Motion till Stockholms Arbetarekommuns ÅRSMÖTE 2010 Historien får inte glömmas eller gömmas. Vi borde veta mer om folkens historia, kolonialismen och hur dess efterverkningar fortfarande påverkar de forna kolonierna, människorna och deras sätt tänka och fungera. Allt har ofta en grund. Avsaknaden i historieböckerna om till exempel de omfande massmorden av olika folkgrupper som bland annat ägde rum bland namibier och indier under kolonialismen är i det närmaste total. Omfande förtryck och vad som närmast kan betraktas som massaker skedde dels från Tysklands sida i kolonin Namibia dels från Storbritanniens som koloniserade Indien. I Indien dödades fler än 10 miljoner människor direkt eller indirekt via britternas medvetna handlingar som ledde till massvält. Sveriges historia är väl också i vissa delar mörk och knappast något vara stolt över. De erfarenheter jag har från min egen skolgång är kolonialismens framfart och vad som faktiskt hände med de människor och de länder som direkt eller indirekt bidrog till omänskligt lidande inte prioriteras eller lyfts upp i dagens undervisning. Historielösheten är tyvärr påtaglig. Med tanke på den främlingsfientliga utvecklingen i Europa är det av största vikt skolan (inte minst grundskolan) tar sitt ansvar och lyfter in bland annat kolonialismen och dess efterverkningar folkets historia på schemat. Jag hemställer - Ämnet historia förstärks i skolan med ansvar lära ut band annat kolonialismens framfart, erkännande av massmord, massvält etc. - motionen överlämnas till riksdags- och fullmäktigegruppen. Ndumbe Bah-Öhman Motionen behandlad av Dalens Socialdemokratiska förening den 11 november 2009 som beslutat anta den som sin egen. Arne Ahlström
Motion till Arbetarekommunens representantskaps årsmöte Segregationen i gymnasieskolorna har ökat. Gymnasieskolorna i förorterna i ytterstaden har fått många elever med låga betyg och skolorna i innerstaden har fått en hög koncentration av elever med höga betyg. De låga betygen grundar sig i de flesta fallen på någon typ av problem. Problem som bristande språkkunskaper, dyslexi, adhd, dåliga förkunskaper och sociala problem kräver resurser som skolorna med nuvarande system inte får. Den höga koncentrationen av elever med låga betyg i ytterstadsskolorna har medfört studiemiljön i många av dessa skolor har blivit mycket dålig. Eleverna i förortsskolorna ska kunna erbjudas en likvärdig utbildning det har de laglig rätt till. Jag föreslår Att Arbetarkommunens representantskap uttalar frågan om likvärdig utbildning i gymnasieskolorna är viktig och bör föras fram som en del av valrörelsen i Stockholm inför valet 2010. Anita Frosterus Jonsson Motionen antogs som föreningens egen av Skärholmens Socialdemokratiska stadsdelsförenings föreningsmöte den 24 november 2009.
Till Stockholms arbetarekommuns årsmöte 2010 Motion om hälsofrämjande skolor De största hälso och livslängdsskillnaderna finns idag mellan de människor som har en lång utbildning jämfört med de som har en kort. Orsaken är förmodligen en bra utbildning ger möjlighet till jobb man kan trivas med och till bättre inkomster. Skolan har därför en mycket viktig roll för individens framtida hälsa. Det handlar om kunna möta eleven på hennes villkor, anpassa undervisningen så det fungerar för individen. Förr var det sträng katederundervisning som verkligen inte passade alla. Idag är det ofta projektarbeten under eget ansvar, som inte passar barn som behöver tydlig struktur. Idag är det helt uppenbart många barn och ungdomar inte passar in i det system som råder alltför många har svårigheter klara godkänt eller tappar lusten och hoppar av skolan i förtid. Skolan måste helt enkelt bli bättre på anpassa undervisningen efter de förutsättningar varje elev har. Schemaläggning och studieupplägg ska göras på ett sådant sätt skolan gör allt som är möjligt göra för minska stressen bland eleverna. Idag har en del privata skolor minimerat undervisningstiden för minska lärarkostnaderna och lokalkostnaderna. Man kallar det för förbereda eleverna för arbetslivet genom ge dem större ansvar för studierna själva. I själva verket är det många elever som därmed inte klarar studierna. Därför bör man se över om det finns behov av höja gränsen för minsta möjliga undervisningstid. I princip ska alla elever kunna erhålla betyget godkänt, men det är skolans ansvar erbjuda ett sådant stöd för den enskilde eleven det är möjligt. Ett gammalt problem är det finns behöriga lärare som ändå inte passar för sitt yrke, här måste arbetsgivaren ges större möjlighet erbjuda annan sysselsättning. Stämningen i en skola är också avgörande för den framtida hälsan. Om mobbning accepteras så kan det sätta spår i form av ohälsa för resten av livet för de barn som blir utsa. Forskning visar nu diskriminering och mobbning kan påverka individen negativt långt efter trakasserierna upphört. Mobbning måste aktivt motverkas och likabehandlingsplanen ska vara utarbetad i samråd med eleverna och vara ett aktivt använt dokument. En förutsättning för eleverna ska trivas är skolan är en bra arbetsmiljö. Eleverna måste själva ha goda förutsättningar för kunna vara med och påverka arbetsmiljön i skolan. Arbetsmiljölagen bör skärpas och ge alla barn inom förskola, skola och skolbarnsomsorg en lika skarp möjlighet kräva en god arbetsmiljö som vuxna. Arbetsmiljön för våra barn i skolan bör ha samma höga prioritet som arbetsmiljön på vuxnas arbetsplatser, t.ex. måste toaletter, omklädningsrum och matsalar granskas ur ett arbetsmiljöperspektiv. Skolan bör också ha ett absolut ansvar för stimulera fysisk aktivitet, servera god och hälsosam mat i en trivsam miljö och ha tillgång till bra elevhälsovård. Att servera frukost kan vara ett enkelt men effektivt sätt förbättra inlärningsförmågan hos de elever som annars skulle hoppa över frukost. Mellanmål och tillgång till frukt är en annan insats som kan stimulera eleverna både fysiskt och inlärningsmässigt. Det är vikigt eleverna får påverka skolmaten. Alla skolor ska erbjuda eleverna möjlighet till fysisk aktivitet i form av en kreativ skolgård och idrottssal. Tillgång till skolgård och idrottssal ska vara en förutsättning för få tillstånd bedriva en grundskola eller gymnasieskola. Idag skiljer sig skolorna mycket på de
här punkterna. Vissa friskolor avstår från en del av dessa viktiga hälsofrämjande aktiviteter och kan därmed gå med större vinst istället. Det ska också vara ett absolut krav på ingen elev ska kunna vägras skolgång av en privat skola bara därför eleven behöver särskilt stöd eller tillgänglighet. Elever med funktionsnedsättning ska ha samma rätt välja skola som andra elever. Skolhälsovården bör ha nationella kvalitetskrav så det erbjuds en likvärdig verksamhet var man än bor i landet. Den ska erbjuda olika yrkeskompetenser. Där ska ingå sköterskor, läkare, psykologer, kuratorer och specialpedagoger. Skolhälsovården ska ha ansvar för ge enskilda elever stöd och hjälp med fysiska och psykiska problem och man ska också ge skolledningen stöd i skapa förutsättningar för ett gott psykosocialt arbetsklimat i varje skola. Det ska även finnas ett ansvar för förebyggande insatser inom områden som ungas psykiska hälsa, alkohol och droger samt stöd till föräldrar i vissa fall. Samverkan mellan skolhälsovården och landstingens verksamheter måste förbättras. Konceptet Hälsofrämjande skola har startats på initiativ av bland annat WHO. Det innebär elevernas resurser och styrkor lyfts fram och stärks i en miljö som i sig är stödjande för hälsan. Det handlar om ett helhetsperspektiv på eleven. Nu kallar man det Hälsofrämjande skolutveckling, stöds av Skolverket och det finns ett nätverk av skolor inom Europa som arbetar efter de principerna. I Stockholm med så många friskolor måste det bli ett absolut krav på de insatser som nämnts i motionen ska vara ett villkor för man ska få etablera sig. Samma krav ska självfallet också gälla för de kommunala skolorna. När dessa villkor utarbetats bör man ställa krav på alla skolor, även existerande friskolor, uppfyller dessa. Det är dessutom viktigt man följer upp hur hälsosituationen ser ut för eleverna och man kan följa hur olika skolor klarar minska de sociala bakgrundsfaktorernas betydelse för elevernas skolprestationer. Vi hemställer årsmötet beslutar det ska ställas samma krav på alla skolor verka på ett hälsofrämjande sätt och det ska finnas absoluta och mätbara krav på tillgång till god mat, fysisk aktivitet, idrottslokaler, tillgänglighet för elever med en funktionsnedsättning och elevhälsovård kommunfullmäktigegruppen får i uppdrag utarbeta dessa hälsofrämjande krav kommunfullmäktigegruppen får i uppdrag utarbeta kriterier för hur elevernas hälsa kan följas kommunfullmäktigeguppen får i uppdrag utarbeta kriterier för hur skolan kan följa hur man lyckas med bryta de sociala bakgrundsvariablernas betydelse för skolprestationerna S-föreningen Bättre och Jämlik Hälsa Margareta Persson ordförande Motionen antagen på medlemsmöte 26 november 2009
2009-11-25 Till Stockholms arbetarekommun Motion Angående skolungdoms besök av domstolsförhandlingar vid domstol!" # $%!! &!!! %' %(() *+, -& #.!!!!%/%' %(()! 012!
Motion till Arbetarekommunens årsmöte 2010 Intagningspoäng till högskola Idag kan man maximalt ha 20,0 poäng när man söker till ett universitet eller en högskola. Detta innebär man har MVG i samtliga ämnen. Vissa utbildningar som läkarlinjen kräver inte bara 20,0 utan även man har turen lottas ut. Detta gör många tvingas läsa upp VG-betyg i ämnen som musik, franska eller programmering för få 20,0. Men på vilket sätt blir man en sämre läkare för man inte har MVG i musik, franska eller programmering? Kraven måste vara relevanta och det är inte relevant musikbetyget ska stoppa någon från ta sig in på en läkarutbildning. Varje utbildning bör därför sätta upp vilka ämnen som är relevanta och därmed vilka betyg som ska ha betydelse i ansökan. Argumentet emot detta blir en person med MVG i alla ämnen har högre studiemotivering, men jag håller inte med. Många har studiemotivering för de ämnen som dem tycker är roliga. Tycker man läkarlinjens huvudämnen är roliga får man studiemotivering och då finns det inget som säger man skulle ha mindre studiemotivering än någon med MVG i alla ämnen. Därför yrkar jag: Socialdemokraterna inför samtliga högskoleutbildningar tar fram vilka relevanta betyg som ska räknas när man ansöker. motionen överlämnas till Stockholms riksdagsgrupp. Dennis Färnlund Motionen behandlad och antagen som föreningens egen på möte den 28 november 2009. Sätra Socialdemokratiska Stadsdelsförening Kurt Fredriksson
Motion till Arbetarekommunens årsmöte 2010 VFU-lärare Samtliga lärarstudenter har VFU (VerksamhetsFörlagd Utbildning), en typ av praktik, i sin utbildning. Denna del av utbildningen är mycket viktig då den tillåter lärarkandidater (studenter) sätta de inlärda teorierna i praktik. Det ger även verklig erfarenhet men viktigast av allt man får möjlighet diskutera med och lära av sin VFU-lärare. Därför är det väldigt viktigt med bra VFU-lärare. Förr fick VFU-läraren extra betalt för ta hand om en lärarkandidat, vilket gjorde många lärare ville bli VFU-lärare. Detta gjorde handledarna på lärarutbildningarna kunde välja och vraka bland alla lärare. Bra lärare behölls som VFU-lärare och dåliga byttes ut. Nu är systemet ändrat så VFU-lärarnas arbetstid dras ner någon timme per vecka (utan minska lönen). Eftersom de flesta lärare redan arbetar mer än den tid de får betalt för, så gör detta väldigt lite för lärarna. Vilket har resulterat i handledarna nu får jaga efter VFUlärare, de är svåra finna. Detta resulterar även i handledare inte lika lätt kan bojkotta dåliga VFU-lärare. VFU-lärarna är de som ska vägleda nästa generations lärare. Vi kan inte kompromissa! Därför yrkar jag: Socialdemokraterna återinför arvodesystemet för VFU-lärare. motionen överlämnas till riksdagsgruppen och kommunfullmäktigegruppen. Dennis Färnlund Motionen behandlad och antagen som föreningens egen på möte den 28 november 2009. Sätra Socialdemokratiska Stadsdelsförening Kurt Fredriksson
Motion till Stockholms arbetarekommuns årsmöte 2010. Om införande av obligatorisk förskola Stockholm har blivit en allt mer segregerad stad. Det måste motarbetas utifrån en mängd olika vinklar. En särskilt viktig fråga är ge alla barn samma förutsättningar i skolan. I dagens Stockholm finns många barn som kommer direkt till skolan utan ha deltagit i förskolans pedagogiska verksamhet. Det innebär dessa barn redan från början har ett sämre utgångsläge. Antingen ska skolplikten omfa även förskolan eller också ska 6-årsverksamheten för barn utan tidigare förskoleerfarenhet specialanpassas. Ett motsvarande problem finns för barn som ska placeras in i skola vid en senare ålder. Särskilt om barnet inte kan svenska. Med det som bakgrund föreslår jag årsmötet godkänner motionen och överlämnar den till socialdemokratiska gruppen i kommunfullmäktige för utredning av hur barn utan förskola ska kompenseras före skolstarten. Solveig Holmgren, Värtans socialdemokratiska förening Värtans socialdemokratiska förening har den 29 november 2009 antagit motionen som sin egen.
! "!! "!#$# "! %&% ' "!! %$!"""! ' %%!!#$! "!!" ( " ) % $!"!*""! $ #$ %$! "!!%!!!+ &!"! %$!!!!#$ %$#!, ) - "%$ $ """" "!!%$!#$ %$ ".! "! "" $!! %/! $! #" %$ ' 0 1 %$% # """!!!! 2!' "!! $"3