bruks industriområde 24 F d Telveverken 25 F d AB Ivar Thulin 15

26 Slaggdeponin Norra industriområdet 27 F d Tekniska Hårdkrom 28 Köpings hytta och kopparhytta 29 Thorshammars Verkstad 30 Syratippen Lyckan 31 Deponin Semla Dammsjön 32 Samlingsobjektet Kopparlunden inkl Metallverken, ASEA med flera 33 Arboga Bygg och Maskinteknik 34 SGV AB (f d Stacke AB, Östra Verken Skultuna) I bilaga 1 redovisas prioriteringslistan utförligare, i bilaga 2 redovisas objekten på en karta och i bilaga 3 finns en objektsspecifik lägesredovisning av samtliga objekt. 2.3 Tillsyn Inom tillsynen arbetar såväl Länsstyrelsen som kommunerna främst med de objekt som misstänks innebära stor eller mycket stor risk för människors hälsa och miljön. Länsstyrelsen har tillsyn över 72 objekt inom riskklass 1 och 2. För ca 30 av dessa är tillsynsansvaret delat med kommunen. Antal tillsynsobjekt i riskklass 3 och 4 är inte bedömt. Under 2011 har Länsstyrelsen bedrivit aktiva tillsynsinsatser på 19 tillsynsobjekt. Pågående och planerade aktiviteter redovisas i kommentarerna till prioriteringslistan samt i kap 3, Program för utredningar och åtgärder 2012 2016. 2.4 Tillsynsvägledning och information Tillsynsvägledningen har under 2011 omfattat följande moment: Samverkansträffar: Vid ett tillfälle fördes en diskussion kring allmänna frågeställningar såsom olyckor i vattenskyddsområden och problematiken med att anlägga bergvärme i områden som är förorenade. Vid den andra träffen fokuserades på vägledande rättsfall. En samverkansträff har genomförts om gemensamma bedömningsgrunder i samband med det pågående projektet om nedlagda deponier. Ytterligare en samverkansträff arrangeras ev under slutet av 2011. Självstudier i Naturvårdsverkets vägledningsmaterial. En fördjupningsutbildning inom ramen för Naturvårdsverkets vägledningsmaterial. Utbildningens inriktning var beräkning och granskning av platsspecifika riktvärden samt inom området markmiljö. 16

En utbildning i att granska och bedöma statistiska beräkningar vid undersökningar och åtgärder av markföroreningar har genomförts. Utbildningen kommer att erbjudas kommuner och länsstyrelser i övriga län i Mälardalsregionen under 2012, om Naturvårdsverket beviljar medel för detta. Under 2011 kommer planeringen att påbörjas för en större utbildnings- och workshopinsats som uppföljning och fortsättning på 2009 års workshop om ansvarsutredningar och 2010 års workshop om granskning av provtagningsplaner och undersökningsresultat. Inriktningen kommer att vara handläggning av anmälningsärenden, granskning av åtgärdsval samt uppföljning och kontroll av åtgärder. 2011 anordnas även i likhet med tidigare år en gemensam utbildning för kommunerna i hela regionen, den s k Mälardalsutbildningen. Stockholms län är huvudarrangör. Vidare har länsstyrelserna i Mälardalen som ett samverkansprojekt fortsatt den informationskampanj till mäklare som påbörjades 2009. Hösten 2011 deltog länsstyrelserna vid en nationell mäklarmässa. 2.5 Bidragsfinansierade utredningar Under 2011 har 15 bidragsfinansierade utredningar pågått. Av de objekt som undersökts har 11 st omfattat översiktliga undersökningar och 4 st fördjupade/åtgärdsförberedande undersökningar. Undersökningarna av Tekniska hårdkrom i Arboga och Sands Såg och Kvarn i Sala har avslutats och bedömts prioriterade att åtgärda med statlig finansiering. I två fall har undersökningarna genomförts som större projekt som omfattat flera likartade objekt. Fem kemtvättar i Köping och Arboga: Översiktliga undersökningar har genomförts under 2010 för fyra kemtvättar i Arboga. Kompletterande undersökningar genomfördes samtidigt på en kemtvätt i Köpings kommun. Inget av de ingående objekten bedöms prioriterade att utreda vidare med statliga bidrag. Fem impregneringsanläggningar (F d Hedins i Fagersta, Snickerifabriken i Valstalund i Hallstahammar, Rosshyttan, Jungfrubo samt Vansjö Snickerier i Sala): Två objekt (Rosshyttan och Jungfrubo) bedöms inte prioriterade att utreda vidare med statliga bidrag. För två objekt pågår kompletterande undersökningar. Ett objekt, Vansjö Snickerier, har prioriterats för att utreda vidare, se kap 3. Övriga objekt statusredovisas i kommentarerna till prioriteringslistan, bilaga 3. 17

2.6 Bidragsfinansierade åtgärder Under 2011 har medel för åtgärd beviljats för två objekt: Tekniska hårdkrom i Arboga och Sands Såg och Kvarn i Sala. Objekten statusredovisas i bilaga 3. Åtgärderna på Riddarhyttans Sågverk i Skinnskatteberg har avslutats och uppföljande kontroll påbörjats. Kontrollen kommer att pågå fram till 2013. 2.7 Miljöriskområden Inget miljöriskområde finns eller planeras inom länet. 2.8 Mottagnings- och behandlingskapacitet för massor Gryta avfallsstation i Västerås tar emot förorenade massor. Petroleumförorenad jord behandlas genom kompostering och metallförorenad jord kan behandlas kampanjvis i en mobil jordtvättanläggning. Bolaget har en deponi för farligt avfall för deponering av bland annat tungemetallförorenade massor. Gryta avfallsstations tillstånd omfattar: Behandling av oljeföroreningsskadad jord och massor, mellanlagring, konditionering och behandling av jord och massor som förorenats huvudsakligen av tungmetaller samt behandling av oljeförorenat vatten och slam. Deponering av förorenad jord och jordliknande massor inklusive förorenade och avvattnade sediment både klassade som farligt avfall och som ickefarligt avfall. Inga ytterligare behandlingsresurser planeras i länet såvitt Länsstyrelsen känner till och behovet har inte undersökts. 18

3 Program för utredningar och åtgärder 2012-2016 Programmet gäller för perioden 2012 till 2016. Uppgifterna för vad som kommer att genomföras under de senare åren är osäkra och beror på tilldelning av medel för inventering, tillsyn, tillsynsvägledning samt bidrag för undersökningar och åtgärder. Programmet omfattar när det gäller tillsynsarbetet även viktigare insatser och ärenden som drivs av kommunerna. 3.1 Identifiering och inventering Länsstyrelsen har identifierat i stort sett alla de verksamheter som kan ha orsakat föroreningsskador och som enligt Naturvårdsverkets branschkartläggning ska identifieras. Undantag av schaktmassedeponier där identifiering pågår under hösten 2011. Inventering och riskklassning enligt Naturvårdsverkets metod för inventering (MIFO) genomförs av samtliga objekt som Naturvårdsverket bedömt ska inventeras. Naturvårdsverket har en målsättning att allt bidragsfinansierat inventeringsarbete ska vara avslutat 2013. Enligt Länsstyrelsens inventeringsplan, som uppdateras årligen, kommer inventeringen i Västmanlands län att kunna avslutas detta år. Inventeringsplan för Västmanlands Län avseende 2012 och 2013 Bransch BKL Antalet objekt med statusen identiferad Återstår att inventera med statliga medel 2012 2013 Kommentar Bekämpningsmedelslager 2 10 5 5 Brandövningsplats 2 3 1 1 Plantskola 2 7 4 4 Skjutbana - hagel 2 20 7 7 Anläggning för farligt avfall 2 26 4 4 Oljegrus- & asfaltsverk - stationära 3 30 19 19 Grafisk industri 3 104 78 78 Bedömning gjord att 75% av objekten är nedlagda och ska inventeras. Betning av säd, plantor etc. (ej enligt NV) 2 53 51 51 Totalt antal objekt att inventera 253 169 91 78 Antalet tjänster för inventering (40 obj/handläggare och år) 2,0 1,7 Identifering schaktmassedeponier (dagar) 30 Bedömning av antalet dagar Identifering anl för uppläggning av avfall (dagar) 30 Bedömning av antalet dagar Eventuellt nya brancher att inventera (dagar) 15 15 Bedömning av antalet dagar Totalt behov antal tjänster för identifering och inventering 2,3 2,0 19

3.2 Utredningar och åtgärder Utredningsarbetet omfattar ansvarsutredningar, översiktliga undersökningar (förstudier) och detaljerade/fördjupade undersökningar (huvudstudier). Detta genomförs såväl inom den bidragsfinansierade verksamheten som inom arbetet med tillsyn. 3.2.1 Ansvarsutredningar Under 2012 till 2016 planerar Länsstyrelsen att utföra ansvarsutredningar av Länsstyrelsens tillsynsobjekt i syfte att öka andelen privatfinansierade utredningar och åtgärder. Ansvarsutredningar som tidigare är utförda kommer att behöva uppdateras inför varje ny fas i handläggningen med anledning av nytillkommen information och vägledande rättsfall. 3.2.2 Privatfinansierade undersökningar och åtgärder Kommunerna har ansvaret för tillsynen över mer än hälften av de prioriterade objekten i länet. Nedan förtecknas de objekt som särskilt prioriteras för tillsynsinsatser under 2011 och åren därefter. Länsstyrelsen har i denna del hört kommunerna och kan därmed statusredovisa även vissa av de objekt för vilka kommunerna har tillsynen. Endast särskilt intressanta objekt och ärenden redovisas nedan. De objekt som finns med på länets prioriteringslista statusredovisas i bilaga 3. Undersökningar och åtgärder kommer at initieras på fler objekt och någon fullständig förteckning kan inte göras. F d Kungsörs Bleckkärlsfabrik, Kungsör: Länsstyrelsen har tillsynen. Undersökningar genomfördes hösten 2008 och 2009. En begränsad schaktsanering genomfördes under 2010 för att minska riskerna med metaller i ytjorden. Schaktsaneringen ska färdigställas och slutredovisas under 2011. Under 2010 gjordes en uppföljande provtagning av grundvattnet för att förbättra riskbedömningen. Förekomst av klorerade lösningsmedel är ett utbrett problem i grundvattnet inom Kungsörs tätort men är inte enbart knutet till Kungsörs Bleckkärlsfabrik. Arbetet med att kartlägga den huvudsakliga föroreningskällan kvarstår. Uponor i Kungsör: Kommunen har tillsynsansvaret. Miljötekniska undersökningar har genomförts under 2009 och 2010. I marken har höga halter metaller konstaterats. Klorerade lösningsmedel förekommer såväl i mark som i grundvatten. Kompletterande undersökningar behöver genomföras. Finnveden Powertrain i Kungsör: Kommunen har tillsynsansvaret. Markoch grundvattenundersökningar genomfördes under 2006. Höga halter klorerade alifater har påträffats i grundvattnet. Kompletterande undersökningar genomfördes 2009 och 2010. Ytterligare undersökningar behöver göras. 20

LG Ytbehandling, Kungsör: Länsstyrelsen har tillsynsansvaret. Verksamheten håller på att avvecklas och verksamhetsutövaren har förelagts att genomföra undersökningar i samband med nedläggningen. F d Nordansjö såg, Norberg: Kommunen har tillsynen. Översiktliga undersökningar har genomförts under 2008 och 2009 genom frivilligt åtagande av en f d verksamhetsutövare. Kompletterande undersökningar genomfördes 2010. Dessa har redovisats och tillsynsmyndigheten har bedömt att inga ytterligare åtgärder krävs. Meag Sjötullen, Köping: Kommunen har tillsynsansvaret. Under 2010 har en oljeavskiljare tömts och tagits bort och en tvättank med tribad har tömts. En sanering av marken runt oljeavskiljaren genomförs troligtvis under 2011. Åsby Träindustri, Köping: Kommunen har tillsynsansvaret. En provtagningsplan för översiktliga undersökningar har upprättats av en tidigare verksamhetsutövare. Undersökningar ska genomföras i området. Yara och Aga Gas, Köping: Kommunen har tillsynsansvaret. En ansvarsutredning har genomförts. Tillsynsmyndigheten har tagit initiativ till att undersökningar ska genomföras och intentionerna är att dessa ska genomföras genom frivilliga åtaganden. GKN Sinter Metals i Köping,: Kommunen har tillsynen. Verksamheten avslutades under 2009 och i samband med det genomfördes kompletterande miljötekniska markundersökningar. Föroreningar har påträffats i mark och grundvatten. I mark utgörs föroreningarna främst av metaller men risken för utlakning och spridning till recipienten har bedömts som liten. Hantering av trikloretylen har gett upphov till spill som förorenat mark och grundvatten men skadans omfattning har inte kunnat bedömas. Provtagning i grundvatten indikerar att skadans omfattning är relativt lokal. Provtagningspunkten ligger nedströms det förorenade området och risken att trikloretylen spridits andra vägar än mot provtagningspunkten bedöms som liten. Ett förslag på kontrollprogram för TCE i grundvatten är upprättat. Förslaget omfattar provtagning en gång per år för analys av klorerade alifatiska kolväten. Componenta Wirsbo AB Köping: Kommunen har tillsynsansvaret. Översiktliga undersökning av mark och grundvatten har skett. Oljeföroreningar bedöms kunna finnas kvar i jord och grundvatten under byggnaden, kring dagvattenledningen samt i källargolvet. Oljeföroreningar har även påvisats i grundvatten på andra platser inom verksamhetsområdet. F d Näverkärrets impregneringsanläggning, Köping: Kommunen har tillsynsansvaret. Trafikverket har utfört miljöteknisk undersökning för avgränsning av kreosotförorening och underlag för bedömning av spridningsrisk vid markarbeten. Trafikverket rekommenderar sanering av kreosotskadad jord som kan utgöra en miljö- och hälsorisk, och sannolikt belastar närmaste bäck med betydande mängd PAH. Övriga delar av området bedöms inte behöva saneras på grund av låg miljö- och hälsorisk. 21

Tågunderhållsverkstad i Tillberga, Västerås: Kommunen har tillsynsansvaret och har initierat detaljerade undersökningar av klorerade kolväten i grundvattnet. Ett två-årigt kontrollprogram avseende grundvatten, inomhusluft samt dricksvatten har påbörjats med mätningar våren 2011. Oljelagringsområdet, Västerås: Kommunen har tillsynsansvaret. Ett depåområde (Preem AB) och ett bergrum (SPF) har åtgärdats. Underökningar av mark och vatten har genomförts på två andra nedlagda depåer (Pol Transport AB och Svenska Statoil AB). Riskbedömning pågår för dessa. Ytterligare en ansvarsutredning har tagits fram för en nedlagd depå (f d Nynäsdepån). Inventering enligt Naturvårdsverkets metod pågår för fem depåer som är i drift (Svensk Oljeåtervinning AB, Nynas AB, OK- Q8 AB, Hjelmco Oil AB och OK-Q8 AB bergrum). Lundatippen, Västerås: En kommunal deponi som avslutades före 1969 och där kommunen har tillsynsansvaret. Deponering skedde av både farligt avfall och icke-farligt avfall. Provtagning av ytvatten samt grundvatten i anslutning till deponin pågår. Deponin ingår i länsprojektet om nedlagda deponier. Redovisning av inventerings- och provtagningsresultat återstår. F d ångkraftverket inkl kol- och askupplag i Västerås. Pågående tillsynsärende. Delområden har åtgärdats under 2007 och 2008. Ytterligare undersökningar och åtgärder avses utföras i samband med exploatering. F d Sura Magnets AB (Hovgården 3:15) i Surahammar: Kommunen har tillsynsansvaret och planerar att under de närmaste åren uppdatera den ansvarutredning som Länsstyrelsen utfört och kommunicera utredningen med ansvariga. Möklinta avfallsdeponi, Sala: En deponi där tillsynsansvaret är delat mellan kommunen och Länsstyrelsen. Kommunen har under 2009 genomfört en ansvarsutredning. Två provtagningar har gjorts under våren 2011, en tredje provtagning ska ske hösten 2011. Televerkets anläggning i Jungfrubo, Sala: Kommunen har tillsynsansvaret. Verksamheten pågick i början av 1900-talet och växtlighet saknas fortfarande på platsen. En ansvarsutredning har genomförts och ansvarig saknas. Statliga medel för att genomföra en förstudie beviljades inför 2010. Översiktliga undersökningar avslutades under våren 2011 och objektet bedömdes som risklass 2. Ur ett ekotoxikologiskt perspektiv föreligger ett saneringsbehov. För att bedöma om det är ekonomiskt rimligt och miljömässigt motiverat att sanera området krävs att det görs en riskvärdering, där åtgärdskostnader vägs mot bl a miljönyttan. Televerkets anläggning i Rosshyttan, Sala: Kommunen har tillsynsansvaret. Vid Rosshyttan bedrev Televerket impregnering av telefonstolpar med kopparsulfat och CCA-preparat (krom, koppar, arsenik) under perioden mellan 1914 och 1920. Statliga medel för att genomföra en förstudie beviljades inför 2010. Efter undersökningarna bedömdes objektet som risklass 2. Ur ett ekotoxikologiskt perspektiv föreligger ett saneringsbehov. För att bedöma om det är ekonomiskt rimligt och miljömässigt motiverat att 22

sanera området krävs att det görs en riskvärdering, där åtgärdskostnader vägs mot bl a miljönyttan. 3.2.3 Bidragsfinansierade undersökningar Statusredovisning av pågående bidragsfinansierade undersökningar sker i kommentarerna till prioriteringslistan, bilaga 3. Nedan anges när bidragsansökningar kan bli aktuella och om möjligt den ungefärliga inriktningen av undersökningarna. De objekt som saknas på prioriteringslistan kommenteras utförligare. Myrbacksfältet och området kring Nedre Skärsjön, Skinnskatteberg: En ansökan om medel för översiktliga undersökningar inlämnades till Naturvårdsverket 2009. Inget beslut har meddelats. Källfallsfältet eller delar av området samt föroreningsskadorna i sjön Lien: Ansökan om medel för åtgärdsförberedande undersökningar inlämnas hösten 2011. Gamla Hyttan, Sala: En ansökan om medel för översiktliga undersökningar inlämnas hösten 2011. Hallstahammars Bruk: Ansvarig saknas för ett delområde och ansökan om medel för översiktliga undersökningar inlämnas hösten 2011. F d Surahammars kemiska tvätt: En ansökan om medel för huvudstudie kommer att inlämnas till Naturvårdsverket hösten 2011. Hultgrens kemtvätt i Hallstahammar och Pressmetall i Munktorp, Köping: Naturvårdsverket har beviljat att överskottet från undersökningarna av fem kemtvättar i Arboga och Köpings kommuner överförs till dessa objekt. Fem impregneringsanläggningar (F d Hedins i Fagersta, Snickerifabriken i Valstalund i Hallstahammar, Rosshyttan, Jungfrubo samt Vansjö Snickerier i Sala): Översiktliga undersökningar genomfördes under 2010 och 2011. För två av objekten ske kompletterande undersökningar hösten 2011. Vansjö Snickeri i Sala har förts upp på prioriteringslistan och två objekt (Rosshyttan och Jungfrubo) är inte prioriterade att utreda vidare med statliga medel. Sala silvergruva m fl verksamheter i Sala: Huvudstudie pågår. Kompletterande undersökningar utfördes under 2009 och 2010 som underlag för åtgärdsutredning som genomförs hösten 2011. Kolbäcks värmebehandling i Hallstahammar. Huvudstudien avslutas hösten 2011. Köpings Elektrolytfabrik och Köpings oljerening: Kompletterande undersökningar inom huvudstudiefas genomförs 2010 2011. Oljeön inkl sedimenten i Åmänningen, Fagersta: Medel för att komplettera förstudien har beviljats. Undersökningarna genomförs under 2012. Thorshammars Verkstad, Norberg: Ansökan om medel för fördjupade undersökningar beräknas under 2012. 23