Bilaga 2. Åtgärdslista för remissvar Anvisning: Kolumnerna E, F och G fylls i med kryss (X). till åtgärden skrivs i kolumn H. Observera att åtgärdsförslagen kopplade till de olika utmaningarna redovisas i separata flikar. Remissinstans: REGION SKÅNE HÅLLBARA TRANSPORTER I SKÅNE Fysisk planering 1. Stärkt kollektivtrafik genom utvecklad översiktsplanering Ny bostads-, verksamhets- och handelsutbyggnad i Skåne stärker kollektivtrafikutvecklingen och skapar förutsättningar för människor att välja kollektivtrafik framför bilresande. Den strategiska kollektivtrafikplaneringen, "Trafikförsörjningsprogram för Skåne" ska utgöra en del av förutsättningarna i kommunernas översiktliga planering och kollektivtrafikplaneringen sker i överensstämmelse med kommunernas översiktsplanering. Markera och X X Det är även viktigt att cykel och gång aktivt beaktas i den kommunala planeringen. Det är bra att trycker på att Trafikförsörjningsprogrammet i Skåne ska utgöra en förutsättning för den kommunala planeringen men intentionerna i trafikförsörjningsprogrammet siktar dock högre och begränsar sig inte till att omfatta endast den översiktliga planeringen. Det är viktig att kollektivtrafikutvecklingen är en naturlig del i all kommunal planering. internt: tar också fram en rad strategiska dokument för hur den allmänna kollektivtrafiken ska utvecklas inom den närmsta 5 års perioden (Strategisk plan för serviceresor, trafikutvecklingsplan m.m.) Infrastruktur 1
2. Attraktivare kollektivtrafik för ökat kollektivtrafikresande Andelen kollektivtrafikresande ska öka genom överflyttning av bilresande genom att stärka kollektivtrafikens attraktivitet, till exempel genom förbättrad turtäthet, restider, framkomlighet komfort, linjenät, hållplatsutformning. Privata aktörer Markera och X X Åtgärden kan förstärkas genom att lägga till att målgruppen för attraktiv kollektivtrafik är både pendlare och fritidsresande. Det ska även vara kollektivtrafik som är attraktiv för resenären men även för regionen utifrån miljömål och landsbygdsutvecklingsmål. bör stå med som medaktör. internt: Arbetet sker på flera plan med olika perspektiv, dels i det årliga arbetet med trafikplan och långsiktigt i trafikförsörjningsprogram och trafikutvecklingsplan. 3. Stärkt infrastruktur för gång- och cykeltrafik Cykel- och gångtrafik prioriteras och främjas genom utbyggnad av gång- och cykelvägnätet, förbättrat underhåll, fysiska åtgärder som förbättrar och trafiksäkrar gång- och cykelbanor, bra cykelparkeringar och cykelpooler i anslutning till kollektivtrafik och arbetsplatser. Trafikverket X X Planera in ytor för bil- och cykelpooler. Förslag att vid alla järnvägsstationer och större busscentrum finns cyklar, lådcyklar, tandemcyklar och fossilfria poolbilar av olika slag att hyra för att ta sig vidare. internt: Goda förbindelser för oskyddade trafikanter är en förutsättning i de infrastrukturprojekt som driver eller är delaktiga i. Ingår också vid planering av sjukhusområden. 2
4. Minskad biltrafik för förbättrad livsmiljö och attraktivare städer Åtgärder för att minska biltrafiken i tätorter genomförs genom till exempel parkeringsavgiftsreglering, enkelriktning av gator, gator endast tillåtna för fordon med förnybara drivmedel, bra möjligheter till boendeparkering. Trafikverket (Skånetrafiken) Markera och x x Åtgärdens uppräkning av olika möjliga åtgärder skulle förstärkas om en prioritering av dessa åtgärder görs utifrån kostnadseffektivitet relativt miljönyttan av åtgärderna. Det skulle utgöra ett bättre underlag för kommunerna. En viktig åtgärd för att minska biltrafiken i städerna är att utveckla en bra kollektivtrafik inom städerna men också av den kollektivtrafik som kommer från andra orter och landsbygden. För de som har behov av att ta bilen, pga av avsaknaden av kollektivtrafik vid hemmet, är bra pendlarparkeringar vid kollektivtrafiknoder viktiga. Utbyggnaden av pendlarparkeringar bör göras så nära startpunkten som möjligt vid en bra kollektivtrafik linje för att öka viljan att ställa bilen och ta kollektivtrafiken istället för att ta bilen hela vägen. Mobility management -åtgärder bör lyftas fram. Ta bort Skånetrafiken, ingår i arbetar tillsammans med kommunerna med bl.a. framkomlighetsåtgärder som gynnar kollektivtrafiken framför bilen. Hela resan konceptet (kombination kollektivtrafik med cykel, gång, bil m.fl) som avser kundens hela resebehov är också ett arbetsområde för kollektivtrafiken för att få flera att resa kollektivt. Drivmedel 3
5. Fossilbränslefritt Skåne Användningen av fossil energi för uppvärmning av byggnader, bränsle till transporter och produktion av el fasas ut i hela Skåne. Stöd till organisationer, företag och privatpersoner för att bli fossilbränslefria tas fram genom bland annat uppropet om "100% fossilbränslefritt Skåne 2020". Energikontoret Skåne Organisationer Företag Privatpersoner Markera och x x internt: avsiktsförklaring med energileverantörer, fossilfria bränslen i våra fordon, vindkraft och solceller installeras. Koncerninköp ställer krav i upphandlingar där detta är relevant och där transporterna avser hela eller en inte obetydlig del av uppdraget. Krav ställs till viss del på fossilbränslefria upphandlade transporter redan tid avtalsstart och till viss del som ett krav om utfasning under avtalstiden där det är möjligt. Kollektivtrafiken (allmän och särskild) har målet att vara fossilbränslefri senast 2020. Tågtrafiken har varit fossilbränslefri sedan länge. Stadbussstrafiken i hela Skåne är fossilbränslefri sedan 2015. Senast 2018 skall även hela regionbusstrafiken vara fossilbränslefri. 6. Ökad produktion och konsumtion av biogas Färdplan för biogas genomförs och vidareutvecklas för ökad produktion, distribution och konsumtion av biogas samt teknikutveckling och forskning. Biogas Syd 7. Utveckling av infrastruktur för energieffektiva och förnybara drivmedel Infrastrukturen för laddstationer för elfordon och tankstationer för biodrivmedel utvecklas för att främja övergången till mer energieffektiva och förnybara drivmedel i länet. Energibolag Avfallsbolag Fastighetsägare Elbilsoperatörer Aktörer som skriver under Skånes färdplan för biogas Hållbar Mobilitet Skåne Biogas Syd Trafikverket x x Biogas Syd är inte huvudaktör för Skånes färdplan för biogas, Biogas Syd är en medlemsorganisation. är processledare för färdplanen, ta bort Biogas Syd. "Distribution" bör tas bort i cell B18. internt: Biogasbilar leasas via upphandling för s interna personaltransporter, även el och laddhybrid bilar finns på avtal. har även köpt in två vätgasbilar. Stort fokus ligger på inköp av fordon som drivs av förnybara bränslen och fordonsflottan för samtliga transporter består nästan uteslutande av denna typ av fordon. Skånetrafiken har under 2015 ökat användningen av biogas med över 50% jämfört med 2014. Numera används ca 22 miljoner Nm3 biogas årligen. x x internt: Kollektivtrafiken ser många miljö- och hälsofördelar med grön eldrift i framförallt städer. Testprojekt med grön eldrift pågår och strategiska beslut inkl. beslut om investering i laddinfrastruktur kommer att tas framöver. Godstransporter 4
Markera och 8. Samlat agerande för utbyggnad av järnvägen för gods- och persontrafik Samlat regionalt agerande för att kraftfulla och snabba investeringar sker i järnvägsnätet för både gods- och persontrafik. Stimulera åtgärder som underlättar överflyttning av gods- och persontransporter på järnväg. Trafikverket Sydsvenska Handelskammaren x x 9. Samordnade godstransporter för minskad trafik-kommuneoch miljöbelastning Effektiva godstrafiklösningar i tätort utvecklas med syfte att minska trafik- och miljöbelastning. Det kan handla om samverkan med andra aktörer i godsnätverk, samordnad varudistribution i hela/delar av tätorten, samordnade varuleveranser till kommunala enheter, reglering av godstransporterna med miljözon, eller att underlätta cykelfrakt eller andra alternativ till traditionella lastbilstransporter. Handlare Transportföretag x x Man bör väga in hälsoeffekterna av godstrafiken inne i städer luft och buller. Information och beteendepåverkan 10. Information om klimat och luftföroreningar Informationsinsatser genomförs gällande klimatförändringar och utsläpp av luftföroreningar och dess påverkan på vår miljö och hälsa. Kommun- och företagsnätverk används för spridning av goda exempel och information. Energikontoret Skåne Luftvårdsförbundet x x Genom att beskriva hälsokonsekvenserna, inklusive barns hälsa, bör det bli lättare att få genomslag för åtgärdsförslagen, gäller även nedan. Ett förslag är att arbeta mer med hälsoekonomiska beräkningar. 5
11. Beteendepåverkan för minskat bilresande Medborgarnas resvanor påverkas i syfte att minska bilsresandet, så att största andelen resor sker med cykel, till fots eller med kollektivtrafik, samt för att stimulera tilll distansarbete, användning av bilpooler och samåkning med mera. 12. Minskad användning av dubbdäck Insatser genomförs för att minska användningen av dubbdäck i tätorter, till exempel genom informationskampanjer och lokala regleringar i tätorter samt krav vid inköp av fordon. Större offentliga och privata arbetsgivare Markera och Trafikverket x x Oklart vad själva åtgärden är. Trafikverket (Arbetsoch miljömedicin) Förslaget remitterades till Arbets och miljömedicin under rubriken "Universitet och högskolor" men här anges man som del av. Bör konsekvent vara Lunds Universitet. Ta bort. 13. Mötes- och resepolicy för miljöanpassade Större offentliga och tjänsteresor privata arbetsgivare En rese- och mötespolicy tas fram och förankras för att prioritera resfria möten och energieffektiva färdmedel framför bil och flyg vid tjänsteresor. Buller 14. Minskade störningar av trafikbuller i befintliga boendemiljöer Väghållare och järnvägsansvariga ska uppmärksamma och åtgärda befintliga bullerutsatta boendemiljöer där inomhusvärden inte lever upp till Folkhälsomyndighetens krav. Bostadsbebyggelse ska lokaliseras och utformas med hänsyn till de bullerstörningar som infrastrukturen ger upphov till. Åtgärder ska vidtas i sådana områden där en god inomhusmiljö eller tyst sida inte uppnås. Trafikverket Vägföreningar Trafikverket x x Det är viktigt att hälsoeffekten beaktas i resepolicyer. Åtgärden har funnits tidigare och kan förstärkas genom att man utvärderar/diskuterar hur väl olika policys fungerat. Det är viktigt att göra samhällsekonomiska beräkningar som underlag och komplement till de rena hälsokonsekvenserna. FÖRSLAG PÅ NYA ÅTGÄRDER 6
Markera och Verka för havsbaserad vindenergi na Energimyndigheten Hav och Vattenmyndigheten m.fl. Markera och x x Trots att förslaget på flera ställen lyfter fram klimatproblematiken som central samt behovet av att minska energiproduktionens klimatpåverkan tar man inte upp behovet av att utveckla elproduktion baserad på havsbaserad energi i Östersjön för att kunna tillgodose framtida elförsörjning på ett hållbart sätt. (Transportsektorns koppling till klimatet är däremot utvecklad). Havsbaserad energi från Östersjön har exempelvis en enorm potential att försörja kommande, alltmer elbaserade transportsystem med energi. Detta bör även ses i ljuset av en europeisk elförsörjning samt behovet av ersättningsel för de kärnkraftverk som nu inte längre rustas för framtida drift. Verka för ökade (gods)transporter med sjöfart na Energimyndigheten Hav och Vattenmyndigheten Trafikverket x x Det finns ett nationellt tryck att vi ska frakta mer på sjöfart och detta går i linje med godsstrategin. 7
Bilaga 2. Åtgärdslista för remissvar Anvisning: Kolumnerna E, F och G fylls i med kryss (X). till åtgärden skrivs i kolumn H. Observera att åtgärdsförslagen kopplade till de olika utmaningarna redovisas i separata flikar. Remissinstans: REGION SKÅNE HÄNSYN TILL SKÅNES HAV, SJÖAR OCH VATTENDRAG Klimatanpassning 1. Ekosystembaserade klimatanpassningsåtgärder Arbetet med att begränsa samhällets sårbarhet för ett förändrat klimat behöver ta hänsyn till ekosystemtjänster, biologisk mångfald, allmänhetens tillgång till kusten etc. Ekosystembaserade åtgärder där naturliga processer får större utrymme behöver därför övervägas i större utsträckning. nas översiktsplaner ska ange förutsättningarna för eventuella skydd och visa på kommunens ställningstagande angående markanvändningen. Markera och x x internt: gröna tak och andra åtgärder ingår i planering vid om/nybyggnation, dialog för med kommunen i samband med fastighets-utvecklingsplaner 2. Förbättra landskapets vattenhushållande förmåga Naturliga och naturlika svämområden som fungerar som utjämnande magasin vid höga flöden bevaras och återskapas för att minska risken för översvämningsskador och uttorkning. En regional svämplansanalys tas fram som underlag för arbetet. Utsläpp - Näringsämnen Skogsstyrelsen LRF Hushållningssällskapet Vattenråd 8
3. Minskade utsläpp av näringsämnen till vatten Arbetet för att minska utsläpp/läckage av näringsämnen från punkt- och diffusa källor intensifieras genom tillståndsprövning, utökad tillsyn på jordbruk, hästhållning, avloppsreningsverk och ledningsnät. Kompletterande åtgärder som t ex odling och skörd av marina växter och djur (t ex musslor, alger, vass och fisk), behandling/hantering av näringsbelastande sediment samt biomanipulation (t ex utfiskning), genomförs för att ytterligare minska halterna av gödande näringsämnen i vattenförekomster som på grund av övergödning inte når miljökvalitetsnormerna för vatten. Verksamhetsutövare Markera och x x Näringsämnen har också en hälsoeffekt genom gynnande av giftalger som kan påverka badvatten och dricksvattentäkter. Skogsbruket bör inkluderas som aktörer. Koppling till Vattendirektivets åtgärdsprogram nr 1, 4, 6 na nr 1, 2, 4, 5 4. Kartläggning och åtgärd av otillräckligt renat avloppsvatten A) Fortsatt inventering av enskilda avlopp. B) Krav ställs så att åtgärder av otillräckligt renat avloppsvatten från enskilda hushåll, fritidsområden och mindre samhällen genomförs. C) Krav ställs på anslutning till verksamhetsområde för kommunalt vatten och avlopp inom samlad bebyggelse. Här finns ett samband med smittrisker, risken att få dricksvatten förorenat genom att det ofta är gemensamma diken för avloppsledningar och dricksvattenledningar. Koppling till Vattendirektivets åtgärdsprogram nr 2 na nr 3. 9
Markera och 5. Minimering av tillskottsvatten samt bräddning från kommunens spillvattennät Problemområden identifieras och planer upprättas/revideras och samt åtgärder vidtas för att minimera tillskottsvatten i kommunens spillvattenledningar, bräddning från nätet och öppna dagvattenlösningar. Koppling till Vattendirektivets åtgärdsprogram na nr 4. 6. Rådgivning till lantbruk Rådgivarbesök där ett helhetsgrepp på gårdens miljöpåverkan genomförs så att lantbrukare får hjälp att prioritera bland miljöåtgärder. Greppa näringen Koppling till Vattendirektivets åtgärdsprogram nr 5 Hotade arter 7. Åtgärder för att stärka ålbeståndet Frivilliga åtaganden i form av utsättning av ålyngel, åtgärder i vattenkraftverk och minskat fiske, genomförs för att stärka ålbeståndet. Ålfonden Ålakademin Havs- och vattenmyndigheten Sveriges naturskyddsförening Fiskevårdsområden ska tas bort som huvudaktör Hur gick det med genomförandeorganisation för hållbart fiske som fanns som tridigare förslag? Vattenkraft 10
Markera och 8. Minskad miljöpåverkan från vattenkraften Avrinningsområdesspecifika åtgärdsplaner tas fram för riktade åtgärder för minskad miljöpåverkan från vattenkraftsproduktion och andra vandringshinder. Tillsynsinsatser och rättsliga åtgärder genomförs på de vattenkraftverk och dammar som har störst behov av miljöförbättrande åtgärder. Vattenkraftsägarna Kammarkollegiet Havs- och vattenmyndigheten Koppling till Vattendirektivets åtgärdsprogram nr 3, 9. Utsläpp - Miljögifter 9. Minskad påverkan från hårdgjorda ytor Direkta dag- och vägvattenutsläpp minimeras för att minska risken för flödestoppar, minska tillförseln av förorenande och gödande ämnen samt partiklar. Detta kan till exempel ske genom gröna tak, marklutning för avledning, översvämningsbar mark, fördröjningsmagasin och färre hårdgjorda ytor. Trafikverket Vattenråd x x internt: gröna tak och andra åtgärder i samband med om /nybyggnation Åtgärden kan förstärkas genom att man prioriterar mellan de uppräknade förslagen. Medaktörer kan vara fastighetsägare (som ) 10. Minskade utsläpp av miljögifter till vatten Arbetet för att minska utsläpp/läckage av miljögifter från punkt- och diffusa källor intensifieras genom tillståndsprövning, utökad tillsyn och egenkontroll av verksamheter med påverkan på vatten (t ex avloppsreningsverk, bensinstationer, biltvättar, avfallsanläggningar), förorenade områden samt användning av bekämpningsmedel inom jordbruks- och trädgårdsnäringen. Verksamhetsutövare x x arbetar med att ta fram en handlingsplan för kemikalier där detta ingår. Det finns uppenbara samband mellan miljögifter och människors hälsa vilka dock inte finns redovisade i förslaget till åtgärdsprogram, men åtgärderna bör vara samma oavsett motiv för minska utsläppen miljö eller hälsa men det vore bra om det beskrivs i åtgärdsförslaget. Koppling till Vattendirektivets åtgärdsprogram nr 1, 7, 10 na nr 1, 2, 4 11
11. Kartläggning och riskminskning av miljöfarliga verksamheters kemikalieanvändning Vid tillsyn och prövning av miljöfarliga verksamheter ställs krav på kartläggning av verksamhetens användning av farliga ämnen respektive prioriterade ämnen enligt vattendirektivet. Ämnenas destination ska framgå (slutprodukt, luft, recipient, avfall, reningsverk). Därefter ska verksamheten redovisa utbytesmöjligheter och plan för genomförandet. Verksamhetsutövare Markera och x x har beslutat om en intern kemikalieutbytesplan och genomför inventering/ 'riskminimering i KLARA 12. Utveckling av recipientkontroll för utsläppskällor till vatten Recipientkontrollprogramen utvärderas och förslag på nya övergripande kravbeskrivningar för allt yt-och grundvatten tas fram baserade på olika verksamheters påverkan inklusive jordoch skogsbruk. Målet är att uppfylla miljöbalkens krav på recipientkontroll, öka harmoniseringen inom länet samt att beakta teknikutveckling och aktuell kunskap. Koppling till Vattendirektivets åtgärdsprogram nr 7 Marint och limniskt skydd 12
Markera och 13. Skydd av marina områden Värdefulla marina områden för skyddas i tillräcklig geografisk omfattning med lämpliga förvaltningsåtgärder. Områdena ska representera alla olika miljöer som finns i havet - kustnära och i öppet hav, grunda och djupa bottnar, hårda och mjuka bottnar. Habitaten ska gynna balans och biologisk mångfald i ekosystemet snarare än att gynna ett fåtal arter. och kommuner ska bistå Havsoch vattenmyndigheten att utreda ytterligare fredningsområden samt införa förvaltningsåtgärder där det behövs i befintliga marina skyddade områden. Havs- och vattenmyndigheten Naturvårdsverket Koppling till Havsmiljödirektivet nr 1, 2, 3. 14. Skydd av limniska miljöer Särskilt värdefulla sjöar och vattendrag skyddas med lämpliga förvaltningsåtgärder. Skyddet ska omfatta värdekärnor tillsammans med strandmiljön, så att tillräckligt breda ekologiskt funktionella skyddszoner bevaras alternativt kan återskapas. Där höga värden finns bör hela sjön/vattendraget skyddas, för att upprätthålla konnektivitet och utöver värdekärnor även omfatta potentiella utvecklingsområden. Syftet är att långsiktigt bevara biologisk mångfald och upprätthålla livskraftiga bestånd av sötvattenlevande skyddsvärda arter. Limniska habitat ska skyddas med speciell inriktning på hög naturlighet och/eller förekomst av hotade limniska arter, såsom tjockskalig målarmussla, flodpärlmussla, utter etcetera. Skogsstyrelsen Havs- och vattenmyndigheten Naturvårdsverket Detaljnivån med specifika arter finns inte i några andra åtgärder. Ta bort dessa. Marint skräp 13
Markera och 15. Minskad mängd skräp i haven Informationsinsatser, inventering och uppföljning samt utvecklingsprojekt genomförs för att minska mängden mikro- och makroskräp i haven. Samverkan stärks mellan aktörer för minskad skräppåverkan i Skåne. Frivillig/Intresseorganis ationer Högskola/ universitet Näringslivet (producenter och handel) x Koppling till Havsmiljödirektivet Havs- och vattenmyndigheten nr 12, 13, 14. FÖRSLAG PÅ NYA ÅTGÄRDER Markera och 14
Bilaga 2. Åtgärdslista för remissvar Anvisning: Kolumnerna E, F och G fylls i med kryss (X). till åtgärden skrivs i kolumn H. Observera att åtgärdsförslagen kopplade till de olika utmaningarna redovisas i separata flikar. Remissinstans: REGION SKÅNE HUSHÅLLNING MED SKÅNES MARK- OCH VATTENRESURSER Markera och Fysisk planering 1. Begränsad exploatering av jordbruksmark na ska i sin beskrivning till översiktsplanen redovisa vilka "väsentliga samhällsintressen som skall tillgodoses" när kommunerna föreslår exploatering på jordbruksmark. En koppling bör ske till kommunernas riktlinjer för bostadsförsörjning. na ska göra en bedömning av miljöpåverkan (Miljökonsekvensbeskrivning) inför antagande av planer som medel för att synliggöra markanvändningskonflikter som uppstår vid exploatering på jordbruksmark. LRF SLU Alnarp x x Miljöeffekterna ska inte bara konsekvensbeskrivas, utan konsekvenserna ska också beaktas och åtgärdas. I både MB och PBL finns det krav på att hälsoeffekter också ska redovisas, även om det är luddigt uttryckt. Det vore värdefullt om detta skulle kunna utvecklas i Skåne. Miljögifter 2. Minskad tillförsel av kadmium till jordbruksmark Lantbrukare i områden med naturligt förhöjd kadmiumhalt informeras om vikten av att minska tillförseln av kadmium till jordbruksmark. Information och rådgivning kan ske i samband med kommunernas miljötillsyn på lantbruk eller genom särskilda informationsinsatser. Detta bör inte bara gälla för belastade områden utan generellt för all jordbruksmark för att få bort kadmium ur kretsloppet 15
Markera och 3. Kvalitetssäkring av avloppsvatten och slam A) Vid prövning och tillsyn av miljöfarlig verksamhet ställs krav på karakterisering av processavloppsvatten enligt Naturvårdsverkets handbok 2010:3 vid mottagande av avloppsvatten B) Vid behov ställs krav på intern rening av förorenat avloppsvatten istället för avledning till avloppsreningsverk. C) Certifiering av avloppsreningsverk enligt Revaq kan vara ett stöd i detta arbete. Avloppsreningsverk Verksamhetsutövare x x internt: provtagning äger rum, smittreningsanläggningar finns på visa orter i beredskap Koppling till Vattendirekivet åtgärdsprogram nr 1 Vattenförsörjning 4. Framtagande av vatten- och avloppsvattenplaner Vatten- och avloppsvattenplaner tas fram för en heltäckande och långsiktig planering av spillvatten, dagvatten och dricksvatten. SGU Vattenmyndigheterna Koppling till Vattendirekivet åtgärdsprogram na nr 8 5. Skydd av kommunala och större privata dricksvattentäkter Vattenskyddsområden och skyddsföreskrifter tas fram och beslutas för kommunala dricksvattentäkter som behövs för dricksvattenförsörjning samt de enskilda dricksvattentäkter som försörjer fler än 50 personer eller som har ett uttag större än 10 m3/dygn. Vattentäktsinnehavare Här bör man tillföra klimatanpassningsperspektivet emd översvämningsrisker mm. men också för en säker dricksvattenförsörjning. Att dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och att man därför ska minska smittrisker skall ingå, vilket också har betydelse för allmänhetens förtroende. Hur gick det med tidigare åtgärd kemikaliefri ogräsbekämpning? Koppling till Vattendirekivet åtgärdsprogram nr 12, na nr 6 16
Markera och 6. Säkerställande av god kvantitativ grundvattenstatus Generella riktlinjer och information tas fram för hur stor del av grundvattenbildningen som kan tas ur en grundvattenförekomst utan att negativa konsekvenser uppstår. SGU Lantbrukare,, andra verksamhetsutövare med grundvattenuttag Förorenad mark 7. Undersökningar och åtgärder inom förorenade områden Inom arbetet med tillsyn av förorenade områden utförs undersökningar, och vid behov åtgärder, avseende objekt med riskklass 1 och 2. För att stödja kommunernas tillsynsarbete ges riktad vägledning samt utbildning om att undersöka och åtgärda förorenade områden. Naturvårdsverket i sammanhanget bör hälsorisker vägas in, i synnerhet för barn Koppling till Vattendirekivet åtgärdsprogram nr 10 Energiresurser 8. Strategisk planering för förnybar och effektiv energiproduktion Den strategiska planeringen av förnyelsebar energi till exempel vindkraft, biogas, solenergi, fjärr- och restvärme, geoenergi och vågkraft stärks för att uppnå "100 procent fossilbränslefritt Skåne 2020". Förutsättningarna för etablering av förnyelsebar energiproduktion ska framgå av kommunernas översiktsplaner och energiplaner. Energibolag Energikontoret Skåne x x internt: installerar vindkraft och solceller, biogasbilar, avsiktsförklaringar av fjärrvärmeleverantörer. Koncerninköp har genomfört upphandling av sex vindkraftverk placerade i Frörunda vilka tillsammans förväntas producera upp till 60 miljoner KWh/år. 9. Utveckling av fjärr- och närvärme Fortsatt satsning på fjärr- och närvärme genom utbyggnad och ihopkoppling av nät, ökad använding av biobränslen, nyttjande av restvärme från verksamheter samt geoenergi. Energibolag Verksamhetsutövare x x internt: i dialog med kommunen i samband med nybyggnationer 17
Markera och 10. Samverkan för ökad resurseffektivitet genom industriell symbios Näringsliv och andra organisationer arbetar tillsammans i så kallad Industriell Symbios och genom utbyte av material, energi, information och tjänster minskas såväl kostnader som miljöpåverkan. Nya tjänster och företag utvecklas som stärker cirkulära flöden mellan företag och initiativ tas för att facilitera denna samverkan på regional och lokal nivå. Kommunförbundet Skåne Sustainable business hub Företag/ Industriparker x x Ekosystemtjänster 11. Ekosystemtjänster som beslutsunderlag Metoder för hur biologisk mångfald och värdet av ekosystemtjänster ska integreras i ekonomiska ställningstaganden, politiska avväganden och andra beslut i samhället där så är relevant och skäligt tas fram och goda exempel sprids till beslutsfattare. Begränsad försurning 12. Kalkning av sjöar och vattendrag Markägare Fortsatt kalkning av målsjöar och målvattendrag i Fiskrättsägare enlighet med åtgärdsplan för kalkning så att god Kalkningsutförare status med avseende på försurning enligt vattenförvaltningsförordningen uppnås. Skogsstyrelsen Trafikverket Universitet/ högskolor LRF Havs- och vattenmyndigheten x x Det finns starka samband mellan ekosystemtjänster och hälsa, kanske fr a i utvecklingsländer. Detta kan m a o kopplas till målsättningen att arbetet med att nå miljömålen ska ske utan att minska förutsättningar för god hälsa i andra länder, och samverkar då också med utmaningen om hållbar konsumtion. Hälsoeffekterna av försurning(utfällning av metaller i dricksvatten m.m.) kan lyftas tydligare i texten. 13. Information om effekter på skogsmarken vid biobränsleuttag Markägare informeras om hur biobränsleuttag kan påverka produktionsförmåga, biologisk mångfald, körskador och försurning av skogsmark. 14. Återföring av vedaska till skogsmark För att öka mängden aska som är tillgänglig för spridning i skogen fortsätter Skogsstyrelsens dialog med askproducenter i Skåne. Skogsstyrelsen Skogsstyrelsen Markägare Skogsbolag Skogsmarksägare Skogsbolag Biobränsleeldade fjärrvärmeverk FÖRSLAG PÅ NYA ÅTGÄRDER 18
Markera och Markera och 19
Bilaga 2. Åtgärdslista för remissvar Anvisning: Kolumnerna E, F och G fylls i med kryss (X). till åtgärden skrivs i kolumn H. Observera att åtgärdsförslagen kopplade till de olika utmaningarna redovisas i separata flikar. Remissinstans: REGION SKÅNE SKYDD AV SKÅNES NATUR- OCH KULTURVÄRDEN Markera och Fysisk planering 1. Fysisk planering för skydd av natur- och kulturmiljöer nas arbete med att skydda värdefulla kultur- och naturmiljöer inom fysisk planering stärks. na ska i sina översiktsplaner beskriva de kulturhistoriska värden och den biologiska mångfald som finns i kommunen och föreslå områden som behöver ett långsiktigt, juridiskt skydd. Relevanta planeringsunderlag för detta arbete utvecklas av. 2. Säkerställande av allemansrättslig mark na ska i sina översiktsplaner redovisa tillgången på mark som är tillgänglig för allmänheten, både inom och utom detaljplan. Översiktsplaner ska redovisa hur dessa områden kan öka i storlek samt föreslå områden som behöver ett långsiktigt, juridiskt skydd. Det är önskvärt att översiktsplanerna innehåller riktlinjer för genomförande. Detta gäller särskilt för tätortsnära natur och för Skånes tätbefolkade kommuner med stor konkurrens om marken. 20
Markera och 3. Ekologisk kompensation vid förlust av naturoch kulturvärden Tillämpning av skadelindringshierarkin (undvika, minimera och avhjälpa skada) i samband med exploateringsprojekt stärks. Arbetet med kompensationsåtgärder i prövningar enligt miljöbalken utvecklas så att genomförandet av sådana åtgärder ökar. na ska i miljökonsekvensbeskrivningen tillhörande översiktsplanen vid sin alternativredovisning belysa särskilt de regionala och lokala natur- och kulturvärden, viktiga ekosystemtjänster och områden av betydelse för den gröna infrastrukturen samt vilken påverkan som föreslagen exploatering kan ha på dessa. De ska även särskilt redovisa vilka åtgärder som är möjliga för att minimera skadorna samt stärka och utveckla värdena. Exploatörer. 4. Det kulturella, historiska och arkitektoniska arvet bevaras, används och utvecklas Det kulturella, historiska och arkitektoniska arvet i form av värdefulla byggnader och bebyggelsemiljöer samt platser och landskap bevaras, används och utvecklas. Översiktsplaner ska redovisa och ge vägledning för hur kommunen avser att bevara, använda och utveckla sådana miljöer. Skydd 21
Markera och 5. Skydd av värdefulla natur- och kulturmiljöer Skånes ansvarsmiljöer i bland annat ädellövskogar, våtmarker, sandmarker och sötvattensmiljöer ska säkerställas. Arbetet fokuseras i värdetrakter, som är definierade i naturvårdsstrategi för Skåne. Genom att tydliggöra kulturvärdena inom de områdena som är skyddade som naturreservat eller biotopskydd skapas ett större intresse hos brukarna för kulturmiljövärdena. Skogsstyrelsen Markägare 6. Skydd för vattenanknuten kulturmiljö Skyddsvärda kulturmiljöer i anslutning till vattendrag, sjöar och grundvattenkällor dokumenteras och bevaras. Kulturmiljövärden beaktas vid miljöåtgärder som berör våtmarker, vattendrag och sjöar. Regionmuseet Skogsstyrelsen Södra Östersjöns och Västerhavets vattendistrikt Havs- och vattenmyndigheten Hushållningssällskapet Hembygdsföreningar Vattenråd, Riksantikvarieämbetet Markägare Med så många huvudaktörer är det viktigt att peka ut huvudansvarig 7. Regional handlingsplan för grön infrastruktur En regional handlingsplan för grön infrastruktur tas fram. Handlingsplanen ska visa vad som krävs av skötsel och skydd av områden på land och vatten för att bevara den biologiska mångfalden och främja ekosystemtjänsterna i Skåne. Handlingsplanen ska vara klar 2017 och då börja genomföras. Markägare Skogsstyrelsen Trafikverket LRF x 8. Genomförande och uppföljning av skogsstrategin En fördjupad analys av skogsstrategin genomförs för att se behoven av ytterligare skydd av värdekärnor och åtgärder för att klara hotade arter. Skogsstyrelsen Markägare Skötsel och restaurering 22
Markera och 9. Naturvård med fokus på värdekärnor utifrån ett landskapsperspektiv Arbetet med att hejda förlusten av biologisk mångfald stärks i värdetrakter som är definierade i Naturvårdsstrategi för Skåne. Restaureringar för att förbättra habitaten tillsammans med riktade åtgärder för att förbättra bevarandestatusen för hotade arter leder till att åtgärderna snabbare ger positiv effekt på arternas populationsutveckling. Genom stärkt biologisk mångfald i utpekade värdekärnor stärks även den biologiska mångfalden i det omgivande landskapet. Information och kunskapsspridning fokuseras till värdetrakter för biologisk mångfald med riktade insatser i dessa områden för att bland annat få ett helhetsgrepp och samspel mellan brukande, skydd och utveckling. Trafikverket Fortifikationsverket Försvarsmakten Stiftelsen Skånska landskap Stiftelsen för fritidsområden i Skåne Övriga markägare Skogsstyrelsen Frivillig/Intresseorganis ationer 10. Restaurera särskilt värdefulla natur- och kulturmiljöer Särskilt värdefulla natur- och kulturmiljöer restaureras för att förbättra bevarandestatusen. Inledningsvis kan dessa restaureringar med fördel koncentreras till värdetrakter utpekade i Naturvårdsstrategi för Skåne. I andra hand bör dessa värdetrakter utökas samt en fungerande grön infrastruktur bör säkerställas för de organismer som är knutna till varje enskild biotop. Trafikverket Fortifikationsverket Försvarsmakten Stiftelsen Skånska landskap Stiftelsen för fritidsområden i Skåne Övriga markägare Skogsstyrelsen Frivillig/Intresseorganis ationer Restaureringen av värdefulla natur- och kulturmiljöer behöver kopplas tydligt till skötseln av dem. Stiftelsen Skånska Landskap ska ha stort L. 23
Markera och 11. Införande av metod för uppföljning av miljöhänsyn vid skogliga åtgärder i ädellövskog Skador på mark och vatten, skogliga impediment, hänsynskrävande biotoper, naturvärdesträd och buskar, skyddszoner, kulturmiljöhänsyn, upplevelsehänsyn följs upp och metoden utvärderas. Skador på fornlämningar vid exempelvis avverkning och markberedning kan undvikas om kunskapen förbättras hos markägare och entreprenörer. Skogsstyrelsen 12. Bevarande och skötsel av skyddsvärda träd i landskapet Skötsel av skyddsvärda träd bör i första hand fokuseras till värdetrakter i ladskapet därefter säkerställs att en fungerande grön infrasturktur finns för de organismer som är knutna till dessa träd. Kunskap om förekomst av skyddsvärda och naturvårdsintressanta träd kompletteras löpande i samband med andra insatser. Information om skötsel av skyddsvärd träd ges till markägare och förvaltare. Skogsstyrelsen Frivillig/Intresseorganis ationer 13. Strategi för småbiotoper i odlingslandskapet En strategi för hur mängden småbiotoper ska bevaras i odlingslandskapet och öka i slättbygden tas fram för att kartlägga och förbättra situationen för dessa livsmiljöer i jordbrukslandskapet. Goda exempel används för att sprida engagemanget till brukare och allmänheten. Lunds universitet SLU Alnarp LRF Markägare Framtagande av strategi för småbiotoper i odlingslandskapet skulle ha gjorts förra åtgärdsperioden. Åtgärden borde därför ha tillägg om implementering. 24
Markera och 14. Fortsatt anläggande, restaurering och skötsel av våtmarker Nya våtmarker skapas och befintliga restaureras. Våtmarkernas biologiska mångfald bevaras genom skötsel. I detta arbetet ska även kulturhistoriska värden uppmärksammas. Markägare Komm uner LRF Vattenråd 15. Naturvårdsanpassad skötsel av vägrenar, banvallar och kraftledningsgator Vägrenar, banvallar och kraftledningsgator som förekommer i landskapet sköts till förmån för biologisk mångfald för att förbättra bevarandestatusen för värdefulla naturtyper och de arter som nyttjar dessa. Fokus bör i första hand läggas på objekt i utpekade värdetrakter enligt Naturvårdsstrategi för Skåne samt i övriga landskapet där det finns behov av en konnektivitet av livsmiljöer för de arter knutna till vägkanter, banvallar och kraftledningsgator. Trafikverket Kraftbolag Markägare Fortifikationsverket Försvarsmakten Stiftelsen Skånska landskap Stiftelsen för fritidsområden i Skåne Vägsamfälligheter Stiftelserna bör ersättas med exempelvis större markägare. Rådgivning 16. Rådgivning till markägare om skötselåtgärder i skog Rådgivning till markägare genomförs för att öka omfattningen av skötselåtgärder för att utveckla eller förstärka olika natur- och kulturvärden i skogsmark, minska skador på fornlämningar vid avverkning och markberedning, samt öka arealen ädellövskog. Skogsstyrelsen 17. Riktad rådgivning till ängs- och betesmarker Värdefulla naturliga ängs- och betesmarker identifieras och brukare av dessa erbjuds rådgivning så att fortsatt hävd sker på ett sådant sätt att den biologiska mångfalden och kulturmiljön gynnas. LRF Hushållningssällskapet Markägare 25
Markera och 18. Byutveckling genom ökad kunskap om naturoch kulturvärden Kurser och fältvandringar genomförs i ett avgränsat område, till exempel en by, för att visa vilka natur- och kulturvärden som finns. LRF 19. Utökat bevarande och återställande för kantzoner Funktionella kantzoner bevaras och återställs i anslutning till sjöar och vattendrag i både jordbruks- och skogsbrukslandskapet. Avverkning av träd i kantzoner utmed sjöar och vattendrag minimeras för att bevara goda livsvillkor för växtoch djurlivet på land och i vatten. Rågivningar/kompetensutveckling erbjuds till skogs- och jordbrukare för att informera om värden av funktionella kantzoner. Markägare Skogsstyrelsen Greppa Näringen LRF Flytta utökat bevarande av kantzoner till Skötsel och restaurering. Friluftsliv och rekreation 20. Utveckling av friluftsliv och rekreation i skyddade naturområden Värna Vårda Visa-programmet genomförs som en start på ett kontinuerligt arbete angående friluftsliv och rekreation i skyddade områden. Frivillig/Intresseorganisationer Försvarsmakten Stiftelsen Skånska landskap Stiftelsen för fritidsområden i Skåne Markägare Slå ihop den här rubriken med Rådgivning och kalla det Information och beteendepåverkan. x x Grönområden har stor betydelse för hälsa och social hållbarhet ur flera aspekter, såväl allmänt hälsofrämjande som rekreativt och rehabiliterande. Det nationella Värna Vårda Visa programmet hade programperiod till 2015. Förtydliga genom att hänvisa till den skånska varianten som gäller fram till 2021. Främmande arter 26
Markera och 21. Förhindra spridning av invasiva främmande arter En regional strategi för att hantera invasiva arter både på land och i vatten tas fram och en handlingsplan upprättas senast 2017. Utökad tillsyn och kontroll, informationsinsatser samt riktade projekt genomförs för att förhindra att invasiva främmande arter sprider sig inom länet. Skogsstyrelsen Trafikverket Näringsliv Markägare LRF Naturskyddsföreningen Jägareförbundet SLU Arbetet med vattenknutna organismer sker enligt Vattendirektivets åtgärdsprogram nr 14. Hotade arter 22. Naturvårdsåtgärder för hotade arter Åtgärdsprogram för hotade arter genomförs. Förbättra och geografiskt utöka viktiga livsmiljöer Skogsstyrelsen för dessa arter. Information om och förstärkning av arter som är på väg att försvinna. Genomförande av EU:s Life+ projekt om restaurering av sandmarker, buskmarker och miljöer för tjockskalig målarmussla respektive grodor. Framtagande av nya Life-projekt för hotade livsmiljöer och arter i Skåne. Markägare Skogs- och jordbruksnäringen Vattenråd Dikningsföretag Fiskevårdsområden 23. Naturvårdsåtgärder för kommunala ansvarsarter Kommunala ansvartsarter som har en stor andel av sin utbredning i kommunen utses för att öka kunskapen om biologisk mångfald, hot och möjligheter på kommunal nivå, samt stimulera till genomförande av riktade åtgärder. Frivillig/Intresseorganisationer Markägare Kommunala ansvarsarter skulle utses förra programperioden. Åtgärden bör fortsätta detta men också konkreta steg vidare. FÖRSLAG PÅ NYA ÅTGÄRDER 27
Markera och Markera och 28
Bilaga 2. Åtgärdslista för remissvar Anvisning: Kolumnerna E, F och G fylls i med kryss (X). till åtgärden skrivs i kolumn H. Observera att åtgärdsförslagen kopplade till de olika utmaningarna redovisas i separata flikar. Remissinstans: REGION SKÅNE HÅLLBAR KONSUMTION I SKÅNE Åtgärden är inte relevant för oss. Markera och motivera under komment arer. Upphandling och inköp 1. Miljö- och sociala krav i offentlig upphandling a) Miljö- och sociala krav ställs på varor, tjänster och entreprenader i den offentliga upphandlingen. Upphandlingsmyndighetens kriterier för hållbar upphandling används. b) Uppföljning genomförs av ställda miljö- och sociala krav. Statliga myndigheter Miljösamverkan Skåne Energikontoret Skåne Skånes Miljö- och Hälsoskyddsförbund Hållbar Utveckling Skåne x x se text i yttrande 2. Kompetenscentrum för hållbara inköp HandlingsForum Skånes kompetenscentrum för hållbara inköp stärks för att kanalisera och kommunicera åtgärder kring miljömässigt och socialt hållbara inköp. Detta gör att kompetens och erfarenheter lättare blir tillgängliga för alla som arbetar med dessa frågor i Skåne. Hållbar Utveckling Skåne Kommunförbundet Skåne Statliga myndigheter x x 29
Åtgärden är inte relevant för oss. Markera och motivera under komment arer. 3. Inköp av miljöbra mat Ekologiska livsmedel, mat med låg klimatpåverkan samt närproducerad mat efterfrågas och köps in i större omfattning av offentlig sektor. Till exempel väljs säsongsanpassade livsmedel och det serveras mindre kött, företrädesvis naturbeteskött. Energianvändning 4. Energikrav i tillsynen Krav ställs på energikartläggning och energibesparande åtgärder för miljöfarlig verksamhet. Avfallsminimering Statliga myndigheter EkoMatCentrum x x Detta bör kompletteras med att det även ska vara hälsosam mat, i analogi med andra mål. Energikontoret Skåne internt: Koncerninköp har genomfört ett antal livsmedelsupphandlingar med stor fokus på krav gällande miljö och djurhållning. Bland mycket annat har vi tecknat avtal för naturbeteskött, ekologisk färsk kyckling, ekologiska ägg och mejeriprodukter, ekologiska bananer och ett antal mindre lokala producenter har kontrakterats vilket minskar transportbehovet. 30
Åtgärden är inte relevant för oss. Markera och motivera under komment arer. 5. Förebyggande av avfall En systematisk kartläggning av flöden av material genomförs i den egna verksamheten för att minska onödig resursförbrukning. För att främja det avfallsförebyggande arbetet i länet genomförs följande: A) Den regionala samverkan för arbetet med förebyggande av avfall stärks med fokus på mat, textilier, elektronik samt byggande och rivning. B) Hushållen informeras om hur uppkomsten av avfall kan förebyggas och lättillgängliga insamlingssystem och verksamheter för återanvändning utvecklas. C) Vid tillsyn och prövning ställs krav på att verksamhetsutövaren ska skaffa sig kunskap om hur avfallsmängderna och avfallets farlighet kan minskas i verksamheten. D) Förebyggande av avfall beaktas i samband med kravställande vid upphandlingar. Statliga myndigheter Företag (producenter och handeln, bygg- och anläggning, avfallsbolag) Avfall Sverige Hållbar Utveckling Skåne Lunds universitet x x Det är för många huvudaktörer på både förebyggande av avfall och minskat matsvinn(nedan). Färre kan ha ett större ansvar att initiera och fler stå som medaktörer. internt: Regionservice bidrar med införande av logistikkoncept i vården. Koncerninköp har fokus på avfallsförebyggande åtgärder i produktupphandlingar, generella krav ställs gällande att Leverantören aktivt ska verka för att minska avfallsmängden, använda så liten mängd material till som möjligt, utnyttja förnybara material, använda rena material som kan separeras, minimering av kemikalier, använda förnybara material, att förpackningsstorleken är anpassad till produkten och är återvinnings- eller återanvändningsbar/lätt att tömma/transporteffektiv/utformad så att en produkt i taget kan plockas för att undvika svinn. Krav ställs där det är relevant även på att Leverantören skall ta större förpackningar med sig efter leverans. 6. Minskat matsvinn i hela livsmedelskedjan Riktade åtgärder för att minska matsvinnet genomförs i hela livsmedelskedjan från producent till konsument. Viktiga sektorer och branscher att involvera i arbetet är offentlig Producenter Grossister sektor (t ex kommunernas upphandlingsenheter, Handeln skolkök, vårdinrättningar), och privat sektor (t ex Restauranger livsmedelsindustrin, restauranger, livsmedelsaffärer). Kemikalier Hållbar Utveckling Skåne EkoMatCentrum Entreprenörer x x Det är otydligt vilka de riktade åtgärderna är för att minska matsvinnet. Åtgärden bör inte vara att det ska vidtas åtgärder. : Svinnmätningar görs regelbundet i våra produktionskök, och genom upphandling av ny leverantör av mat har hänsyn tagits till att minimera svinn, överbeställning mm 31
Åtgärden är inte relevant för oss. Markera och motivera under komment arer. 7. Strategiskt arbete för en giftfri vardag Det regionala samarbetet för ett giftfritt Skåne utvecklas. Inom samverkan genomförs projekt som framtagande av regional och lokala kemikalieplaner, utbildningar och kunskapsuppbyggnad, giftfria förskolor och skolor, giftfri upphandling, tillsynskampanjer och insatser för minskade läkemedelsrester i miljön. na Miljösamverkan Skåne Arbets- och miljömedicin Högskola/universitet Näringslivet (producenter och handel) x x Åtgärden är en uppräkning av olika möjliga åtgärder snarare än konkreta åtgärder som ska genomföras. Detta skulle kunna förstärkas om en prioritering av dessa åtgärder kunde göras utifrån kostnadseffektivitet relativt miljönyttan av åtgärderna. Det skulle kunna utgöra ett bättre underlag för kommunerna. internt: Regional handlingsplan för kemikalier under framtagande i samverkan. Regional handlingsplan för läkemedel och miljö finns. Koncerninköp arbetar med enheten för säkerhet och intern miljöstyrning aktivt med att fasa ut kemikalier som är skadliga för människa- och miljö när det gäller upphandlade produkter. Där det är möjligt ställs krav på att vissa ämnen/ämnesegenskaper ej får förekomma och där alternativ ej finns ställs krav på att produkten skall kunna hanteras och kasseras på ett sätt som inte medför risker för människa- och miljö. 8. Utfasning av särskilt farliga ämnen inom byggande och renovering Krav ställs på "giftfria" varor och material hos byggleverantörer, motsvarande t ex BASTAkraven, vid ny- och ombyggnation samt renovering av fastigheter och infrastruktur. Statliga myndigheter Fastighetsföretag Bygg- och anläggningsföretag IVL Svenska Miljöinstitutet Sveriges Byggindustrier Sweden Green Building Council x x internt: Krav motsvarande detta ställs genom miljöbyggnad nivå Silver vid nybyggnation samt i våra tekniska krav på byggnader (PTS) Cirkulär ekonomi 9. Stimulera en cirkulär ekonomi för bättre resurshushållning Kunskapsuppbyggnad kring cirkulär ekonomi för näringsliv och politiker. Regionalt nätverk kring cirkulär ekonomi bildas. Uppstartsföretag kring cirkulär ekonomi stimuleras. Förutsättningar för cirkulär upphandling utreds. Näringsliv x x 32
Åtgärden är inte relevant för oss. Markera och motivera under komment arer. Utbildning 10. Undervisning för hållbar utveckling För att öka kunskap och färdigheter hos barn Malmö högskola och unga vuxna om hur vi tillsammans bygger en Lunds universitet hållbar värld genomförs följande: Högskolan i A) De utbildningsmaterial om hållbar utveckling Kristianstad som finns samordnas på ett överskådligt sätt och Hållbar Utveckling erbjuds till lärare inom för-, grund- och Skåne gymnasieskolan informeras om tillgänglighet och användbarhet. Skolledare involveras och engageras. B) Fler skolor och förskolor ansluts till Grön Flagg, Utmärkelsen Skola för hållbar utveckling eller motsvarande. C) Specifika utbildningsmaterial tas fram till gymnasieutbildningar utifrån den kunskap respektive grupp behöver om miljö i sitt kommande arbetsliv, till exempel för utbildningar inom bygg, fordon, ekonomi, restaurang, frisör och hudterapeut. Information och beteendepåverkan 11. Hållbara konsumtionsmönster för ökad livskvalitet Kunskapsuppbyggande sker kring konsumtionsmönster och livsstilar som leder till minskad miljöpåverkan men till bibehållen eller ökande livskvalitet. Därmed stärks förståelsen för hur hållbara livsstilar kan innebära ett gott liv integreras i det strategiska miljö- och klimatarbetet. HUT Skåne Skolverket Håll Sverige Rent Naturskyddsföreningen Frivillig/intresseorganis ationer Viktigt att den sociala hållbarheten inte tappas bort (Grön flagg som nämns är i första hand miljö). Det nämns även gymnasieutbildningar bl a frisör och hudterapeut, och i dessa yrken har man visat på stora arbetsmiljöproblem viktigt om man kan koppla på arbetsmiljöaspekten kopplat till kemikalieaspekten också. x x Åtgärden är otydlig; vad är själva åtgärden? internt: håller miljöutbildning för alla medarbetare FÖRSLAG PÅ NYA ÅTGÄRDER 33
Åtgärden är inte relevant för oss. Markera och motivera under komment arer. Åtgärden är inte relevant för oss. Markera och motivera under komment arer. 34