RUS. Anteckningar från styrgruppens möte 10 april 2014

RUS. Anteckningar från styrgruppens möte 10 april 2014 Plats: Deltagare: Förhinder: Naturvårdsverket, Stockholm Stig Hammarsten ordf (X, miljönätverket), Manuela Notter (NV), Magnus Eriksson (W, verksamhetsledare), Jonas Rodhe (NV samordningsfunktionen). Via telefon: Bo Hultgren (Skogsstyrelsen), Märet Engström (S, miljönätverket) Jeanette Joelsson (AC, länsantikvarierna), Elisabet Weber (M, forum för hållbart samhällsbyggande), Mats Svensson (HaV), Kerstin Blom Bokliden (SKL) Stig önskade en notering i anteckningarna om de i styrgruppen som har förhinder bör meddela återbud. 1. Anteckningar från föregående möte den 23 januari Anteckningarna lades till handlingarna. 2. Korta rapporter Information om viktigare frågor, som inte tas upp under egna punkter, hölls kort denna gång. Uppföljning: Årlig uppföljning inlämnad till regeringen, där det regionala avsnittet RUS tagit fram ingår. Stor aktivitet inom MIT-samarbetet. Utkast SCB:s studie om hur markanvändningsstatistik kan användas i miljömålsuppföljningen föreligger. Åtgärder: RUS projekt åtgärdsprogram och miljömålsstöd kommun fortskrider. I förstnämnda ingår arbete med en dataapplikation för åtgärdsuppföljning där workshop sker med konsult i Göteborg den 28 april. RUS har haft dialog med de på NV som ser över miljöledningsförordningen samt följer det länsstyrelseprojekt som initierats av LEKS på temat miljöledning och där regionala seminarier genomförs i maj. RUS medverkande också vid LEKS tvådagarsmöte för länsstyrelserna 26-27 mars. Organisation: Den nya verksamhetsplaneringsmodellen för RUS, se föregående anteckningar, ska nu börja tillämpas. Beslut: Fråga skickas till länen om deras önskemål på RUS verksamhet 2015, så att de kan behandlas vid arbetsgruppens tvådagarnsmöte 27-28 augusti. 3. RUS yttrande över förslag till målmanualer I underlag till mötet framgick: I mejl till styrgruppen den 10 mars fanns RUS allmänna synpunkter på version 2 av målmanualerna I följebrevet skrev vi: RUS arbetsgrupp lämnade i förra veckan synpunkter över målmanualer utkast 2. Dels allmänna synpunkter som biläggs här. Dels synpunkter på respektive miljökvalitetsmål och särskilda synpunkter för kulturmiljö. Dessutom delgav vi synpunkter vi fått in från en handfull län. Dessa dokument biläggs inte, men är ni intresserad av något särskilt hör av er. Generellt tycker RUS arbetsgrupp att den regionala nivån behöver utvecklas i målmanualerna. Utkast 3 blir en mer formell remiss från Naturvårdsverket 17 mars-11 april. RUS synpunkter då kommer att förankras i RUS styrgrupp och lg6, vi återkommer om det. Dessutom ska RUS då enligt ök med NV sammanställa synpunkter från respektive länsstyrelse. 1

Vid arbetsgruppens möte den 4 april diskuterades frågan. Nationella myndigheter har, av tidsskäl som vi förstått, inte arbetat in mycket av RUS synpunkter. Arbetsgruppen går nu igenom version 3 och arbetsgruppens förslag är att det som inte beaktats ska framföras igen. Dessutom att RUS ska ta in synpunkter från enskilda länsstyrelser som lämnas (deadline 11 april) i RUS synpunkter över version 3 efter en värdering om de bedöms bra och lämpliga, dvs. inte nödvändigvis allt. Dessutom får nationellt målansvariga alla enskilda länsstyrelsers synpunkter i sin helhet. I RUS allmänna synpunkter vill vi också förtydliga att de nationella myndigheterna bör motivera varför befintliga miljömålsindikatorer utgår i de fall de föreslår detta. RUS måste lämna sina synpunkter 16 april. Hur ska förankring av RUS synpunkter ske gentemot RUS styrgrupp och länsrådsgrupp 6? Ett alternativ är att arbetsgruppen, verksamhetsledare eller ordförande får mandat att lämna slutligt förslag. En diskussion följde där Manuela sa att NV är bestämda med att målmanualerna ska beslutas i slutet av maj. Därefter får arbetet med att förbättra dem återkomma senare efter ett uppehåll. Manuela betonade också att uppföljning av regionala åtgärder är en viktig uppgift för den regionala miljömålsuppföljningen. Styrgruppen fann arbetsgruppens förslag till fortsatt hantering bra. De tyckte att RUS allmänna synpunkter över den tidigare versionen var bra, men önskade några tillägg att arbeta in i den nya. Magnus framförde att någon gemensam beredning inom RUS av synpunkterna för respektive målmanual och de målövergripande kulturmiljösynpunkterna inte är möjlig då tiden är så kort. Det blir alltså de olika målansvariga i RUS arbetsgrupp som sätter ihop synpunkterna. Beslut: - Brevet med RUS generella synpunkter justeras med styrgruppens framförda kompletteringar. Slutlig version av detta brev förankras med Stig. Denna biläggs anteckningarna, se i slutet. - Synpunkter bereds och lämnas över i enlighet arbetsgruppens förslag. - Styrgruppen delges synpunkterna i efterhand och länsrådsgrupp 6 informeras. 4. Regionalt arbete med anledning av FU2015 I underlag till mötet framgick: Frågan behandlades vid RUS arbetsgrupp 4 april, då även NV:s projektledare för FU 2015 deltog. För länsstyrelsernas rapportering av miljökvalitetsmålen är NV:s mening och även RUS arbetsgrupps vid mötet att rapporteringen ska hållas på ungefär samma nivå som en årlig uppföljning. (Anvisningar för nationellt målansvariga som nu är ute för synpunkter är mycket mer omfattande än en årlig uppföljning.) Däremot önskar vi förtydliga vikten av att länen lyfter fram effekter av åtgärdsarbete och nyligen införda styrmedel. Ev. kan extra frågeställningar som nationella myndigheter har behov av också tillkomma. Liksom i årlig uppföljning föreslår arbetsgruppen att RUS gör en sammanfattning med analys för den regionala uppföljningen av miljökvalitetsmålen. Fokusgrupperna i FU 2015 har nu dragit igång. Länsstyrelserna medverkar genom RUS i samtliga tre grupper. Vi har även fått med länsstyrelsernas näringslivssida i fokusgruppen för näringsliv och försöker få med Forum för hållbart samhällsbyggande i fokusgruppen för hållbar stad. I brevet som NV skrev till länsstyrelserna i december om FU 2015 stod att RUS eventuellt ska göra egna analyser som underlag till FU 2015. Vad detta skulle kunna vara, utöver ovan nämnda sammanfattning, togs upp på arbetsgrupens möte 4 april. Ett förslag som arbetsgruppen finner möjligt är att vi gör ett särskilt inspel för vart och ett av de tre fokusområdena. Dessa skulle i så fall tillföra något med fokus på regionalt och lokalt som NV:s samlade arbete inte ger. Vi tror att vi skulle kunna ha dialog 2

med Forum för hållbart samhällsbyggande, länsstyrelsernas näringslivschefer och RUS eget konsumtionsprojekt för att få fram dessa bidrag. Styrgruppen informerades även om att lyncmöten kommer att hållas för länen för alla miljökvalitetsmål och för kulturmiljö de två första veckorna i september. Vidare att NV skulle skicka ut information till länen, bland annat om att anvisningarna kommer i slutet av maj. Styrgruppen instämde i arbetsgruppens förslag enligt underlaget. Jonas framförde dock att NV inte tycker RUS ska producera egna texter till avsnitten för de tre fokusområdena, utan att eventuella inspel istället ska integreras i de texter som NV sätter ihop. Styrgruppen hade dock inga invändningar mot att RUS söker dialog med olika delar av länsstyrelsevärlden i arbetet med fokusområdena. Idéer som också togs upp är att ordna lync-möten för länen om respektive fokusområde och att fokusområdena skulle kunna tas upp på Nobelmötet. 5. Generationsmålsprojekten konsumtion och hälsofrämjande processer Projektplaner för de två projekten förelåg till mötet. Projektplanerna diskuterades kort. Styrgruppen hade inga invändningar. Magnus informerade att en kick-off för konsumtionsprojektet för länens miljömåls- och energisamordnare hållits på förmiddagen den 3 april före Miljödepartementets kick-off för FN:s tioåriga ramverk för hållbar konsumtion och produktion samma dag. Vidare att projektplanen för konsumtionsprojektet även behandlats i LEKS styrgrupp. För det hälsofrämjande projektet hade synpunkter inkommit från Folkhälsomyndigheten: Vi lämnar några synpunkter som vi tror kan stärka projektet: Projektet bör producera konkreta förslag på hur konceptet kan användas och goda exempel bör lyftas fram så att slutresultatet är användbart för kommuner och länsstyrelser. Kunskapsunderlaget ska vara evidensbaserat och bygga på den senaste vetenskapen. Tydliggör gärna kopplingen till generationsmålet och miljömålen. På flera ställen i texten framhävs främst hälsofrämjande samt sociala hälsoaspekter. Vi skulle önska att även kopplingen mellan miljö och hälsa förtydligas såsom är beskrivet i generationsmålet, dvs både miljöns hälsofrämjande (förutom social hållbarhet t ex hälsa kopplat till friluftsliv i sin breda bemärkelse) och negativa effekter (förorenad luft och vatten, miljögifter, mm). Den föreslagna handlingsplanen bör inte bara presentera hur hälsofrämjande processer kan introduceras i miljömålsarbetet utan även presentera hur hälsoaspekten, inklusive frågor om miljöns negativa påverkan, kan implementeras och stärka miljömålsarbetet. Det är för oss lite oklart vad som avses med konkreta exempel på åtgärder och metoder för att underlätta ledarskap, samverkan och delaktighet och vi skulle vilja lägga till behovet av konkreta exempel på projekt som genomförts där kopplingen mellan miljö och hälsa synliggjorts i praktiken. Till sist vad gäller tillsättande av en styrgrupp anser vi att detta kan stärka projektet och göra slutresultatet mer användbart genom att synliggöra perspektiv från olika målgrupper och erfarenheter. Beslut: - Projektplanen för projektet Förstudie gällande regionalt arbete med hållbar konsumtion fastställs och 200 000 kr av RUS budget 2014 avsätts för projektet. 3

- Projektplanen för projektet Hälsofrämjande processer som stöd för miljömål och hållbar utveckling fastställs och 225 000 kr av RUS budget 2014 avsätts för projektet. Folkhälsomyndighetens synpunkter ska beaktas i projektet. - Slutliga versioner av projektplanerna för de två projekten biläggs anteckningarna, se i slutet. 6. Vad betyder samverkansmodellen mellan lst och NV för RUS? Denna punkt var väckt av Manuela med anledning av pågående diskussioner mellan NV och länsstyrelserna kring hur vi ska samverka. Hon hade tagit fram några bilder som utgjorde underlag till mötet. En frågeställning är: Finns det övergripande miljömålsfrågor i samarbetet mellan Lst och NV som rör miljömålsarbetet som den nya samverkanskonstellationen skulle kunna adressera. Pågående utveckling av Miljönätverket och MIT kommenterades och kopplingarna till RUS. Manuela betonade behovet att följa upp miljöarbetet inom alla miljörelaterade verksamheter. Hon sa vidare att hon kommer fortsätta fundera över dessa frågor och hålla styrgruppen informerade. Med anledning av att kopplingen till regionala tillväxtarbetet nu särskilt betonas i länsstyrelsernas instruktion för miljömålsuppdraget väcktes frågan om inte RUS styrgrupp borde kompletteras med en representant från länsstyrelsernas näringslivssida. Beslut: - Frågan om att utvidga RUS styrgrupp med länsstyrelserepresentant från näringsvis bereds vidare i samråd med bl.a. länsrådsgrupp 6. 7. Kommande möten Onsdag den 17 september, kl. 12.00-17.00, inledning med gemensam lunch Onsdag den 26 november, kl. 13.00-15.30. Båda mötena på Naturvårdsverket (med möjlighet att delta via lync). 4

Bilaga anteckningarnas punkt 3: 2014-04-16 Dnr 501-4160-14 (Länsstyrelsen Dalarna) Till: Målarbetsgruppen, Strategiska miljömålsgruppen, Naturvårdsverkets samordningsfunktion Fk: Länsrådsgrupp 6, Länsstyrelsernas kontaktpersoner, RUS styrgrupp och arbetsgrupp RUS allmänna synpunkter angående målmanualer till nationellt målansvariga och Naturvårdsverkets samordningsfunktion RUS lämnar dels över synpunkter specifikt för varje miljökvalitetsmål (i separata dokument) och dels här nedan allmänna synpunkter, som behöver beaktas för att målmanualerna ska bli användbara. De nationella målansvariga bör gå igenom punkterna nedan och se till att de ingår i varje målmanual, inte minst målmanualens sammanfattande tabell. RUS arbetsgrupp och de flesta av länsstyrelserna, 20 stycken, har i en andra omgång granskat utkasten till målmanualer. (Tidigare den 4 mars lämnade RUS arbetsgrupp och en handfull länsstyrelser synpunkter.) De allmänna synpunkter som lämnas här har även behandlats i RUS styrgrupp, medan synpunkterna för varje miljökvalitetsmål även i denna omgång har behandlats i RUS arbetsgrupp. I RUS synpunkter har även en del synpunkter från enskilda länsstyrelser som RUS bedömt lämpliga arbetats in. Länsstyrelsernas synpunkter i sin helhet delges målansvariga via Naturvårdsverkets samordningsfunktion. I slutet av detta brev finns en sammanställning över vilka mål länsstyrelserna yttrat sig över. Länens allmänna synpunkter överensstämmer och stödjer de synpunkter som RUS tidigare lämnat. De synpunkter som nu lämnas är i många delar samma som vid förra granskningen med vissa kompletteringar. Länen är fortfarande oroade över att arbetet med målmanualerna inte hunnit längre och är alldeles för spretigt. Målmanualerna följer idag inte samma mall. För att fungera som ett stöd vid bedömning är det viktigt att målmanualerna är enkla och fullständiga, där indikatorer och andra uppföljningsunderlag, mått och nivåer är fastlagda. Det ska tydligt framgå vad av detta som ska följas och följas upp på såväl nationell som regional nivå. Många av länen tar upp att det är positivt att det tas fram målmanualer med syfte att göra uppföljningen enklare samt mer konsekvent, transparent och robust, men att syftet inte nås så som målmanualerna ser ut idag. Målmanualerna är skrivna på sådant sätt att de främst passar dem som är väl insatta i miljömålsarbetet och respektive miljömål. De bör även fungera som vägledning för någon som är ny i systemet. En tydlig inledning behövs därför för den som första gången ska göra en årlig uppföljning. Kulturmiljö Kulturmiljö behöver också arbetas in i flera av manualerna och det underlag som RUS tog fram i december har ännu inte använts. De synpunkter som RUS arbetsgrupp lämnade vid förra omgången (4 mars) har ännu inte arbetats in. En uppdaterad version av tidigare lämnat underlag för kulturmiljö med både allmän del och underlag per miljökvalitetsmål lämnas separat. Struktur För att bli enkla att använda ska målmanualerna ha samma upplägg, samma typ av rubriker och samma ordningsföljd. Det gäller både för text och särskilt för den sammanfattande tabellen. De bör helt enkelt följa samma struktur. De får inte heller bli för omfattande. Miljömålsindikatorer (indikatorer som ska finnas på miljömål.se) och andra uppföljningsunderlag Miljömålsindikatorerna ska i allmänhet vara indikatorer som redovisas på såväl nationell som regional nivå och om möjligt och rimligt även på lokal nivå. I målmanualen ska för varje indikator framgå om: A) Den befintliga indikatorn fungerar i nuvarande skick på regionala nivån och i förekommande fall lokala nivån, är ändamålsenlig och bör kvarstå. B) Den befintliga indikatorn behöver utvecklas för att fungera på regionala nivån och i förekommande fall lokala nivån. 5

När det gäller utvecklingsbehov av nya indikatorer ska det finnas med och det ska framgå om: C) Föreslagen ny indikator kan fungera direkt på regionala nivån och i förekommande fall lokala nivån. D) Föreslagen indikator behöver utvecklas för att fungera på regionala nivån och i förekommande fall lokala nivån. Det ska framgå var det saknas indikatorer och eller uppföljningsmått både för nationella och regionala nivån. Kommentera också om det behövs regional uppföljning för alla preciseringar. Tidpunkt när olika data och underlag finns tillgängliga bör om möjligt tydliggöras. Flera län har efterfrågat att det tydligt ska framgå vilka underlag som kan användas regionalt vid höstens uppföljning (2014) och vilka som är under utveckling. Nuvarande indikatorer som nationell myndighet föreslår ska utgå bör motiveras (behöver inte vara i målmanualen). Särskilt uppföljning av åtgärdsarbete Vilka underlag som kan användas för att följa förutsättningarna för att nå målen (åtgärder som genomförs) ska beskrivas och ingå som indikatorer/uppföljningsmått i tabellerna. Det ska framgå om de fungerar både på nationella och regionala nivån. Mått och nivåer Målmanualen ska beskriva vilka mått och nivåer som innebär att miljökvalitetsmålet är nått både på nationell och på regional nivå. Det kan vara en procentsats eller i form av att något ska öka/minska. I målmanualen ska framgå om den nationella nivån kan användas direkt eller bör omarbetas för regional nivå. Ska den vara samma för alla län eller olika? (t ex areal) I de fall omarbetning behöver ske bör med fördel anges vem som kan göra denna omarbetning (nationell myndighet, RUS eller enskild länsstyrelse). Mått och nivåer behöver stämmas av mellan miljökvalitetsmålen så att de är likriktade särskilt för områden som kulturmiljövärden, statusklassning, ekosystemtjänster, friluftsliv, hotade arter. Det är viktigt att mått utformas så att de kan kommuniceras med de som arbetar i miljömålssystemet. Regional anpassning av nationellt mål I de fall vägledning för att göra en regional anpassning av ett nationellt mål (precisering eller etappmål) är aktuellt, bör vägledning ges i målmanualen. Målmyndigheten ska i texter eller tabeller hänvisa till relevant underlag för att den länsstyrelse som vill ska få vägledning för att sätta regionala mål. Det kan vara tydliga hänvisningar till var man hittar aktuella procentsatser, arealer mm. RUS utgångspunkt är att flertalet preciseringar ska följas och följas upp på regional nivå. Därför bör i princip regionala aspekter beskrivas under de flesta. I fall som Begränsad klimatpåverkan där preciseringarna inte fångar den regionala nivån finns behov av annan vägledning för vad länen ska beakta i sina uppföljningstexter. Det är viktigt att skilja på regionala mål och regionala mått och nivåer. Med regionala mål menas en regional anpassning av nationell precisering eller etappmål (enligt RUS tidigare framtagna rekommendationer). Målmanualerna bör därför inte rubricera regional anpassning av mått/nivåer som regionalt mål. Använd framtaget arbetsmaterial! RUS vill också betona vikten av att nationellt målansvariga verkligen tar del av underlag som tagits fram i syfte att tjäna arbetet med målmanualerna: dokumentation från temaseminarier som ordnades 2013, tidigare bristanalys som RUS initierat, utvärdering av tidigare miljömålsprojekt (Harald Arnells), pågående och kommande miljöövervakningsprogram. Fortsatt arbete med målmanualerna Flera län har tagit upp att om de versioner som fastställs i maj ännu inte uppfyller alla de önskemål som länen/rus har är det angeläget att arbetet fortsätter så att eventuella brister kan avhjälpas till nästkommande uppföljning hösten 2015. Synpunkter från länen Synpunkter på remissen har lämnats av tjugo län. Vilka län som lämnat målspecifika synpunkter framgår av tabellen nedan. I tabellen har miljökvalitetsmålen har förkortats med BKP=Begränsad klimatpåverkan, FL=Frisk luft osv. 6

Län Generella BKP FL BNF GM SO SS IÖ LSV GGK HiB MV LS ERO L SF EGB M ERV D Blekinge x x x x x x x x x x x x x x x x Dalarna x x Gotland x x x x x Gävleborg x x x x Halland x x x x x Jämtland x x x x x x x x x x x x x x Jönköping x x x x x x x x x x x x Kalmar x x x x x x Norrbotten x Skåne x x x x x x x x x x x x x x x Stockholm x Södermanland x Uppsala x x x x Värmland x x x x x x x x x Västerbotten x x x x x x x x x x Västernorrland x x x x x x x Västmanland x x Västra Götaland x x x x x x x x x x Örebro x x Östergötland x x x x x x x RUS genom Stig Hammarsten, ordförande i styrgruppen Magnus Eriksson, verksamhetsledare Emilie Vejlens, arbetsgruppen 7

Bilaga anteckningarnas punkt 5: Förstudie gällande regionalt arbete med hållbar konsumtion Förankrad med projektets tilltänkta styrgrupp med Dalarna, Gotland, LEKS och RUS. Fastställd i RUS styrgrupp 10 april 2014 och av LEKS verksamhetsledare (LEKS styrgrupp har behandlat utkast och beslutat att verksamhetsledare beslutar). Bakgrund Genom generarationsmålet 2010 tillkom ett starkare konsumtionsperspektiv (även med internationell koppling) i miljömålssystemet. Konsumtion är en central miljöfråga, som dock inte varit i fokus för länsstyrelsernas arbete (mer i kommunerna). Den senaste fördjupade utvärderingen av miljömålen (FU 2012) visar att strategier behövs för hur vi ska uppnå mer hållbara konsumtionsmönster och den regionala delen av FU 2012 poängterar att frågans vikt motiverar fler insatser av länsstyrelserna. På nationell och internationell nivå har mer arbete kring konsumtion skett på senare tid, ex. avfallsförebyggande strategin, FN:s tioåriga ramverk för hållbara konsumtions- och produktionsmönster m.fl. och delar av detta arbete behöver nu tas om hand och omsättas regionalt och lokalt. I den nyss påbörjade fördjupade utvärderingen av miljömålen, FU 2015, är konsumtion ett av tre fokusområden. Regionalt och på länsstyrelserna finns få som känner sig kallade att hålla ihop frågan. Miljömålsuppdraget och RUS har en särskilt intressant roll. I RUS har under flera år funnits med i diskussionerna om att man borde göra något i frågan. En del län lyfter konsumtionsfrågan i sitt regionala miljömålsarbete och i sina åtgärdsprogram, bland annat Dalarna. Ett annat uppdrag där konsumtionen har stor påverkan och betydelse är energi- och klimatuppdraget. Bland annat i länens arbete med Färdplan 2050 och i pilotlänsuppdraget har konsumtionens klimatpåverkan lyfts fram. Under 2013 har en möjlig projektinsats diskuterats och konkretiseras i RUS. Förslaget har också förankrats med länsstyrelsernas miljömålssamordnare vid det årliga Nobelmötet i december och presenterats för länsrådsgrupp 6 och för Miljönätverket, där länsstyrelsernas chefer inom miljö deltar. Detta har lett till att projektet tagits med i RUS verksamhetsplan för 2014: Identifiera och ge goda exempel på vad man regionalt/lokalt kan göra för insatser för mer hållbar privat och offentlig konsumtion, i anslutning till länsstyrelseuppdrag m.m. Bidra till ökad kunskap och kopplingar till nationellt/internationellt arbete. Dialog med fokusområdet konsumtion i Fördjupad Utvärdering 2015 och Naturvårdsverket. Förslaget har även kommunicerats med LEKS, länsstyrelsernas nationella grupp för energi- och klimatsamordning, för medverkan och medfinansiering då detta bedöms vara ett område där miljömålsoch energiuppdragen både har ansvar och borde kunna samverka. Dessutom har förankring skett och projektinnehåll diskuterats med två länsstyrelser, Dalarna och Gotland, som särskilt är tillfrågade att arbeta med och driva projektet. I Dalarnas åtgärdsprogram för miljömålen ingår en åtgärd som omsätts genom detta projekt. Utöver förankring av projektidén inom länsstyrelsevärlden har dialog skett med Naturvårdsverket, som också är positiva. Ett möte har också hållits med Omställningsrörelsen om projektet. Genom behandling i RUS styrgrupp har även representanter för SKL, Skogsstyrelsen och HaV haft delaktighet. Projektbeskrivning Det föreslagna projektet är en förstudie gällande regionala och lokala aktörers möjligheter att arbeta med konsumtionsfrågan ur ett hållbarhetsperspektiv. Förstudien innefattar framtagande av en sammanställning av pågående och möjliga åtgärds- och insatsarbete på regional och kommunalnivå gällande hållbar konsumtion samt spridning av denna rapport. 8

Genom arbetet med förstudien, och i anslutning till detta, påbörjas en samverkan mellan länsstyrelserna och mellan länsstyrelserna och nationella myndigheter. Syfte Projektets huvudsakliga syfte är att belysa hur man kan arbeta med frågan om offentlig och privat konsumtion på regional och lokal nivå samt identifiera vad regionala aktörer kan göra för att bidra till en ökad hållbar konsumtion, med fokus på vad länsstyrelsernas roll i detta arbete kan och borde vara. Projektet syftar även till att samla kunskap om och ge feedback från pågående nationellt och internationellt arbete utifrån ett regionalt perspektiv, inte minst fokusområdet i FU 2015 och pågående arbete med att implementera FN:s tioåriga ramverk för hållbar konsumtion och produktion i Sverige. Projektet vill verka för en fortsatt samverkan kring det regionala arbetet med hållbar konsumtion. Målgrupp Målgrupp för arbetet är: sakområden på Länsstyrelsen som genom sina uppdrag/styrmedel direkt eller indirekt kan påverka konsumtionen (exempelvis miljömålssamordnare och energi- och klimatsamordnare) motsvarande sakområden (se ovan) inom kommuner andra berörda offentliga aktörer. Resultatet i förstudien kommer även att vara av intresse för vissa för nationella myndigheter. Projektmål Förstudiens huvudsakliga målsättning är att ta fram en rapport som ger praktisk och användbar vägledning i det fortsatta arbetet med hållbar konsumtion för målgruppen. Detta sker främst genom erfarenhetsutbyte och insamling av goda exempel från samtliga län och via nationell nivå samt genom dialog med berörda verksamheter i utvalda län. Resultatet förväntas sprida kunskap om hur länsstyrelserna och kommunerna kan stödja, initiera och aktivt arbeta för en utveckling mot en mer hållbar konsumtion samt belysa hur detta kan mäta och utvärderas för att hitta gemensamma synsätt. Förstudien innefattar: En kort omvärldsanalys innehållande bland annat internationella och nationella mål och strategier, tidigare arbeten, samt pågående och inspirerande projekt, den regionala och lokala nivåns roll samt hur länsstyrelserna kan kommunicera konsumtionsfrågan. En analys av vilka regionala verktyg och styrmedel som finns för att styra mot hållbara konsumtionsmönster. En sammanställning av pågående och möjliga åtgärds- och insatsarbete på regional och kommunalnivå samt identifiering av vad länsstyrelserna och kommunerna har för verktyg och styrmedel för att bidra till att påverka samhället mot en mer hållbar konsumtion. En sammanställning av befintliga verktyg och beräkningsmodeller för att belysa och beräkna konsumtionens miljö- och klimatpåverkan, samt en redogörelse för vilka möjligheter det finns till uppföljning av målen med dessa (exempelvis REAP). Identifiering av idéer och uppslag om fortsatta länsstyrelsegemensamma insatser. Spridning av förstudiens resultat, främst genom referensgruppsmöten och befintliga fora. Effektmål Nätverk och kontakytor för dialog och erfarenhetsutbyte: Inom ramen för förstudien och anslutande arbete kommer att antal träffar för dialog och erfarenhetsut- 9

byte anordnas. Deltagare kommer främst vara miljömåls- och energisamordnare på länsstyrelserna och liknande tjänster i kommunerna. En önskad effekt är ökad samverkan mellan RUS, LEKS och andra deltagare gällande konsumtionsfrågan. Gemensam syn och förbättrad samverkan: En effekt av projektet väntas bli en ökad samsyn och förbättrad samverkan mellan länsstyrelserna och nationella myndigheterna kring hur regionala och lokala aktörer kan arbeta med insatser gällande hållbar konsumtion. Ökad kunskap: Projektet förväntas bidra till ökad kunskap om hållbar konsumtion på regional och lokal nivå samt leda till fler insatser, bland annat initierat av länsstyrelserna. Resultatet kommer även att redovisas på befintliga fora. Bidra till kontakt med pågående arbete nationellt: Parallellt med projektet pågår FU 2015 där konsumtion är ett fokusområde. Dessutom pågår arbete med att implementering av FN:s tio åriga ramverk för hållbar konsumtion och produktion i Sverige. Andra aktiviteter hos nationella myndigheter är genomförande av avfallsförebyggande programmet, etablering av nationell konsumentrådgivning och ett forskningsprogram hos Naturvårdsverket. Projektet och anslutande insatser från RUS ska bidra till att länsstyrelserna bidrar till, drar nytta av och kommunicerar med detta arbete hos nationella myndigheter. I samband med Naturvårdsverkets och Miljödepartementets kick-off för den det tioåriga ramverket eftermiddagen den 3 april 2014, ordnas ett förmiddagsmöte för intresserade miljömåls- och energisamordnare i länen där projektet kan diskuteras. Arbetsplan Övergripande arbetsplan innehåller följande steg: 1. Projektorganisation formas. 2. En mer detaljerad tids- och arbetsplan tas fram inledningsvis där projektet avgränsas tydligare och där arbetsuppgifter och aktiviteter fördelas. 3. Aktiviteter utförs, samverkan med nätverk, dialog och erfarenhetsutbyte. Kontakt med pågående nationellt arbete sker löpande. Goda exempel från samtliga län och från det nationella och internationella arbetet samlas in. Dialog sker också med företrädare för ett antal beröra verksamheter (ex. handel, bygg, upphandling, besöksnäring, livsmedelsproduktion, landsbygd, serviceprogram, avfallsförebyggande arbete, kommuner, folkbildning) i framför allt de två projektlänen för att få inspel. 4. Sammanställning och produktion av skriftligt material sker. Publiceras och redovisas utefter lämplighet och behov. 5. Projektet avrapporteras och utvärderas. Detaljerad arbetsplan tas fram av projektledningen. Projekttid Projektet påbörjas under mars sedan projektplanen godkänts i RUS, LEKS och styrgruppen. Projektet pågår fram till avrapporteringen av FU 2015 vid halvårsskiftet 2015, så att resultatet av FU 2015 kan användas. Huvuddelen av projektets insatser och projektlänens arbetsinsatser sker dock under 2014. Ansvarigt chefsnätverk eller handläggarnätverk Av länsstyrelsernas nätverk är det RUS och miljömålssamordnarnätverket samt LEKS och energisamordnarnätverket som närmast berörs av projektet. Miljönätverket med ansvariga chefer inom området miljö och länsrådsgrupp 6 för miljö kommer också hållas informerade. Arbetet och olika frågor av betydelse förankras övergripande med styrgrupperna för RUS och LEKS samt länsrådsgrupp 6. Projektorganisation och projektledare En styrgrupp för projektet formas med en representant vardera från RUS (Magnus Eriksson), LEKS (Stefan Lundvall), Länsstyrelsen Dalarna (Per-Erik Sandberg) och Länsstyrelsen Gotland (Karin Fager). 10

Projektledning är personal vid Länsstyrelsen Dalarna Veronica Moraeus, Maria Saxe, och Gotland Emilie Vejens. Dessa arbetar huvudsakligen med framtagandet av förstudien. Veronica är projektledare för denna del. Emilie utgör även resurs för de aktiviteter som avser att skapa fora för dialog och erfarenhetsutbyte och att bidra till kontakt med pågående arbete nationellt. Därutöver sker arbete av personer i RUS arbetsgrupp. En referensgrupp formas med intresserade miljömåls/energisamordnare på olika länsstyrelser samt eventuellt andra aktörer såsom Skogsstyrelsen, kommunala företrädare m.fl. Dialog sker löpande med Naturvårdsverket, SKL och andra myndigheter inte minst genom RUS medverkan i nationell arbetsgrupp för fokusområdet i FU 2015 och i nationell referensgrupp för FN:s tioåriga ramverk. Budget Projektets kostnader utgörs huvudsakligen av arbetsinsatser av projektledningen vid Länsstyrelsen Dalarna och Gotland. Dalarna står för halva sin kostnad i tid. Därutöver kommer personer i RUS att lägga tid i projektet som finansieras via RUS ordinarie lönebudget. Medverkan i styr- och referensgrupp står varje medverkande organisation för själv. Budgeten avser året 2014. Om ytterligare arbetsinsatser som kostar ytterligare medel behövs 2015 fattas nya beslut senare. Här sammanfattas kostnaderna (timkostnad inkl. OH beräknad på 450 kr/timme): Personal Länsstyrelsen Dalarna: Ca 500 timmar, motsvarande ca 225 000 kr, varav hälften ca 112 500 kr i egeninsats enligt ök och hälften ca 112 500 kr finansiering via RUS/LEKS. Personal Länsstyrelsen Gotland: Ca 220 timmar, motsvarande ca 100 000 kr via RUS/LEKS, motsvarande 25 % ett halvår. Konsultjänster, arrangemang, material och övrigt: ca 75 000 kr, via RUS/LEKS. Övrigt extra timmar till Dalarna eller Gotland, ca 30 timmar: 12 500 kr, via RUS/LEKS. Totala kostander (exkl. projektlänens egeninsatser): 300 000 kr, varav 100 000 kr från LEKS och 200 000 kr från RUS. Spridning av resultat Resultat sprids muntligt vid möten/konferenser, skriftligt via förstudien och webbplats. Uppföljning Då projektet avslutas under 2015 sker en uppföljning och utvärdering. Formerna för denna bestäms senare. 11

Projekt: Hälsofrämjande processer som stöd för miljömål och hållbar utveckling Fastställd i RUS styrgrupp 10 april 2014. Förankrad med de som ska arbeta i projektet och lägga ner egna resurser: Länsstyrelserna i Västerbotten och Dalarna, Landstinget Dalarna m.fl. Bakgrund Länsstyrelserna ska verka för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen får genomslag på regional och lokal nivå. Generationsmålets strecksats om hälsa lyder: Människors hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan samtidigt som miljöns positiva inverkan på människors hälsa främjas. Strecksatsen uppmärksammar behovet av att tydliggöra sambanden mellan miljömål och folkhälsa både i lokala och regionala insatser. Det hälsofrämjande perspektivet är centralt i modern folkhälsopolitik som i sin tur är en viktig del i den sociala dimensionen för hållbar utveckling. De nationella miljökvalitetsmålen belyser den miljömässiga dimensionen. Generationsmålets strecksats ovan öppnar upp för att man i högre grad än idag tar fasta på de synergieffekter som kan ses när man närmare betraktar de samband som finns mellan miljömål, sociala mål och andra samhällsmål. Man kan härigenom, utöver intressanta synergieffekter och bättre hantering av målkonflikter, förvänta sig ett både bredare och djupare intresse i arbetet att nå uppsatta miljömål och folkhälsomål. En ökad förståelse för sambanden mellan folkhälsomål och miljömål underlättar samverkan inte bara mellan olika aktörer såsom länsstyrelse, landsting/region och kommun utan även inom myndigheterna mellan olika förvaltningar. Det är särskilt angeläget på kommunal nivå där de viktigaste insatserna i såväl social som fysisk samhällsplanering sker idag. I Dalarna har landstingsläkaren Johan Hallberg utvecklat konceptet Sju landmärken för hälsa och hållbar utveckling som visar synergier mellan miljömål och folkhälsomål och ger en praktisk utgångspunkt för att tillämpa dem. Modellen tydliggör hur hälsofrämjande processer stödjer hållbar utveckling såväl ekologiskt, socialt och ekonomiskt och är framtagen i samarbete med Socialstyrelsen i anslutning till deras miljömålsuppdrag. Johan Hallberg har även deltagit på miljömålsdagarna. Konceptet är introducerat i Dalarnas miljömålsarbete och används även av Landstinget Dalarna i deras folkhälsoarbete särskilt i samarbetet med länets kommuner. Även andra län och kommuner utanför Dalarna har visat intresse för hälsofrämjande processer som ett stöd för miljömål och hållbar utveckling i stort. I september 2013 deltog Johan Hallberg på Västerbottens regionala miljömålsdag vilket väckte intresse för ett fortsatt arbete bland deltagarna. Att koppla den sociala dimensionen och miljö/miljömål är något som nu sker mer och mer, bl.a. i Skåne. Även SKL intresserar sig för området. Efter att ha drivit projektet Samling för social hållbarhet i vilket man även belyser samband mellan hälsofrämjande processer och miljö inviger SKL nu Mötesplats för social hållbarhet genom vilken man avser att stödja lokala och regionala processer för social hållbarhet, i vilka ett tydliggörande av kopplingar till miljömål kan vara av värde. Sedan hösten 2013 har en möjlig projektinsats börjat diskuterats och konkretiseras i RUS och i dialog med Landstinget Dalarna samt de två tänkta projektlänen Dalarna och Västerbotten. Förslaget har förankrats med länsstyrelsernas miljömålssamordnare vid det årliga Nobelmötet i december och presenterats för länsrådsgrupp 6 och för Miljönätverket, där länsstyrelsernas chefer inom miljö deltar. Detta har lett till att projektet tagits med i RUS verksamhetsplan för 2014: Hälsofrämjande processer som stöd för miljömål: Ett samarbete med Landstinget Dalarna (som medfinansierar) och Folkhälsomyndigheten. I del 1 revideras och anpassas tidigare framtaget underlagsmaterial som beskriver hälsofrämjande processer som drivkraft i miljöarbetet (och för social hållbarhet) till aktuellt kunskapsläge och nya miljömålssystemet. I del 2 produceras en handledning för verksamheter inom länsstyrelse, kommun och andra regionala myndigheter om presenterar hur hälsofrämjande processer kan introduceras i miljömålsarbetet och bredda basen av aktörer i detta arbete. Dessutom har förankring skett och projektinnehåll diskuterats med Landstinget Dalarna och Länsstyrelsen Dalarna och Länsstyrelsen Västerbotten. Utöver förankring av projektidén inom länsstyrelsevärlden har dialog skett med Folkhälsomyndigheten, som också är positiva till att medverka. Liksom flera andra parter. Genom behandling i RUS styrgrupp har även representanter för länsstyrelsernas chefer för kulturmiljövård och samhällsbyggande, Naturvårdsverket, SKL, Skogsstyrelsen och HaV haft delaktighet. 12

Syfte Projektet syftar till att presentera hur hälsofrämjande processer kan ses som en betydelsefull grund i arbetet för miljömål/miljö i synnerhet och hållbar utveckling i allmänhet. Projektet förväntas kunna bidra till ökad dialog och samarbete mellan olika sektorer och förvaltningar och ett ökat intresse att verka för miljömål, folkhälsomål och andra aspekter av de olika dimensionerna inom hållbar utveckling. Ett viktigt resultat av projektet blir en skriftlig handledning för hur länsstyrelser samt andra regionala och lokala aktörer kan arbeta med att introducera det hälsofrämjande perspektivet i arbetet för miljömålen i synnerhet och hållbar utveckling i allmänhet. Handledningen tar fram såväl konkreta åtgärder som metoder för att underlätta ledarskap, samverkan och delaktighet i detta arbete. Projektet ska också bidra till muntlig kunskapsförmedling, erfarenhetsutbyte och spridning av godaexempel mellan länen. Projektet kommer att ha en kontaktyta gentemot pågående nationellt och internationellt arbete inom området. Projektet ger dessutom nationella myndigheter, särskilt Folkhälsomyndigheten, en regional kontaktyta till nytta för deras arbete. Målgrupp för arbetet är länsstyrelserna, men även landsting, kommuner och nationella myndigheter. Målgruppen är hela myndigheten/organisationen och dess verktyg. Särskilt viktig målgrupp är länsstyrelsernas miljömålssamordnare och regionala folkhälsoplanerare. Projektmål och effektmål Projektet avser dels sammanställning och produktion av skriftligt material som ger kunskap och vägledning, dels att stimulera till dialog inom projektets ämne. Effekten av projektet väntas på sikt bli ökad kunskap om hälsofrämjande processer som stöd för miljömål i synnerhet och hållbar utveckling i allmänhet på regional och lokal nivå samt fler insatser och ökad samverkan kring detta i länen, bland annat initierat av länsstyrelserna. Sambanden mellan den sociala och miljömässiga dimensionen av hållbar utveckling förväntas stärkas. Förväntade förvaltningseffekter är ökad kännedom om synergieffekter mellan hälsofrämjande/sociala dimensionen och miljömål/hållbar utveckling hos respektive länsstyrelse och andra medverkande myndigheter/organisationer och en integrering av denna kunskap i ordinarie verksamhet samt verktyg/styrmedel. En annan effekt av projektet väntas bli bättre samverkan mellan länsstyrelse, landsting och region samt mellan den nationella, regionala och lokala nivån inom detta område. Tre mål identifieras: 1. Skriftligt material som ska ge kunskap och vägledning i det fortsatta arbetet Inom projektet produceras ett skriftligt material för vägledning för målgruppen, materialet ska även läggas upp på webben. Materialet behandlar och omfattar två delar: Del 1 är en kunskapssammanställning som dels behandlar hälsofrämjande processer och hur dessa stöder arbetet för hållbar utveckling i allmänhet och miljömål i synnerhet och dels det hälsofrämjande perspektivets potential att underlätta ledarskap, samverkan och delaktighet i detta arbete. Konceptet Sju landmärken för hälsa och hållbar utveckling presenteras. Johan Hallberg har redan 2010 färdigställt ett omfattande underlagsmaterial som tjänar som utgångspunkt för arbetet. Del 2 är en handledning för länsstyrelse, kommun och andra regionala organisationer kring hur hälsofrämjande processer kan användas som drivkraft i miljöarbetet och därtill bredda basen av aktörer i detta arbete då sambanden mellan de sociala och ekologiska dimensionerna i arbetet för hållbar utveckling tydliggörs. Ett antal områden/verksamheter identifieras där detta är tillämpbart och för några av de viktigaste beskrivs möjligheterna med projektets perspektiv mer utförligt. En utgångspunkt kan vara Dalarnas åtgärdsprogram 2013-2016 (Länsstyrelsen Dalarnas rapport 2013:12) där redan ett antal områden identifierats. Exempel på områden är linjeverksamheter som samhällsplanering, natur/kulturmiljövård och näringslivsutveckling, men även hur frågorna speglas i kommunikation med kommunal/regional politisk nivå, i landstingens arbete, i folkhälsostrategierna, i regionala miljömålsprogram och i dialogen mellan länsstyrelse och landsting och region. Utvalda områden studeras sedan och dialog sker med företrädare för områdena och samverkansgrupper och andra forum som finns. De bidrar 13

med inspel och synpunkter. Projektledaren medverkar i dessa sammanhang. Ett antal områden studeras i Dalarna och ett antal i Västerbotten. Därutöver kan också områden i andra län studeras, företrädesvis län som ingår i projektgruppen. Länsstyrelsen Dalarnas och Västerbottens kontaktpersoner och andra i projektgruppen underlättar kontakter och dialog. 2. Dialog och erfarenhetsutbyte I projektet ordnas möten och fora för dialog och erfarenhetsutbyte, framför allt för länsstyrelsernas miljömålssamordnare. Befintliga fora såsom Miljömålsdagar, Nobelmötet används, men beredskap ska också finnas för särskilda möten och seminarier inom ramen för projektet. Hur dialogen ska ske identifieras då projektet påbörjats. 3. Bidra till kontakt med pågående arbete nationellt Projektets huvudsakliga målgrupper är regionala och lokala myndigheter och den huvudsakliga inriktningen gäller således att finna former för att underlätta kommunikationen inom och mellan dessa aktörer. Därtill är det rimligt att förvänta sig att projektet bidrar till nya kontaktvägar mellan regionala/lokala aktörer och nationella aktörer. Med nya verktyg som kopplar samman skilda områden i arbetet för hållbar utveckling blir pågående nationella processer kring mål som social hållbarhet, folkhälsomål, miljömål och andra utvecklingsmål intressanta att samordna lokalt, regionalt och nationellt. I projektet är det därför naturligt att kontakt tas med t.ex. SKL i deras arbete med Mötesplats social hållbarhet, Folkhälsomyndighetens i deras arbete med de nationella folkhälsomålen samt bland miljömålsmyndigheterna kanske främst Naturvårdsverket och Boverket. Även internationella processer som verkar för hållbar utveckling där projektets perspektiv kan vara av intresse kan bli föremål för konsultation eller åtminstone refererade i projektet. Det handlar t.ex. om WHO:s arbete kring att minska skillnader i hälsa och sprida kunskap om sociala bestämningsfaktorer för hälsa, FN:s nya globala hållbarhetsmål Post-2015 och EU:s tillväxtstrategi Europa 2020. Aktiviteter Följande projektaktiviteter planeras att genomföras: 1. Projektorganisation med projektgrupp och projektledare formas och arbetar. (maj 2014, löpande under projektet) 2. En mer detaljerad tids- och arbetsplan tas fram inledningsvis där projektet avgränsas tydligare och där arbetsuppgifter för Dalarna, Västerbotten och andra fördelas. (våren 2014) 3. Sammanställning och produktion av skriftligt material del 1. (våren 2014 hösten 2014) 4. Sammanställning och produktion av skriftligt material del 2, inklusive medverkan/dialog med olika fora/verksamheter. (främst hösten/vintern 2014) 5. Dialog och erfarenhetsutbyte med alla länsstyrelser. (löpande under projektet) 6. Kontakt med pågående nationellt arbete. (löpande under projektet) 7. Publicering av rapport (del 1 och 2) och seminarium. (våren 2015) 8. Projektet avrapporteras och utvärderas. (våren 2015) Projekttid Projektet pågår 1 maj 2014 till 1 maj 2015. Det kan påbörjas sedan projektplanen fastställts i RUS styrgrupp, hos Landstinget Dalarna och Västerbotten samt Länsstyrelsen Dalarna och Västerbotten. Ansvarigt chefsnätverk eller handläggarnätverk Av länsstyrelsernas nätverk är det RUS och miljömålssamordnarnätverket som närmast berörs av projektet. Miljönätverket med ansvariga chefer inom området miljö och länsrådsgrupp 6 för miljö kommer också hållas informerade, liksom länsstyrelsernas chefsnätverk för social hållbarhet. Förankring sker med RUS styrgrupp. Projektorganisation och projektledare Ingen särskild styrgrupp tillsätts för projektet. Övergripande frågor förankras med styrgruppen för RUS och projektgruppens övriga medverkande organisationer på lämpligt sätt. En projektgrupp och en referensgrupp, alternativt endast en projektgrupp, formas inledningsvis. Här ingår: Projektledaren som också representerar Landstinget Dalarna Projektets kontaktperson på Länsstyrelsen Dalarna och Länsstyrelsen Västerbotten som också ingår i projektledningen RUS arbetsgrupp Landstinget Västerbotten och Region Västerbotten 14

Ytterligare några personer från andra intresserade länsstyrelser samt eventuellt landsting eller region (förfrågan går ut efter projektstart) Några kommunrepresentanter från företrädesvis Dalarna och Västerbotten (däribland Umeå) Folkhälsomyndigheten Länsstyrelsernas chefsnätverk för social hållbarhet (inbjuds) Projektgruppen träffas någon gång per månad eller varannan månad, företrädesvis via lync/telefon. Om dessutom en referensgrupp bildas träffas den mer sällan. Länsstyrelsen Dalarna och/eller Västerbotten sammankallar gruppen/grupperna. Gruppen/grupperna formas efter projektplanen fastställts. En gång per termin under projekttiden inbjuds alla länsstyrelser till lync-möte om projektet. Då projektets slutresultat presenteras vid arrangemang som andra arrangerar eller genom ett eget arrangemang inbjuds brett aktörer från lokal, regional och nationell nivå. Under projekttiden sker också kontakt med fler nationella myndigheter såsom Boverket och Naturvårdsverket. Vidare sker kontakt med länsstyrelsernas chefsnätverk för social hållbarhet (ordförande i Östergötland). Representant därifrån erbjuds medverka i projektgruppen. Budget Totala kostander för RUS av 2014 års budget är 225 000 kr. Projektets kostnader utgörs huvudsakligen av kostnad för projektledaren Johan Hallbergs anställning på 45 procent under ett år. Landstinget Dalarna finansierar 20 procent av denna anställning samt projektledarens resor. RUS finanserar 25 procent av anställningen. Kostnaden för RUS blir 300 000 kr, varav 200 000 kr tas av RUS budget 2014 och 100 000 kr av RUS budget 2015. I projektets kostnader ingår också kostnader för arbetsinsatser (i tid och ev. resor) hos Länsstyrelsen Dalarna, Länsstyrelsen Västerbotten, RUS samt arbetstid hos övriga medverkande i projektgruppen. Dessa kostnader finansierar i princip var och en själva. Tid som de två länsstyrelserna, RUS och övriga medverkande lägger ner i projektet klargörs vid projektets början. RUS avsätter i 2014 års budget dock 25 000 kr för ev. behov som uppkommer. Kostnader för layout och ev. tryckning av projektets skriftliga material samt seminarium 2015 finansieras separat och beslut om detta fattas senare. Beskriv hur ni tänker sprida resultaten Resultat sprids muntligt vid möten/seminarium, skriftligt via rapport och webbplats. Uppföljning Då projektet avslutas under 2015 sker en uppföljning och utvärdering. Formerna för denna bestäms senare. Projektets kontakter med pågående nationella arbeten ger möjlighet till spridning och fortsatt utveckling av konceptet för verksamheter som inte täcks av den handledning som nu tas fram, det kan gälla t.ex. hälso- och sjukvård samt utbildningssystem. 15