2014-2017 Bostadsförsörjningsprogram Mönsterås kommun

2014-2017 Bostadsförsörjningsprogram Mönsterås kommun FÖRSLAG 2014-06-24

Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 2. Styrande dokument och riktlinjer... 3 3. Mönsterås kommuns utveckling och omvärld... 4 3.1. Befolkningssammansättning och utveckling... 4 3.2. Flyttmönster... 6 3.3. Arbetsmarknad och näringslivsklimat... 6 3.4. Kommunikationer och pendling... 7 3.5. Attraktivt boende... 8 3.6. Medborgardialog... 8 3.7. Mäklarundersökning... 9 4. Bostadsmarknad och bostadsbehov... 10 4.1. Bostadsbestånd... 10 4.2. Aktörer och utbud... 11 4.3. Tillgängliga lägenheter... 11 4.4. Övriga boendeformer... 12 4.5. Hushållsprognos... 12 4.6. Bostadsproduktion 1990-2017... 13 4.7. Småhuspriser... 13 4.8. Planberedskap... 14 4.9. Markinnehav och lediga tomter... 16 4.10. Landsbygden... 17 4.11. Boendebehov för olika grupper... 17 Riktlinjer för bostadsbebyggande... 19 5.1. Bostadspolitiska mål... 19 5.2. Hållbart byggande... 20 5.3. Handlingsplan... 21 Referenser... 22 Bilagor... 24 Bilaga 1 Karta över kommundelar... 24 Bilaga 2 Karta över bebyggd/obebyggd detaljplanerad kvartersmark... 26 1

1. Inledning Mönsterås kommun sträcker sig från djupa Smålandsskogar i väster till Östersjön med öarna i Kalmarsund i öster. Längs kusten återfinns skärgården med mer än 300 öar, i kommunens finns även två större åar, Emån och Alsterån. Mönsterås är dock inte bara natursköna miljöer. Kommunens strategiska läge centralt i Kalmar län mellan Oskarshamn och Kalmar gör Mönsterås kommun till det självklara boendealternativet i länets största arbetsmarknadsregion. Mönsterås kommuns ca 13 000 innevånare är till största del boende i någon av kommunens fem större tätorter, Mönsterås, Blomstermåla, Ålem, Timmernabben eller Fliseryd. Näringslivet i regionen är varierande, i Mönsterås och Oskarshamn är tillverkningsindustrin dominerande, och i Kalmar är tjänste- och servicesektorn stor. Mönsterås kommun får ofta goda omdömen avseende företagsklimat, service till medborgare, aktivt föreningsliv, närhet till friluftsaktiviteter, väl utbyggt cykelvägnät, miljöarbete med mera. Dessa positiva faktorer ger goda förutsättningar för att leva och verka i Mönsterås kommun. Bostadsbyggandet spelar en viktig roll i samhällsutvecklingen, inte bara för att människor ska ha någonstans att bo, utan också för att ge form och gestaltning åt orter och samhällen. Det är även av stor vikt att bostadsbyggandet håller jämna steg med inflyttning och hushållsbildning. Enligt lag ska kommunerna ha en väl genomtänkt strategi för hur bostadsbyggandet och boendet i de olika kommundelarna ska utvecklas. Mönsterås kommuns ambitioner i detta avseende framgår av kommunens översiktsplan samt tillväxtstrategi. Bostadsförsörjningsprogrammet är en fortsättning på dessa frågor, föreliggande arbete avser perioden 2014-2017 och är såväl en nulägesbeskrivning som ett underlag för framtida åtgärder. Riktlinjer och handlingsplan har tagits fram genom analyser av kommunens utveckling samt bostadsmarknadens utbud och efterfrågan. Arbetsgruppen har bestått av Thomas Nilsson, teknisk chef, Anders Andersson, plan- och byggchef, Eva Augustsson, socialchef, Per Holm, VD Mönsterås Bostäder, Henrik Eriksson, planarkitekt, samt Christin Carlström, projektledare. Samtliga uträkningar baseras på statistik från SCB, SKL eller kommunens egna databaser. 1.1. Remissutgåva Föreliggande förslag till bostadsförsörjningsprogram kommer sändas ut till remissinstanser. Efter omarbetning enligt inkomna synpunkter kommer programmet och riktlinjerna läggas fram för antagande i kommunfullmäktige. 2

2. Styrande dokument och riktlinjer Bostadsförsörjning bör betraktas i ett brett samhällsperspektiv. Behovet av bostäder 1 är nära sammanbundet med en utveckling inom viktiga områden såsom arbetsmarknad, utbildning, hälsa, familjebildning och ekonomisk tillväxt. Boendeplanering är på så vis en central del i kommunens arbete för utveckling och tillväxt. Kommunfullmäktige har beslutat att Mönsterås kommuns strategiska arbete ska fokusera extra på hållbar tillväxt och ökad attraktionskraft. Kommunen arbetar för en hållbar miljö för både befintliga och nya kommuninvånare, och värnar om att dialogen angående bostadsförsörjning ska ge goda förutsättningar för alla, och skapa förutsättningar för kommunal utveckling. Kommunens mål är också att hela kommunen skall leva. Kommunens tätorter och landsbygd ska ges förutsättningar för hållbar tillväxt och utveckling. Arbetsmetoden för att analysera kommunens förutsättningar och framtidens krav på bostäder i bostadsförsörjningsprogrammet har varit processinriktat. Syftet har varit att försöka få en generell bild av kommuninvånarnas och andra aktörers åsikter gällande boende, vilka behov som finns, från vilka grupper och vad som efterfrågas. Bostadsförsörjningsprogrammet är ett dokument som kontinuerligt behöver revideras och utvecklas. Riktlinjer för bostadsförsörjningen ska aktualiseras av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. Förändras förutsättningarna för de antagna riktlinjerna ska nya riktlinjer upprättas. 2.1. Lagen om bostadsförsörjning Alla Sveriges kommuner har ett ansvar för sin egen bostadsförsörjning. Kommunerna ska med riktlinjer planera för att skapa förutsättningar för alla sina invånare att leva i goda bostäder. Genom riktlinjer för bostadsförsörjningen tydliggör kommunen sina ambitioner hur boendevillkoren i kommunen ska utvecklas. 2.2. Översiktsplan Översiktsplanen utgör det övergripande styrdokument för kommunens fysiska planering. I översiktsplanen åskådliggörs hur en god långsiktig utveckling ska ske gällande bebyggelse, men även för övrig mark- och vattenanvändning. Mönsterås kommun har valt att dela upp sin översiktsplan i tre delar, Del 1 Mål och strategier, Del 2 Kusten och Del 3 Inlandet. Dessa antogs 2002, 2006 respektive 2011 och har därefter aktualiserats varje mandatperiod. 2.3. Tillväxtstrategi I Mönsterås kommuns tillväxtstrategi 2013-2015, antagen 2013 av kommunfullmäktige, betonas att Mönsterås ska vara regionens bästa kommun att vistas, verka och växa i. Dokumentet lyfter fram behovet av att locka nya invånare till kommunen genom uppförande av nya bostäder i attraktiva lägen. De riktlinjer och handlingsplaner som arbetas fram inom bostadsförsörjningsprogrammet är i linje och ska stärka målen inom tillväxtstrategin för Mönsterås kommun. 1 Bostad definieras som hus, lägenhet eller rum där en eller flera personer stadigvarande bor. Småhus är hus med en eller två lägenheter. Hit räknas även rad-, par och kedjehus. Flerbostadshus är hus med tre eller fler lägenheter. Lägenhet är en bostad för enskilt hushåll. 3

3. Mönsterås kommuns utveckling och omvärld 3.1. Befolkningssammansättning och utveckling Antalet invånare i Mönsterås kommun uppgick vid årsskiftet 2013/2014 till 12 949. Önskan om att öka befolkningen i Mönsterås kommun är centralt i tillväxtarbetet. Den politiska målsättningen är att kommunen år 2021 ska ha 13 500 invånare, vilket innebär ca 60 nya invånare per år. Historisk har Mönsterås kommun haft ett jämnt invånarantal omkring 13 000 invånare. Se tabell nedan. Befolkningsfrågan är en viktig utvecklingsfråga för en kommun då ett tillräckligt befolkningsunderlag är en förutsättning för kommersiell och offentlig service. Kommunens befolkningsutveckling är också av stor relevans för den framtida boendeplaneringen. Bostadsbyggandet kan vara både orsak och verkan i denna utveckling. Är det en ökning av utbudet av bostäder som genererar befolkningstillväxt eller är det befolkningstillväxten som avgör behovet av bostäder? I den här rapporten har vi valt att utgå 13 600 13 400 13 200 13 000 12 800 12 600 Befolkning 1970-2013 12 400 1970 1980 1990 2000 2010 ifrån det senare, d v s vår bedömning är att det inte är självklart att kommunens befolkning ökar på grund av att antalet bostäder ökar. Bostadsbyggandet bör istället prognoseras efter befolkningsutvecklingen. Eftersom Sveriges befolkning blir äldre finns ett stort bostadsbehov för denna grupp. Seniorerna 2 i Mönsterås kommun är en stadigt växande befolkningsgrupp och många av dem bor idag i småhus med äganderätt till förhållandevis låga boendekostnader. Mönsterås kommun följer den nationella trenden med en ökad grupp äldre på samtliga orter. En omflyttning av seniorer till mer åldersanpassade boenden kan få flera positiva effekter för både individen som samhället. Exempel på detta kan vara ett mer självständigt liv som äldre, bättre arbetsmiljö för eventuell framtida vårdpersonal samt positiva flyttkedjor som gynnar andra grupper, framför allt yngre på bostadsmarknaden. En annan målsättning är att fler äldre, med insatser i form av hemtjänst, ska ha möjlighet att bo kvar hemma. Detta 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Befolkningens åldersfördelning procentuellt jämfört med Kalmar län och riket, 2013 Män, Mönsterås Kvinnor, Mönsterås Kalmar Län Riket 0-4.5-14 15-24 25-34 35-44 45-54 55-64 65-74 75-84 85+ innebär att det ställs krav på bostäders tillgänglighet, anpassning av utemiljön och tillgång till service i närområdet. Därför är det viktigt att både tillgängliga seniorbostäder som bostadsanpassning i befintliga bostäder erbjuds. Diagrammet till vänster visar att Mönsterås kommun har en mindre andel unga vuxna jämfört med riket. Detta är inte unikt för Mönsterås, majoriteten av alla som flyttar i Sverige är 19-30 år och bakom ligger oftast bättre utbildningsmöjligheter eller byte av arbete. 2 Personer över 55 år 4

Det är viktigt för kommunens befolkningssammansättning att få fler ungdomar att stanna kvar i kommunen. Goda pendlingsmöjligheter till Kalmar kan förbättra möjligheterna att kombinera eftergymnasiala studier med att bo kvar i kommunen. Det är därför centralt ur ett bostadsförsörjningsperspektiv att kunna erbjuda denna grupp attraktiva bostäder. Ett negativt flyttningsnetto för ungdomar är ett problem eftersom det får konsekvenser för nativiteten i kommunen. En målsättning som Mönsterås kommun arbetar med är att barn och ungdomar som växt upp i kommunen ska bära med sig positiva upplevelser och bilder från sin uppväxt. Det är förutsättningar som kan få unga att flytta tillbaka till sin hemkommun i framtiden när de själva bildar familj. Därför är det viktigt att se över attraktionskraften för att locka unga att återvända till sin hemkommun. Forskning visar dock att endast 40 av Sveriges 290 kommuner lyckas skapa balans. 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 120 100 Befolkningsförändringar i Mönsterås 1970-2013 Inflyttade Utflyttade Födda Döda Befolkningen fördelad procentuellt på åldersgrupper och kommundelar, 2013 Gällande Mönsterås minskade antalet personer födda 1983 i kommunen från 138 till 111 personer 2002-2013, d v s under den period gruppen var 19-30 år. Ett tapp på ca 20 procent. Tabellen till vänster visar att Mönsterås kommun de senaste 20 åren varit beroende av nettoinflyttning för att bibehålla eller öka befolkningen. Antalet födda och döda har legat stabilt senaste 20 åren vilket kan betyda att en nettoinflyttning är nödvändig för att uppnå 13 500 invånare 2021. Kalmar län som helhet hade ett utflyttningsnetto 2012 på 505 personer mellan 18-24 år. Endast Kalmar kommun visade ett positivt inflyttningsnetto för denna grupp. 3.1.1. Fördelning på tätorter och landsbygd 80 60 40 20 0 Av kommunens 12949 invånare bor ca 74 % i tätorter eller på Oknö. Kommunens befolkning är fördelad enligt följande, Mönsterås tätort 35 %, Timmernabben 11 %, Fliseryd 5 %, Ålem 8 %, Blomstermåla 12 %, Oknö 3 %. Resterande 26 % är bosatta på landsbygden. De tre högra staplarna visar kommunens landsbygdsbefolkning uppdelad för respektive församling, Mönsterås, Ålem och Fliseryd 3. Åldersfördelningen är relativt jämn fördelad över kommunens olika delar. Alla kommundelar, förutom Blomstermåla och landsbygden kring Fliseryd har fler personer i åldersintervallet 45-70+, än 0-44 år. 70+ 55-69 45-54 35-44 19-34 0-18 3 Se även bilaga 1 5

Högsby Hultsfred Riket Nybro Kalmar Torsås Borgholm Västervik Emmaboda Mönsterås Vimmerby Oskarshamn Mörbylånga 3.2. Flyttmönster Omflyttningar har en stor påverkan på den kommunala befolkningsstrukturen. I genomsnitt förväntas en kvinna flytta elva gånger, och en man 10 gånger i sitt liv. Under 1990-talet flyttade ca 1,2 miljoner svenskar årligen, varav en tredjedel av dessa flyttade över kommungräns. Under 2013 flyttade 589 personer in till kommunen från övriga Sverige. Av dessa kom nästan 50 % från grannkommuner, 115 från Oskarshamn, 95 från Kalmar och 49 från Högsby. När det gäller det totala antalet flyttningar i Mönsterås kommun 2013 stod flyttningar inom kommunen för 56 %, inrikes inflyttningar för 33 % och utrikes inflyttningar för 11 %. I tabellen nedan har statistik för hela kommunen brutits ner på kommundelsnivå för att kunna analysera hur flyttmönstret sett ut senaste fyra åren. Kommundel 2010-01-01 2012-01-01 2014-01-01 Förändring Mönsterås 4618 4576 4569-49 Timmernabben 1394 1406 1404-10 Fliseryd 673 676 692 +19 Ålem 1025 991 979-46 Blomstermåla 1503 1503 1562 +59 Tätorter totalt 9213 9152 9203-10 Mönsterås landsbygd 1450 1439 1490 +40 Ålem landsbygd 1245 1209 1199-46 Fliseryd landsbygd 733 709 700-33 Landsbygden totalt 3428 3357 3389-39 Oknö 339 344 357 +18 Totalt 12980 12853 12949-31 Tabellen visar att det endast är Fliseryd och Blomstermåla av tätorterna som ökat sin befolkning sedan 2010. Faktorer som förklarar Fliseryds ökning kan vara det låga prisläge som idag råder på småhus i orten, samt närhet till natur och det stora arbetsutbud som finns i närliggande Oskarshamn. Blomstermålas ökning kan förmodligen härledas till kommunens flyktingmottagning som är lokaliserad i Blomstermåla. 3.3. Arbetsmarknad och näringslivsklimat Ett gott näringslivsklimatet och bra offentlig service är viktiga faktorer för en kommuns utveckling. Nya och växande företag är en förutsättning för att skapa sysselsättning och hållbar tillväxt. Dessa företag kräver att det finns goda kommunala förutsättningarna inom barnomsorg, skola, bostadsmiljöer m.m. Alla dessa faktorer är av stor vikt för att locka såväl nya invånare som företag. Även hela regionens attraktionskraft påverkar den enskilda kommunens tillväxtmöjligheter. Mönsterås kommun har ett av regionens bästa näringslivsklimat. Mellan 2006 och 2012 fördubblades nyföretagandet i kommunen, från 30 nya företag till 65 nya företag. Mönsterås strategiska läge mellan de två stora arbetsmarknadsorterna Kalmar och Oskarshamn, är en stor fördel när befolkning och näringsliv ska växa. Kommunen har god tillgång på mark för verksamheter i alla tätorter, den största företagsparken ligger i ett strategiskt läge intill E22 i södra delen av Mönsterås tätort. Utbyggnaden av IT-infrastrukturen med optiskt fiber går i snabb takt, vilket ger goda förutsättningar för datakommunikation och distansarbete. Tabellen till 84,00% 82,00% 80,00% 78,00% 76,00% 74,00% 72,00% 70,00% 68,00% 66,00% Förvärvsgrad åldern 16-64 år 6

höger visar att sysselsättningsgraden inom kommunen placerar sig högt i jämförelse med övriga länet och riket. Gällande kommunens sysselsättning uppdelat på ålder och kön visar tabellen till höger att betydligt fler män är sysselsatta än kvinnor, framförallt i åldersintervallet 20-34 år. Troliga förklaringar är att kvinnor i större grad väljer att utbilda sig genom högre utbildningar, skillnaden kan också bero på familjesituation. Tabellen visar också att fler män än kvinnor väljer att fortsätta sitt yrkesaktiva liv efter 65 år. Siffrorna för Mönsterås följer i stort rikstabellernas genomsnitt. I kommunen finns ca 1440 arbetsställen, och de flesta i kommunen arbetar inom tillverkning/utvinning (27 %), vård/omsorg (16 %) och handel/ kommunikation (15 %). 3.4. Kommunikationer och pendling 900 800 700 600 500 400 300 200 100 Mönsterås kommun arbetar aktivt med Kalmar och Oskarshamn för att stärka och samordna infrastruktur-, trafik- och bebyggelseutvecklingen i regionen. Forskning visar att framgångsrika regioner kännetecknas av en integrerad arbetsmarknad inom pendlingsavstånd. Pendlingstiden är avgörande och tider under 45 minuters restid ökar viljan att förflytta sig mellan sin bostadsort och arbetsplats. Goda kommunikationer är därför väsentliga för kommunens framtida utveckling. I den regionala transportplanen för Kalmar län 2014-2025 finns flera projekt som syftar till ändamålsenlig och snabb kollektivtrafik. Målet är att öka resandet med kollektivtrafik såväl lokalt som regionalt inom länet och till grannlänen. I dagsläget går ca 40 bussturer mellan Mönsterås och Kalmar, och ca 30 bussturer mellan Mönsterås och Oskarshamn per dygn. Restiden mellan Oskarshamn och Kalmar är ca 60 minuter. Mellan Blomstermåla och Kalmar går tågtrafik, restiden är ca 30 minuter. Lokalt är det i huvudsak buss och bil som är fortskaffningsmedel till arbete och till aktiviteter på fritiden. Mönsterås kommun har ett väl utbyggt cykelvägnät och fler cykelvägar planeras. Detta skapar goda förutsättningar för att ersätta korta resor med cykel. Mönsterås är beläget mellan de två stora arbetsmarknadsorterna i länet, Kalmar och Oskarshamn med ca 66 % av länets alla arbetstillfällen. Av alla förvärvsarbetande bosatta i kommunen pendlar 33 % till annan kommun, flest till Oskarshamn vilket kan ses i tabellen nedan. Det är en större andel män än kvinnor som pendlar ut från kommunen, 2012 var 55 av 100 pendlare män. Tabellen visar en negativ nettopendling för Mönsterås kommun, d v s fler pendlar ut än till kommunen. Ur ett boendeperspektiv kan detta ses som ett tecken på att Mönsterås är en attraktiv kommun att bo i. 0 Förvärvsarbetande uppdelat på ålder och kön Män Kvinnor 16-19 20-24 25-34 35-44 45-54 55-64 65+ Övriga Nybro Högsby Kalmar Oskarshamn In- och utpendling från Mönsterås kommun - 600-400 - 200 0 200 400 600 800 1 000 1 200 Utpendling Inpendling 7

3.5. Attraktivt boende Att bo i en attraktiv region, i en attraktiv kommun och i ett attraktivt bostadsområde är viktigt för alla medborgare. Det är även en framgångsfaktor för att behålla kommunens invånare och för att locka nya invånare som kan skapa kommunal och regional tillväxt. Attraktionskraften i regionen och kommunen består av många värden. Det unika landskapet med natur- och kulturvärden på internationell nivå, bl.a. vattenområden med både kust, skärgård och stora åar såsom Emån och Alsterån. Både natur- och kulturvärden är viktiga att lyfta fram, både för en hållbar samhällsplanering, men även för att marknadsföra regionen. Andra faktorer som skapar attraktivitet är goda kommunikationer, bra och varierad kommersiell service, barnomsorg och skolor med bra omdömen, närhet till friluftsliv och fritidsaktiviteter, ett rikt föreningsliv, möjligheter till social gemenskap, en trygg närmiljö m.m. Det är alltså många faktorer som ska samverka för att medborgaren ska uppfatta sin boendemiljö som attraktiv. 3.6. Medborgardialog Medborgardialoger har varit en viktig del i framtagande av detta bostadsförsörjningsprogram. Nedan redovisas kortfattat vad olika grupper anser om framtida boende i Mönsterås kommun. 3.6.1. Samhällsföreningar Samhällsföreningarna är nöjda med kommunens bostadsplanering, men önskar större valmöjligheter i framtiden. Föreningarna har bl.a. önskemål om fler seniorboenden och boende nära vatten. Viktiga faktorer för ett attraktivt boende som lyfts fram är service, bredband samt kollektivtrafik till och från kommunens alla orter. Flera föreningar anser också att kommunens vackra närmiljö bör framhävas för att locka turister att bosätta sig i kommunen. 3.6.2. Ungdomar Ungdomarna i Mönsterås kommun lyfter fram närheten till fritidsaktiviteter, badplatser, natur, vänner, kollektivtrafik m.m. som positiva faktorer. På frågan vad som var negativt var de flesta ungdomar eniga, att det sker för lite aktiviteter i kommunen för denna grupp. Huruvida ungdomarna kunde tänka sig att bo i Mönsterås som vuxna var en majoritet positivt inställda. Kommunen ansågs som barnvänlig och naturskön. Det framkom även att flertalet av de tillfrågade trodde att de skulle flytta ifrån kommunen på grund av utbildning eller arbete för att sedan återvända när det var dags att bilda familj. De allra flesta tillfrågade menade att Mönsterås kommun bättre uppfyller vuxna människors behov än ungdomars, framförallt p.g.a. bristen på aktiviteter för ungdomar. 3.6.3. Barnfamiljer Vid diskussioner med barnfamiljer har vikten av goda omdömen på barnomsorg, skola samt trygga närmiljöer vid val av bostadsort framkommit. Det är därför centralt att barnomsorg och skola kan erbjuda platser i områden som anses attraktiva. I Mönsterås tätort pekades framförallt Ljungnäs och Mölstad ut. Det anses även viktigt med sociala mötesplatser, exempelvis kom önskemål upp om större lekplatser, även om det betydde att antalet blir färre. Även ett rikt föreningsliv och bra fritidsaktiviteter lyftes upp som faktor av och för barnfamiljer. Gemenskapen inom föreningslivet skapar sammanhållning och ger levande samhällen, därför är föreningslivet viktigt för att locka nya personer att bosätta sig i kommunen. Goda kommunikationer är också viktigt när bostadsort för barnfamiljer väljs. Bostadsorten kan inte alltid bidra med arbetstillfällen, men med bra skola, barnomsorg, trygg miljö och prisvärda bostäder 8

kan familjepusslet ofta lösas. Många föräldrar i Fliseryd pendlar till arbete i Oskarshamn. De anser dock att bussförbindelserna till centralorten Mönsterås och Oskarshamn måste förbättras. Flertalet av barnfamiljerna framhöll kommunens vackra omgivningar, bl.a. närheten till natur, skärgård och hav, när valet av bostadsort gjordes. 3.6.4. Seniorer Dialogen med de äldre har skett i studiecirkelform för att tillsammans processa fram vilket boende seniorer önskar, var det ska placeras och vilka kostnader som kan accepteras. Framförallt har önskemål om centrumnära bostäder med närhet till service framkommit. Andra viktiga faktorer är bl.a. närmiljöns utformning, trygghet och prisläget. Förutom studiecirklar har även föreläsningar om framtidens boende för äldre, tekniska hjälpmedel m.m. anordnats. Som ett resultat av det intresse som väckts av seniorer i kommunen har förslag på nybyggnation av seniorbostäder i kommunens fem tätorter tagits fram. 3.6.5. Företag Liksom ovanstående grupper lyfter även företrädare för företag inom kommunen fram vikten av bra skolor, närhet till service samt den attraktivitet som kommer med kusten och vattenområden. Andra faktorer som pekas ut är företagsklimat och trygga närmiljöer. I diskussionerna kom även synpunkter på att hamnens centrala placering i Mönsterås tätort bör utvecklas ytterligare, och då med ett varierande bostadsutbud. Enligt företagarna borde detta öka förutsättningarna för rörligheten på bostadsmarknaden samt locka nya invånare till kommunen. 3.6.6. Enhetschefer inom omsorgen Enhetschefernas åsikter var samstämmiga, den sociala gemenskapen och närhet till service där den äldre själv kan handla sina dagliga varor är viktigt för den äldre gruppen. Gällande social gemenskap lyfts träffpunkter som erbjuder matservering fram. God vällagad mat i en trevlig miljö med god social gemenskap är väldigt uppskattat. Vid nyproduktion av lägenheter samt vid tillgänglighetsanpassning är utformningen viktig, de äldre idag ställer ofta högre krav än tidigare generationer på sitt boende. Enhetscheferna anser också att det är för stort steg mellan boende med hemtjänst och särskilt boende. Enhetscheferna vill se ett större utbud av olika boendealternativ för de äldre i kommunen. De flesta som anlitar hemtjänsten är mellan 70-80 år, men oftast behöver de ingen hjälp förrän de är över 80 år. 3.7. Mäklarundersökning I Mönsterås kommun säljs cirka 100 småhusfastigheter per år. Enligt mäklarna efterfrågas bekväma enplanshus med uteplats och närhet till service av äldre, medan barnfamiljer efterfrågar trygg närmiljö, med korta avstånd till barnomsorg och skola. Mäklarna lyfter fram Ljungnäs i Mönsterås tätort som bra exempel på generationsväxling där många barnfamiljer flyttar in tack vare närhet till barnomsorg och skola, välbyggda och rymliga hus till bra priser. I vissa delar av kommunen är graden av nybyggnation låg. Mäklarnas bedömning är att det låga prisläge på småhus som råder är en bidragande faktor. Enligt mäklarna föreligger idag balans mellan efterfrågan och utbud på fastighetsmarknaden, samtidigt efterlyses större rörlighet på bostadsmarknaden. Framgångsfaktorer för att öka inflyttningen till kommunen är enligt mäklarna, att kommunen bör tänka i större regioner och skapa attraktiva boenden, tillgång till fibernät och goda pendlingsmöjligheter. 9

4. Bostadsmarknad och bostadsbehov Mönsterås kommuns övergripande bostadsmål är att kunna erbjuda attraktiva och varierande boendealternativ och tomter som främjar nybyggnation och inflyttning. Kommunfullmäktige har beslutat att tätorterna ska utvecklas långsiktigt genom ett hållbart och bärkraftigt kretsloppstänkande. Det är viktigt att ta hänsyn till tätorternas och byarnas särart och kvaliteter. Människors val av bostadsort styrs allt mer av god livsmiljö. Goda boendemiljöer i attraktiva och naturnära lägen får därför allt större betydelse. Ytterligare faktorer vid val av bostad är närhet till service, både traditionell service likt kollektivtrafik, handel, vård m.m., men även tillgång till fibernät för möjlighet att använda elektroniska samhällstjänster och service dygnet runt. Hushållsprognoser kan uppskatta antalet hushåll i framtiden och således också om det framtida behovet. Efterfrågan på boende i en kommun kan variera beroende på de behov som uppkommer i livets olika skeden och livssituationer. Ibland kan tillgången på boende som erbjuder närhet till service och bra kommunikationer vara viktigare faktorer än närhet till fritidsaktiviteter och barnomsorg. Geografisk närhet till släkt eller upplevelsen av skog och hav kan vara andra variabler som styr. 4.1. Bostadsbestånd Bostadsbeståndet i Mönsterås kommun består av ca 1860 bostäder i flerbostadshus och ca 4780 bostäder i småhus. Av kommunens befolkning bor ca 73 % i egenägda småhus, 22 % i hyreslägenheter, 3 % i bostadsrätter och 2 % i övrig upplåtelseform 4. I egenägda småhus bor det framförallt barnfamiljer och personer i äldre medelåldern. Boende i bostadsrätter och hyresrätter är relativt jämnt fördelat över åldrarna med undantag av unga vuxna och 80+ som i större utsträckning hyr sin bostad. Det finns idag även andra ägandeformer i Sverige, såsom kooperativa hyresrätter och ägandelägenheter. I Mönsterås kommun finns i nuläget ingen av dessa. 3000 2500 2000 1500 1000 500 22% 3% 2% 73% Antalet boende per bostadstyp fördelat på boendes ålder, 2013 Boende per upplåtelseform Äganderätt Hyresläg. Bostadsrätt Övrigt Övrigt Bostadsrätt Hyresrätt Äganderätt 0 0-19 20-29 30-39 40-49 50-59 60-69 70-79 80+ Alla upplåtelseformer har sina fördelar och nackdelar och erbjuder olika behov på bostadsmarknaden. En god blandning av olika upplåtelseformer skapar balans och möjliggör positiva flyttkedjor inom kommunen. Den låga andelen bostadsrätter i kommunen kan vara problematisk då urval och omsättning på marknaden blir begränsad. 4 Inom gruppen Övriga upplåtelseformer ingår specialbostäder för äldre och funktionshindrade, privatpersoner som bor i egen hyresfastighet samt bostäder med okänd upplåtelseform 10

I Mönsterås kommun finns idag en stor potential för nya bostäder genom att befintliga fritidshus omvandlas till permanentbostäder. I dagsläget finns 1500 fritidshus i kommunen, framförallt på Oknö och i Korpemåla. Kommunen bedömer att den lokala och nationella trend som finns, att fritidshus omvandlas till permanentbostäder kommer fortsätta, eller t o m öka. Fram till 2017 bedöms ungefär lika många bostäder tillkomma genom småhus som hyresrätter. Fördelningen mellan småhus och hyresrätter inom kommunen bedöms ändå marginellt förändras pga. den lilla påverkan ca 90 nya bostäder har på hela bostadsbeståndet. Även andelen barnfamiljer boende i småhus beräknas få en mindre ökning då nya lägenheter framförallt riktar sig mot målgruppen 55+. 4.2. Aktörer och utbud Det kommunala bostadsbolaget Mönsterås Bostäder AB är kommunens största fastighetsägare med ca 72 % av kommunens hyreslägenhetsbestånd på runt 1807 lägenheter. Dessa 1307 lägenheter är fördelade enligt följande, Mönsterås tätort 942, Blomstermåla 146, Ålem 113, Fliseryd 45 och Timmernabben 61. Resterande ca 500 hyresrätter fördelar sig på 65 olika ägare där den störste fastighetsägaren innehar 102 bostäder och den näst största 37 bostäder. Även dessa bostäder finns nästan uteslutande i tätorterna Ett visst mått på hur väl bostadsmarknaden fungerar kan tomt- och lägenhetsköerna ge. För att underlätta rörligheten på bostadsmarknaden krävs en vakansgrad 5 på minst 1 procent. Är det svårt att få tillgång till lägenhet kan låsningar uppstå där personer vill byta villa mot lägenhet och tvärtom inte kan göra det. 2014-05-26 var vakansgraden i det kommunala bostadsbolaget 0 procent och ca 170 personer var uppsatta i bostadskön. När det gäller tomtkö i kommunen finns idag ingen sådan. Lägenhetstyp 1 RoK 2 RoK 3 RoK 4 RoK 5 RoK Standardlägenheter 245 492 288 71 4 Servicelägenheter 33 18 0 0 0 6 Seniorlägenheter 28 98 26 4 0 7 Totalt 306 608 314 75 4 Mönsterås Bostäders lägenhetsbestånd uppdelat efter lägenhetstyp och antal rum. Tabellen ovan visar att lägenheter med 2 RoK är vanligast. Varje år omsätts cirka 350 hyreslägenheter och ca 100 småhus inom kommunen, detta innebär att trots få lägenheter är outhyrda så kan de flesta bostadssökande få sina behov uppfyllda. Bedömningen från Mönsterås Bostäder och fastighetsmäklare är att utbudet i Mönsterås kommun är i balans. 4.3. Tillgängliga lägenheter Möjligheten att kunna bo kvar i den egna bostaden vid funktionsnedsättning är en viktig fråga för många människor. För att detta ska vara möjligt krävs att bostaden utformas så att både den yttre 5 Andel outhyrda lägenheter i procent av antal uthyrningsbara lägenheter 6 Boende för personer som behöver service och omvårdnad dygnet runt. 7 Funktionellt utformade bostäder som framförallt riktar sig till människor över 55 år. 11

och inre miljön är tillgänglig i de fall den boende får exempelvis nedsatt rörelseförmåga, hörsel eller syn. Mönsterås Bostäder är den största aktören på bostadsmarknaden i kommunen med ca 72 % av kommunens lägenhetsbestånd av hyresrätter. För att bättre kunna möta sina kunders behov har Mönsterås bostäder tillgänglighetsanpassat delar av sitt lägenhetsbestånd. Merparten av Mönsterås bostäders lägenhetsbestånd är uppfört på 50- och 60-talet och består av trevåningshus. 38 % är tillgänglighetsanpassat genom hiss, och 15 %, eller ca 200 lägenheter av alla bostäder har anpassats invändigt. Ett arbete som ofta är förenat med både svårigheter och kostnader i äldre fastigheter. Beroende på husets utformning skiljer sig åtgärderna från bostad till bostad. 4.3.1. Bostadsanpassning Lagen om bostadsanpassningsbidrag (1992: 1574) möjliggör för kommunerna att lämna ekonomiskt bidrag till bostadsanpassning av permanentbostäder. Bidraget är inte inkomstprövat. Bostadsanpassning avser åtgärder i bostaden för att möjliggöra kvarboende och underlätta det dagliga livet för personer med fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar, såsom att skapa tillgänglighet till/från bostaden, sköta sin hygien, laga mat m.m. Bidraget är personligt och kan lämnas oavsett bostadstyp, d v s både till småhus, hyresrätt i flerbostadshus eller bostadsrätt. Det kan inträffa att större om- och tillbyggnad av fastigheter kan orsaka större kostnader i form av inköp av hissar, dörrautomatik, duschkabiner m.m. I regel handlar dock bostadsanpassning om mindre ingrepp. Utrustningen lånas ut till de sökande och återtas när behovet upphör för att återanvändas i kommande anpassningar. De sökande beviljas bidrag endast för installationen av utrustningen. De senaste tre åren har i genomsnitt ca 130 ansökningar beviljats per år, till en genomsnittlig kostnad per ansökning på ca 13 000 kr. 4.4. Övriga boendeformer Särskilt boende är ett boende för personer som behöver service och omvårdnad dygnet runt. Särskilt boende ger alla hjälpinsatser som individen behöver i vardagen, inklusive hälso- och sjukvårdsinsatser. Särskilt boende är benämningen enligt socialtjänstlagen, i Mönsterås kommun återfinns servicelägenheter och gruppboende under benämningen särskilt boende. Personen ansöker hos kommunen som tar ett beslut om personen är berättigad till ett särskilt boende och i vilken form. Den genomsnittliga nettokostnaden per år och boende per lägenhet är ca 600 000 kr. Inom kommunen finns 151 bostäder under benämningen särskilt boende, 97 i Mönsterås, 46 i Ålem och 8 i Fliseryd. I Mönsterås tätort återfinns även 14 korttidsboenden. Socialförvaltningen bedömer att behovet av bostäder under benämningen särskilt boende är tillräckligt under de närmaste åren. 4.5. Hushållsprognos Bostäder nyttjas inte i första hand av individer utan av hushåll. För att uppskatta behovet av antalet bostäder 2017 behöver därför en uppskattning av kommunens invånarantal och boendetäthet för 2017 tas fram. I Sverige har boendetätheten varit relativt jämn de senaste 20 åren, vilket gör att samma siffror för boendetäthet för 2017 som för 2014 kan användas. När det gäller Mönsterås befolkning 2017 har kommunen satt upp ett mål om att öka inflyttningen med 60 personer per år. Beräkningen nedan är en förenklad teoretisk modell och ska därmed betraktas med den osäkerhet som detta innebär. Prognosen kan dock ge en indikation på framtidens behov. 12

1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 År Befolkning Boendetäthet Antal bostäder 2013 12949 1,95 6640 2017 13129 1,95 6733 Huruvida Mönsterås kommun kommer öka sin befolkning till 13 129 invånare på tre år är svårt att bedöma. 2010-2012 minskade befolkningen med ca 60 inv. per år, därefter kom ett trendbrott och under 2013 ökade kommunens invånarantal med 150 personer. Befolkningen har fortsatt öka 2014, under första kvartalet har kommunen ökat med 48 nya invånare. Uppfylls det fastställda målet visar tabellen ovan att kommunen kan komma att behöva ca 90 nya bostäder tills 2017. Det måste dock påpekas att behovet styrs till stor del av hur stora hushåll som flyttar in, desto större hushåll, d v s högre boendetäthet, desto färre nya bostäder behövs. 4.6. Bostadsproduktion 1990-2017 Under perioden 1989-2013 färdigställdes 693 bostäder i Mönsterås kommun uppdelat på 456 i småhus och 237 i flerbostadshus. Början av 1990-talet kan betecknas som en byggboom i kommunen. Därefter har byggtakten minskat betydligt, de senaste tio åren har antalet färdigställda bostäder varit ca 10-15 per år. Den senaste större byggnationen av lägenheter var 2007-2008 när Mönsterås Bostäder uppförde 26 bostäder i Mönsterås hamn. Kommunens plan- och byggavdelning bedömer att antalet bygglov för nyuppförande av småhus kommer ligga på ungefär samma nivå de närmaste 3 åren, d v s fram till 2017. Gällande flerbostadshus finns projekt inom Mönsterås tätort på ca 35 nya lägenheter inom samma tidsrymd. 120 100 Antal färdigställda bostäder per år efter hustyp i Mönsterås kommun 1990 2013, samt planerade 2014-2017. 80 60 Flerbostadshus Småhus 40 20 0 4.7. Småhuspriser Småhuspriser är en indikator för bostadsmarknaden i kommunen. Höga priser för småhus kan tolkas som att kommunen ses som ett attraktivt alternativ att bosätta sig i. Höga priser för småhus uppmuntrar även till nybyggnation av småhus då skillnaden mellan att bygga nytt och köpa ett begagnat hus minskar. Det kan även vara positivt med lägre småhuspriser då det kan locka nya invånare, framförallt från Oskarshamn och Kalmar där småhuspriserna är betydligt högre. 13

2500 2000 Antal sålda småhus Köpeskilling 1500 1000 500 0 Köpeskilling och antalet sålda småhus, Mönsterås kommun jämfört med närliggande kommuner, länet och riket 2012 Tabellen ovan visar att prisnivåerna för småhus inom Mönsterås kommun ligger på sjunde plats jämfört med alla Kalmar läns tolv kommuner. Inom kommundelarna varierar priserna kraftigt, I Mönsterås och Timmernabben är småhuspriserna nära dubbelt så höga som för övriga kommunen. Det genomsnittliga priset för ett småhus i kommunen 2012 var 951 000 kr, en ökning med ca 400 000 kr sedan 2002. I jämförelse med riket är dock inte prisökningen i Mönsterås kommun anmärkningsvärd. I riket steg småhuspriserna mellan 2002 2012 med 89 % mot Mönsterås kommun 77 %. 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Antal sålda småhus Köpeskilling Köpeskilling och antalet sålda småhus, Mönsterås kommun 1992-2012 4.8. Planberedskap För att skapa formella förutsättningar för nyproduktion av bostäder behövs i regel en detaljplan. En detaljplan kan förstås som ett juridiskt bindande dokument mellan kommun, markägare och grannar. Syftet är att göra avvägningar mellan olika intressen och ta ställning till hur ett område ska utvecklas. Detaljplanen styr hur marken får användas, men reglerar också annat, ex byggnadsarea, byggnadshöjd, avstånd från byggnad till tomtgräns och rättigheter att dra fram ledningar över annans mark. En detaljplan gäller tills dess att den upphävs eller täcks över av en ny. Det är också 14

viktigt att påpeka är att en detaljplan endast ger möjligheter och förutsättningar. En detaljplan som vinner laga kraft leder inte automatiskt till en utbyggnad. Genom det kommunala planmonopolet har Sveriges kommuner ett utmärkt instrument att styra utvecklingen på den lokala bostadsmarknaden. Genom planmonopolet kan kommunen besluta om markanvändningen och var det är lämpligt att bygga bostäder, därför är det av stor vikt att upprätthålla en god planberedskap för bostäder. Det är svårt att fastställa hur lång tid en detaljplan tar från initiering till laga kraft, mycket beroende på ev. överklaganden. Utan överklagande beräknas en detaljplaneprocess i Mönsterås kommun pågå i ungefär ett år från arbetet påbörjas till laga kraft. Bygglov är sammanlänkat med detaljplaner, lov ska ges som är i enlighet med planen. Mindre bygglov tas ofta på delegation av tjänstemän, handläggningstiden är ungefär en månad från ansökan inkommit till beslut tas. Vid större bygglov tas beslut av byggnadsnämnden, då ökar handläggningstiden med två till fyra veckor. Detta under förutsättning att överklagande inte sker och att ansökan är fullständig och planenlig. 180 160 140 120 100 80 Obebyggd detaljplanelagd mark för bostäder (Ha) Bebyggd detaljplanelagd mark för bostäder (Ha) Tabellen 8 till höger visar att det finns ett stort utbud på obebyggd kvartersmark för bostäder i kommunen. Grovt generaliserat är en typisk villatomt ungefär 1000 m 2, det betyder att i Mönsterås och Ålem finns det detaljplanelagd bostadsmark för 177 respektive 53 villatomter. Ur ett planperspektiv är frågan dock inte så enkel, flera av planerna som tillåter bostäder är gamla, och eventuellt inte lämpliga att exploatera idag, det kan bl a bero på klimatförändringar, hälsoaspekter, men också att området inte anses attraktivt idag. Bedömningen är ändå att planberedskapen för bostäder är god inom Mönsterås kommun. 60 40 20 0 4.8.1. Nyckelfaktorer för god planberedskap i Mönsterås kommun Eftersom en planprocess är en lång och tidskrävande process är det väsentligt med framförhållning i planfrågor. Kommunen måste hela tiden ha en god planberedskap, d v s kunna erbjuda ett brett utbud av tomter till olika typer av intressenter. Genom att föra en tidig dialog underlättas ofta planarbetet. Dels är det viktigt att tidigt diskutera och förankra planidéer mellan berörda tjänstemän och politiker. Detta görs idag i kommunens plangrupp. Dels är dialogen med sakägare och berörda för de olika planerna i ett tidigt skede av planprocessen viktig, genom, detta minimeras ofta riskerna för ett överklagande. Av kommunens 245 planer är hela 145 lagakraftvunna före 1990. Tidsspannet mellan den äldsta och den senaste planen är närmare 65 år vilket kan leda till olika problem. För att på ett smidigare och mer lämpligt sätt möta dagens och framtidens behov behöver flera äldre planer ses över och ändras eller t o m upphävas. Detta gäller inte minst de utmaningar som kommer med klimatförändringar. Nya planer bör göras flexibla som hindrar planen från att bli inaktuell. Detta kan bl a göras genom att 8 Se även bilaga 2. 15

ge kvartersmark fler än en beteckning. En detaljplan får enligt lagens mening inte göras mer detaljerad än nödvändigt, men samtidigt ska planen tydligt visa hur bebyggelse och miljön regleras. Det är också av stor vikt att strategiska dokument som kan användas som riktlinjer i planeringen, såsom översiktsplan, tillväxtstrategi, bostadsförsörjningsprogram m fl kontinuerligt uppdateras. 4.9. Markinnehav och lediga tomter Mönsterås kommun har sedan många år tillbaka arbetat långsiktigt med att förvärva strategisk mark och är idag en stor markägare i och kring kommunens tätorter. Vid markförvärv är kommunens översiktsplan vägledande vilket betyder att det är av stor vikt att den varje mandatperiod aktualiseras. Mellan 2010-2013 vann åtta detaljplaner laga kraft som innehöll kvartersmark för bostäder, alla dessa planer initierades av kommunen, d v s ingen tillkom genom privata initiativ. Eftersom detta är en trend som bedöms hålla i sig är det centralt att kommunen fortsätter att arbeta strategiskt med markförvärv. Kommunens markinnehav i och kring Mönsterås tätort, Timmernabben och Ålem. Kommunens markinnehav i och kring Fliseryd, Blomstermåla och Korpemåla. I Mönsterås kommun fanns 2014-05-20 100 lediga bostadstomter till försäljning. Dessa 100 tomter är fördelade enligt följande, Mönsterås tätort 41, Blomstermåla 8, Ålem 4, Fliseryd 7, Timmernabben 33 och Korpemåla 4. 16

4.10. Landsbygden Bebyggelsen i Mönsterås kommun är framförallt koncentrerad till kommunens fem tätorter eller Oknö. Av kommunens ca 13 000 invånare bor ca 26 % eller ca 3400 personer på landsbygden. Det finns både fördelar och nackdelar med att ha en mindre andel av invånarna bosatta på landsbygden. Fördelar att större delen av befolkningen bor i tätorter kan ses ur både energi- och transportsynpunkter, i synnerhet med ett väl utbyggt fjärrvärmenät. Samtidigt innebär det en nackdel att färre bor på landsbygden eftersom serviceunderlaget blir lågt vilket påverkar förutsättningarna för kollektivtrafik, skola, omsorg m.m. Mönsterås kommun arbetar medvetet med att öka servicenivån för boende på landsbygden. Dels byggs fibernät ut, 2015 beräknas 75 % av alla hushåll och företag få möjlighet att ansluta sig. Dels planeras satsningar på över 30 mkr för att bygga ut kommunens VA-nät på flera håll inom kommunen. För att tillhandahålla kollektivtrafik till boende på landsbygden finns idag närtrafiklösningar där busstrafik sker på beställning. En vanlig anledning att personer väljer att bosätta sig på landsbygden är närheten till djur och natur. I Mönsterås kommun finns ca 650 bebyggda lantbruksfastigheter. En trend i hela Sverige är att antalet hästgårdar har ökat senaste åren, från 2004-2010 ökade antalet hästgårdar i Kalmar län från ca 2600 till 3500. Gällande Mönsterås kommun har däremot antalet kända hästgårdar minskat från 111 till 104 hästgårdar mellan 2009 2013. 4.11. Boendebehov för olika grupper 4.11.1. Behov för ungdomar och studenter Lägenhetsbeståndet av hyresrätter i centralorten Mönsterås och de yttre tätorterna består till 70 % av små lägenheter med 1-2 RoK. Därmed är möjligheterna goda för ungdomar och studenter att hitta ett eget boende. Nyproducerade lägenheter är inte i första hand en lösning för denna grupp eftersom ungdomar och studenter ofta har begränsade ekonomiska resurser och hyrorna för nyproducerade lägenheter är höga. Även om nyproducerade lägenheter inte i första hand riktar sig mot ungdomar och studenter leder dessa till en ökad rörlighet på bostadsmarknaden som i sin tur för med sig större möjligheter för denna grupp att hitta ett eget boende i det befintliga bostadsbeståndet. För att få studenter att bo kvar i Mönsterås under studietiden erbjuder Mönsterås Bostäder studentrabatt till den som studerar på universitet. En fråga som väckts i samband med detta arbete är samarbete över kommungränsen för studentbostäder till Linnéuniversitetet. En vidare tanke kan vara en gemensam bostadsförmedling för Mönsterås kommun med grannkommuner, genom detta skulle även varumärket Kalmarsund stärkas som enhetlig region. 4.11.2. Behov för familjer För många familjer är boende i småhus ett naturligt val. Inom Mönsterås kommun finns goda förutsättningar för familjer att hitta bostad då 72 % av kommunens bostadsbestånd består av småhus. När familjer väljer bostad brukar parametrar såsom trygga boendemiljöer, skolor, barnomsorg och prisläge styra valet. Detta kan förklara varför Ljungnäs och Mölstad i centralorten Mönsterås, samt Fliseryd är populära områden för familjer att bosätta sig på. Efterfrågan på större hyreslägenheter har historiskt sett inte varit stort, vilket indikerar att behovet kan tillgodoses med det utbud som finns på marknaden. Dessutom blir månadskostnaden för nyproducerade lägenheter så hög att det 17

förmodligen inte upplevs som prisvärt. Även för denna grupp är det positivt med en ökad rörlighet på bostadsmarknaden då detta bör leda till fler lediga småhus. 4.11.3. Behov för seniorer och äldre En tydlig trend för många svenska kommuner, liksom för Mönsterås kommun är att invånarna blir äldre och äldre. Det är därför viktigt att kommunen redan nu börjar planera och förbereda för de konsekvenser som medföljer en äldre befolkning. Utifrån att befolkningen blir allt äldre behöver nya centralt placerade och tillgängliga bostäder planeras och byggas under de kommande åren. Det är även viktigt att möjliggöra för fler äldre att bo kvar längre i sina egna hem. Det kan ske genom insatser i form av hemtjänst, bostadsanpassningar eller genom tekniska lösningar i form av servicetjänster eller hjälpmedel. Genom att nyproducerade tillgängliga bostäder erbjuds i centrumnära och attraktiva lägen genereras flyttkedjor med effekten att fler än de som flyttar in i de nya bostäderna förbättrar sitt boende. Kommunens bostadsutbud kommer behöva anpassas till en förändrad demografi samtidigt som kommunen arbetar för befolkningstillväxt. Därför behöver både inflyttning och omflyttning stimuleras, detta görs genom bostadsatsningar i attraktiva lägen. 4.11.4. Behov för flyktingmottagning Mönsterås kommun har sedan 2012 en överenskommelse med migrationsverket om att årligen ta emot 70 flyktingar. Antalet som söker sig till Mönsterås varje år är dock väldigt svårt att förutse, därmed blir det även svårt att förutspå bostadsbehovet för denna grupp. 2013 inflyttade 150 personer med flyktingstatus eller som nyss fått uppehållstillstånd till Mönsterås kommun, en ökning med ca 275 %, eller ca 110 personer från tidigare år. 4.10.5. Behov för de med särskilda behov Ur ett bostadsperspektiv ska människor med särskilda behov behandlas på ett sådant sätt att varje persons individuella behovs kan tillgodoses. I flera fall kan detta göras genom bostadsanpassningar i personens befintliga bostad och/eller hemtjänst, men i vissa fall krävs andra lösningar. Det är dock viktigt att komma ihåg de stora fördelar som kommer av att anpassa den befintliga bostaden. Dels ökar förutsättningarna för den enskilda individen att ta del av det vardagliga livet i samhället, dels besparas stora investeringskostnader för kommunen. När åtgärder i hemmet inte anses vara genomförbara eller önskvärda finns särskilt boende, bostäder med omvårdnad och service dygnet runt. Totalt finns 151 platser inom kommunen betecknade som särskilt boende, samt 14 korttidsboenden. Kommunens bedömning är att utbudet av bostäder betecknade som särskilt boende är i balans under de närmaste åren. 18

Riktlinjer för bostadsbebyggande 5.1. Bostadspolitiska mål Den sammantagna bilden av bostadsmarknaden i Mönsterås kommun är att det i dagsläget råder en relativt god balans mellan utbud och efterfrågan. Bostädernas standard är generellt hög och trångboddheten är inte ett påtagligt problem. Mönsterås kommun lever på så vis upp till lagens krav om att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder. Det är av stor vikt att kommunen arbetar med att uppmärksamma trender och leda utvecklingen på bostadsmarknaden. I bostadsförsörjningsprogrammet har flera viktiga områden uppmärksammats. 1. Det bör byggas 30 nya bostäder per år Den politiska målsättningen i Mönsterås kommun är 13 500 invånare år 2021. Mönsterås har en nettoutpendling på cirka 1 000 invånare, varav flertalet pendlar till Oskarshamn och Kalmar. Att fler väljer Mönsterås som bostadsort beror delvis på att en av Mönsterås styrkor är att boende och boendemiljöerna attraherar medborgarna. En annan styrka är det strategiska läget, mitt emellan Kalmar och Oskarshamn, med relativt väl utvecklade kollektivtrafikförbindelser. Byggande av nya attraktiva bostäder kommer ge förutsättningar att locka nya invånare till kommunen. Samtidigt är bostadsbyggandet också en nödvändighet för att tillgodose behovet av boende för de nya invånarna. Kommunen är en stor markinnehavare avseende tätortsnära byggbar mark. Planberedskapen är god, även om nya detaljplaner och fördjupade översiktsplaner måste tas fram i mer attraktiva lägen, samtidigt som befintliga detaljplaners bestämmelser och utformning bör aktualiseras. Kommunen måste också attrahera fler byggintressenter och förvaltare, som vill delta i Mönsterås kommuns bostadsutveckling. I målsättningen 30 nya bostäder per år ingår inte ersättningsbostäder för de bostäder som rivs eller av andra skäl försvinner från bostadsmarknaden. 2. Utveckla strategier för att både stad och land ska leva Mönsterås har historiskt sett haft en stabil befolkning kring ca 13 000 invånare. Småhuspriserna i kommunen har vuxit markant senaste 10 åren. Skillnaderna på bostadsmarknaden mellan Mönsterås/Timmernabben och övriga tätorter är stor. Den något sämre efterfrågan och de relativt låga priserna på småhus i de mindre orterna gör att det saknas ekonomisk bärkraft i nybyggnation utanför de kustnära tätorterna. Det är viktigt att i framtida diskussioner beakta strategier för att överkomma denna problematik och finna kreativa sätt att få hela kommunen att leva. Genom att bland annat utveckla LIS-områden (landsbygdsutveckling i strandnära lägen) kan nya områden skapa attraktivitet för nyproduktion av småhus på landsbygden. Möjlighet till utökad hästhållning på landsbygden bör utredas. Ålem och Blomstermåla har också ett strategiskt läge avseende arbetsmarknaden i Kalmar och Fliseryd avseende arbetsmarknaden i Oskarshamn. 3. Skapa attraktiva bostäder för ungdomar Det är viktigt för kommunens befolkningssammansättning att få fler ungdomar att stanna kvar i kommunen. Goda pendlingsmöjligheter till främst Linnéuniversitetet i Kalmar, men även Växjö och Linköpings universitet kan göra det möjligt att kombinera högre studier med att bo kvar i Mönsterås kommun. I detta sammanhang kommer även Ålem och Blomstermåla att bli attraktiva bostadsorter, framför allt om regiontågen till Kalmar utvecklas med stopp i båda orterna. 19