Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2015/16 Familjedaghemmen i Filipstads kommun

Relevanta dokument
Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten. Pedagogisk planering Familjedaghemmen i Filipstads kommun

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Familjedaghemmen i Filipstads kommun

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014. Familjedaghemmen i Filipstad

Arbetsplan för Pedagogisk omsorg i Tranås kommun

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2017/2018. Förskolan Villekulla

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Avdelning Svanen

2015 ARBETSPLAN & MÅL

2.1 Normer och värden

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2015/16 Förskolan Björnen

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Björnen

Arbetsplan för Östra förskolan

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

Arbetsplan för Östra förskolan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Björnen

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

LOKALL ARBETSPLAN. Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

för Rens förskolor Bollnäs kommun

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn

Annikas BarnOmsorg AB Rev Verksamhetsplan/arbetsplan för verksamhetsåret

Kvalitetsarbete i förskolan

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Verksamhetsplan. Kolarängens förskola - Solängens förskola - Älta gårds förskola. Ett livslångt lärande En rättighet

Välkommen till Torps förskoleområde

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Arbetsplanen är reviderad i oktober 2009

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Sörgården

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2017/18. Nattis. Förskolan Lyckan

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Arbetsplan för Ängen,

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. FörskolanVillekulla. Avdelning Masken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Berguven

Familjedaghem. En bra start i livet!

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Junibacken. Tallkotten

PLAN FÖR ARBETET MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Familjedaghemmen i Filipstads kommun

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

ARBETSPLAN FÖR FAMILJEDAGHEMMEN EKSJÖ

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Föräldraenkät 2012 Kommunal och fristående förskola. Fråga 1. Vilken förskola går ditt barn på? Fråga 2. Vilken avdelning går ditt barn på?

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010

Lokal arbetsplan för förskolan

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Om fritidshemmet och vår verksamhet

KVALITETSREDOVISNING

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2017/2018 Nykroppa förskola

Arbetsplan för förskolan Slottet. Läsåret

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19. Nykroppa förskola

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Senast ändrat

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Villekulla Lesjöfors. Avdelning Masken

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Bullerbyn

Arbetsplan 2015/2016

Rubinens förskola. Lek är utveckling och barnets arbete. Genom lek utvecklar barn sin fantasi och. problem eller konfl ikter.

Välkommen till familjedaghem i avesta kommun

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Villekulla. Avdelning/Masken

Ekenäs Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet

Riktlinjer ur Förskolans Läroplan Lpfö-98/16

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Hyttan

Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014. Vår vision

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Nykroppa Förskola. Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Arbetsplan för Blåklockans förskola.

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2015/16 Förskolan Villekulla

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

Transkript:

Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2015/16 Familjedaghemmen i Filipstads kommun 1

Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4 Barns inflytande sidan 5 Förskola och hem sidan 6 Helhetsbild av året sidan 7 2

Normer och värden Verksamhetens mål: Enligt Skolverkets Allmänna råd för familjedaghem (pedagogisk omsorg) ska barnets bästa vara utgångspunkt i all familjedaghemsverksamhet. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till ålder och mognad. Dagbarnvårdaren har ett stort ansvar för att barnen lär sig respektera andras åsikter. Barnen behöver utveckla sin förståelse för att alla människor är olika och att man ofta måste kompromissa. Dagbarnvårdaren är en förebild i sitt dagliga arbete och kan genom sitt förhållningssätt till barnen, föräldrarna och andra vuxna göra dessa värden tydliga och konkreta. Varje dagbarnvårdare ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Vi arbetar för att: Alla barn ska känna sig trygga, glada och trivas i familjedaghemmen Alla barn ska behandlas med respekt Barnen tycker det är roligt att komma till familjedaghemmet Ha god uppsikt över utrymmen där barnen befinner sig Resultat och genomförande: Barnen upplevs vara trygga, är för det mesta glada och trivs. I de allra flesta fall visar barnen glädje och vill komma till familjedaghemmet på morgonen. En del vill även gå till familjedaghemmet på helgen, vilket får anses positivt för verksamheten.barnen leker bra med varandra både i den lilla och större gruppen och det är ytterst sällan konflikter. Vänlighet och samarbete är dominerande barnen emellan. Personalen uppmärksammar och möter barnen på ett positivt sätt, arrangerar roliga aktiviteter och gör annorlunda saker än i hemmet, vilket tros bidra till resultatet. Konsekvens, struktur och påminnelser om hur man är en bra kamrat är viktigt. Positiv och engagerad personal är en bra grund för att få bra resultat. Kompismaterialet har använts regelbundet av alla och någon har haft en kompisdag som var trevlig, där ett barn uttryckte det här kallas för samarbete och ett annat jag är glad för min lillasysters skull som fick följa med på teatern. Barnen tycker om böckerna och de är ett bra diskussionsunderlag. De vuxna är viktiga förebilder hur man förankrar normer och värderingar hos barnen och hur man beter sig mot allt levande ( växter, djur och människor). 3

Utvecklingsbehov inför nästa verksamhetsår: Anpassa arbetsmaterial ännu mer efter barnens åler och mognad. Använda Babblarna ännu mera och köpa in fler nya till de yngre barnen. Arbeta ännu mer aktivt med Kompismaterialet och barnkonventionen för de lite äldre barnen Utveckling och lärande Mål I skolverkets Allmänna råd för familjedaghem ( pedagogisk omsorg) står att verksamheten ska stimulera barns utveckling och lärande och utformas så att den förbereder barnen för ett fortsatt lärande. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov samt utformas så att den främjar allsidiga kontakter och social gemenskap. Den bör ta vara på deras nyfikenhet, deras lust att lära sig, att leka och att skapa själva. Det är viktigt att inse att alla situationer innehåller möjligheter för barn att lära sig nya saker och utvecklas. Språket är viktigt för lärandet, för barns identitetsutveckling och förmåga till kommunikation. Språket växer fram i samspelet med andra barn och vuxna. Språket har stor betydelse för utveckling av varje barns identitet. Då leken är en förutsättning för barns utveckling och lärande är det betydelsefullt att den ges stort utrymme. I leken övar barnen sin koordination och sin motorik. Uteleken betyder mycket för både grovmotoriken och förståelsen för natur och miljö. Familjedaghemmen bör utforma verksamheten så att: - Den främjar leken och kreativiteten samt tar till vara och stärker barnens intresse för att lära - Den stimulerar barnens språkutveckling - Den utgår ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter - Barnen utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra. Resultat och genomförande Personalen upplever att de lyckats väl i sitt arbete då de har lekande barn. Språkstimulans har getts på olika sätt genom Babblarna, sånger, böcker, samtal och dialog. Några går regelbundet till biblioteket. Föräldrar har även blivit inspirerade av Babblarna och köpt till hemmet.barnen kan och vet mycket om Babblarna och språket har utvecklats. Någon har köpt in och provat magisk lera som blev så uppsakttat i barngruppen att alla kommer att satsa på att köpa hem den i höst. Samtal om växter och djur, besök i skogen och till mysrtack samt sopsortering har skett regelbundet och förhoppningsvis ökat barnens förståelse för naturen kretslopp.lesjöforsgruppen har regelbundet haft med experiment och naturlek i sin planering. Barnen är initiativrika och leker mycket. Vistelse i naturen har främjat leken,fantasi och rörelse. Personalen har ofta bytt lekmaterial och tillfört rekvisita för att stimulera leken. Någon har bakat älgbröd med barnen som varit mycket uppskattat.en tydlig planering för verksamheten med koppling till verksamhetsmålen underlättar det dagliga arbetet och informationen till föräldrarna. 4

Utvecklingsbehov inför nästa verksamhetsår: Alla ser till att köpa in magisk lera då barnen visade stort intresse för den och även för att främja fantasi och skapande. Alla kommer att använda sig av de nya kunskaperna från Familjedaghemskonferensen i våras och arbeta mer med musik och matematik. Ytterligare inköp av nya Babblare kommer att göras, då de kan användas inom alla områden och barnen tycker mycket om dem. Barns inflytande Mål Enligt skolverkets Allmänna råd för familjedaghem: Det är viktigt att barnens rätt till inflytande och ansvar präglar arbetet i familjedaghemmet. Dagbarnvårdaren bör uppmuntra barnen att påverka sin tillvaro i familjedaghemmet. Inflytande och ansvar bör öka efterhand som barnen blir äldre och mer mogna Dagbarnvårdaren bör ge barnen det stöd de behöver för att de skall kunna utöva sin rätt till inflytande. Det är även viktigt att barnen lär sig att inflytande och ansvar hänger ihop. -Alla barn behöver se sig som en tillgång i gruppen och känna sig behövda -Dagbarnvårdaren lyssnar och tolkar signaler så att barnen känner sig sedda och hörda. -Alla tar ansvar för att diskussionen kring barns inflytande fortsätter och om formerna för kan vidareutvecklas via böcker, kurser eller på annat sätt. Resultat och genomförande: Personalen upplever att barnen känner sig behövda och en tillgång i guppen. Barnen är överlag bra på att plocka undan de grejer de haft och toleranta mot varandra. Verksamheten utformas mycket utifrån barnens behov och intressen, mer i varje familjedaghem än på lokalen då det kan vara lättare i den lilla gruppen.barn har idag svårt att lyssna på varandra och vill gärna vara först i många lägen. Personal har provat att använda en pratsten för att prata en i taget men inte lyckats helt och fullt. Enligt vår utvärderingsblankett (BRUK )om barns inflytande, så är många kriterier till stor del uppfyllda, men det går att göra ännu mer genom att ta med barnens synpunkter som en grund för förändring/förbättring och ge dem återkoppling. Positiv förstärkning från dagbarnvårdaren när barnen gör bra saker har gett goda resultat.i vissa fall kan uppdragskort fungera bra. Barnen har getts möjligheter till inflytande på olika sätt men det kan ske ännu mer. Stora barn lär de små. Utvecklingsbehov inför nästa verksamhetsår: 5

Personalen behöver vara uppfinningsrik och hitta fler metoder för att prata en i taget och att lyssna på varandra. Om möjligt, ta ännu mera vara på barnens synpunkter. Samarbete med vårdnadshavarna I skolverkets Allmänna råd för familjedaghem står: Familjedaghemmet bör ha ett nära och förtroendefullt samarbete med föräldrarna och det är dagbarnvårdarens ansvar att ett sådant kommer till stånd. Det är viktigt att dagbarnvårdaren tillsammans med föräldrarna diskuterar familjedaghemmets innehåll och utformning och att föräldrarna ges möjlighet att påverka utifrån sina unika kunskaper om det egna barnet. Alla föräldrar bör ges lika stora möjligheter att säga vad de tycker. Våra mål är att alla vårdnadshavare känner att de får en bra start när de inskolar sitt barn känner sig välkomna till familjedaghemmet känner sig trygga när de lämnar barnen i familjedaghemmet blir bemötta med respekt och känner förtroende får information om barnets trivsel och utveckling har möjlighet att påverka innehåll och utformning av vardagsarbetet i mitt familjedaghem att samarbetet mellan förälder och dagbarnvårdare är präglad av respekt och tillit I de fall vi har barn och föräldrar med annat modersmål ska vi tänka på att använda tolk mer för att undvika missförstånd. Resultat och genomförande: Inskolningar har i de flesta fall gått bra trots att det ibland av olika skäl blivit för kort tid. Föräldraaktiv inskolning har provats i något fall med positivt resultat för alla parter.enligt enkätsvar, daglig kontakt och utvecklingssamtal är föräldrar mycket nöjda med sin barnomsorgsplats.några omplaceringar av barn till förskola har av olika skäl gjorts under året. Personalen upplever att föräldrar har lite synpunkter på verksamheten och att samarbetet i de flesta fall är präglad av respekt och tillit.liten men positiv uppslutning på föräldramöten kan konstateras. Där veckobrev används fungerar det väldigt bra i informationssyfte. Föräldrar värdesätter små barngrupper. Veckobreven som används i Lesjöfors gynnar information och samarbete.det är bra med en tydlig terminsplanering som har koppling till våra mål 6

Då föräldraforum provats under några år med ytterst liten uppslutning och få frågeställningar så upphör denna form av samarbetsform. Svaren på föräldraenkäten var få men mycket positiva. Utvecklingsbehov inför nästa verksamhetsår: Utifrån nya kunskaper, genom de gemensamma fortbildningsinsatserna, kommer vi att fortsätta att utveckla föräldrasamverkan. Vi ska också fortsätta att använda tolk i de fall det behövs för att undvika missförstånd. Helhetsbild av verksamhetsåret Året domineras av Skolinspektionens besök och granskning av verksamheten.rapporten som skrevs var mycket positiv och de hade inget att anmärka på, vilket är ovanligt. Det har stärkt oss alla i vår strävan för en god kvalitet. Ansvarsfördelningen i grupperna har fungerat bra.arbetstiderna varierar mycket mellan dagbarnvårdarna och det är svårt att få normala arbetsveckor. Endera för mycket eller för lite tid vilket leder till frustration.då andelen dagbarnvårdare har minskat så blir vikariesystemet sårbart. I Filipstad har under våren varje dagbarnvårdare kopplats till närmaste förskola för att ha den som reservvikarie om det är semesterperiod eller sjukdom. Antalet barn i grupperna har varierat, men i genomsnitt har det varit 4-5 barn/personal vilket är lagom om ålder och schematider är optimala.svårigheter som kan bli i en liten grupp är att det kan vara svårt med jämnåriga. Därför är grupplokalen viktig där man kan träffa kompisar i samma ålder. Kompetensutveckling har skett för all personal i september-15 med kommunikation och förhållningssätt som tema.tre dagbarnvårdare var på familjedaghemskonferensen i maj-16. Barngrupperna upplevs vara trygga med god sammanhållning och gott klimat. Det har varit relativt många inskolningar under året. Våra personalmöten upplevs bra och vid några tillfällen har alla varit tillsammans vilket uppskattats. Då avståndet är 3,5 mil så är det svårt att göra det varje gång.lesjöforsgruppen tycker sig fått en bättre lokal efter flytten från Lönneberga till Norrgården vid årsskiftet.ventilationen fungerar bättre. På Lejonkulan har äntligen staketet lagats efter många påstötningar.toaletterna ligger tyvärr långt bort vilket försvårar arbetet. Ytterligare en pensionsavgång har skett i och med sista maj-16. Filipstad 11/8-16 Ulla-Carin Drougge förskolechef 7