Åtgärdskartering av flottledsrensningar längs Rickleån Kvarnforsen, Överklinten- Kryddgårdsforsen 14-16 oktober 2015 Daniel Holmqvist, Ume/Vindelälvens Fiskeråd
Allmänt Flottledsrensningar I princip alla vattendrag i mellersta och norra Sverige har påverkats av timmerflottning och flottningsrensningar vilket har fått stora ekologiska konsekvenser. Den komplexa och oförutsägbara karaktären hos ett naturligt vattendrag var inte förenlig med flottning eftersom timret lätt fastnade och bildade brötar. Därför påbörjades under slutet av 1800-talet stora arbeten för att underlätta flottningen. Vattendragen rätades och kanaliserades för att timret skulle kunna flottas så snabbt som möjligt. Block och hällar sprängdes sönder, träd och sten rensades bort från bottnarna. I biflödena uppfördes olika konstruktioner såsom flottningsdammar, timmerrännor och ledarmar. Rensningarna var särskilt intensiva generellt under 1940-50talet då schaktmaskiner blev tillgängliga. Flottningens miljöpåverkan Flottningsingreppen har orsakat stor skada i vattendragsmiljöerna och på de organismer som hör hemma där. Dammarna som byggdes för att reglera vattenmängden i bäckarna blev vandringshinder för fisk, liksom de stenmurar som stänger av olika sidofåror. Kanaliseringen av vattendragen skapade en snabbare och jämnare ström som bidrog till att sediment och grus spolades bort från forsarna. Många av fiskens naturliga lekområden (grusbäddar) förstördes under flottledsrensningen. Många av lekområden som blev kvar spolades bort med de starka strömmarna i de kanaliserade vattendragen. Strandmiljöer påverkades också av flottningsverksamheten. Naturliga strandzoner växlar mellan att vara torra och helt under vatten. Flottningsingreppen gjorde att stranden och vattendragen blev isolerade från varandra vilket har lett till att den naturligt förekommande strandvegetationen på många håll har försvunnit. Ett annat resultat av sämre växelverkan mellan strand och vatten är att vattendraget blir sämre på att hushålla med vattnet vilket gör att översvämningsrisken ökar vid höga flöden, särskilt i älvens nedre del. Biologisk återställning efter flottning Restaurering av vattendrag är ingen ny företeelse, metoderna för utförandet har dock förändrats genom åren. Tidigare och framförallt under 70- och 80 talet fokuserades restaureringarna främst på att skapa attraktiva fiskeplatser för sportfiskare. Upprepade trösklar, pooler och strömkoncentratorer uppfördes och dessa strukturer var särdeles populära i flödesreglerade vattendrag med minimitappningar. Numera fokuserar vattendragsrestaureringar alltmer på att försöka återvinna ett mer ursprungligt tillstånd och vanligtvis benämns denna aktivitet som miljöåterställning. Ambitionen med denna typ av restaurering är även att begränsa restaureringsstrukturer som inte smälter naturligt in i miljön. Kärnan i metodiken innefattas istället av att förstärka de naturliga och befintliga strukturerna, som efter flottledsrensningarna blivit något utsuddade. Befintliga forsnackar, forsar, grundområden, kurvor och höljor förstärks samtidigt som allt upprensat material återförs till vattendraget. Vidare kan stenutläggningen kompletteras med tillförsel av grov vedförna och restaurering av lekbottnar. Givetvis är det komplicerat att i detalj regenerera vattendragets naturliga tillstånd och struktur då vissa vattendrag är kraftigt modifierade med bl.a. kanaliseringar och sprängningar. Muntliga uppgifter av personer som varit verksamma vid flottledsrensningarna kan dock ge värdefulla tips om hur det tidigare såg ut. Vidare har arkiven på museer förvånansvärt mycket information och dokumentation om rensningarna. Det praktiska arbetet är förlagt till lågvattensäsong vilket i norrland vanligen infaller vid början av augusti till slutet av oktober. Man bör också om möjligt undvika vattenarbete under öringleken och då i synnerhet på kända leklokaler. Arbetet utförs i regel av grävmaskiner 25-
35 ton där förarnas uppgift är att plocka ner stenkistorna sten för sten med speciella skopor (eg. galler- eller gripskopa, se figur 1) för att minimera grumling i vattnet. Dumper kan också vara behjälplig när materialtransporten blir lång men även schaktmaskin i kombination med grävmaskin. Den senare kombinationen har med framgång använts vid återställningsarbeten längs Piteälven och Vindelälven där rensningsmassorna bestått av grus och mindre sten (Naturvårdsverket, 2007). Figur 1. Återställningsarbete i Vormbäcken, Vindelälvens avrinningsområde Syftet med åtgärderna som föreslås är att återställa vattendraget till ett mer ursprungligt skick. Därmed blir målsättningen att skapa ett naturligt utseende med naturligt reglerade förhållanden och biologiska processer. Vidare målsättning är att återskapa en variation i vattenmiljön samt öka livsutrymmet för arter som är knutna till akvatiska och terrestra miljöer i och kring vattendraget. Restaureringsmetoden som föreslås benämns vanligen som Biologisk miljöåterställning av flottningspåverkade vattendrag (även kallat restaurering). Metodiken följer Fiskeriverket (2000), Naturvårdsverket (2007) samt Fiskeriverket och Naturvårsdverket (2008) och har utövats som praxis vid tidigare åtgärder utförda av Ume-Vindelälvens Fiskeråd och Länsstyrelsen i Västerbottens län. Åtgärderna kommer att öppna områden (strandzoner och sidogrenar) som tidigare stängts av från vattendraget samt återföra sten och block som tidigare har förts bort med olika metoder. På följande sätt skapas en variationsrik levnadsmiljö och biologisk heterogenitet som ger förutsättningar för en större artdiversitet hos både flora och fauna
Figurerna 2:1-4:2 visar olika delar av Vindelälven före och efter återställning. Bilderna ger viss förståelse för hur vattendragen förändras vid restaurering. Figur 2:1. Ruskträskbäcken före återställning Figur 2:2. Ruskträskbäcken efter återställning Figur 3:1. Grundforsen i Vindelälven före återställning Figur 3:2. Grundforsen i Vindelälven efter återställning Figur 4:1. Långforsen i Vindelälven före återställning Figur 4:2. Långforsen i Vindelälven efter återställning
Flottledsåterställning av vattendrag kräver relativt omfattande planering och administration innan det praktiska arbetet kan börja. I regel krävs även en s.k. miljödom (tidigare vattendom) och upprättande av MKB. Exempel på en Tillståndsansökan och MKB presenteras i Bilaga 1 och 2. Givetvis måste de tilltänka restaureringsobjekten inventeras i ett tidigt skede där objektens omfång, lokalitet och läge dokumenteras samt planeras i fält. Vidare måste även de tilltänkta åtgärderna förankras lokalt och med berörda parter. Ärendegång för tillståndsprövning av Vattenverksamhet presenteras i Bilaga 3 (Källa: Länsstyrelsen). Möjlig arbetsgång (efter Naturvårdsverket, 2007) enligt nedan: Förstudie Projektplan med budget Finansiering 1. Inventering av objekt 2. Tillståndsprövning 3. Upphandling, utrustningskrav och katastrofplan 4. Kursverksamhet/Utbildning 5. Logistisk planering 6. Genomförande Uppföljning av effekter
Fältinventering avseende flottledsrensningar i Rickleån På uppdrag av Robertsfors kommun har Ume-Vindelälvens Fiskeråd genom Daniel Holmqvist inventerat (14-16oktober 2015) Rickleån längs sträckan Kvarnforsen vid Överklinten-Kryddgårdsforsen nedströms Robertsfors samhälle. Inventeringen följer inventeringsmetodik framtagen av Fiskeriverkets Försökskontor i Luleå (Bilaga 4). Identifierade objekt har uppskattats avseende volym, rensningsform m.fl. Bedömd grumlingsrisk har även gjorts utifrån rensningsmassornas fraktion, i de fall rensningsmassorna varit helt eller delvis övervuxna har det antagits att en betydande andel är jord och sand. Inventerade sträckor har fältinventeras längs vattendragets högra och vänstra sida var för sig. Inventerade forssträckor med start i Överklinten presenteras nedan med ett urval av bilder, kostnadsuppskattning vid åtgärd och förslag till prioritering (karta 1). Detaljkartor i form av ortofoto presenteras i bilaga 5. En schablonkostnad om 200kr/åtgärdad löpmeter rensad sträcka har tillämpats vilken grundas på de faktiska kostnader som uppkommit vid liknande åtgärder inom Vindelälvens avrinningsområde 2010-2015 (Gardeström & Holmqvist, 2015). Åtgärdskostnader är beräknade med en grävmaskin om 25-30ton. Om inte annat anges i bilaga 5 hänvisas åtgärder som rör lekbottenåterställning till rapport Vindelälvens Fiskeråd, 2009. Inventering av lämpliga områden för restaurering av lekområden för laxfisk i Rickleåns övre del. Karta 1. Översiktskarta över åtgärdskarterad sträcka
Kvarnforsen, Överklinten (X713 61 66 Y173 53 25) Kort kraftigt kanaliserad fors i anslutning till kvarnmiljö. En timmerkista (ett stockvarv synligt) om ca 100m kanaliserar vattendragets högra sida. Mindre sten rensning finns längs vattendragets högra sida längst ner i forsen. Merparten av det upprensade materialet är av natursten. Hela sträckan synes vara helt opåverkad av tidigare återställningar. Totala rensningsvolymer: 260m 3 Rensad sträcka: 214m Kostnad åtgärd Maskin/arbetsledning 42 800: - Trailning utan returfrakt 5 000: - Total: 47 800: - Prioritering Hög prioritet med avseende på de biologiska värdena som kan återskapas vid en återställning. Åtgärden måste dock detaljerat samrådas med ägare/arrendator av Kvarnen tillsammans med markägare och kulturmiljöintressenter. Figur 5. Kvarnforsen vid Överklinten.
Siknäsforsen, Övre Siknäs (713 55 45 Y173 79 15) Kraftigt kanaliserad fors i anslutning till flertalet fritidsbostäder i Övre Siknäs; 8st identifierade flottledsrensningsobjekt längs sträckan varav flertalet längs den övre delen av forsen. Forsens huvudsakliga del i anslutning till husen i Siknäs håller flertalet intakta flottledskonstruktioner där en huggen stenkista och glacismur är mest framträdande. Nedströms egentliga Siknäsforsen och Godgrubban återfinns två mindre stryckor som är tydligt rensade med rensningsmassor upplagda. Hela sträckan synes vara helt opåverkad av tidigare återställningar. Totala rensningsvolymer: 897,5m 3 Rensad sträcka: 542m Kostnad åtgärd egentliga Siknäsforsen Maskin/arbetsledning 72 200: - Trailning utan returfrakt 5 000: - Tot: 77 200: - Kostnad åtgärd nedströmsliggande stryckor Siknäsforsen/Godgrubban Maskin/arbetsledning 36 200: - Trailning uatn returfrakt 5 000: - Tot: 41 200: - Prioritering och förslag till åtgärd Den egentliga Siknäsforsen är helt opåverkad av tidigare återställningar och flottledskonstruktionerna är tämligen intakta. Förslagsvis lämnas denna sträcka helt och den samlade flottningsmiljön bevaras för framtida generationer. En åtgärd vid Siknäsforsen riskerar även påverka intilliggande tomtmark menligt med risk för erosion och ras. Förslagsvis åtgärdas de två nedströmsliggande stryckorna (start X713 53 37 Y173 82 69). Total kostnad för detta uppskattas till 41 200:-. Vid åtgärd rekommenderas även att stor vikt läggs på att återskapa lekområden för laxfisk. Kostnader vid eventuella lekbottenåtgärder tillkommer och består företrädelsevis av personalkostnad då leksubstrat bedöms finnas på plats. Hög prioritet!
Figur 6. Intakt huggen stenkista vid Siknäsforsen; objektet föreslås lämna utan åtgärd. Figur 7. Intakt glacismur vid Siknäsforsen; objektet föreslås lämna utan åtgärd.
Figur 8. Övre strycka nedströms Godgrubban (X713 53 37 Y173 82 69). Åtgärd föreslås, hög prioritet. Figur 9. Nedre strycka nedströms Godgrubban (X713 53 59 Y173 84 12). Åtgärd föreslås, hög prioritet.
Faranforsen (X713 51 49 Y173 88 58) Bitvis fint återställd fors där kompletterade åtgärder kan genomföras längs hela forsen. Totalt har 6st flottledsobjekt eller rester av objekt identifierats. Ett tydligt intakt objekt finns uppströms bron (X713 50 24 Y173 93 00). Längs övre delen av forsen finns även en delvis intakt kilstensmur (X713 50 83 Y173 89 60). Längs nedre delen av forsen löper resterna av en lång ledarm (X713 49 95 Y173 93 84) hela vägen ned till forsfoten. Ledarmen stänger delvis ett kvillområde längs vattendragets vänstra sida. Betydande arealer lämpliga för laxfisk kan återskapas med en mer radikal återställning förutsatt att resterande delar av kvarlämnade objekt tillåts läggas ut. Goda förutsättningar finns även om man vill lägga ut död ved (träd) i vattendraget vid forsens övre del då betydande mängd grova träd blåst ned i anslutning till den skyddszon som lämnats vid slutavverkning. Funktionen av död ved och dess betydelse för ekologin i vattendragen har under senare år aktualiserats och är numera ett vedertaget begrepp inom vattendragsrestaurering. Forsen har generellt hög prioritet för återställning. Totala rensningsvolymer: 830m 3 Rensad sträcka: 923m Kostnad åtgärd Faranforsen Maskin/arbetsledning 184 600: - Trailning utan returfrakt 5 000: - Tot: 189 600: -
Figur 10. Intakt riskista uppströms bron i Faranforsen Figur 11. Rester av sten rensning längs övre delen av Faranforsen.
Figur 12. Rester av huggen stenkista längs övre delen av Faranforsen. Figur 12. Sidogren i nedre delen av Faranforsen vars vattenflöde delvis begränsas av rester från sten rensning längs huvudfårans vänstra strand.
Tjärdalsforsen (X7134495 Y173 99 40) Relativt brant fors vars övre del är helt opåverkad av tidigare återställningar. Övriga delar av forsen är försiktigt återställd och betydande rensningsmassor finns fortfarande kvar upprensade. Sammantaget har 10st flottledsrensningsobjekt identifierats vid fältinventering. Vid forsnacken löper en riskista längs höger sida som ansluts med en kilstens mur. Dessa objekt stänger i sin tur en sidogren som sannolikt varit en högvattengran. Åtgärderna är likväl prioriterade då området är starkt kanaliserat med hög vattenhastighet och ringa variation i vattendjup och strandflikighet. Strax nedströms kilstensmuren återfinns en förhållandevis kraftig stenkista (X713 44 34 Y174 00 41) som stänger ett grundområde. Nedströms dessa intakta flottledsobjekt följer en stråkfors med tydliga rester från flottledsrensningar som ej i sin helhet återbördats till vattendraget vid tidigare återställningar. Nedströms forsfoten återfinns en intakt övervuxen sten rensning längs vattendragets vänstra sida. Stenkistan stänger ett svagt strömmande parti av vattendraget. Sammantaget finns betydande ytvinster att göra med en kompletterande återställning förutsatt att allt tidigare upprensat stenmaterial återbördas vattendraget. Hela forsen har hög prioritet för åtgärd med tonvikt på den övre delen som tidigare inte återställts. Totala rensningsvolymer: 1020m 3 Rensad sträcka: 716m Kostnad åtgärd Tjärdalsforsen Maskin/arbetsledning 143 200: - Trailning utan returfrakt 5 000: - Tot: 148 200: -
Figur 13. Intakt riskista strax nedströms forsnacken i Tjärdalsforsen. Kistan stänger ett betydande strömmande område lämpligt för unga stadier av laxfisk. Figur 14. Avstängd sidogren längs övre delen av Tjärdalsforsen.
Figur 15. Klassisk blåström orsakad av stenrensning längs nedre delen av Tjärdalsforsen. Stenrensningen stänger strömmande parti av vattendraget längs vänstra stranden.
Isakfäbodforsen (X713 31 66 Y174 14 82) Forsen är tidigare finns återställd men rester från rensningar finns längs hela sträckan. De mest framträdande objekten finns dels vid forsnacken (X713 32 13 Y174 1978) och längs forsens slut (X713 31 54 Y174 21 05). Den senare består av en huggen stenkista som kanaliserar fåran och begränsar flödet i en sidogren längs vattendragets högra sida. Nedströms själva forsen återfinns två flottledsobjekt (X713 27 38 Y174 23 94) som synes inte är påverkade av tidigare återställningar. Objekten kanaliserar fåran och stänger svagt strömmande partier längs ömse sidor av vattendraget. Sammantaget har forsen vid tidigare restaurering återfått de strukturelement som eftersträvas vid moderna och sentida återställningar. Kompletterande åtgärder går att genomföra men är ej motiverade jämfört med övriga forsande partier längs den inventerade sträckan. En kompletterande återställning med fokus på död ved och återställning av lekområden kan dock vara motiverad. Själva forsen har medel prioritet! De två objekten nedströms själva forsen har högsta prioritet.* Åtgärdslängder vid de senare uppgår till ca60m (vänster strand) respektive ca30m (höger strand). Totala rensningsvolymer: 254,5m 3 Rensad sträcka: 994m Kostnad åtgärd Isakfäbodforsen Maskin/arbetsledning 198 800: - Trailning utan returfrakt 5 000: - Tot: 203 800: - *Kostnad åtgärd nedströmsliggande strycka Isakfäbodforsen (hög prioritet) Maskin/arbetsledning 18 000: - Trailning uatn returfrakt 5 000: - Tot: 23 000: -
Figur 15. Stenrensning vid forsnacken på Isakfäbodforsen som kanaliserar flödet och begränsar svämplan och strandflikighet. Figur 16. Rester av övervuxen stenrensning i bildens övre del. I nederkant skymtas del av huggen stenkista som kanaliserar och begränsar flödet i sidogren längs höger strand.
Kryddgårdsforsen (X712 82 72 Y174 56 94) Fors belägen nedströms Bruksforsens kraftstation. Rickleån nedströms Robertsfors har ej flottats och därmed ej flottledsrensats. Likväl är Kryddgårdsforsen kraftigt kanaliserad och rensad. Möjligen den mest påverkade forsen längs inventerade sträckan. Har forsen kanaliserats och sänkts för att vinna fallhöjd vid uppströmsliggande kraftstation? Rensningarna vid Kryddgårdsforsen är kraftiga längs vattendragets båda sidor, såväl som i den sidogren som löper längs vattendragets högra sida. Rensningsmassorna är betydande och möjligen gjorda maskinellt med schaktmaskin. Forsen har karaktären av en kraftig blåström med ringa variation i såväl vattendjup som strandflikighet. Forsen har utomordentlig restaureringspotential pga. dess fallprofil och tillgängliga upprensade massor. Likväl torde åtgärden vara kontroversiell pga. uppströmsliggande kraftintresse. Detta bör samrådas och utredas vidare. Åtgärder i Kryddgårds ligger i området där fisken har helt fri vandringsväg. De senaste tre åren (minst) har god tillgång på lekande fisk rapporterats på de nedre sträckorna (Anders Kagervall, Övre Rickleån FVO, pers. komm. 2015-10-25) Åtgärder i Kryddgårdsforsen torde alltså mycket snabbt besättas gällande lek och uppväxtlokaler vilket bidrar att åtgärden är av högsta prioritet i relation till samtliga inventerade forsmiljöer i föreliggande rapport. Före eventuell åtgärd bör rensningsmassorna röjas fram för att ge grävmaskinen god sikt och tillgänglighet. Lekbottnar bör återställas längs hela sträckan, i synnerhet på forsnacken där lämpligt substrat redan finns. En soft återställning av forsen kan även tänkas för att tillgodose olika intressegrupper, då torde kostnaden vara jämförbar med övriga föreslagna åtgärder dvs. 200kr/m eller 34 000: - för hela Kryddgårdsforsen. Högsta prioritet! Totala rensningsvolymer: 1360m 3 Rensad sträcka: 170m Kostnad åtgärd Kryddgårdsforsen Maskin/arbetsledning 68 000: -* Trailning utan returfrakt 5 000: - Tot: 73 000: - *Kostnaden 200kr/lpm är i underkant då rensningsvolymerna är betydande, ett rimligt antagande är att kostnaderna i realiteten är de dubbla
Figur 17. Exempel på rensningsmassor beläget en bit in i skogen i Kryddgårdsforsen. Möjligen är massorna uppschaktade då det grövsta materialet är sorterat högst upp på stranden. Figur 18. Fotografi taget från Kryddgårdsforsen riktning nedströms från höger strand. Notera den kanaliserade strukturen och höga vattenhastigheten.
Sammanfattning och rekommendationer Rickleån är sammanfattningsvis bitvis hårt kanaliserad och sten rensad längs berörd sträcka om än inte lika kraftig som många andra vattendrag i länet som rensats med schaktmaskiner under flottningsepokens sista del. Längs Rickleån finns utomordentliga möjligheter att studera opåverkade områden nedströms Robertsfors som inte rensats för flottning. Detta ger värdefull information och målbilder för framtida återställningar. Sammanfattningsvis är Rickleån bitvis bra återställd med bakgrund av hur vattendrag återställdes för ca 15-år sedan. Kompletterande åtgärder kan göras för att optimera miljöerna och förutsättningarna för strömlevande arter såsom lax och öring. Figur 19. Målbild för återställning längs berörd sträcka? Bilden är tagen nedströms Johanneslund där vattendraget ej flottats och således inte flottledsrensats. Notera den naturligt svagt sluttande stranden, variationen och blockstrukturen i vattendraget jmf. figur 5. Sentida erfarenheter beträffande återställning av norrländska vattendrag återfinns från Vindelälven, Sävarån, Hörnån och Lögdeälven visar att sammanhängande objekt med stora åtgärdsvolymer (>10 000m 3 ) är kostnadseffektivare att återställa jämfört med utspridda små objekt. Sammantaget uppgick kostnaden i snitt till 200kr/m återställt vattendrag inom projekt Vindel River LIFE (2010-2015). Utifrån dessa förutsättningar ges en kostnadsuppskattning (tabell 1) för återställning längs Rickleån Kvarnforsen-Kryddgårdsforsen om ca 775 800 kr förutsatt att allt material läggs ut enligt metodik beskrivet inledningsvis. Kostnaden inkluderar arbetsledning, framkörning av maskiner och arbete i vatten.
Inventerad volym Åtgärdslängd Maskin/arbetsled. 1 Trailning 2 Tabell 1. Skattade volymer, åtgärdslängder vid fältinventering och dess beräknade åtgärdskostnader. kostnad 3 Prioritet 4 Total Kvarnforsen 260 214 42 800 5000 47 800 2 Siknäsforsen 897,5 542 108 400 5000 113 400 1 Faranforsen 830 923 184 600 5000 189 600 1 Tjärdalsforsen 1020 716 143 200 5000 148 200 1 Isakfäbodforsen 254,5 994 198 800 5000 203 800 3, 1 Kryddgårdsforsen 1360 170 68 000 5000 73 000 1 Totalt 3559 775 800 1. Kostnad innefattar maskin, maskinist och en arbetsledare 2. Kostnad för trailning kan variera, sällan överstiger trailning 10 000:-/tillfälle 3. Kostnader för tillståndsprövning, samråd, transporttid till/från objekt samt röjning/huggning tillkommer 4. Prioriteringsordning; 1 högst och 3 lägst Förlag till fortsatt arbetsgång Målbilder för återställningsarbeten är central för vidare arbete och tyvärr så finns det ytterst få vattendrag nedom fjällkedjan som är opåverkade av olika former av rensningar och övrig mänsklig påverkan. Sentida (2000-) återställningsprojekt har vanligen restaurerat med ett naturligt vattendrag, dess naturliga strukturer och processer som målbild. Vanligen anses dessa naturliga vattendrag vara bra för de eventuella målarter som finns för restaurering av älvar och skogsvattendrag. Hur såg då Rickleån ut längs den inventerade sträckan före mänskliga ingrepp och flottledsrensningar? Detta är givetvis ytterst svårt att utreda i detalj men indikation bör ges genom att studera omkringliggande marker och eventuellt orensade partier av vattendraget (se figur 19). Värdefull information kan även ges av äldre personer som i vissa fall deltog i rensningsarbeten. Historisk dokumentation av flottledsrensningar kan även finnas på museer osv. Kombinerar man ihop dessa källor kan man likväl erhålla en rimlig målbild för restaureringsarbetet. Berörd sträcka av Rickleån är påverkad av flödesreglering vilket ytterliggare är en viktig faktor i åtgärdsarbetet att restaurera biotoperna. Praktisk återställning måste ske vid låg vattenföring, inte minst för att undvika restaureringsstrukturer som exempelvis stänger in fisk vid snabba flödesminskningar. Låg vattenföring är vidare en direkt förutsättning för att man skall kunna arbeta med hela älvbrädden och enklare erhålla en blick hur restaureringen påverkar vattendragsdynamiken, såväl liten som stor skala. Beroende på budget, mål och ambition kan åtgärdsarbetet längs berörd sträcka läggas upp på olika sätt. Ett alternativ är att huvudmannen för åtgärderna söker medel för ett stort återställningsprojekt med ambition att återställa samtliga sträckor inom projektperioden. Detta förutsätter bl.a. att Miljödom söks för åtgärderna då dessa blir omfattande. Ett annat alternativ är att under flera år söka mindre projekt med ambitionen att beta av prioriteringslistan (dvs. Prioritet 1 först) år för år. En begränsning med den senare är att åtgärder i vatten (Vattenverksamhet) kräver Miljödom om åtgärdsarealen överskrider 500m 2, vilket den gör i samtliga forsar. En Miljödom är ganska tidskrävande och dyr varvid det ofta är
kostnadseffektivare att baka in samtliga åtgärder i samma dom. De högt prioriterade åtgärderna nedströms Siknäsforsen/Godgrubban och stryckan längst ned i Isakfäbodforsen är <500m 2 och skulle möjligen kunna åtgärdas via ett anmälningsärende till Länsstyrelsen. Detta förutsätter att flera olika ärenden (ansökningar om Vattenverksamhet) upprättas då dessa åtgärder tillsammans väl överskrider 500m 2. Föreliggande inventering bör kunna ligga till grund för fortsatt planering av åtgärder, tillståndsprövning och lämpligen arbetar man vidare parallellt med finansiering och samråd/tillståndsprövning. Sammanfattningsvis föreslås fortsatt arbetsgång enligt ovan där stegen Förstudie, Inventering av objekt och delvis Projektplan med budget vara behandlade med efterliggande rapport. Erfarenheter från återställningsarbeten längs Vindelälven de senaste 15-åren visar att av 6 tillståndsärenden hos Miljödomstolen har mer än hälften tagit ett år eller mer från inlämnande till beslut. En tydlig och bred förankrad samrådsprocess är också viktig vid utförande fas för såväl arbetsledare och maskinist som då känner trygghet och mandat i arbetet som utförs. Genom erfarenhet har detta visat sig vara viktigt för hur de restaurerade miljöerna upplevs och tas emot av berörda intressenter som i sin tur är viktigt för vidare förvaltningsarbete. Referenser Fiskeriverket, 2000. Återställning av flottledspåverkade vattendrag i Norrbottens län. Fiskeriverket Utredningskontoret i Luleå. PM 2000-10-09. Fiskeriverket och Naturvårdsverket, 2008. Ekologisk restaurering av vattendrag. Gardeström, J. & Holmqvist, D., 2015. Vindel River LIFE Restaurering av Vindelälvens flottade biflöden. Laymans s Report. EC LIFE+ programme. LIFE08 NAT/S/000266 Naturvårdsverket. 2007. Återställning av älvar som använts för flottning. Rapport 5649. Vindelälvens Fiskeråd, 2009. Inventering av lämpliga områden för restaurering av lekområden för laxfisk i Rickleåns övre del. RAPPORT 2009-08-27