Tema: Medarbetarskap & Ledarskap Nr 4 2011 Nyheter från Sirius finns också på www.skogsindustrierna.org/sirius Björn Hultman Sveriges Ingenjörer: Det fackliga arbetet får mig att utvecklas
De jobbar båda på Billerud Skärblacka, Tomas Karlsson och Björn Hultman. Tomas har varit fackligt aktiv i 25 år. Nu väljer han att stiga åt sidan vid nästa årsmöte med Ledarna. Björn Hultman är ny styrelsemedlem i Sveriges Ingenjörers fackklubb. En på väg ut ur det aktiva fackliga arbetet, en på väg in. Vi sammanförde dem tillsammans med personalchefen Christer Davidsson för att diskutera orsakerna till ett personligt fackligt engagemang. JAG VAR NYFIKEN PÅ FACKETS VARDAGSARBETE DE TROR BÅDA att de fackliga organisationerna idag har fått en allt större roll som lokal samarbetspartner. Vi bidrar till företagets utveckling här i Skärblacka, säger Björn Hultman. Han var tidigare passiv medlem och var relativt omedveten om fackets roll på det lokala planet: För mig var det fackliga medlemsskapet mer som en försäkring, säger Björn Hultman. Bra att ha om något händer men inte för att engagera mig i. Hans kollega Tomas Karlsson var först aktiv i Pappers, men blev arbetsledare på 1990-talet och gick över till Ledarna där han snabbt blev förtroendevald. Kamp ger bränsle, det blir dött annars, säger han och tänker tillbaka på sin tid inom Pappers. Det måste finnas en gnista, säger han. Men, säger han sedan, nu har jag en fot i arbetsgivarsidan och engagemanget är generellt sett lägre. Men motivatio- nen, känslan av att vilja göra nytta, finns ju kvar. Vi träffas i Skärblacka tillsammans med personalchefen Christer Davidsson. För Christer, som representant för företaget, är kontakterna med de fackliga organisationerna viktig på många sätt: Vi har ett samarbete, reglerat i det lokala samverkansavtalet. Och det fungerar naturligtvis alltid bäst när de fackliga parterna har kunniga och pålästa representanter, säger han. Han poängterar samarbetet, de värdefulla samtalen och han ser en risk med ett minskat fackligt engagemang: Där kanske vi också kan bidra för att motverka en sådan utveckling. Började måla omklädningsrum 33-årige Björn Hultman är civilingenjör i teknisk fysik. Första gången kom han hit tillsammans med sin far (som Personalchef Christer Davidsson diskuterar med Ledarnas Tomas Karlsson. Har du ett engagemang - här är verktygen, använd dem har målarfirma) och målade omklädningsrum i förrådet. Han följde upp med semestervikariat som operatör på rullmaskin i slutet på 1990-talet och var semestervikarie när han pluggade regleroptimering för drygt fem år sedan. Idag är Björn Hultman applikationsingenjör och jobbar med automation; trimning, optimering och med det lokala informationssystemet. En förfrågan om styrelsearbete från valberedningen för fem år sedan tänkte han inte mycket på. Det blev ett snabbt nej, han var inte beredd att lägga den tiden: Jag mäktade inte med, jag jobbade /fakta om Billerud Skärblacka Skärblacka byggdes redan 1872 men grunden till dagens moderna bruk lades i början av 1960-talet. Tillverkningen är inriktad på brunt säckpapper, vitt MG-papper och fluting samt avsalumassa. Några viktiga slutprodukter är säckar, bärkassar, påsar, omslag och medicinska förpackningar. Produktionskapacitet ton/år Brunt säckpapper 150 000 Vitt kraftpapper 90 000 Wellråvaror 90 000 Avsalumassa 70 000 Antal anställda 635 personer varav 360 i skiftgång. Inom koncernen finns också tillverkningsenheter i Karlsborg (Kalix), Gruvön och Beetham.
Percy Schiöld är HR-specialist på Södra Cell i Mönsterås och har som projektledare byggt upp det Kompetenscenter som nu är en del av verksamheten i Mönsterås. Vi har arbetat på ett bra sätt förut också, säger han. Men idag gör vi det mer systematiskt och strukturerat. Vi vill få en uthållighet som vi saknat tidigare. Tomas Karlsson, facklig veteran från Pappers och Ledarna, personalchefen på Billerud Skärblacka, Christer Davidsson och den facklige nybörjaren Björn Hultman. från Sveriges Ingenjörer. På bruket har både Sveriges Ingenjörer och Ledarna drygt 30-talet medlemmar vardera. i projekt och hade långa arbetsdagar, vi renoverade hemma och det var svårt att få tiden att räcka till. Han kom dessutom från en företagarfamilj och traditionen att vara fackligt aktiv fanns inte från hemmet. Men när han fick frågan igen 2009 så ändrade han sig. Jag var ute med barnvagnen, var pappaledig och tänkte att jag kan ju vara med och se, att inte av instinkt bara säga nej. Jag ville veta lite vad det innebar, jag hade ju ingen koll. Kräver mindre Idag är han en av sex i styrelsen och säger själv att arbetet tar mindre energi än han trodde: Och jag har också fått ökad förståelse för hur företaget resonerar. Liksom ökade kunskaper om löneförhandlingar och MBL. Björn tog också initiativ till ökad information till medlemmarna och han gör nu ett digitalt månadsbrev. Jag gick från att vara soffliggare till att bli ansvarig för informationen inom Sveriges Ingenjörer i Skärblacka. Jag var ju medveten om hur lite en vanlig medlem känner till. Vi återmatar så mycket vi kan. Det skapar intresse och delaktighet. Och själv har jag utvecklats och har lärt mig prioritera bättre, blivit effektivare. Han har också gjort en enkät om medlemmarnas synpunkter om arbetstider, löner och kompetensutveckling. Känslan av att göra nytta Björn är på väg in i det fackliga engagemanget. Tomas Karlsson är istället veteranen som är på väg att lämna det fackliga styrelsearbetet. Han uppskattar Björns engagemang men är ändå orolig för framtiden: Det ökade politikerföraktet i samhället spiller över på det fackliga arbetet, tror han. Allt fler vill inte ta på sig att jobba för andra. Samtidigt ser också han mervärden, både för företaget och för den enskilde, av ett ökat fackligt engagemang: Motivationen kommer av känslan av göra nytta. Att påverka är att hitta ett värde i arbetet, att plantera idéer som lever vidare. Den som satsar får en chans att lära sig och drivs ofta av en personlig kärnfråga, anser Tomas Karlsson. Har du ett engagemang - här är verktygen, använd dem.
BÖRJA MED KONKRETA PROJEKT Det var ett enskilt projekt som fick Anna-Karin Magnusson att engagera sig i det fackliga arbetet på Billerud Paper i Skärblacka. På ett årsmöte ville jag att vi skulle utreda flextid och fick i uppdrag att göra en sammanställning av hur andra bruk jobbade med flextid. Och vi fick bättre villkor efter sammanställningen och det beslutsunderlag som jag tog fram, berättar hon. Anna-Karin Magnusson tror att det sätt som fick henne fackligt engagerad för sju år sedan kan fungera som en bra mall också för andra: Att börja med ett projekt som engagerar den enskilde medlemmen. Att företaget också öppnar upp och låter de fackliga organisationerna påverka. Annars tappar man ju sugen, säger Anna-Karin, som idag är ordförande i den lokala fackklubben. Ökad tydlighet Anna-Karin tror att det fackliga engagemanget ökar om styrelsen blir tydligare. Vi visar vad vi gör och har alltid ett extra medlemsmöte på hösten när vi bjuder in någon extern gäst. Under senare år har både en nytillträdd platschef och en personalchef presenterat sig själva och svarat på frågor. Jag vet att andra klubbar inte vill ha externa gäster, särskilt inte från företagsledningen. Men vi jobbar ihop med företaget, inte emot. Vi vill jobba smidigt, men alltid för medlemmarnas bästa. Vi lallar inte med, men vi skyndar långsamt med grundinställningen att företaget och vi jobbar mot samma mål, betonar Anna-Karin Magnusson. Något hemligt... Vice ordförande hos ingenjörerna i Skärblacka är Catrin Axén. Hon har jobbat på bruket som processingenjör i elva år och blev vice ordförande ganska nyligen. Helén Gustafsson, ordf. Unionen, tillsammans med Thomas Sipinen i ett av manöverrummen. Hon hade länge sett den fackliga verksamheten från sidan, ofta undrat vad styrelsen höll på med. Det kändes nästan som något hemligt... Så när den aktiva valberedningen kontaktade henne var hon nyfiken. Att vara med skulle ju stilla min nyfikenhet. Det var ett sätt att ta reda på vad som händer, engagerar man sig inte kan man ju inte påverka alls. Idag har hon fått svar på många frågor. Jag inser att vi inte kan påverka så mycket, men däremot kan vi bevaka våra medlemmars intressen. Bevaka mer än förhandla. Och ge synpunkter på olika frågor. Hon tycker arbetet är roligt och vill gärna engagera sig mer. Jag tycker t ex att pension och försäkringar är intressanta områden, Hon tror att kollegor tvekar inför styrelseuppdrag av tidsbrist ingen annan tar ju över mina projekt när jag är borta. Men att det också finns en inställning där många gärna tycker mycket men av okunskap inte vet hur frågor kan drivas. Men då har vi formellt en facklig väg att använda, tycker Catrin Axén. Samverkansgruppen Helén Gustafsson, produktionstekniker på PM 4 är ordförande för Unionen i Skärblacka. Hon kom in som suppleant, blev sedan kassör och är ordförande sedan två år. Hon uppskattar inte minst samverkansgruppen där de fackliga representanterna tillsammans möter företagsledningen och då också får information och genomgångar. Jag har idag en helt annan helhetsbild när jag får både medlemmarnas och företagets syn, säger Helén som ännu inte upplevt några större rekryteringsproblem till styrelsearbetet: Men det kan komma i takt med att alla får allt mer att göra, säger hon. Pappers Avd 54 Pappers Avd 54 har en heltidsanställd ordförande i Pontus Georgsson. För mig har viljan att påverka och förändra alltid varit en drivkraft, ända sedan tonåren, säger han. Med sina 42 år tillhör han de yngre i styrelsen men upplever inte att det är svårt att rekrytera yngre idag. De yngre ser inte världen riktigt på samma sätt som vi lite äldre, men vi står med öppen famn om de vill engagera sig och vi har några nya som är på väg in i studiekommittén, säger han.
Anders Kjellberg, professor i Lund, ser hur de fackliga organisationerna får allt svårare att rekrytera unga personer. Fråga de yngre på arbetsplatsen - undersökningar visar att många är beredda att ta fackliga uppdrag, men de blir aldrig tillfrågade. Använd tillfälliga arbetsgrupper som en väg in i det fackliga arbetet. Konkreta frågor och en avgränsad tid. Vissa fackliga organisationer är enhetliga yrkesgrupper som underlättar rekryteringen De yngre måste få ta plats i det lokala fackliga arbetet ANDERS KJELLBERG, sociologiprofessor i Lund, som profilerat sig som sakkunnig på facklig rekrytering och organisering, har de två konkreta råd här ovan för ökad facklig aktivitet bland yngre. Inte minst att tillsätta arbetsgrupper för konkreta problem, tror jag på, säger han. Det är en möjlighet att förnya den fackliga styrelsen successivt. Yngre får känna på arbetet utan att de behöver uppleva att de riskerar att sitta i styrelsen i åratal. Organisationsgraden faller Den fackliga organisationsgraden har fallit under ett antal år och ligger idag på 65 procent inom privat sektor. Inom vissa sektorer, och särskilt bland ungdomar, är ännu färre med i facket. Facken har förlorat nära en kvarts miljon i med- lemmar under en tioårsperiod. Detta samtidigt som arbetsmarknaden vuxit. De största förlorarna är LO-förbunden, medan tjänstemannaförbund och akademikerförbund vänt trenden och sedan några år tillbaka växer i medlemsantal. Ett generellt bekymmer är dock anslutningsgraden hos ungdomar. Konsekvenserna för den svenska arbetsmarknadsmodellens funktionssätt och framtid är oklar, men det blir förändringar, tror Anders Kjellberg: Det kan bli ökade krav på statlig Fortfarande bäst i världen Sverige är fortfarande bäst i världen när det gäller facklig anslutningsgrad (tätt följt av Finland). Sju av tio arbetstagare i Sverige är fackanslutna, i Tyskland en av fem och i Frankrike färre än en av tio. reglering, främst handlar det om implementering av EU-direktiv. Svårare att decentralisera lönebildningen då det inte finns någon lokal part att förhandla med. Ökad konfliktfrekvens på den svenska arbetsmarknaden. Yrkesgemenskap Vissa fackliga organisationer, som Sveriges Ingenjörer, är enhetliga grupper som underlättar rekryteringen, säger Anders Kjellberg. Där finns en sammanhållning och yrkesgemenskap som andra kanske har svårare att nå. Däremot har många, inte minst just ingenjörer, ofta arbetsuppgifter i team där det kan vara besvärligt att gå ifrån för fackliga uppdrag, särskilt idag när alla organisationer är hårt slimmade.
Hon ser medarbetarenkäten som en del i arbetet att allt bättre ta tillvara det kunnande och den initiativförmåga som finns hos medarbetarna. Med enkäten som bas definieras prioriterade områden att jobba vidare med: Medarbetarna måste vara delaktiga i förnyelseprocessen FÖR BRITT-INGER ELIASSON, personalchef på Holmen Paper Braviken, har medarbetarskapet en central betydelse. Mot bakgrund av en omfattande medarbetarenkät och attitydundersökning Inblick har företaget definierat ett antal frågeställningar och prioriterade områden. HR styr inte, respektive linjechef och arbetsgrupp tar själva fram tre områden som de ska arbeta vidare med och där de ska komma med åtgärdsförslag. Där är det viktigt att medarbetarna är delaktiva i förnyelseprocessen, säger Britt-Inger Eliasson. Vi från HR finns hela tiden i bakgrunden och uppmuntrar arbetet. Hon ser medarbetarenkäten som en del i arbetet att allt bättre ta tillvara det kunnande och den initiativförmåga som finns hos medarbetarna. I praktiken kan det innebära att personalen ute i organisationen sätter sig ner tillsammans och analyserar de svar och de problemområden som enkäten pekar mot. De väljer själv vilka som upplevs Personalchefen Britt-Inger Eliasson och huvudskyddsombudet inom underhållssidan, Stefan Pettersson är överrens om att en satsning på utbildning ökar möjligheten att få alla involverade, självgående och mer motiverade.
Tänk som viktigast och jobbar vidare på ett konstruktivt sätt. Engagemanget hos den enskilde är viktigt, poängterar Britt-Inger Eliasson. Gemensamma värderingar Inom Holmen Paper Braviken implementerar man också de gemensamma värderingar som alla anställda varit med om att ta fram; Engagemang, Mod, Professionalism och Kundfokus. Det handlar om gemensamma kärnvärden som ska omsättas till spelregler för arbetsgrupperna. En stor del av det arbetet handlar om att lyssna och utveckla ledarskapet på alla nivåer, anser Britt-Inger Eliasson. Att jobba strategiskt och målmedvetet med ledarskapet är att frigöra människor och samtidigt utveckla medarbetarskapet. Ett väl fungerande ledarskap är en förutsättning för att anställda kan bli ännu mer motiverade, ansvarstagande och involverade, säger hon. Genom en väl fungerande ledare ska alla i arbetsgrupperna bli medvetna om det ansvar och befogenheter som ligger på individ och grupper, säger Britt-Inger Eliasson. Företagets ansvar Men centralt i utvecklingsarbetet är framför allt medarbetarskapet och hon ser företagets ansvar. Britt-Inger Eliasson tror t ex att många upplever att idéer fortfarande försvinner i ett svart hål: Vi måste bli bättre på att fånga upp initiativ, visa att det lönar sig att ta ansvar, säger hon. Hon exemplifierar med att de flesta medarbetare är aktiva i föreningar, politiska organisationer, eller är kanske egna företagare här finns stor kompetens och alla är ytterst kompetenta och tar stort ansvar. Det ska finnas förutsättningar att den kompetensen och det ansvaret ska genomsyra även arbetstiden än mer än det redan gör. Som så många andra företag i branschen finns Holmen Paper Braviken på en hårt konkurrensutsatt marknad där förnyelse och ständiga förbättringar är Se /Fakta Holmen 2. Prioritera 1. Introducera 6. Följ upp Problemlösningshjulet Gör 3. Finn orsaker och diskutera möjliga lösningar Välj 5. Bestäm åtgärder /ansvariga Problemlösningshjulet, som det är utformat på Holmen Paper Braviken. En metod som kräver samarbete. ett krav. Varje enskild individ gör skillnad när marginalerna minskar. Strukturerade förbättringar Inom Holmen Paper Braviken jobbar man med att införa en anpassad version av Lean i form av strukturerad förbättring, förändring och förnyelse. Som en del av det arbetet ingår en fortbildning på operatörsnivå ett pilotprojekt som pågår med 15 operatörer och fem skiftledare. Med bättre utbildning skapas också större möjligheter för den enskilde att se sammanhang och ta större ansvar, initiativ och skapa förnyelse, menar Britt-Inger Eliasson. Med utbildning följer också självförtroende och mer självgående medarbetare. Helt i den anda vi vill arbeta, säger Britt-Inger Eliasson. --- Det handlar om ett bra medarbetarskap, helt enkelt. Britt-Inger Eliasson, personalchef inom Holmen Paper Braviken visar skisser på hur leanarbetet går till på bruket. Förbättring, förändring och förnyelse, förklarar hon. Holmens totala kapacitet för tillverkning av tryckpapper och kartong är cirka 2,4 miljoner ton per år. Inom tryckpapper är Holmen Europas femte största tillverkare med en årlig kapacitet om 1 745 000 ton. Produkter: Vitt och färgat tidningspapper, katalog-, bok-, och magasinpapper. Kunder: Dagspress, detaljister, bok- och tidskriftsförlag, katalogutgivare och tryckerier. Fabriker: Hallsta Pappersbruk, Bravikens Pappersbruk och Holmen Paper Madrid. Antal pappersmaskiner: 7
Sverige porto betalt B Box 55525, 102 04 Stockholm Hur får vi akademiker att engagera sig fackligt på arbetsplatserna? Mikael Brandt, ombudsman, Sveriges Ingenjörer Sirius kampanj Smart & Säkert kommer att handla om säkrare arbetsmiljö, där det första temat fokuserar på fallolyckor, både snubbelolyckor inomhus och halkolyckor utomhus nu när vintern är här. (Arkivbild) Årstidsväxlingen som vi så lätt glömmer bort Med vintern kommer halkolyckorna, det vet vi alla av erfarenhet och statstik. Ändå sker det alldeles för många olyckor som direkt eller indirekt är en följd av snö och is. Många inom massa- och pappersindustrin cyklar till jobbet. Inom industriområden förflyttar vi oss till fots, ofta på transportleder som är utsatta för vädrets makter. För alla former av transporter gäller samma inställning under ett par månder framöver; ta det lite extra lugnt och ta hänsyn till risken för halka. Fallolyckor, både ute och inne, är idag den vanligaste orsaken till anmälda olyckor i branschen. Orsaker till fall kan, enligt statistiken, vara slangar eller annat bråte som ligger i vägen, vatten - eller oljespill, ojämna golv, isfläckar utomhus, att gångvägarna inte är ordentligt sandade mm. Detta ofta i kombination med olämpliga skor. Förändringar behöver inte vara dramatiska. Det är viktigt med ordning och reda. I november kunde man i pressen läsa en notis om Skutskärs Bruk, som drastiskt minskat antalet olyckor genom att införa städronder en gång i veckan. Då plockas skräp och annat ovidkommande bort. En enkel åtgärd som givit en stor effekt. Smart & Säkert Inom kort kommer Sirius att starta en säkerhetskampanj Smart & Säkert för att öka fokus på typiska branscholyckor med början med fall och snubbel. På hemsidan kommer det att finnas särskilt kampanjmaterial som bruken kan använda sig av. Sirius vill på detta sätt inspirera till samverkan i syfte att förebygga olyckor. ETT FACKLIGT FÖRTROENDEUPPDRAG är viktigt för medlemmarna men det kan också vara en viktig del i en personlig utveckling. Inte minst värdefullt för personer som senare blir chefer. Uppdraget kan ge tillgång till information, förhandlingsvana, kunskaper, nätverk, leda till kompetensutveckling och erfarenhet för den förtroendevalde. Uppdragen ger de förtroendevalda en chans att få utöva inflytande och påverkan på företagets beslut till gagn för såväl verksamhet som medarbetare. EN ANLEDNING ATT akademiker kan tveka att engagera sig fackligt är att man tror att företaget ser negativt på det. Så är inte fallet inom massa- och pappersindustrin. De allra flesta arbetsgivarna i branschen är positiva till att på arbetsplatsen få förtroendevalda företrädare för akademikerna. Men det är viktigt att fler arbetsgivare uttrycker sin positiva inställning. VI LEVER I EN TID där kraven i arbetslivet, men också i privat- och familjelivet, ställs allt högre. På arbetsplatserna ska anställda producera mer på kortare tid då organisationerna slimmas och den internationella konkurrensen hårdnar. De centrala kollektivavtalen utvecklas till sitt innehåll till att bli alltmera av verktyg och instrument som ska kunna hanteras av företaget och fackligt förtroendevalda ute på arbetsplatserna. Tiden blir allt mer en bristvara. VÅRA FÖRTROENDEVALDA behöver därför information, utbildning, stöd och kontakt från förbunden centralt för att kunna känna trygghet i sin roll. De centrala förbunden bär här på ett stort ansvar. Tjänstemannaförbunden har därför tecknat avtal med arbetsgivarna inom massa- och pappersindustrin för att engagerade och framgångsrika anställda där under en period av sitt arbetsliv ska kunna förena en yrkesroll med rollen som förtroendevald. AVTALET ÄR TÄNKT att kunna ge status och legitimitet för förtroendevalda till fördel för såväl företaget, som anställda och verksamheten. Inom massaoch pappersområdet är tjänstemännen och Skogsindustrierna alltså överens att en väl fungerande facklig verksamhet på arbetsplatsen är betydelsefull för företaget, de anställda och verksamheten. Mikael Brandt Ombudsman, Sveriges Ingenjörer Tidningen Sirius ges ut av Sirius, Skogsindustrins råd för Industriell Utveckling i samverkan. Ansvarig Utgivare: Mårten Ericsson Sirius på nätet: www.skogsindustrierna.org/sirius Text: Där inget annan anges, Sven Magnusson Foto: Där inget annat anges: Mårten Ericsson och Sven Magnusson Hur vill du ha tidningen distribuerad i fortsättningen? Som papperstidning eller via mejl? Gå in på vår hemsida och fyll i dina uppgifter: www.skogsindustrierna.org/sirius