olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning



Relevanta dokument
Näringslivsstrategi. för Staffanstorps kommun. Antagen av Kommunstyrelsen , Dnr 2016-KS-249

Nä ringslivssträtegi fö r Sötenä s kömmun

Näringslivsstrategi Näringslivsstrategi Kommunfullmäktige /Paragraf Dnr KA 2016/281 Sid 1/7

Kommunens ambition är att inom mandatperioden: Ligga topp 5 i Svenskt Näringslivs ranking av kommunernas företagsklimat.

Näringslivspolicy för Lidingö stad

Näringslivsstrategi Strömstads kommun

Näringslivsstrategi. för Karlskrona kommun

Dialogmöten Näringslivsstrategi

Näringslivsstrategi för Strängnäs kommun

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsplan för Trosa kommun

Näringslivsprogram 2018

Handlingsplan. - Bra näringslivsklimat

Näringslivsstrategi för Mora

Sveriges bästa företagsklimat 2025

näringslivsprogram. Så skapas förutsättningar för utveckling och tillväxt i Uppsalas näringsliv.

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete

Sundbybergs stads näringslivspolicy 1

Österåkers kommuns styrdokument

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

Näringslivsplan för Trosa kommun

Näringslivsprogram Karlshamns kommun

Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör

På väg mot vision = ,7% 30+47=

Habo kommun - Den hållbara kommunen med ett välmående näringsliv

Uppdatering av näringslivspolicy 30 KS

Plan för näringsliv och arbete

Näringslivsstrategi i Nyköping Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm.

Näringslivsstrategi med tillhörande aktivitetsplan för Österåker

Avtal om fortsatt Näringslivspolitiskt samarbete med Stockholm Business Alliance (SBA)

Stockholm Business Alliance, SBA, har skickat ett avtal för perioden och erbjuder Österåkers kommun till fortsatt partnerskap.

Handlingsplan för näringsliv och arbete

Näringslivsprogram Hylte kommun

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod Stockholm

Svar på motion 2012:08 om fler företag och arbetstillfällen i Knivsta

TVG Handlingsplan 2015

Ärende 12. Näringslivsstrategi för Karlskoga kommun

Näringslivsstrategi Utvecklingskraft i Södertälje

Näringslivets förutsättningar i den regionala kärnan Täby-Arnige samt visionen för Stockholm Nordost. Presentation Maria Lindqvist

Remiss av förslag till Näringslivsprogram för Marks kommun

Strategisk satsning på tech-sektorn i Uppsala

Näringslivsstrategi Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Antagen av KF , 145. Vision 2030

Näringslivsprogram

Aktivitetslista för utveckling av näringslivsklimatet

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ med särskilt fokus på Skåne Nordost

ÄNGELHOLMS KOMMUN Kraftsamling Ängelholm Vision 2020

Samarbetsavtal mellan Stockholms stad och Stockholms Akademiska

Behovsanalys för verksamhetsområde 16 Näringsliv

3. Gävle kommun skapar de bästa förutsättningarna för företagande i jämförelse med andra kommuner i Stockholmsregionen

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige , 50

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Näringsliv, arbetsmarknad & idéburen sektor

Näringslivsstrategi 2015

5000 registrerade företag 60 procent är enmansföretag 85 procent har färre än 10 anställda Cirka arbetstillfällen

VÄXTKRAFT EMMABODA. Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda. KF 15 december. Fotograf Anette Odelberg

Konjunkturen i Stockholmsregionen 2019 kv Stockholm Business Region

Aktivitetsplan för näringslivsarbetet i Österåker 2018

Framtidsbild för Kista Science City. Uppdatering av visionen för de kommande tio åren

Näringslivsprogram för Gnesta kommun ett handslag för strategiska åtgärder med sikte mot 2020

MÄNNISKOR SÄGER INTE VAD DE TÄNKER. DE VET INTE VAD DE KÄNNER OCH GÖR INTE SOM DE SÄGER.

I Mellerud finns cirka invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen.

Näringslivsstrategi för Botkyrka kommun

Vision Vision. Diarienummer: KS 2012/817 Dokumentansvarig: Håkan Hambeson Beredande politiskt organ: Demokratiberedningen

Näringslivsstrategi för Nyköpings kommun

Krokoms kommuns styrdokument

Södertörns UtvecklingsProgram 2013 DE VIKTIGASTE REGIONALA UTVECKLINGSFRÅGORNA FÖR INSATSER DE NÄRMASTE ÅREN

Näringslivsprogram för Eda kommun Antaget av kommunstyrelsen 2010-

Näringslivsstrategi Strängnäs kommun

Partnerskap i Stockholm Business Alliance (SBA) 1. Underteckna avtal för perioden med Stockholm Business Alliance.

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Kraftsamling 2.0. Modell för Kraftsamling 2.0. Mobiliserade resurser Samordnade initiativ Skapar framtidstro. Kommun. Sweet spot

Teknik och innovationer

Näringslivsstrategi. Antagen av kommunfullmäktige

Yttrande över remiss av motion (2016:75) om en hearing för ett bättre företagsklimat i Stockholm

~SALA 1 ~ KOMMUN Dl aga

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTTET. Sammanträdesdatum

Jan Torége presenterar Räkna, räkna ranka och Sveriges kommuner och landstings arbete med frågor kring att mäta lokalt företagsklimat.

Handlingsplan. Förenkla helt enkelt

1(8) Tillväxtstrategi

Här följer de mål och visioner som påverkar näringslivsstrategin.

Åmåls kommuns Näringslivsprogram

RUS i korthet. Regional utvecklingsstrategi för Uppsala län. Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft

Södertörnskommunernas Samarbetskommitté

TVG Handlingsplan 2015

2 VERKSAMHETSPLANEN UTGÅR IFRÅN 4 medlemmarnas behov 4 analyser av Oskarshamns företagsklimat 4 SWOT-analyser av Oskarshamns näringsliv 4

Näringslivsprogram 2016

Välkomna till Näringslivslunch 13/9.

Näringslivsstrategi. Vision, mål, medel

Fler jobb i Västerås med växande företag

Svenskt Näringslivs enkätresultat Företagsklimat 2017

Näringslivsutveckling I Västerviks kommun. Hearing på kommunfullmäktige 24 februari 2014

Näringslivsutveckling för Nordmalings kommun - Handlingsplan med rollfördelning,

Arbetsmaterial Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun

Järfälla - för näringslivet framåt. Näringslivsstrategi för Järfälla

Näringslivsstrategi för Nynäshamns kommun

Näringslivspolicy för Hällefors kommun

Transkript:

SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom olo/ i or 3Ö för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2013-xx-xx Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 EU strategiskt läge i en stark region 2 1.2 Samarbete för att ännu bättre näringslivsklimat 2 2 Näringslivet i Sollentuna idag 3 2.1 Sollentunas företagare 3 2.2 En näringslivsvänlig kommun 3 3 Sollentunas ambition 4 3.1 Sollentuna år 2015 4 3.2 Kännetecken för kommunens näringslivsarbete 4 4 Prioriterade områden för att utveckla näringslivsklimatet 5 4.1 Stadsbyggnad 5 4.2 Kommunikation, dialog och service 5 4.3 Trafik och infrastruktur 5 4.4 Utveckling av samarbetet mellan skola, näringsliv och andra aktörer 6 5 Kommunslyrelsens och nämndernas ansvar 6 543835. 2_0. DOCX Sidalav* s ^

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 Inledning 1.1 Ett strategiskt läge i en stark region Stockholms län är Sveriges mest utvecklingskraftiga region. Enligt internationella bedömningar ligger Stockholmsregionen i topp i Europa. Stockholms län har Sveriges högsta sysselsättningsgrad, står för drygt 30 % av landets BNP, för cirka 35 % av landets nyföretagande, 55 % av Sveriges befolkningsökning, är den mest kunskapsintensiva regionen utanför USA och den mest innovativa regionen inom EU. 1 Sollentuna har ett strategiskt läge. Närheten till Stockholms city är en stor styrka för kommunen. I Sollentunas absoluta närhet finns världsledande centrum inom ICT och life science. Kista, som är ett ledande centrum för ICT, kan förhållandevis enkelt kopplas närmare Helenelund som har utmärka kommunikationer till både Arlanda och Stockholm. Kommunikationerna är mycket goda - Arlanda flygplats finns på nära håll, E4 går genom kommunen och den spårbundna trafiken är utmärkt med fem pendeltågsstationer i kommunen. Samtidigt ger de stora infrastrukturlederna ulmaningar avseende miljö- och klimat. Detta måste hanteras på ett omsorgsfullt sätt så att kommunen är och förblir attraktiv att leva och verka 1. 1.2 Samarbete för att ännu bättre näringslivsklimat Ett bra företagsklimat skapas av en mängd faktorer. Ett gott samarbete mellan kommun, näringsliv, myndigheter och universitet/högskolor är av avgörande betydelse. Ingen aktör råder ensam över de komplexa faktorer som driver utveckling och tillväxt. Kommunen intensifierar sitt engagemang i näringslivsfrågorna och ska än mer aktivt bidra till goda förutsättningar för näringslivet. Arbetet ska ha sin förankring i den övergripande kommunplaneringen och syfta till att främja ett dynamiskt näringsliv i Sollentuna. Det ska vara attraktivt och enkelt atl slarta, utveckla och driva företag i Sollenluna. Företagen i kommunen ska ges så goda förutsättningar som möjligt atl växa och utveckla verksamheten. Att skapa goda förutsättningar handlar bland annat om att tillgången till mark och lokaler och bostäder ska fungera väl, att kommunens tillståndsgivning/hantering av bygglov och planärenden är effektiv och alt det finns fungerande mötesplatser där näringsliv, kommun, myndigheter, utbildningsanordnare kan mötas. Det är också viktigt med en väl fungerande kommunikation och marknadsföring av kommunen som samverkan med andra kommuner. 1 Länsstyrelsens rapport 2012:26 Stockholm 2013 Full fart framåt. 543835_2_0.DOCX Sida 2 av 6

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING Goda förutsättningar för det lokala näringslivet skapas också genom ett nära samarbete i utbildningsfrågor på alla nivåer. Det gäller från förskolan och grundskolan till gymnasie- och vuxenutbildning. Utbildning av god kvalitet bidrar till att företag kan rekrytera personal och att nya företagare etablerar sig i kommunen. Det finns stora möjligheter i ett ökat samarbete med näringslivet när det gäller gymnasie- och vuxenutbildningarna. Samarbetet kan skapa bättre förutsättningar för unga och vuxna utan förankring på arbetsmarknaden att få kontakter och erfarenheter som stödjer pågående utbildningsinsatser. Detla ökar möjligheterna till sysselsättning i nästa steg. För företagen kan samarbetet ge ökad tillgång till personal med relevant utbildning. Det är också viktigt att utveckla kontakterna med universitet och högskolor i hela länet. Behovet av personal med eftergymnasial utbildning bedöms öka kraftigt fram till 2020. 2 Näringslivet i Sollentuna idag 2.1 Sollentunas företagare I Sollentuna finns det cirka 4 000 företag varav cirka 2 500 har en årlig omsättning över 300 000 kronor. De flesta företagen finns inom den privata tjänstesektorn. I kommunen finns många konsulter som är verksamma inom områdena IT, juridik och ekonomi. Majoriteten av företagen i Sollentuna är små. Cirka 90 % har under 10 anställda. Bara 1 % av företagen har fler än 50 anställda. Under respektive år 2010 och 2011 startade cirka 400 nya företag i Sollentuna, vilket är i topp tio i länet. 2 2.2 En näringslivsvänlig kommun Sollentuna rankas som en av landets mest näringslivsvänliga kommuner. Svenskt näringsliv har sedan 2001 årligen genomfört en omfattande undersökning av samtliga kommuners företagsklimat. Sollentuna är en del av Stockholm Business Alliance (SBA), som är en sammanslutning av 50 kommuner runt Mälardalen. Syftet med SBA är att stärka regionens attraktionskraft för utländska företagsinvesteringar samt att marknadsföra regionen under varumärket Stockholm - The Capital of Scandinavia. Inom SBA genomförs vart annat år en studie av företagens uppfattning om kommunernas service, där man får fram ell s.k. Nöjd Kund Index (NKI). 2 Länsstyrelsens rapport "Läget i länet - Arbetsmarknad och ekonomi" Oktober 2012 543835_2_0.DOCX Sida 3 av 6

K~l SOLLENTUNA % FÖRFATTNINGSSAMLING 2.2.1 Svenskt näringslivs ranking - Sollentunas placering Ar Placering 2010 3 2011 4 2012 4 2.2.2 Stockholm Business Alliance NKI-resultat för Sollentuna Ar NKI 2007 70 2009 72 2011 65 3 Sollentunas ambition Vår ambition är att ha Sveriges bästa företagsklimat. 3.1 Sollentuna år 2015 Sollentuna ligger på förstaplats i Svensk Näringslivs ranking. Sollentuna ligger i täten ibland kommuner i SBA:s undersökning, med ett NKI på över 75. Sollentuna är en av de tre bästa kommunerna i Stockholms län vad gäller antalet nystartande företag, mätt i förhållande till folkmängd. Sollentuna är en av de tre bästa kommunerna i Stockholms län vad gäller sysselsättning. 3.2 Kännetecken för kommunens näringslivsarbete Sollentuna kommuns näringslivsarbete ska kännetecknas av följande: Kommunen har god planberedskap och en process för markhantering som är transparent och effektiv. Kommunen har goda relationer och nätverk med näringslivet. Kommunen ska verka för att företagare kan möta andra företagare och kommunen i organiserade former. Kommunen är en aktiv länk mellan skola - näringsliv - högskola - arbetsförmedling. Kommunen är serviceinriktad och tillgänglig. Med moderna metoder och e-tjänster underlättas kontakterna med näringslivet. Kommunens kommunikation är anpassad efter företagarnas behov och marknadsföringen av kommunen är aktiv. Kommunens myndighetsutövning är effektiv och rättssaker. Kommunen ska bidra till ett differentierat näringsliv bland annat i samband med plan- och markfrågor. 543835_2_0.DOCX Sida 4 av 6

v SOLLENTUNA % FÖRFATTNINGSSAMLING 4 Prioriterade områden för att utveckla näringslivsklimatet Det finns fyra områden som behöver prioriteras för att förbättra näringslivsklimatet i Sollentuna. 1. Stadsbyggnad 2. Kommunikation, dialog och service 3. Trafik och infrastruktur 4. Utveckling av samarbetet mellan skola, näringsliv och andra aktörer 4.1 Stadsbyggnad Att skapa goda förutsättningar för näringslivet handlar bland annat om att tillgången till mark, lokaler och bostäder fungerar väl liksom att hanteringen av planärenden och bygglov är effektiv. Sammantaget är detta mycket viktigt för att företag ska kunna etablera sig i kommunen och utvecklas/expandera sin verksamhet. 4.2 Kommunikation, dialog och service Kommunen ska vara lättillgänglig, kommunicera på ett sätt som är anpassat efter målgruppen, erbjuda dialog och god service. Kommunen ska erbjuda e-tjänster som underlättar vardagen för företagarna. Man ska också arbeta aktivt för att marknadsföra kommunen. Kommunen ska verka för att anpassa kommunens upphandlingar så att även små och medelstora aktörer kan delta då så är lämpligt. 4.3 Trafik och infrastruktur Väl fungerande trafik och infrastruktur är mycket viktigt för att Sollentuna ska kunna utvecklas och för att näringslivet ska ges goda förutsättningar. Kommunen ska verka för att den kollektivtrafik som försörjer Sollentuna ska vara av hög kvalitet och atl trafiklösningen är dimensionerad efter kommunens behov. Det ska finnas god IT-infrastruktur i Sollentuna för såväl näringsliv som invånare. 543835 2 O.DOCX Sida 5 av 6

4.4 Utveckling av samarbetet mellan skola, näringsliv och andra aktörer I kommunen, eller i dess närhet, ska det finnas ett attraktivt utbud av grund-, gymnasie- och högskolor samt vuxenutbildning. Kommunen ska samverka med näringslivet för att öka tillgången på rätt utbildad arbetskraft och därmed aktivt bidra till att människor snabbare kan etablera sig på arbetsmarknaden. Samarbete ska bland annat ske för att skapa yrkesutbildningar på gymnasienivå, som möter näringslivets behov. Kommunen ska tillsammans med näringslivet arbeta för att stimulera nyföretagande och entreprenörskap. 5 Kommunstyrelsens och nämndernas ansvar En rad åtgärder behöver genomföras inom respektive område. Kommunstyrelsen och de övriga nämnderna ska beakta näringslivsstrategin i sitt budgetarbete vad gäller mål inom området näringsliv. 543835 2 O.DOCX