Service Manager - for future tourism

Utbildningsplan för yrkeshögskoleutbildning Service Manager - for future tourism 400 YH-poäng Malmö Utbildningsnummer: 200931410 Insänd till Myndigheten för yrkeshögskolan 2010-02-23 15:41:14 Gäller utbildningsomgång 1 och 2 Mallrevision: 3.0.5

1 Ansvarig utbildningsanordnare Malmö Stad Utbildningsförvaltningen Samverkan med övriga utbildningsanordnare {uppgift saknas} Ingen uppgift 2 Utbildningens mål 2.1 Kunskapsmål Efter genomgången utbildning skall den studerande kunna: - producera service på ett för kunden och den egna organisationen företagsekonomiskt ändamålsenligt sätt - fungera som arbetsledare för en projekt-/arbetsgrupp eller avdelning inom turismnäringen - kunna tillämpa olika team-building metoder för att maximera individers och arbetsgruppens kapacitet - kunna förebygga och hantera stress, konflikter och kriser samt vidta nödvändiga åtgärder för krishantering - kunna tillämpa ändamålsenlig projektledning för att nå uppställda mål inom verksamheter i turismnäringen. - kunna hantera olika kundkategorier och bemöta kunder på ett personligt sätt, så att både kund och företag blir nöjda - kunna situationsanpassa sitt ledarskap för att uppnå verksamhetens mål - kunna kritiskt granska och tillämpa ett vetenskapligt och strukturerat förhållningssätt i sin roll som ledare inom turismnäringen. - kunna tillämpa praktisk företagsekonomi och marknadsföring i en arbetssituation inom turismnäringen. - kunna förstå interkulturella miljöer samt jämställdhetens och mångfaldens betydelse för turismnäringen 2.2 Yrkesroll/yrkesroller Efter genomgången utbildning ska den studerande kunna arbeta som Service Manager i tjänsteproducerande verksamheter inom turismnäringen. 2.3 Perspektivmål på entreprenörskap Vi strävar efter att alltid utgå från arbetsmarknadens behov och de krav som ställs där. Utbildningen ska främja kreativitet och entreprenörskap inom de olika yrkesområden som utbildningen är inriktad mot för att stärka den studerandes självkänsla, engagemang och ansvarstagande i arbetslivet. Ett varierat utbud av projektarbeten, föreläsningar, seminarier, tillämpningsövningar, workshops, casestudies, e-learning och arbetslivsbesök används. I undervisningen tillämpas olika metoder som stimulerar personlig kompetensutveckling, såsom projektarbete, gruppdynamiska övningar, 1

värderingsövningar och rollspel. Fokus ligger på resultat snarare än medel samt att ha ett stort mått av flexibilitet för att kunna tillgodose en föränderlig efterfrågan på yrkeskompetenser. Det sistnämnda vill vi speciellt understryka. Turismnäringen är en stor och växande bransch och det är viktigt att hela tiden vara uppdaterade på de omvärldsanalyser som görs av bl.a. SCB, Svenskt Näringsliv, Tillväxtverket, Visit Sweden, Malmö Turism med flera. 2.4 Perspektivmål på hållbar utveckling Utbildningens vision är att associeras med högklassig arbetslivsförankrad eftergymnasial utbildning med regional närvaro samt hållbar ekologisk, ekonomisk och social utveckling. Huvudmålsättningen är att stödja de studerandes utveckling till kvalitets- och miljömedvetna yrkeskunniga medborgare, som tar hållbar utveckling i beaktande i sin framtida verksamhet. Förutom miljö och ekologi lyfts den ekonomiska, sociala och kulturella dimensionen av hållbar utveckling fram. Undervisning i hållbar utveckling är betydligt vidare än traditionell miljöfostran. Hållbar utveckling är alltså inlemmat i kärnverksamheten, undervisningen, men miljöaspekter synliggörs även på många andra sätt. Till grund för ovanstående har studenterna själva framtagit en policy för Corporate Social Responsability som gäller för utbildningen. 3 Kurser Ledarskap (60 poäng) Ledarskap (60 poäng) Innehåll: -Ledarskap, coaching och teambuilding -Gruppdynamiska processer -Organisations-, individ- och gruppsykologi -Organisationsteori-Lärande organisationer -Arbetsrätt och fackliga rättigheter (avtalskunskap och arbetsrätt) -Kunskap om olika metoder som är användbara vid introduktion och teambuilding-individuell- och gruppresentation -Kommunikation samt kroppsspråk Mål Efter genomgången utbildning skall den studerande ha: -Färdighet i att använda begrepp, teorier och metoder för framgångsrikt ledarskap i tjänsteproducerande områden med anknytning till turism. -Färdighet i att tillämpa situationsanpassat ledarskap -Kunskap om betydelsen av lärande organisationer och behärska metoder för introduktion, genomförande och säkerställande av denna organisationsform -Färdighet i att använda begrepp, teorier och metoder för gruppdynamiska processer -Färdighet i att använda begrepp, teorier och modeller inom organisationsteori -Färdighet i att använda begrepp, teorier och praktiska metoder i organisations-, grupp- och individpsykologi 2

-Kunskap om begrepp, teorier och lagar i arbetsrätt och avtalsrätt inom turismnäringen. -Färdighet i att utveckla och använda sin sociala kompetens och flexibilitet -Färdighet i att skapa och hantera långsiktiga relationer -Färdighet i att tillämpa tekniker för personlig och gruppvis stresshantering samt konflikthantering -Färdighet i att samarbeta med, motivera och uppmuntra medarbetare. -Kunskap om hur individer och grupper reagerar i olika situationer -Kunskap om mångfaldens betydelse i arbetslivet i allmänhet och turismnäringen i synnerhet. -Kunskap och färdighet för hantering av mångfald för att optimera turismnäringen. Projektledning (25 poäng) Innehåll: - Projektivitet framtidens framgångsfaktor - Projektanalysen mål och avgränsningar - Projektstrukturen- Samspelet i organisationen - Projektorganisationens roller - Projektarbetsmodeller och beslutsprocesser - Principer och metoder för effektiv planering och uppföljning - Riskstyrning - Projektledarskapet - Samarbete i projektgrupp - Projektstartsprocessen behov av delaktighet och förankring - Skarpa projekt kopplade till turismnäringen. Mål Efter genomgången utbildning skall den studerande ha: - Färdighet i att självständigt och i samarbete kunna utföra projektledningsuppgifter och fungera som projektledare - Färdighet i att skapa en fördjupad insikt i, och ett kritiskt förhållningssätt till, hur projekt och projektledning fungerar i praktiken. - Färdighet i att utveckla praktiska kunskaper i att använda olika projektverktyg, samt träning i olika projektroller. - Färdighet i att ta ansvar för projekt och vara koordinator i projekt - Färdighet i att utföra projektadministration och tydliggöra struktur och organisation i projektarbeten. - Kunskap om att göra riskanalys och att positionera ett projekt i helheten - Färdighet i att skaffa sig branschkunskap - Färdighet i att gå utanför boxen (lateralt tänkande) 3

- Färdighet i att använda principer och metoder för effektiv planering och uppföljning - Färdighet i att göra en projektbeskrivning Företagsekonomi (60 poäng) Innehåll: Företagsekonomi Ekonomiska grundbegrepp Ekonomistyrning Produktkalkylering Investeringsbedömning Finansiering Budgetering Bokföring och bokslut Finansiell analys Mål Efter genomgången utbildning skall den studerande ha: Kunskaper och färdigheter i grundläggande företagsekonomi avseende metoder för ekonomistyrning och affärsredovisning. Kunskaper om centrala begrepp och samband inom ämnesområdet för att kunna visa hur intäkter och kostnader skall sammanställas i olika beslutssituationer. Färdighet i att beskriva grunderna i hur man kalkylerar pris för en vara eller en tjänst. Kunskap och färdighet i att använda metoder för yield- och revenue management. Färdighet att göra en lönsamhetsbedömning för att projekt Färdighet i att göra en enkel investeringsbedömning. Marknadsföring (40 poäng) Innehåll: Marknadsföring med interkulturell kommunikation Gäst- och kundhantering Varumärkes förståelse Medieval Marknadsföring Marknads- och kampanjplanering inom turismnäringen. 4

Säljarbete i företag och nätverk Marknads- och avtalsrätt Marknadsanalys och uppföljning Reklamationshantering.Genomförande av skarpt marknadsföringsprojekt. Mål Efter genomgången utbildning skall den studerande ha: -Kunskap om att använda begrepp och teorier som praktiska metoder för interkulturell kommunikation -Färdighet i att utveckla strategiska och praktiska kunskaper i hur man effektivt kan kommunicera budskap till olika grupper. -Färdighet i att stärka den analytiska och kritiska medvetenheten om strategisk kommunikation som ett medel för att uppnå olika organisationers mål. -Kunskap om att använda begrepp och teorier för praktiskt säljarbete -Färdighet i att upprätta marknadsföringsplaner -Färdighet i att genomföra behovsanpassad marknadsföring -Färdighet i att använda begrepp och teorier om nätverk för att praktiskt etablera och upprätthålla dessa -Kunskap om begrepp och teorier i marknadsuppföljning i säljfrämjande syften -Färdighet i att utföra marknadsanalys och kartlägga besökare/kunder/gäster -Färdighet i att använda olika metoder för att attrahera och tillfredställa besökare/kunder/gäster i relation till olika marknadssituationer och konjunkturer -Kunskap i att tillämpa metoder för vård av varumärken i syfte att lönsamhetsoptimera ett företag, avdelning eller projekt -Färdighet i att använda olika metoder för marknadsföring och målstyrning -Kunskap i att behärska branding och förstå värdet av varumärken Service Management (40 poäng) Innehåll: Service Management Kompetenser och färdigheter vid serviceproduktion inom turismnäringen. Kvalitetsarbete och kvalitetssäkring Benchmarking Konceptutveckling - profilering, visningar, kreativitet, gränsöverskridande samverkan Affärsplanering och organisation Service Management och tjänstemarknadsföring i ett relationsperspektiv 5

Värdskap turism Mål Efter genomgången utbildning skall den studerande ha: -Färdighet i att tillämpa metoder för kvalitetssäkring och benchmarking inom turismnäringen.- Kunskap om och färdighet i att tillämpa metoder för utveckling av relationen mellan service management, serviceproduktion och kvalitetsarbete ur ett företags perspektiv -Färdighet i att producera, lägga upp strategier för och kvalitetssäkra service och tjänster inom turismnäringen. -Färdighet i att tillämpa metoder för kris- och mediahantering, samt tillägna sig en rutinmässig beredskap för kris- och mediahantering -Färdighet i att tillämpa Service Management och tjänstemarknadsföring i ett relationsperspektiv. -Färdighet i att utveckla affärskoncept och profilera verksamheten inom turismnäringen. -Färdighet i att utveckla kreativa problemlösningsförmågor -Färdighet i att använda simultanförmåga för att göra olika saker samtidigt, utan att förlora greppet över helheten -Färdighet i att redovisa egna reflektioner kring service, serviceproduktion och ledarskap -Kunskap kring framtidens krav på serviceproduktion -Färdighet i att etablera, vårda och underhålla sitt sociala och yrkesmässiga nätverk Examensarbete (10 poäng) Innehåll Under ramen för service management kursen skall ett examensarbete kopplat till ett verkligt företag genomföras, där utbildningens alla teoretiska kurser kopplas samman. Studerande ansvarar själv för att hitta lämpligt företag att genomföra sitt examensarbete på. Detta skall dock godkännas av ansvariga lärare. Examensarbetet ska redovisas i en skriftlig rapport och muntligt vid ett seminarium under service management utbildningen. Huvudlärarna i Service Management kursen är examinatorer. Mål Efter genomgången kurs ska den studerande kunna: -utföra sitt arbete inom turismnäringen på ett ur branschen sett proffesionellt sätt -förstå värdet av att knyta värdefulla kontakter och bygga nätverk inför sin kommande yrkeskarriär -förstå vikten av att arbetet skall uppfattas som roligt och stimulerande -bemöta utmaningar och höga krav från både utbildningen och uppdragsgivaren -skapa goda förutsättningar för att lyckas som service manager -skapa en helhetssyn över utbildningen genom att anknyta till de olika kurserna 6

Tourism Management (25 poäng) Innehåll Kursen har ett brett branschperspektiv. Turism är en bransch som kräver planering, marknadsföring och investeringar i produkter och tjänster. Dessa aktiviteter utförs inte isolerat utan kräver en förståelse och kunskap om dels de olika verksamheterna, dels om de ingående verksamheternas omgivning. Kursen har även ett brett managementperspektiv för att belysa dessa karaktäristika och innehåller management frågeställningar inom såväl verksamheter som inom hela turism systemet. Kursen ger en introduktion till turismbranschen och till såväl efterfråge- som utbuds- sidan inom turism. Den innehåller även huvudfrågorna inom tourism management, human recourse management, marknadsföring och det offentligas roll inom turismen. Mål Efter genomgången kurs ska den studerande kunna: beskriva turismmarknaden och dess funktion och relationer med avseende på efterfrågan, utbud och förmedlare visa kunskaper inom marknadsföring av turism kritiskt granska betydelsen av human resources och HRM inom turism kommunicera betydelsen av den offentliga sektorn inom turismnäringen visa kunskap inom ledarskap generellt och specifikt inom turismbranschen visa kunskap om destinationsutvecklingens utveckling för hållbar turism LIA 1 (30 poäng) Kursen ska ge den studerande verklighetsförankrad förståelse för ledarskapets villkor inom turismföretag med valfri inriktning. Kursen ska ge den studerande tillfälle att integrera förvärvade kunskaper och teoretiska modeller i verklig arbetsmiljö, samt erbjuda meningsfulla och utvecklande arbetsuppgifter. Det huvudsakliga målet med den första praktikperioden är att studerande ska erhålla en första introduktion till vald branschinriktning. Studerande ska få en grundläggande förståelse för de krav som finns i branschen och också veta mer om vilka olika yrkesroller som förekommer, samt deras respektive ansvarsområde. Den studerande får också möjlighet att knyta egna kontakter i branschen LIA 2 (35 poäng) Kursen ska ge den studerande verklighetsförankrad förståelse för ledarskapets villkor inom turismföretag med valfri inriktning. Kursen ska ge den studerande tillfälle att integrera förvärvade kunskaper och teoretiska modeller i verklig arbetsmiljö, samt erbjuda meningsfulla och utvecklande arbetsuppgifter. Det huvudsakliga målet med den andra praktikperioden är att studerande ska börja utföra relevanta arbetsuppgifter under handledning. Den studerande ska få en grundläggande förståelse kring den egna arbetsrollen och hur den förhåller sig till andra yrkesroller i branschen. Den studerande får också möjlighet att knyta viktiga kontakter inför framtiden 7

LIA 3 (35 poäng) Kursen ska ge den studerande verklighetsförankrad förståelse för ledarskapets villkor inom turismföretag med valfri inriktning. Kursen ska ge den studerande tillfälle att integrera förvärvade kunskaper och teoretiska modeller i verklig arbetsmiljö, samt erbjuda meningsfulla och utvecklande arbetsuppgifter. Under denna tredje LIA -period ska den studerande studera ledarskapets karaktär och effekter på det aktuella företaget samt arbeta och utveckla sin egen ledarförmåga inom LIA-företagets verksamhet t. ex som projektledare, gruppledare eller liknande. Fortsätta att gå vid sidan av managers/arbetsledare. Mera fokus på ledarskapet i verksamheten. Ev. arbeta med eget projekt. LIA 4 (40 poäng) Kursen ska ge den studerande verklighetsförankrad förståelse för ledarskapets villkor inom turismföretag med valfri inriktning. Kursen ska ge den studerande tillfälle att integrera förvärvade kunskaper och teoretiska modeller i verklig arbetsmiljö, samt erbjuda meningsfulla och utvecklande arbetsuppgifter. Fortsatt utbildning och insikt i ledarskapsfrågor med möjlighet att delta i möten och arbete på denna nivå. Under denna fjärde LIA -period ska den studerande genomföra ett eget projektarbete kopplat till erfarenheter och kompetens erhållna från tidigare LIA-perioder med fokus på LIA-företaget. Studerande skall ges möjlighet att presentera sitt arbete i seminarieform för en lite större församling, antingen inom avdelningen eller centralt inom företaget. Det innebär att studerande redovisar sitt arbete under 10 till 15 minuter. Därefter följer en diskussion kring frågor om arbetet. Handledaren är examinator. Detta skall vara klart innan LIA-periodens slut. 4 Organisation och ledning av utbildningen Utbildningens studietakt är heltid (100%) och dess studieform är bunden. 4.1 Utbildningsorganisationen För utbildningen finns det en ansvarig ledningsgrupp som är betydelsefull för utbildningens organisation och ledning. Den består av en majoritet av arbetslivsföreträdare från turismnäringen. Även högskolan, det offentliga skolväsendet och de studerande är representerade i ledningsgruppen. Ledningsgruppen ser till att utbildningen når upp till uppsatta mål och bedrivs med god kvalitet. Ledningsgruppen fattar också beslut om antagning av studerande, utfärdande av examina, ändringar i utbildningsplanen och fastställande av kursplaner. Utbildningens organisation och ledning består av: Utbildningsanordnare (Huvudman) utbildningsledare, utbildningskoordinator, ledningsgrupp, inhyrda pedagoger och föreläsare, Handledare på de olika företagen för studenterna under LIA-perioderna samt studerande 8

Utbildningsförvaltningen i Malmö Stad är huvudman för utbildningen och ytterst ansvarig för densamma. Resurstilldelningen kommer att organiseras och administreras av Utbildningsförvaltningen i Malmö Stad som är huvudman för utbildningen och ansvarig för de ekonomiska transaktionerna. 4.2 Ledningsgruppens arbete och ansvar Ledningsgruppens uppgift är att se till: * att utbildningen genomförs enligt gällande lagar och förordningar * att utbildningsplanen följs * att utbildningsplanen är ett levande dokument som omarbetas allt eftersom behoven i näringslivet förändras * att utbildningen når upp till uppsatta mål * att kvalitet och relevans säkerställs * att vara en kanal för LIA och arbetsgivarkontakter * att beslut om antagning, tillgodoräknande och utfärdande av examen fattas på ett korrekt sätt Ledningsgruppen arbetar aktivt på olika sätt i och med utbildningen genom; * att regelbundet delta i ledningsgruppsmöten där bl.a. frågor kring utbildningens innehåll, kvalitet, mål och relevans diskuteras * att löpande ställa upp som LIA-företag * att regelbundet besöka utbildningen och vara ett bollplank för studenterna * att med jämna mellanrum agera föreläsare inom sina specialområden * att förse projektgrupper bland studenterna med skarpa projekt och i samband med det agera handledare * att ta emot studentgrupper för studiebesök ute i verksamheterna * att dela med sig av sina nätverk för LIA-platser, projekt, föreläsare etc. * att aktivt delta i antagningsprocessen 9

4.3 Utbildningsledare För att ge studerande stöd i processen finns en utbildningsledare med uppgift att leda studerande genom utbildningen. I utbildningsledarens uppgifter ingår bl a: att sköta den pedagogiska ledningen av utbildningen att följa upp och vägleda studerande genom utbildningen att följa upp studerandes individuella studieresultat att kvalitetssäkra verksamhetsmålen och studerandes resultat Utbildningsledaren har en viktig roll när det gäller att säkerställa kvaliteten på utbildningen. Han/hon skall ha yrkeserfarenhet från turismnäringen samt goda pedagogiska meriter. Han/hon har följande ansvar: - att sköta den pedagogiska ledningen av verksamheten - att följa upp och vägleda studenterna genom verksamheten - att regelbundet genomföra avstämning av lärandet med studenterna - att var hundrade YH-poäng genomföra utvecklingssamtal med studenterna - att kvalitetssäkra verksamhetsmålen och studenternas resultat - att ansvara för att utvärderingar av studerandes lärande genomförs och att resultatet förs in i kvalitetsredovisningen samt att ansvara för att resultaten av utvärderingarna återkopplas till deltagarna, handledarna och till ledningsgruppen - att ansvara för att de åtgärder genomförs som beslutas utifrån utvärderingarnas resultat - att värdera och godkänna varje students individuella LIA-plan för varje LIA-period - att ha regelbunden kontakt med studenterna och deras handledare under LIA-perioden - att ge studenterna tillfälle till kunskapsutbyte med kollegor, i syfte att alla studenter ges en bred bransch- och näringskännedom - att förse LIA-handledarna med underlag för bedömning av deltagarnas insats under LIAperioden - att regelbundet genomföra avstämning av lärandet med studerande - att var hundrade YH-poäng genomföra utvecklingssamtal med studerande - att sex månader efter avslutad utbildning följa upp hur det gått för studerande - att sex månader efter avslutad utbildning göra en avslutande utbildningsutvärdering 10

4.4 Undervisande och handledande personal Lärare skall för teoretiska kurser ha dokumenterad ämneskunskap motsvarande kandidateller magisternivå vid högskola samt pedagogisk utbildning. Lärare i praktiskt inriktade kurser ska ha djupa ämneskunskaper med mångårig praktisk erfarenhet från den aktuella branschen, samt pedagogisk utbildning eller väl dokumenterad pedagogisk skicklighet. Samtliga lärare ska ha god pedagogisk förmåga, vilket bl. a. innefattar tillämpning av kunskapssökande och problemlösande arbetsmetodik. De ska ha aktuell yrkeserfarenhet inom relevant branschområde. De ska också ha god social kompetens och därmed visa intresse för och samarbete med såväl studenter som med övrig personal. Handledarna för LIA utses av de aktuella företagen och här låter vi företagens bedömning av handledarens yrkesmässiga, pedagogiska och sociala kompetens vara gällande. LIA-företaget är dock i förväg upplyst om att Service Manager - for future tourism förväntar sig att LIAhandledaren tar ansvar för att den studerande får kvalificerat stöd under sitt lärande i arbete och att det ges lämpliga arbetsuppgifter i det ordinarie arbetet på LIA-platsen. Detta säkerställs genom en bekräftelse från LIA-anordnaren. Anställning av utbildningsledare och ubildningskoordinator ansvarar Utbildningsförvaltningen, Malmö Stad för genom regelrätt anställningsprocess. Den pedagogiska personalen engageras genom offentlig upphandling i vilken kompetens, referenser etc. är viktiga parametrar vid valet. 4.5 Studerandeinflytande All utbildning är målstyrd och uppbyggd kring ämnesövergripande block som är anpassade till arbetslivets villkor. Studerande påverkar till stor del själva innehållet i sin utbildning i en process där de övergripande ramarna utgörs av utbildningens mål. Studerande har inflytande på vilka pedagogiska metoder som tillämpas i utbildningen. Detta sker på schemalagd tid varje vecka för att kontinuerligt hålla hög kvalité på studerandeinflytandet och därmed på kvalitén på utbildningen. Tillsammans med utbildningsledningen bildas en styrgrupp bestående av representanter för de olika årskurserna. Här ges fullständigt utrymme att på demokratiskt vis påverka riktlinjer och policys för utbildningen. De studerandes ges även insikt i utbildningens budget för att bättre förstå helheten i utbildningens genomförande och resultat. 11

På ledningsgruppens möten deltar också två representanter för de studerande varav den ena har rollen som vice ordförande. Studeranderepresentanterna ingår som ordinarie ledningsgruppsmedlemmar. Som ett led i utbildningen ansvarar studenterna själva för att hitta sina LIA-platser. Utbildningsledningen har dock det yttersta ansvaret. Studenterna söker även upp företag där de kan få skarpa projekt som de sedan arbetar med i respektive utbildningsblock. En del av utbildningens administration integreras i utbildningen. Studerande får ta ansvar för de dagliga rutinerna i utbildningen som t.ex. med; genomförande av konferensbokningar. bokning och hantering av externa föreläsare. bokning av studiebesök. närvarokontroll och rapportering. distribution av klassrådsprotokoll inkl. veckoutvärdering till utbildningsledaren och utbildningskoordinatorn digitalt. förberedelsearbete inför möte i arbets- och ledningsgruppen protokollförande vid möten med styrelse och ledning genomförande av diverse marknadsföringsprojekt 4.6 Jämställdhet, integration och diskriminering Utbildningsanordnaren säkerställer att utbildningen bedrivs på samma villkor för män och kvinnor. Under utbildningen genomförs regelbundet olika projekt för att belysa mångfaldens betydelse. Studerande har i olika projekt inom ramen för utbildningens mål, framarbetat policies för jämställdhet, integration och diskriminering. Utöver det har policies framtagits avseende konflikthantering, kränkande särbehandling, alkohol- och drog- samt stresshantering. Dessa policies revideras varje år av innevarande studenter för att hela tiden spegla Malmö Stads policies inom områdena samt gentemot verklighetens krav och därmed vara aktuella. 12

5 Undervisning 5.1 Undervisningens upplägg Utbildningen syftar till att ge ledarskapskompetens för turismnäringens framtida behov, därför läggs stor vikt vid studerandens eget ansvar och inflytande. Utbildningens pedagogiska grundsyn utgår från konstruktivistisk teori. Denna anger att den enskilde individen själv konstruerar sina kunskaper och att det sker i samspel med omgivningen. Individen är därvid inte en passiv mottagare av impulser, utan väljer tvärtom vilka av omgivningens alla "erbjudanden han/hon ska ta emot och bearbeta. En konsekvens av en sådan syn på lärande är att det alltid är studerande som gör själva arbetet med lärandet det är faktiskt ingen annan som lär henne/honom någonting. Studerandes förståelse för vad lärandet handlar om och hur det går till, blir då en avgörande faktor för kvaliteten i själva lärandet. Studerande ges förutsättning att utveckla sin förmåga att arbeta självständigt samt att lösa problem. Studerande skall kunna orientera sig i en komplex verklighet med stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Detta uppnår man bl.a. genom att låta henne/honom, såväl i grupp som enskilt, ta ansvar för sin egen utveckling. Studerandes lärande blir effektivt genom att han/hon själv söker kunskap. Lärarens arbete blir coachande för att motivera till egna initiativ och ansvarstagande. Det är därför av stor vikt att både lärare och studerande uppmuntras och ges utrymme att reflektera över sitt eget lärande. För att ge studerande stöd i processen finns en utbildningsledare med uppgift att leda studerande genom utbildningen. I utbildningsledarens uppgifter ingår bl a: att sköta den pedagogiska ledningen av utbildningen att följa upp och vägleda studerande genom utbildningen att följa upp studerandes individuella studieresultat att kvalitetssäkra verksamhetsmålen och studerandes resultat Studerande skall utveckla sina personliga kompetenser och egenskaper för att bli bättre på att: kommunicera, samarbeta och lösa problem ta ansvar och initiativ vara kreativ och ha ett kritiskt förhållningssätt till sin yrkesroll tåla stress samt bearbeta konflikter och kriser utveckla ett situationsanpassat ledarskap för att möta och bemästra nya och föränderliga situationer i arbetslivet. 13

Utbildningen bedrivs huvudsakligen enligt metoder för problembaserat lärande (PBL) för att i möjligaste mån efterlikna arbetslivet med dess regler och förhållanden, bl. a. vad gäller punktlighet och närvaro. Närvaro är obligatorisk på schemalagd tid samt på tider som grupperna bestämmer gemensamt. I övrigt gäller obligatorisk närvaro enligt de direktiv som ges av utbildningsledaren. Ett varierat utbud av projektarbeten, föreläsningar, seminarier, tillämpningsövningar, workshops, casestudies, e-learning och arbetslivsbesök används. I undervisningen tillämpas olika metoder som stimulerar personlig kompetensutveckling, såsom projektarbete, gruppdynamiska övningar, värderingsövningar och rollspel. Delar av undervisningen genomförs med personal från arbetslivet. Utbildningsledaren leder och koordinerar lärandet och genomför utvecklingssamtal halvårsvis med början två månader efter utbildningsstart. Utbildningen är förlagd till lokaler i anslutning till turismnäringen. En del av utbildnings administrationen integreras i lärandet. Studerande får ta ansvar för de dagliga rutinerna i utbildningssituationen som t.ex. schemaläggning, bokning av externa föreläsare och besök, köksrutiner, ordningsrutiner etc. Redan dag ett av utbildningen görs det tydligt för de studerande att ta ansvar för sitt eget lärande. Det betyder att göra regelbunden uppföljning av egna resultat, att reflektera över utbildningen och sina egna insatser i syfte att förbättra resultaten, samt föra en konstruktiv dialog kring sina studieresultat med handledare och utbildningsledare. Under utbildningens gång kommer studerande att genomföra flera projektarbeten och pröva på olika roller i en projektgrupp, roller som direkt anknyter till blivande yrkesroller. 14

5.2 Lärar- eller handledarledd tid LEDARSKAP (12 v = 60 poäng) Lärarledd tid: 96 h Handledarledd tid: 30 h TOURISM MANAGEMENT PROJEKTLEDNING FÖRETAGSEKONOMI MARKNADSFÖRING SERVICE MANAGEMENT EXAMENSARBETE LIA 1 LIA 2 (5 v = 25 poäng) Lärarledd tid: 40 h Handledarledd tid: 15 h (5 v = 25 poäng) Lärarledd tid:36 h Handledarledd tid: 12 h (12 v = 60 poäng) Lärarledd tid: 66 h Handledarledd tid: 12 h (8 v = 40 poäng) Lärarledd tid: 60 h Handledarledd tid: 24 h (8 v = 40 poäng) Lärarledd tid: 84 h Handledarledd tid: 18 h ( 2 v = 10 poäng) Handledarledd tid: 6 h (6 v = 30 poäng) Handledarledd tid: 18 h (3 h p.v.) (7 v = 35 poäng) Handledarledd tid: 21 h ( 3 h p.v.) LIA 3 LIA 4 (7 v = 35 poäng) Handledarledd tid: 21 h (3 h p.v.) (8 v = 40 poäng) Handledarledd tid: 24 h (3 h p.v.) 5.3 Distansupplägg Bedriver ingen utbildning på distans 5.4 Bedömning och betygskriterier Faktakunskaper: Faktakunskaper hämtade från arbetslivet eller litteraturen redovisas genom muntligt framträdande, tester och projektarbeten. Undervisande personal bedömer när studerande har uppnått målet Godkänd. Väl Godkänd måste kunna styrkas på ett mätbart sätt och dokumenteras, lämpligtvis genom enskild tentamen. Grundkriterierna för bedömning av enskilt resultat är 50 % rätt för betyget godkänt respektive 75% för väl godkänd. Färdigheter: Målet Godkänd är uppfyllt när studerande genom praktiska övningar och genomförda arbetspass visar att hon/han förstår uppgiften och klarar av att utföra den. I de fall tentamen används som examination gäller att för varje kurs erbjuds normalt en tentamen och två omtentamen. Tentamens resultat erhålls normalt cirka två veckor efter tentamenstillfället. Genomgång av tentamensfrågorna sker endast efter första tentamenstillfället, alltså inte efter omtentamen. Första omtentamen sker i samråd med berörda studenter. En andra omtentamen sker i samband med terminsslut eller i samråd med berörda studenter. Om en tredje omtentamen skulle behövas kan den studerande erbjudas att göra denna tillsammans med ny årskurs ifall motsvarande utbildning ges då. 15

Utb nr 200931410 Betygsskalor som används i utbildningen: Icke Godkänd, Godkänd och Väl Godkänd Ledarskap Betyg godkänd: Godkänd på alla tentamen Godkänd på alla projektarbeten Betyg Väl Godkänd: Väl Godkänd på alla tentamen Godkänd på alla projektarbeten Projektledning Betyg godkänd: Godkänd på alla tentamen Godkänd på alla projektarbeten Betyg Väl Godkänd: Väl Godkänd på alla tentamen Godkänd på alla projektarbeten Företagsekonomi Betyg godkänd: Godkänd på alla tentamen Godkänd på alla projektarbeten Betyg Väl Godkänd: Väl Godkänd på alla tentamen Godkänd på alla projektarbeten Marknadsföring Betyg godkänd: Godkänd på alla tentamen Godkänd på alla projektarbeten Betyg Väl Godkänd: Väl Godkänd på alla tentamen Godkänd på alla projektarbeten Service Management Betyg godkänd: Godkänd på alla tentamen Godkänd på alla projektarbeten Betyg Väl Godkänd: Väl Godkänd på alla tentamen Godkänd på alla projektarbeten Tourism Management Betyg godkänd: Godkänd på alla tentamen Godkänd på alla projektarbeten Betyg Väl Godkänd: Väl Godkänd på alla tentamen Godkänd på alla projektarbeten Examensarbete Betyg Godkänd: Godkänd på arbetet. Betyg Väl Godkänd: Väl Godkänd på arbetet Lärande i arbete Betyg godkänd: Godkänd på alla LIA- perioder. Betyg Väl Godkänd: Väl Godkänd på alla LIA- perioder 5.5 Former för kunskapskontroll Formerna för kunskapskontroll består av skriftliga tentamina, projektarbeten och examensarbete. Vid val och framtagandet av form för kunskapskontroll är huvudsyftet att säkerställa huruvida utbildningens mål och syfte uppfylls. Den arbetsplatsförlagda utbildningens kunskapskontroll består av att handledare och studerande efter varje LIA- period, tillsammans sammanställer det omdöme som utbildningen tillhandahåller. Under LIA- period 4 genomför dessutom den studerande ett enskilt projekt kopplat till LIA företagets verksamhet, vilket skall godkännas av handledaren enligt de kriterier som utbildningen tillhanda håller. 16

5.6 Arbetslivets medverkan Samverkan sker på följande sätt: 1. Ledningsgruppen arbetar kontinuerligt i utbildningens genomförande genom att säkerställa utbildningens kvalité, föreläsa om sina respektive branschspecifika områden, anordna LIAplatser, anordna skarpa projekt till studenternas projektarbeten samt medverka i antagningsprocessen. 2. Ständig kontakt med LIA-företagen (ca 200 st) för att nätverka och därmed samverka. 3. Vi har regelbundet nätverksträffar med examinerade studenter för att säkerställa att de som ju vet vad utbildningen innebär, kan tydliggöra att vi matchar arbetsmarknadens behov. Med tanke på att mer än 90 % av alla våra studenter är i arbete så anser vi målet vara tillfredställande. 4. Vi har varje vecka föreläsare från branschen som kommer in och föreläser om sina kompetenser och erfarenheter för våra studenter. 5. Studenterna har i alla sina projekt skarpa företag som de arbetar med, vilket bidrar till att arbetslivet samverkar med vår utbildning. Under en två års period genomförs sammanlagt cirka 40 skarpa projekt per intagningsomgång. Arbetslivet bidrar i stor utsräckning med sin tid genom bl.a.; * handledning under den arbetsplatsförlagda utbildningsdelen * handledning/mentorskap under utbildningen * medverkande i ledningsruppsarbetet * föreläsningar på utbildningen * handledning av div. skarpa projekt under utbildningen. Alla reella kostnader finansieras genom de anslag vi får från myndigheten. 5.7 Arbetslivsanknutet lärande Utbildningsanordnaren har givetvis ett sistahands ansvar för att alla studenterna har LIA-plats men som ett moment i utbildningen ansvarar studenterna själva för att erhålla en LIA-plats som uppfyller kraven enligt utbildningsplanen. Den studerande ansvarar vidare för att villkor kring lärandet, arbetsuppgifter och arbetstider tydligt kommuniceras mellan utbildningen och företaget samt att problem som uppstår under LIA -perioden hanteras på ett etisk och moraliskt professionellt sätt. Utbildningsledaren ansvarar för att efter respektive LIA-period ge studenterna tillfälle till kunskapsutbyte med kollegor, i syfte att alla studenterna ges en bred bransch- och näringskännedom. Det åligger även studenterna att löpande i utbildningen reflektera sina erfarenheter från LIA -perioderna med sina studiekamrater. LIA -platser godkännes utifrån studenternas önskemål i samverkan med utbildningsledaren. Vikt läggs vid att den 17

studerandes LIA -perioder ges en varierad karaktär för att tillgodose krav på breda kunskaper om både huvudbransch och delbranscher inom turismnäringen. Utbildningsanordnaren ansvarar för den slutliga placeringen. Redan när antagningen till utbildningen är klar i början av juni kallar vi till ett informationsmöte kring ämnet LIA så att de studerande i god tid kan börja fundera på och ta kontakter kring en plats på ett företag till hösten. Vid informationsmötet går vi igenom hela tanken med LIA, för att därefter mera konkret gå in på vad studenterna bör tänka på. Till sin hjälp får de: - ett säljbrev de kan använda ut mot företagen med en beskrivning av utbildningen, tanken med LIA, mål för LIA, datum för LIA samt ett förslag på upplägg av LIA. - en lista över företag som tagit emot studenter ifrån oss tidigare med kontaktpersoner. - en klasslista på den "gamla" klassen för referenser och hjälp - ett LIA -avtal. - en mall för en LIA -plan. - en mall för LIA -omdöme. Samma material går därefter ut via post, samt digitalt till samtliga. Några kanske missade mötet och alla behöver i vilket fall som helst alla "breven" digitalt för att kunna använda dem i sitt sökande efter en LIA-plats. Fr.o.m. andra studieveckan på utbildningen börjar vi sedan med coachsamtal med samtliga studenter kring anskaffningen av en LIA -plats. Frågor som tas upp är: - vilken typ av företag skulle du vilja vara på? - har du kartlagt vilka företag som finns inom det området? - med vilka företag har du varit i kontakt? - vilket bemötande fick du? - vad blev resultatet av den tagna kontakten? Om studenten inte fått någon plats fortsätter samtalen med: - vad lärde du dig av de kontakter du tagit? - kan du göra på något annat sätt nästa gång? - vilket stöd tror du att du behöver för att komma vidare? - hur kommer du att gå vidare i ditt sökande? - vilka företag (helst) kommer du nu att kontakta? Uppföljning görs därefter varje vecka fram till ett par veckor innan det är dags för LIA - perioden att börja. Om någon student inte har en plats ett antal veckor innan har vi uppföljning i princip dagligen för att säkerställa att alla kommer ut på bra LIA-platser. 18

Individuell LIA- plan -Inför varje LIA -period skall den studerande inom ramen för de respektive kursmålen, i samverkan med sin handledare, upprätta en individuell LIA-plan. -Den individuella LIA-planen skall innehålla en beskrivning av hur den studerande skall medverka i arbetet på arbetsplatsen och vilka mål som skall uppfyllas. -Arbetsplatsens handledare skall i samverkan med den studerande färdigställa den individuella LIA-planen för varje LIA-period. LIA-planen skall därefter godkännas av utbildningsledaren. Efter LIA-perioden slut görs en uppföljning mot uppställda mål och omdöme skrivs. -Handledare skall se till att den studerande ges möjlighet att uppfylla LIA-planen -Under LIA-perioderna besöker utbildningsledningen, då det är geografiskt möjligt, de olika LIA-platser som studenterna befinner sig på. Syftet med detta är att säkerställa kvalitén samt att upprätthålla en god kontakt med de olika företagen och deras representanter i deras roll som handledare. Stöd till studenterna och LIA-handledarna De studerande ansvarar själva för att erhålla en LIA-plats som uppfyller kraven enligt måldokumenten. Utbildningsanordnaren har ett sista hands ansvar för att alla de studerande har en LIA-plats. Den studerande ansvarar vidare för att villkor kring lärandet, arbetsuppgifter och arbetstider tydligt kommuniceras mellan utbildningen och företaget samt att problem som uppstår under LIA-perioden hanteras på ett etisk professionellt sätt. Utbildningsledaren ansvarar för att den studerande ges tillfälle till kunskapsutbyte med kollegor, i syfte att alla de studerande ges en bred bransch- och näringskännedom LIAplatser godkänns utifrån de studerandes önskemål i samverkan med utbildningsledaren. Vikt läggs vid att den studerandes LIA-perioder ges en varierad karaktär för att tillgodose krav på breda kunskaper om både huvudbransch och delbranscher. Utbildningsanordnaren ansvarar för den slutliga placeringen. Handledarträff anordnas en gång per år i våra lokaler så att handledarna kan fysiskt bekanta sig med utbildningen och dess ledning, men även knyta kontakter och utbyta erfarenheter med andra handledare. Inför varje LIA-period upprättar den studerande tillsammans med handledaren en plan för hur LIAperioden skall genomföras, vilken skickas till utbildningsledaren. Skulle denna inte uppfyllas och studerande påtalar detta för handledaren utan resultat, så tar utbildningsledningen kontakt med handledaren. Inför varje LIA-period skickar utbildningsledningen ut ett handledarbrev där vi förklarar vad syftet och målsättningen med LIA är samt vad som har hänt sedan studerande var ute på LIA förra gången. Alla LIA-platser har utbildningsledningen varit ute och besökt för att informera om utbildningen samt för att säkerställa att studerandes LIA är på en nivå som motsvarar utbildningens krav. Efter varje LIA-period upprättar handledaren tillsammans med studerande ett utvecklingsomdöme vilken utbildningsledningen får ta del av. Alla handledare får vårt vanliga periodiska nyhetsbrev var 6:e vecka. Efter varje LIA-period 19

anordnas workshops där studerande för möjlighet att utbyta erfarenheter och reflektera över sin LIA. Ledningsgruppens kvalitetsarbete består i detta hänseende av att säkerställa ansvaret för att LIA-platserna är relevanta samt att kopplingen mellan LIA och den skolförlagda delen av utbildningen är relevant. Innan en studerande går ut på en LIA-plats där utbildningen inte haft studerande förut, skrivs ett avtal mellan företaget och studenten. Syftet med detta är att säkra att företaget åtager sig att vara LIA-företag och vara studenten behjälplig med en kvalificerad handledare. Utbildningen har ett säljbrev som de studerande lämnar till respektive företag. Detta brev innehåller den information som LIA-företagen måste ha för att kunna hålla rätt nivå på LIA-perioderna för att uppnå utbildningens krav och mål. Inför varje LIA-period informeras samtliga handledare om vad de studerande gjort på den skolförlagda delen av utbildningen, sedan de var ute på LIA senast. Härav underlättas planeringen av LIA-perioden för att säkerställa anknytningen till den skolförlagda delen av utbildningen. Här informeras även de riktlinjer och krav som ställs på handledaren. På de företag där utbildningen inte tidigare haft studerande, genomförs besök av utbildningsledningen i de fall den studerande önskar så. Syftet med detta besök är säkerställa att studerande har för utbildningen relevanta uppgifter samt att få en personlig kontakt med handledaren. Efter varje LIA-kurs sker examination genom att handledaren tillsammans med den studerande utfärdar ett skriftligt omdöme med betyg enligt anvisningar från utbildningen. Detta omdöme skickas till utbildningsledaren för dokumentation och uppföljning. Sista LIAperioden skall den studerande genomföra ett projektarbete som redovisas för handledaren och valda delar av företaget. Riktlinjer för projektarbetets genomförande finns i kursmålen för LIA-period 4. 6 Särskilda förkunskaper, validering och tillgodoräknande 6.1 Särskilda förkunskaper Grundläggande behörighet för högskolestudier. Hotell- & turismprogram på gymnasiet alternativt två års arbetslivserfarenhet inom servicenäringen, varav minst ett år skall vara sammanhängande. 6.2 Validering Validering görs innan en individ påbörjar utbildningen. Syftet är då att ta reda på om han/hon uppfyller de behörighetskrav som är uppställda för utbildningen. Validering kan vara tidigare arbetslivserfarenheter, andra kompetenser, utländska betyg och intyg. I sådana fall innebär validering en jämförelse av utbildningarnas, erfarenheterna och komptensernas innehåll och omfattning. För att säkerställa valideringsprocessen och kvalitén använder vi oss av en utomstående studie- och yrkesvägledare. I de fall den sökande har kompetenser och erfarenheter som ej finns dokumenterade i form av betyg eller intyg använder vi ämneslärare för att säkerställa kunskaperna. 20

Kunskaper och kompetens ska dokumenteras i form av utlåtande, referens, intyg gärna samlade i en meritportfölj. Resultatet efter en genomförd valideringsprocess vilken utgått från insatser kring kartläggning, bedömning och dylikt är en mer beskrivande bild av kunskaper och kompetens där vissa delar av individens kompetens är kartlagd och beskriven, vissa delar har bedömts i förhållande till vedertagna kriterier inom ett kunskapsområde och andra delar av individens kompetens har genom observation av någon sakkunnig bekräftats. 6.3 Tillgodoräknande En studerande ska för en del av utbildningen kunna få tillgodoräkna sig annan genomgången utbildning, om de kunskaper, färdigheter och kompetenser som den studerande åberopar är av sådan beskaffenhet och har en sådan omfattning att de i huvudsak svarar mot den aktuella utbildningen. Den metod som används är en analys av de dokument den sökande åberopar. Detta kan kompletteras med samtal med den sökande, tester eller med annat som bidrar till att klargöra personens kompetens. Grundregeln är att det är huvudläraren för respektive kurs som tar fram ett beslutsunderlag till ledningsgruppen som slutligen avgör i vilken grad den studerandes tidigare studier och erfarenheter kan tillgodoräknas. Härvid ligger kursmålen i utbildningsplanen som grund för denna bedömning. I examensbeviset skall tillgodoräknandet dokumenteras. All prövning av kompetens skall dokumenteras. Av dokumentationen skall det framgå: * vad prövningen gäller * personens åberopade kompetens * vilket beslut prövningen resulterade i och dess giltighet För att uppfylla kraven på rättssäkerhet bör dokumentationen redovisa både beslutet och grunden för beslutet. I examensbeviset skall tillgodoräknandet dokumenteras. 21

7 Urval och antagning 7. 1 Urvalsgrunder Utbildningen är riksrekryterande. Urval görs om antalet behöriga sökande till utbildningen överstiger antalet platser. Urvalet görs utifrån arbetslivserfarenhet samt särskilt muntligt prov. 7.2 Urvalsverktyg Antagningsprocessen utgörs av följande steg. 1. Betyg - behörigheten kontrolleras enligt valideringskriterierna. 2. Arbetslivserfarenhet - meriter tillgodoräknas efter givna kriterier som bransch, antal år i arbete, erfarenhet av arbetsledning samt erfarenhet av ekonomiskt ansvar. 3. Särskilt muntligt prov genomförs för att pröva kunskaper och färdigheter som är av betydelse för individens förmåga att tillgodogöra sig utbildningen. Vid de muntliga proven medverkar representanter för utbildningsledningen, näringslivet samt befintliga studenter. Följande kunskaper/färdigheter bedöms utifrån en skala 1-6: - personliga egenskaper som social kompetens, stresstålighet, ledaregenskaper, initiativförmåga och ansvarstagande - förståelse för struktur och planering, för mål- och resultatstyrning samt service i ett helhetsperspektiv - förväntad förmåga att kunna informera och presentera, att vara representativ, att kunna kommunicera samt att arbeta i grupp 4. Antagningsnämnden (utsedd av ledningsgruppen) granskar ansökningarna och sammanställer ett beslutsunderlag till ledningsgruppen som slutligen beslutar om vilka som ska antas till utbildningen. Om flera sökande bedöms som likvärdiga och samtliga inte kan beredas plats, beslutar ledningsgruppen vem som ska antas. Övriga placeras på reservlista. 7.3 Dokumentation av antagningsprocessen Ansökningarna registreras kontinuerligt. Den grundläggande och särskilda behörigheten säkerställs av utbildningsledaren i samråd med studie-/yrkesvägledare. Eventuella kompletteringar begärs in skriftligt. Arbetsmeriter valideras enligt framtagen mall och dokumenteras. Särskilt muntligt prov genomförs enligt framtagen mall och dokumenteras. Resultaten av meritvärderingen samt det muntliga provet, hos de sökande som har den behörighet som krävs, sammanställs av antagningsnämnden och dokumenteras. Antagningsnämndens sammanställning presenteras för ledningsgruppen som tar beslut på vilka som ska antas till utbildningen. Beslutet protokollförs och arkiveras. Samtliga sökande informeras skriftligen. 22

8 Examen 8.1 Typ av examen Utbildningen ger kvalificerad yrkeshögskoleexamen. Vår utbildning är på två år, innehåller 400 yrkeshögskolepoäng och uppfyller alla krav som ställs i förordningen för Kvalificerad Yrkeshögskoleexamen. 8.2 Examenskrav För att erhålla Kvalificerad Yrkeshögskoleexamen med inriktning mot Service Manager skall studerande ha erhållit lägst betyget Godkänd i samtliga kurser inkl. ett genomfört examensarbete. Den som inte fullföljer utbildningen får endast ett samlat betygsdokument som omfattar de godkända kurserna. För att erhålla slutbetyget Väl Godkänd krävs betyget väl godkänd i ämnena ledarskap, tourism management, projektledning, service management, företagsekonomi och marknadsföring samt godkänd i övriga kurser. 8.3 Examensbenämning Service Manager 9 Kvalitetssäkring av utbildningen 9.1 Kvalitetsmål Alla skolformer har en skyldighet att årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning. Malmö Stad har ett helhetsgrepp kring kvalitetsarbetet inom pedagogisk verksamhet. En kvalitetsgrupp med representanter för stadskontoret, stadsdelarna och utbildningsförvaltningen ansvarar för framtagande av kvalitetsplan för alla skolformer och en gemensam mall för kvalitetsredovisning. Kursvärderingar görs vid varje kursslut. Terminsutvärdering görs efter varje termin. Slututvärdering görs inför utbildningens slut. Uppföljning görs också efteråt vad gäller effekten av utbildningen d.v.s. om studenterna är ute i arbete. Mål 1. Att ge ledningsgruppen och kursansvarig lärare möjlighet att analysera, utveckla och förbättra utbildningen. 2. Att öka de studerandes ansvar och inflytande i skolan. 3. Att vara en del i kvalitetsarbetet på utbildningen. Uppföljning är en ständigt pågående process. Uppföljningen ger inte bara svar på vad som uppnåtts, utan ger oss också möjlighet att utifrån en ny och utvecklad förståelse betrakta vad vi gjort och hur vi gjorde det. Den utvecklade förståelsen kan också innebära att vi gör en omtolkning av målen. 23

Med denna insikt kan vi planera fortsatt utbildning och bl.a. kontinuerligt infoga nya, identifierade utbildningsbehov. Uppföljningen ger möjligheter till - och är en förutsättning för - flexibel anpassning av utbildningen i efterhand, i syfte att säkerställa att utbildningen uppnår vad den är avsedd att uppnå. Sammantaget innebär en kontinuerlig uppföljning en möjlighet att fortlöpande utveckla utbildningen och en möjlighet för de människor den omfattar, att utvecklas. Ledningsgruppen är ansvarig för att utvärdera utbildningen. Kvalitetsarbetet dokumenteras som offentlig handling, samt publiceras regelmässigt till studenter, personal och ledningsgrupp. En övergripande utvärdering görs i form av en nulägesanalys av utbildningen var 6:e månad för varje intagningsgrupp. 9.2 Metod och process Utvärdering och uppföljning av helheten Avdelningsmöte genomförs varje vecka med bl.a. en punkt som handlar om veckoutvärdering samt några rader om ev. extern föreläsare. Denna dokumenteras digitalt, samt i arkivet. Varje veckoutvärdering uppföljs kontinuerligt i avdelningsmötet för att säkerställa att bestämda åtgärder vidtages. Medarbetarna genomför schemalagda utvärderingar av sitt eget lärande inom en vecka efter varje utbildningsblock. En övergripande utvärdering görs i form av en nulägesanalys av utbildningen var 6.e månad för varje avdelning. Denna mynnar ut i en åtgärdsplan som klargör åtgärder som behöver vidtagas för att öka kvalitén i verksamheten. Arbetslivets värdering av yrkesrelevansen i den teoretiska delen av utbildningen görs i samband med nulägesanalysen var 6: e månad. Medverkar gör representanter för arbetslivet, handledare, medarbetare, styrelsen och utbildare. Arbetsgruppen förbereder ärendet. En kvalitetsredovisning görs vid slutet av verksamhetsåret. Denna innehåller beskrivning av verksamheten, trainee-platserna, verksamhetens yrkesrelevans, resultat av utvärderingar, uppnådda resultat i förhållande till uppsatta mål, brister, utvecklingstendenser och förslag på åtgärder. 24