Omsorg om miljön. och tillsvidare



Relevanta dokument
SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN.

SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN.

Vi är fyra sommarjobbare från Agenda 21, år 2009, som har gjort en jämförelse mellan vanliga och rättvisemärkta/ekologiska produkter på ICA Kvantum.

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel

Nu ska du sortera matavfall i Gröna Påsen!

Bra Skräp! Hur du sorterar rätt med Gröna påsen TRANÅS KOMMUN

Christl Kampa-Ohlsson

Lektion nr 3 Matens resa

Miljömåltider i Göteborgs Stad

Nu börjar Upplands-Bro kommun sortera ut matavfall. Kasta inte bort vår framtid! Ge ditt matavfall nytt liv.

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton!

KLIMATKLOK PÅ JOBBET TIPS FÖR ATT MINSKA ENERGI- ANVÄNDNINGEN PÅ DIN ARBETSPLATS

Ekologisk och SMART mat. Hushållningssällskapet Väst Mats Alfredson, Anna Jiremark

MATAVFALL En del av kretsloppet

Omsorg om miljön och tillsvidare. Linköpings kommun linkoping.se

Landskrona en Fairtrade City. - En liten folder om det stora arbetet med att skapa en rättvisare värld

Min sopbok. Batterier

Energismarta tips. Tänkvärt! Bra för både miljön och plånboken. Tillsammans kan vi spara energi och sänka kostnaderna i bostadsrättsföreningen!

Ängelholm är en Fairtrade City

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm

Kompis med kroppen. 3. Matens resa

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL

Miljö och folkhälsa.

Miljöberättelse kring en måltid Workshop 2 mars 2015

Information till stugområden i Falkenbergs kommun. - nu kan vi ta hand om ert matavfall. Dina matrester - gott för miljön

Fikamästarens handbok. Fikamästarens handbok. Fairtrade Challenge Fairtrade Challenge 27 oktober 2010 DELTA I ÅRETS STORA FAIRTRADE-FIKA!

Energismarta tips. Bra för både miljön och plånboken

abonnemang för ditt hushållsavfall För dig i Falkenbergs kommun som bor i villa eller fritidshus. 1

Låt matresterna få nytt liv

FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS!

Grön skola kriterier

Till Växjö, Europas grönaste stad

Kungsträdgården 1-6 juni 2011

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas

Matkasse -Ditt matval. mat på hållbar väg

Omsorg om miljön. och tillsvidare

KÄLLSORTERAR START 5 APRIL 2010 BÄTTRE UTFALL FRÅN DITT AVFALL

Energismart, javisst! Tips för en energieffektivare vardag.

Idé om miljöanpassat café i Vänersborgs kommun. Sofia Breedh Siri Boekhout

LÅT MATRESTERNA FÅ NYTT LIV

Villahushåll. Insamling av matavfall en insats för miljön

Fikamästarens handbok

Mål resurshushållning i kursplanen

Tryck på gasen för matavfall!

stockholm.se/avfall För boende i flerfamiljshus, Gröna påsen Låt matresterna få nytt liv Med din hjälp blir matavfallet till biogas och ny näring.

Dags att välja. abonnemang för ditt hushållsavfall. För dig i Varbergs kommun som bor i villa eller fritidshus. 1

Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln

Matavfallsinsamling i Borgholms kommun startar i januari 2015

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Allmänna energispartips för hushåll

Låt matresterna få nytt liv

Kortversion avfallstaxan 2018

Östra Göteborg. Östra Göteborg. för klimat och miljö.

abonnemang för ditt hushållsavfall För dig i Falkenbergs kommun som bor i villa eller fritidshus. 1

Start 3 november. Låt oss ta hand om ditt MATAVFALL

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

Dags att välja. abonnemang för ditt hushållsavfall. För dig i Varbergs kommun som bor i villa eller fritidshus. 1

Avfallsplan Vägen mot det hållbara samhället

åtta förslag för att sluta kretsloppet

Kortversion avfallstaxan 2019

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

LÅT MATRESTERNA FÅ NYTT LIV

Tänk på att lägga rätt soppåse i rätt kärl! Från 1 juni får alla trollhättebor en ny rutin för sophanteringen

Låt matresterna få nytt liv. Med din hjälp blir matavfallet till biogas och ny näring.

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Nyfiken på ekologisk mat?

SOPSORTERINGS SKOLAN

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Låt matresterna få nytt liv. Med din hjälp blir matavfallet till biogas och ny näring.

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel

Effektivisera din elkonsumtion

KLIMATSMARTA MATTIPS

Låt oss ta hand om ditt MATAVFALL

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas

CHECKLISTA för dig som vill förbereda frågorna i kategorin

Ekomat i Malmö stad så funkar det

Mat separat. 20 frågor och svar om matavfall och kampanjen Mat separat.

Låt matresterna få nytt liv. Med din hjälp blir matavfallet till biogas och ny näring.

Låt matresterna få nytt liv

Ditt matavfall blir biogas

Nu kan du sortera dina matrester i gröna påsen.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

2011 års kriterier för miljödiplomering av studentsektioner vid LiU

MINSKAT MATSVINN - vad kan man göra för att minska matsvinnet? Webbinar 27 november Sanna Due Sjöström, Naturvårdsverket

God mat + Bra miljö = Sant

Renhållningsavgift. Grundavgift och hämtningsavgift. Miljöstyrande avgifter för sophantering

Riktlinjer för Habilitering & Hälsa. Miljöarbete

Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

Mat, miljö och myterna

ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM

för plånboken och miljön.

InItIatIvet för. miljö ansvar

Varje skrutt räknas. Även din.

Välj godare råvaror till ditt kök

Byråns interna miljöarbete

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning

Vaddå ekologisk mat?

Transkript:

Omsorg om miljön 2013 och tillsvidare

Alla utförare, som har avtal med omsorgsnämnden och äldrenämnden, skall jobba med omsorg om miljön, för att uppnå de särskilda miljökrav, som gäller för verksamheten. Observera att i den enskilda arbetsplatsens avtal med omsorgs- eller äldrenämnden kan det finnas tillägg/andra miljökrav än vad omsorg om miljön ställer. Omsorg om miljön är ett verksamhetsstöd i miljöarbetet. Syftet är att utförare av omsorg ska arbeta strukturerat och effektivt med miljöförbättrande åtgärder. Det gäller både kommunala och privata utförare. Detta är den sjätte utgåvan av häftet Omsorg om miljön. Frågor om innehållet i detta häfte och hur det används besvaras av: Lars Jonsson och Berit Alvhed Rosenkälla, Edhaga gård 585 97 Linköping Tel/fax 013 880 65 mail: oom@linkoping.se DanagårdLitho AB, 2012-11-20

Innehåll Välkommen till Omsorg om miljön/bruksanvisning Linköpings Kommuns miljöpolicy Åtgärd nr 1 KRAV och fairtrademärkta produkter... 1...1 Åtgärd nr 2 KRAV-märkta produkter/närproducerade varor... 1...2 Åtgärd nr 3 KRAV-märkt mjölk eller filmjölk 50%... 1...3 Åtgärd nr 4 KRAV-märkt mjölk eller filmjölk 100%... 2...4 Åtgärd nr 5 KRAV-märkt mjölk eller filmjölk 100% mindre än 6l/vecka... 1...5 Åtgärd nr 6 KRAV-märkt kaffe... 1...6 Åtgärd nr 7 KRAV- och Fairtrademärkt kaffe 25%... 1...7 Åtgärd nr 8 KRAV- och Fairtrademärkt kaffe 50%... 2...8 Åtgärd nr 9 Säsongsanpassade/närodlade/egenodlade etc... 1...9 Åtgärd nr 10 Säsongsanpassade/närodlade/egenodlade etc... 2... 10 Åtgärd nr 11 Vegetarisk måltid en gång/vecka... 1... 11 Åtgärd nr 12 Vegetarisk måltid två gånger/vecka... 2... 12 Åtgärd nr 13 Matsalsmiljön... 1... 13 Åtgärd nr 14 100 sätt att rädda maten... 1... 14 Åtgärd nr 15 Kompost... 2... 15 Åtgärd nr 16 Gröna påsen/gröna linjen... 1... 16 Åtgärd nr 17 Källsortering... 2... 17 Åtgärd nr 18 Loppmarknad... 1... 18 Åtgärd nr 19 Brukarmedverkan/Anhörigmedverkan... 1... 19 Åtgärd nr 20 Samarbete... 1... 20 Åtgärd nr 21 Belysning... 1... 21 Åtgärd nr 22 Elförbrukning... 1... 22 Åtgärd nr 23 Julbelysning/Elslingor... 1... 23 Åtgärd nr 24 Utbilda personalen i energi... 1... 24 Åtgärd nr 25 Miljöbil... 1... 25 Åtgärd nr 26 Miljöbilar... 2... 26 Åtgärd nr 27 Biogasbil... 2... 27 Åtgärd nr 28 Biogasbilar... 4... 28 Åtgärd nr 29 Eco-driving... 2... 29 Åtgärd nr 30 Eco2-trainer... 2.... 30 Åtgärd nr 31 Kör miljövänligt... 1... 31 Åtgärd nr 32 Motorvärmare... 1... 32 Åtgärd nr 33 Fyra eller fler Motorvärmare... 2... 33 Åtgärd nr 34 Gång/cykel vid transporter under 2 km... 1... 34 Åtgärd nr 35 Gå till och från arbetsplatsen... 1... 35 Åtgärd nr 36 Cykla till och från arbetsplatsen... 1... 36 Åtgärd nr 37 Åk buss/tåg eller samåk... 1... 37 Åtgärd nr 38 Stegräknare... 1... 38 Åtgärd nr 39 Motionskort... 1.... 39 Åtgärd nr 40 Vår Trädgård... 1... 40 Åtgärd nr 41 Odlingar + Skördefest... 2... 41 Åtgärd nr 42 Ekplantor... 1... 42 Åtgärd nr 43 Utflykter... 1..... 43 Åtgärd nr 44 Kontorsmaterial... 1... 44 Åtgärd nr 45 Städmaterial... 1... 45 Åtgärd nr 46 Vattenbesparing... 1... 46 Åtgärd nr 47 Global åtgärd... 1... 47 Åtgärd nr 48 Egen åtgärd... 1... 48 Till kontorsarbetsplatser: Åtgärd K1 Toners, färgpatroner... 1... 49 Åtgärd K2 Engångsartiklar... 1... 49 Åtgärd K3 Gröna - eller blommande krukväxter... 1... 49 Åtgärd K4 Kontorets farliga avfall... 1... 49

Välkommen till omsorg om miljön Här kommer en ny version av verksamhetsstödet Omsorg om miljön. Det är konstruerat för att användas av utförare, som skrivit avtal med omsorgsnämnden och äldrenämnden i Linköpings Kommun. Det finns både privata och kommunala utförare. I avtalen med omsorgsnämnden och äldrenämnden finns ingen skillnad mellan olika utförare vad gäller särskilda miljökrav. Grundtankarna med Omsorg om Miljön är följande: Miljöarbetet skall präglas av enhetlighet även om alla utförare inte jobbar med exakt samma miljöåtgärder Miljöarbetet skall vara lätt att förstå och lätt att arbeta med Miljöarbetet skall vara lätt att redovisa för beställaren Miljöarbetet skall vara lätt att följa upp. Både beställare och utförare skall kunna jämföra utfört arbete med de krav som ställs i avtalet, som man gemensamt skrivit under. Vissa åtgärder kan man räkna som två åtgärder. I innehållsförteckningen har vi markerat värdet på åtgärden och värdet står även efter överskriften på varje åtgärd. Ex. Åtgärd nr 6 KRAV-märkt kaffe 1 räknas som en åtgärd. Åtgärd nr 16 Källsortering 2 räknas som två åtgärder. I häftet finns det åtgärder, som är helt nya för i år tex åtgärden Loppmarknad. Det finns även gamla åtgärder, som har ändrats tex åtgärden transporter till och från arbetsplatsen. Vissa åtgärder är borttagna tex åtgärden Lågenergilampor Egen åtgärd finns kvar. Där kan ni formulera en egen åtgärd och skicka in den för godkännande till Omsorg om miljön. I häftet finns ett underlag, som kan användas då man formulerar sin egen åtgärd. Rättvisemärkt har bytt namn till Fairtrademärkt. Inom miljöbilsbranschen händer det mycket i framtiden. En ny miljöbilsdefinition träder i kraft 2013. Belysning är också en bransch där det hela tiden kommer nya energismarta lösningar. Det finns mycket att ta hänsyn till och omsorg om miljön bevakar dessa branscher och försöker hitta bra och uppdaterade åtgärder. Observera att i den enskilda arbetsplatsens avtal med omsorgs- eller äldrenämnden kan det finnas tillägg/andra miljökrav än vad omsorg om miljön ställer. Det är därför viktigt att ni vet vad det står i avtalet för den specifika arbetsplatsen. Vid omsorg om miljöns revision kontrolleras endast de krav som omsorg om miljön ställer. Om det finns fler än en utförare i samma hus ansvarar den utföraren med basansvar för att ett samarbete med miljöarbetet kommer igång. Om så ej sker, ansvarar varje utförare för att deras företag arbetar efter ett eget certifikat med valda åtgärder. I detta häfte finns en ny åtgärd, som heter samarbete mellan utförare. Med det menas att i servicehus, vårdboenden etc där det finns fler än en utförare, kan utförarna samarbeta med miljöarbetet och räkna det som en åtgärd. Se åtgärd 20 i häftet. Vi har kommenterat åtgärderna. De miljöåtgärder, som finns med i häftet, analyseras kontinuerligt. Innehållet kan ändras beroende på olika omständigheter tex vetenskapliga grunder. Miljöeffekterna av åtgärden kanske är annorlunda än det man först skrev mm. De erfarenheter, som framkommer i arbetet med omsorg om miljön ute på arbetsplatserna kommer också ligga till grund för revisionsarbetet med åtgärderna. Det är viktigt att åtgärdernas innehåll skall ge så miljöeffektiva resultat som möjligt. Alla, som praktiskt jobbar med åtgärderna, skall känna sig motiverade och uppleva att deras arbete är meningsfullt. Revision sker i oktober. Sista dag för inskickade av revisionsblanketten anges för det innevarande året. Nya åtgärdsval för innevarande år skall vara inskickade senast sista januari.

Bruksanvisning till Omsorg om miljö Häftet består av åtgärder med tillhörande förklaringar. I häftet finns 48 antal åtgärder. Din verksamhet/arbetsplats skall inför det nya året välja ut 10 av dessa åtgärder, som ni väljer att arbeta med. Eftersom detta häfte kommer att vara aktuellt from 2013 och tills vidare måste varje arbetsplats ta reda på/uppdatera sig på vilket antal åtgärder, som gäller för innevarande år. Varje arbetsplats väljer sina egna åtgärder. Ni kan behålla föregående års åtgärder, om de finns med i detta nya häfte. Observera att åtgärdernas krav och innehåll kan ha ändrats. Läs igenom åtgärderna i häftet 2013, så att ni vet vad som gäller för åtgärderna 2013 och tills vidare. Det är viktigt att ni meddelar vilka åtgärder ni arbetar med kommande år, även om ni väljer att behålla åtgärder från året innan. Ni kan byta ut åtgärder för det nya året. Det viktiga är att ni arbetar efter 10 åtgärder. Om man har ett förslag på en åtgärd, som inte finns med i häftet, kontaktar man omsorg om miljön och diskuterar förslaget. Det är naturligtvis tillåtet att genomföra fler åtgärder än vad som krävs. Här följer en beskrivning om hur arbetet kan gå till, samt förklaringar till olika arbetsuppgifter inom omsorg om miljön: 1. Presentera Omsorg om miljön för all personal vid tex ett personalmöte. 2. Låt alla fundera över åtgärderna och ge förslag och synpunkter. 3. Berätta att det behövs ett omsorg om miljöombud från varje arbetsplats. Ombudets uppgift är att informera arbetskamraterna på arbetsplatsen om miljöarbetet, samt representera sin arbetsplats vid miljöträffar och informationer, som Omsorg om miljön inbjuder till. Ombudets uppgift är också att skicka in vilka åtgärder, som arbetsplatsen väljer att jobba efter. Berätta även att kontroll av att arbetsplatserna utför sina åtgärder, sker en gång om året. Kontrollen sker internt och kan ske på olika sätt. Omsorg om miljöombudet på varje arbetsplats hjälper till med att utföra revisionen. För att kunna deltaga på omsorg om miljöns informations- och uppmuntransmöten samt för att kunna genomföra revisionen, skall ombudet kunna utnyttja minst två arbetsdagar om året. 4. Omsorg om miljöombuden får information om hur revisionen skall utföras innevarande år innan revisionen skall genomföras. Revisionen sker årligen under oktober månad. Alla arbetsplatser ansvarar själva för att arbetsplatsen genomför sin revision och är skyldig att hjälpa till med revisionen. Revisionsresultatet redovisas till omsorgsnämnden och äldrenämnden av Omsorg om miljön. 5. Personalgruppen behöver kanske fundera på de olika uppdragen, som omsorg om miljön innebär. De behöver också fundera över vilka åtgärder, som är genomförbara på arbetsplatsen. 6. Ta upp frågan vid nästa personalmöte och utse omsorg om miljöombud, som fortsätter att jobba med vilka åtgärder verksamheten/arbetsplatsen skall välja. 7. Skicka/maila/faxa in namn, arbetsplats, adress, telefonnummer och ev majladress på ombuden till: Linköpings Kommun/ Omsorg om miljön Rosenkälla, Edhaga gård 585 97 Linköping mail: oom@linkoping.se telefax: 013 880 65

Miljöpolicy för Linköpings kommun Miljöpolicy för Linköpings Kommun är utgångspunkten för vårt miljöarbete och den ligger till grund när vi utvecklar innehållet i Omsorg om miljön. Miljöpolicy för Linköpings Kommun återfinns här nedan. Linköpings kommun med bolag ska vara en förebild i miljöarbetet. Som Sveriges femte största kommun har Linköping ett stort ansvar för miljön. Kommunens service berör alla medborgare i Linköping. Det mesta som vi arbetar med i kommunen är offentligt och ska kunna granskas av andra. En viktig uppgift för Linköpings kommun är därför att vara en förebild för andra i miljöarbetet i Linköping. Vår verksamhet ska bidra till att främja en hållbar utveckling ur ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv. En ekologiskt hållbar utveckling bygger på insikten om att naturen har ett skyddsvärde och att vår rätt att förändra och förbruka den är förenad med ett ansvar att förvalta naturen väl. Vi ska arbeta för en ekologiskt hållbar utveckling genom att: ta miljö- och naturvårdshänsyn i våra beslut. arbeta aktivt för att minska användningen av naturresurser och förebygga föroreningar. kontinuerligt minska energianvändningen och öka andelen förnyelsebar energi. verka för ett miljöanpassat byggande. medverka till att bevara den biologiska mångfalden i kommunen. kontinuerligt öka miljöanpassningen av vår upphandling. med marginal uppfylla tillämplig miljölagstiftning och övriga krav. Engagera och utbilda samtliga medarbetare och förtroendevalda så att vårt arbete inom miljöområdet ständigt förbättras och utvecklas. Informera och föra en dialog med kommuninvånare, medarbetare och andra intressenter om miljön. Antagen av Kommunfullmäktige februari 2001 Miljöpolicyn gäller för all verksamhet, oavsett om verksamheten bedrivs av kommunala eller andra utförare. Miljöpolicyn omfattar kommunens bolag. Verksamheten i Linköpings kommun omfattar omsorg, utbildning, samhällsplanering, teknisk försörjning, infrastruktur, kollektivtrafik, mark- och fastighetsförvaltning, bostäder och arbetsområden, kulur- och fritidsverksamhet och myndighetsutövning inom socialnämnden, miljönämnden, byggnämnden och tekniska nämnden.

1. KRAV- och Fairtrademärkta produkter 1 Åtgärd 1 Åtgärden innebär att 5 livsmedel/varor, som köps in till arbetsplatsen skall vara KRAV- och Fairtrademärkta. Arbetsplatsen bestämmer vilka varor, som skall uppfylla ovanstående krav och kontrollerar att produkterna finns att köpa i närliggande butik eller där varor inhandlas till arbetsplatsen. All personal även vikarier - måste informeras om produkterna och dess märkning. En lista över produkterna, som skall vara KRAV- och Fairtrademärkta, skall finnas uppsatt. Visuell kontroll i skåpen Att en lista finns uppsatt med de varor som skall vara KRAV- och Fairtrademärkta Fairtrade är en oberoende produktmärkning. Välj Fairtrademärkta produkter och skapa förutsättningar för odlare och anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. För en lista på de produkter, som finns fairtrade-/rättvisemärkt se www.fairtrade.se Källa: http://www.fairtrade.se/ Hämtad 20120417 1

Åtgärd 2 2. KRAV-märkta och/eller närproducerade produkter 1 Tio livsmedel/varor, som köps in till arbetsplatsen, skall vara KRAVmärkta eller närproducerade. Bestäm vilka tio produkter arbetsplatsen skall köpas in, som KRAV-märkta/närproducerade. Eftersom närproducerat är lättare att få tag på när det är sommar/ höst kan man i den här åtgärden anpassa varorna efter säsong dvs mer KRAV-märkt när det är svårt att få tag på närproducerade varor. Omsorg om miljöns definition på närproducerat är: Sluttillverkat och konsumentförpackat i en radie på 250 km från Linköpings City. Vi är medvetna om att råvarorna kan komma från andra platser/ orter i Sverige. Svenska råvaror rekommenderas. En lista över varorna skall finnas uppsatt på en synlig plats. Varorna kan variera efter säsong, så en uppdaterad lista måste alltid finnas. All personal informeras om åtgärden. Informera även vikarier. Visuell kontroll i skåpen Lista över vilka 10 varor, som uppfyller kraven i åtgärden Närproducerade varor är garanterat färskare än mat som rest över halva jordklotet. Minimalt reseavstånd är viktigt för att ta hand om naturen, som ger oss alla våra råvaror. Genom att inte välja att handla allt genom de ganska likriktade livsmedelskedjorna får man dessutom en större variation på produkterna. Källa: http://www.matvision.se/narproducerad.php hämtad: 20120918 Vad är närproducerad mat? Det är mat som produceras, förädlas och distribueras till konsumenter inom ett visst avgränsat område. Lokalproducerad mat betyder samma sak. Efterfrågan på sådan mat ökar. Bondens egen marknad är en verksamhet som startade för snart tio år sen i Sverige och ännu tidigare i USA och Storbritannien. Det innebär att matproducenter från gårdar inom en radie på cirka 25 mil reser in till staden och säljer sina varor på en marknad där. Källa: www.miljosmartmat.se Hämtat 2012-03-15 2

3. KRAV - märkt mjölk 50% 1 Åtgärd 3 Inköp av KRAV-märkt mjölk till 50%. Minsta inköp av mjölk är 6 liter/vecka. Om arbetsplatsen ej köper in mjölk, men däremot mjölkprodukterna yoghurt och filmjölk, kan man ersätta mjölk-åtgärden mot dessa produkter. tex KRAV-märkt filmjölk 50% - även här gäller minsta inköp 6 l. Om man köper minst 6 l mjölk, filmjölk, yogurt/vecka kan man köpa 50% av detta KRAV-märkt och välja denna åtgärd Åtgärden gäller även för spårbar närproducerad mjölk/filmjölk/yoghurt. Omsorg om miljöns definition på närproducerat är: Sluttillverkat och konsumentförpackat i en radie på 250 km från Linköpings City. Visuell kontroll Kvitton, om möjligt Den ekologiska gården värnar om en rik biologisk mångfald och försöker ta hänsyn till all påverkan på miljön. Därför kräver det ekologiska lantbruket ett lite annorlunda sätt att arbeta. Ekologisk produktion använder till exempel inte kemiska bekämpningsmedel för att ta bort ogräs, svamp och insekter. De ekologiska bönderna har utvecklat andra metoder, som mer bevarar naturens egen balans. De har också större krav på självförsörjning. Det mesta av kornas foder odlas på den egna gården, där gödseln sedan sprids tillbaka på åkrarna, som en naturlig del av kretsloppet. Källa: http://www.arla.se/default 33865.aspx Hämtad 2012-03-29 3

Åtgärd 4 4. KRAV - märkt mjölk 100% 2 Inköp av KRAV-märkt mjölk till 100%. Arbetsplatsen skall köpa in minst 6 liter mjölk i veckan. Om arbetsplatsen köper in mjölk till 100%, men mindre än 6 liter i veckan räknas åtgärden, som en åtgärd. (se åtgärd 5) Om arbetsplatsen ej köper in mjölk, men däremot yoghurt, filmjölk, kan man ersätta mjölk-åtgärden mot dessa produkter. Då ska man köpa in minst 6l av varorna /vecka och sedan köpa dessa varor 100% KRAV-märkta. Man kan slå ihop mjölk,yogurt och filmjölk och köpa 6 liter eller mer när man slagit ihop konsumtionen. Då kan man välja denna åtgärd och köpa in allt 100% KRAV-märkt. Åtgärden gäller även för spårbar närproducerad mjölk/filmjölk/yoghurt. Omsorg om miljöns definition på närproducerat är: Sluttillverkat och konsumentförpackat i en radie på 250 km från Linköpings City. Visuell kontroll Kvitton, om möjligt KRAV-godkänd djurhållning ska utgå ifrån djurens naturliga beteende. Vilket bl.a. innebär att: Alla djur ska hållas i sådan miljö och skötas på ett sådant sätt att djurens hälsa och välfärd främjas. Djurhållningen ska kännetecknas av en mycket god djuromsorg och ett gott djurskydd. Utfodringen ska anpassas till djurens naturliga behov, mängden kraftfoder ska begränsas. Rutinmässig förebyggande medicinering får inte förekomma. Medicinerade kor har dubbel karenstid innan mjölken får levereras. Kalven måste dricka komjölk och vara hos sin mamma de fyra första dygnen. Korna måste vara ute på sommaren. Källa: http://www.sankdalensgard.se/ mjolkproduktion/ Datum 20120329 4

5. KRAV - märkt mjölk 100% mindre än 6 liter/vecka 1 Åtgärd 5 Inköp av KRAV-märkt mjölk till 100% mindre än 6 liter mjölk i veckan. Om arbetsplatsen ej köper in mjölk, men däremot mjölkprodukterna yoghurt, filmjölk, kan man ersätta mjölk-åtgärden mot dessa produkter. Åtgärden gäller även för spårbar närproducerad mjölk/filmjölk/yoghurt. Omsorg om miljöns definition på närproducerat är: Sluttillverkat och konsumentförpackat i en radie på 250 km från Linköpings City. Visuell kontroll Kvitton, om möjligt Om ni väljer att köpa spårbar mjölk från Östgöta mjölk går det till så här: Mjölken från en gård räcker ofta för att fylla en mjölkbil. Samtidigt har bilen flera, separata tankar. Det betyder att när den hämtar mjölk från flera gårdar, kan varje gård ändå få sin egen tank. Mjölken från Östgötamjölk gårdar hålls sedan åtskild genom hela processen på mejeriet. Det innebär att på förpackningen, vid datummärkningen, alltid kan se varifrån mjölken kommer. Källa: http://www.ostgotamjolk.se/ Hämtad 20120329 5

Åtgärd 6 6. KRAV- märkt kaffe 1 Köp in KRAV- märkt kaffe till arbetsplatsen. Det gäller allt kaffe, som serveras i allmänna utrymmen. Åtgärden gäller ej i brukares egna lägenheter. Kontrollera att ni har möjlighet att köpa KRAV- märkt kaffe i närliggande butik eller i den butiken där ni handlar varor och livsmedel. Ni, som beställer mat, kontrollerar att det finns KRAV-märkt kaffe att beställa. Det är viktigt att alla på arbetsplatsen är informerade om åtgärden. Informera även vikarier. Det skall alltid finnas två kilo kaffe hemma i lager. Visuell kontroll Kvitton, om möjligt KRAV-märkets mervärden i korthet: En hållbar produktion och låg klimatpåverkan. Därför får kemiska bekämpningsmedel, konstgödsel eller genmodifierade organismer (GMO) inte användas. En god djuromsorg. Djuren ska kunna bete sig så naturligt som möjligt. Exempel på detta är att grisarna går ute hela året. Socialt ansvarstagande. En KRAV-godkänd produktion kan bli underkänd om arbetsvillkor och sociala förhållanden vid produktionsplatsen är bristfälliga. Ärligare mat, utan onödiga tillsatser som syntetiska aromämnen, smakförstärkare eller färgämnen. Författare: Helena Bengtsson 2012-01-17 11:29:00 Källa: http://www.krav.se/om-krav/ Fragor-och-svar/Om-KRAV/ hämtad: 2012-05-22 6

7. KRAV- och Fairtrademärkt kaffe 25% 1 Åtgärd 7 25% av det kaffe, som köps in till arbetsplatsen, skall vara både KRAV-märkt och Fairtrademärkt. Det gäller allt kaffe, som serveras i allmänna utrymmen. Åtgärden gäller ej brukares egna lägenheter. Kontrollera att ni har möjlighet att köpa KRAV- och Fairtrademärkt kaffe i närliggande butik eller i den butiken där ni handlar varor och livsmedel eller därifrån ni beställer ert kaffe. Ni, som beställer mat, kontrollerar att det finns KRAV- och Fairtrademärkt kaffe att beställa. Det är viktigt att alla på arbetsplatsen är informerade om åtgärden. Informera även vikarier. Det skall alltid finnas två kilo kaffe hemma i lager. Märkningarna Utz och Rainforest allians går också bra. Det som skiljer Fairtrade mot övriga två märkningar är att Fairtrade, utöver det som Utz och Rainforest garanterar, även garanterar ett minimipris samt en premie till odlarna. Premien används gemensamt av arbetarna till att exempelvis bygga vägar, skolor och sjukhus. Det lyfts ofta fram som det unika med Fairtrademärkt, och som ger arbetarna en större möjlighet till förändring. Visuell kontroll Kvitton, om möjligt KRAV-godkänt jordbruk bygger på kretsloppstänkande med hög självförsörjningsgrad av foder och gödsel. Kemiska bekämpningsmedel, konstgödsel eller genmodifierade organismer (GMO) får inte användas. KRAV har regler som ytterligare minskar klimatpåverkan. Källa: http://www.krav.se/om-krav/ Hämtad: 20120417 Välj Fairtrade-märkta produkter och skapa förutsättnigar för odlare och anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Odlare och anställda får förbättrade ekonomiska villkor Premier till investeringar i lokalsamhälle och verksamhet Barnarbete och diskriminering motverkas Demokratin och organisationsrätten främjas Miljöhänsyn och ekologisk produktion främjas Källa: http://www.fairtrade.se/cldoc/24. htm Hämtad: 20120417 7

Åtgärd 8 8. KRAV- och Fairtrademärkt kaffe 50% eller mer 2 50% av det kaffe, som köps in till arbetsplatsen, skall vara både KRAV-märkt och Fairtrademärkt. Det gäller allt kaffe, som serveras i allmänna utrymmen på arbetsplatsen. Åtgärden gäller ej i brukares egna lägenheter. Kontrollera att ni har möjlighet att köpa KRAV- och Fairtrademärkt kaffe i närliggande butik eller i den butiken där ni handlar varor och livsmedel eller därifrån ni beställer ert kaffe. Ni, som beställer mat, kontrollerar att det finns KRAV- och Fairtrademärkt kaffe att beställa. Det är viktigt att alla på arbetsplatsen är informerade om åtgärden. Informera även vikarier. Det skall alltid finnas två kilo kaffe hemma i lager. Märkningarna Utz och Rainforest allians går också bra. Det, som skiljer Fairtrademärkt mot övriga två märkningar, är att Fairtrade, utöver det som Utz och Rainforest garanterar, även garanterar ett minimipris samt en premie till odlarna. Premien används gemensamt av arbetarna till att exempelvis bygga vägar, skolor och sjukhus. Det lyfts ofta fram som det unika med Fairtrademärkt och som ger arbetarna en större möjlighet till förändring. Visuell kontroll Kvitton, om möjligt En produkt kan inte KRAV-märkas om det förekommer brott mot mänskliga rättigheter eller social orättvisa i samband med produktionen. KRAV-företag får till exempel inte använda ofrivillig arbetskraft eller agera diskriminerande. Källa: http://www.krav.se/om-krav/ Hämtad: 20120417 Idag finns det ett brett utbud av Fairtrade-märkta produkter att välja ur, t ex kaffe, te, kakao, drickchoklad, chokladkakor, bananer och annan färsk frukt, juice, ris, quinoa, glass, socker, müsli, snacks/godis och honung. Dessutom går det att köpa Fairtrade-märkt vin, rosor, bollar, och produkter som innehåller Fairtrade-certifierad bomull. Källa: http://www.fairtrade.se/cldoc/24. htm Hämtad 20120417 8

9. Servera närodlad/egenodlad eller KRAV-märkt måltid 1 Åtgärd 9 Luncher, som tillagas och serveras centralt inom arbetsplatsen, skall vara baserade på: närproducerade varor, egenodlade varor, KRAV-märkta varor, MSC-märkt fisk, ASC-märkta fisk och skaldjur en gång/månaden eller under två veckor under ett år. Minst 5 varor, som uppfyller ovan ställda krav, skall finnas med som ingredienser i måltiden. Omsorg om miljöns definition av närproducerat är: Sluttillverkat och konsumentförpackat i en radie på 250 km från Linköpings City. Matsedel med markerade ingredienser Att känna doften av ett nyplockat äpple, att få påverka vad som odlas, att veta mer om hur moroten eller biffen produceras och att till och med få se odlaren/ uppfödaren i ögonen - det är en stark önskan hos allt fler konsumenter, inte bara i Sverige utan i de flesta industrialiserade länder. Närproducerat, småskaligt och regionala specialiteter är den snabbast växande trenden inom livsmedelssektorn. Källa: http://www.miljosmartmat.se/component/k2/itemlist/category/4-narodlat Hämtad: 20120417 9

Åtgärd 10 10. Servera närodlad/egenodlad eller KRAV-märkt måltid 2 Luncher, som tillagas och serveras centralt inom arbetsplatsen, skall vara baserade på: närproducerade varor, egenodlade varor, KRAV-märkta varor, MSC-märkt fisk, ASC-märkta fisk och skaldjur två gånger i månaden eller under fyra veckor under ett år. Minst 5 varor, som uppfyller ovan ställda krav, skall finnas med som ingredienser i måltiden. Omsorg om miljöns definition av närproducerat är: Sluttillverkat och konsumentförpackat i en radie på 250 km från Linköpings City. Matsedel med markerade ingredienser Är närproducerad mat bättre ur miljösynpunkt? Ja på flera plan. Avståndet mellan producent och konsument krymper. Maten behöver inte åka så långt eller lastas om och lagras i energikrävande kylrum. Bönderna får både uppskattning och bättre betalt för sina varor och kan utveckla produktionen på gården, vilket bidrar till ökad mångfald i landskapet. Källa: http://www.miljosmartmat.se/component/k2/itemlist/category/4-narodlat Hämtad: 2012-04-17 10

11. Vegetarisk måltid en gång/vecka 1 Åtgärd 11 Bestäm en dag i veckan då det lagas en gemensam vegetarisk måltid till omsorgstagarna på arbetsplatsen antingen alltid samma veckodag eller alternera mellan veckans olika dagar. Gör en matlista. Gör en inköpslista. Informera all personal även vikarier om åtgärden. I omsorg om miljöns definition av vegetarisk måltid finns ej kött, fisk, fågel eller skaldjur med i måltiden. Visa matsedel Visa inköpslista som ett exempel Kvitton, om möjligt Smartare sätt att äta kött: Byt ut köttet mot grönt några gånger i veckan. Välj ekologiskt kött och svenskt naturbeteskött av nöt och lamm. Välj färskt lamm på hösten, och fryst lamm andra delar av året. Ät mindre köttbitar eller gör en gryta. Släng mindre mat - använd resterna. Källa: http://www.naturskyddsforeningen. se/gron-guide/ata/kott/ Hämtad: 2012-05-22 11

Åtgärd 12 12. Vegetarisk måltid två gånger/vecka 2 Bestäm två dagar i veckan då det lagas en gemensam vegetarisk måltid till omsorgstagarna på arbetsplatsen antingen alltid samma veckodag eller alternera mellan veckans olika dagar. Gör en matlista. Gör en inköpslista. Informera all personal även vikarier om åtgärden. I omsorg om miljöns definition av vegetarisk måltid finns ej kött, fisk, fågel eller skaldjur med i måltiden. Visa matsedel och vilka veckodagar som är vegetariska Visa inköpslista som ett exempel Kvitton, om möjligt Varför äta mindre kött? Den storskaliga köttproduktionen är en extrem belastning för klimatet och miljön. Uppfödningen av slaktdjur står för nästan en femtedel av utsläppen av växthusgaser. Det är mer än trafikens utsläpp globalt. Källa: www.naturskyddsforeningen.se Hämtad: 20120522 12

13. Matsalsmiljön 1 Åtgärd 13 Matsalen skall vara stress- och bullerfri. Det skall vara lugnt och trivsamt för de, som äter i matsalen. Dukning skall vara anpassad till gästerna. Årstider och helger skall återges i matsalsmiljön. Endast lågenergilampor/led-lampor i matsalen, förutom lysrör. Information om omsorg om miljön skall sitta uppe i matsalen. Det skall även finnas uppsatt information med olika miljö/hållbarhets teman i matsalen. Denna information skall bytas ut varje månad. Tips på Informations blad finns på omsorg om miljöns hemsida. www.linkoping.se/omsmil En dokumentation över arbetsplatsens matsal och hur åtgärden främjar de som gästar matsalen. Här skriver arbetsplatsen hur matsalen anpassas efter ovanstående kriterier. Kontroll av lågenergilamporna. ATT TÄNKA PÅ Vad är bra matsalsmiljö för din arbetsplats och era omsorgstagare?en måltid är en upplevelse där flera delar påverkar helheten: Hur maten presenteras och dess utseende Smak Måltidsmiljön Bemötande av restaurangpersonal alternativt vårdpersonal Svälj- och tuggsvårigheter Nedsatt syn, hörsel och motorik Nedsatt aptit på grund av medicinering Samvaro Lämna inte dörren till kylskåpet eller frysen öppen. Byt ut din gamla frys eller kyl mot en ny energisnål. Undvik att ställa möbler framför elementen. Byt ut alla glödlampor till lågenergilampor. Täta fönster och dörrar, och isolera vinden. Utnyttja eftervärmen när du lagar mat. Håll spisplattorna rena. Fyll disk- och tvättmaskinen innan du kör den. Diska eller skölj inte under rinnande vatten. Sänk inomhustemperaturen istället för att öppna fönstren om det känns för varmt inne. Justera temperaturerna i kyl till +5 och frys till 18 grader. Källa: http://www.naturskyddsforeningen. se/gron-guide/bo/el-och-varme/ Hämtad: 20120417 13

Åtgärd 14 14. 100 sätt att Rädda Maten 1 Köp in boken 100 sätt att rädda maten av Annica Triberg och bilda en studiecirkel på arbetsplatsen, som diskuterar bokens innehåll. Tre förändringar i hushållet skall genomföras efter studiecirkeln. Bestäm dagar när ni skall träffas. Läs ett antal sidor i boken inför träffen. Utse en gruppledare, som ansvarar för träffarna. En träff = 1-1,5 h. Gruppens diskussioner och träffar ska finnas dokumenterade. Tre förändringar, som genomförts på arbetsplatsen efter studiecirkeln, ska finnas dokumenterade. Avskuren gräslök förvaras i tät och luftig förpackning, t ex en plastpåse, med några droppar vatten för att förhindra uttorkning. Grönkål, kronärtskocka och sallad förvaras i tät och luftig förpackning med några droppar vatten. Gulbetor, rödbetor och rädisor mår bäst av att blasten tas bort, vatten och näring tas annars från roten. Spara några centimeter av blasten så att inte roten skadas. Blasten kan t ex användas i wokrätter. Gurka är känslig för både höga och låga temperaturer. Paprika är känslig för stötar. Pepparrot går bra att frysa och går bäst att riva när den är frusen. Svamp förvaras i papperspåse, som förhindrar kondens. Tomat är känslig för kyla. Får en mer framträdande smak om den förvaras i rumstemperatur. Frukt och bär kan lagras i frys i ett år eller mer. Frukt och bär kan med fördel frysas lättsockrade eller i sockerlag. Grönsaker ska förvällas före infrysning. Ta tillvara hela grönsaken även stjälken, t ex broccolistjälken. Frys in frukt du inte hinner äta, perfekt till smoothies. Är morötterna mjuka lägg dem i vatten så återfår de sin spänst. Salladsblad piggnar till efter en timme i iskallt vatten Källa: www.konsumentforeningenstockholm.se 14

15. Kompost 2 Åtgärd 15 En varmkompost finns på arbetsplatsen. Den skall vara i drift och fungera. Komposten skall vara säker mot skadedjur tex fåglar och möss. Komposten ska vara i drift året runt. Fråga hyresvärden om ni får inskaffa en kompost. Fråga även om hyresvärden kan bidra ekonomiskt till komposten eller delge kunskap om dess skötsel. Anmälan om kompost ska göras till miljökontoret. Blanketter finns att hämta via internet. Informera alla i personalgruppen om hur komposten ska skötas. Utse en kompostansvarig person. Anpassa köket med kärl, som är till för att samla kompost - material i. Strömaterial och verktyg för kompostens skötsel, bör finnas i anslutning till komposten. Att det finns en fungerande kompost på arbetsplatsen. Kompostering är ett bra sätt att återföra organiskt material till jorden. Kompostmullen höjer jordens goda egenskaper och ökar växternas välbefinnande. De privata hushållen kan lätt bidra till en förbättring av avfallsproblemen genom att kompostera. Det minskar inte bara transporterna och hanteringen av avfall, det minskar även dina egna sopkostnader. Källa: www.kompostbutiken.se Joraform AB / Kompostbutiken.se Hämtad 2012-05-22 15

Åtgärd 16 16. Gröna Påsen/Gröna Linjen 1 16 Gröna Påsen Hushållet sorterar hushållsavfall i Gröna påsar, som sorteras av Tekniska Verken och blir biogas. Det är viktigt att alla sopor sorteras i påsar matavfall i Gröna påsen och övrigt avfall i soppåsen för övrigt hushållsavfall. Eftersom arbetsplatserna inom äldre- och handikappomsorg är verksamheter finns det olika lösningar hur Gröna påsen ska/kan sorteras. Om ni är osäkra på hur er arbetsplats ska sortera kan ni kontakta Tekniska Verken och få råd. Viktigt att tänka på: Endast matrester ska slängas i den Gröna påsen - inga förpackningar Gröna påsar (6 liter) kan hämtas kostnadsfritt på Tekniska verkens återvinningscentraler. Gröna säckar (60 liter) kan köpas av Tekniska Verken, ring 013-20 80 94 Allt avfall ska ligga i påsar inget löst avfall får läggas i kärlet. Det gäller både matrester och övrigt avfall. Löst avfall skapar problem i sorteringsanläggningen. Både Gröna påsen/säcken och övriga soppåsar ska knytas med dubbelknut Varje Grön påse som läggs i kärlet får maximalt väga 15 kilo och innehålla 60 liter. Maxstorlek på alla säckar som läggs i kärlen är 700x700 mm. Källa: http://www.tekniskaverken.se/avfall-atervinning/foretag/biologisk_behandling/ hämtad 2012-10-25 Att hushållsavfallet sorteras på rätt sätt och att det finns Gröna soppåsar hemma. Gröna linjen I en verksamhet där det uppkommer en större mängd matavfall, som till exempel i en restaurang, en servering, ett stort lunchrum eller i en butik har Tekniska Verken tagit fram en lösning, som innebär att ni samlar ert matavfall i ett kärl, antingen i påsar eller i en innersäck som fästs i kärlet. En bil på en särskild tur, Gröna linjen, tömmer kärlen på plats hos respektive verksamhet. I Gröna linjen får även matavfall i förpackningar läggas i kärlet eller containern. Naturligtvis ska så mycket av förpackningarna som möjligt återvinnas, men till exempel en gurka eller ett salladshuvud kan slängas i sin plastförpackning. OBS! Det är viktigt att tänka på att inga glasförpackningar får läggas i kärlet eller containern på Gröna linjen. Att verksamheten lägger sitt köks avfall i kärlet för Gröna Linjen. Med en enkel vardagsinsats gör du miljönytta Närmare hälften av det som du slänger i soptunnan är matavfall. Genom att sortera matresterna i Gröna Påsen kan vi ta vara på både energin och näringen i maten. Biogas, som kan användas till fordonsbränsle och biogödsel, som kan ersätta konstgödsel i lantbruket. Källa: http://www.tekniskaverken.se/ avfall-atervinning/hushall/matavfall/ index.xml Hämtad 2012-06-05 Vad är skillnaden mellan Gröna påsen och Gröna Linjen? De Gröna påsarna, som läggs i det vanliga kärlet för hushållsavfall, sorteras först ut från de övriga hushållssoporna via en optisk sopsorteringsanläggning. Påsarna körs sedan till biogasanläggningen där matavfallet blir biogas och biogödsel. Däremot matavfall, som utsorteras i kärl eller container, transporteras direkt till biogasanläggningen utan steget via sorteringsanläggningen. Källa:http://www.tekniskaverken.se/avfallatervinning/foretag/biologisk_behandling/ Hämtad: 2012-10-16

17. Källsortering 2 Åtgärd 17 Källsortering i alla kök på arbetsplatsen med undantag för privata kök. Flera arbetsplatser, som källsorterar, kan dela återvinningsrum. Med källsortering menas återvinning av: Tidningspapper Pappersförpackningar Glas Metall Hårdplast, Mjukplast Miljöfarligt avfall Läkemedel skall lämnas till apoteket Diskussion bör tas hur det sorterade materialet kommer till återvinningsstationen/miljöstationen. Diskutera gärna med fastighetsägaren om ni tycker att återvinningsrummet ska förändras/förbättras. Inspektion av sorteringen. Ju fler fastigheter, som har återvinningsrum med sortering i olika fraktionen, innebär ett steg i bra och enklare miljöarbete. Källsortering gör att du både sparar energi och minskar din klimatpåverkan. Att spara energi innebär att en mindre mängd fossil koldioxid behöver släppas ut i atmosfären, i onödan, och på det sättet minskar du din klimatpåverkan. Ett lätt sätt att dra sitt strå till stacken! Så här mycket energi sparar du om du källsorterar, jämfört med nytillverkning! Återvinn aluminium - spara 95 procent av energin. Återvinn stål - spara 75 procent av energin. Återvinn papper - spara 67 procent av energin. Återvinn glas - spara 20 procent av energin. Ansvariga för sidan Innehåll: Karin Vogt Publicering: Karin Svensson Källa: www.karlstad.se Hämtat 2012-05-23 17

Åtgärd 18 18. Loppmarknad 1 En loppmarknad anordnas på boendet en på våren eller en på hösten. 10% av inkomsten går till en miljöorganisation tex naturskyddsföreningen. Detta måste planeras: Insamling av prylar Vem tar emot prylar? När tas prylarna emot? Prissättning Ersättning till de som lämnar prylar eller skänker man prylar till Loppmarknaden? När ska dagen gå av stapeln? Vad gör vi med inkomsterna? Återanvändning av föremål är ett viktigt led i en ekologisk livshållning. Jordens resurser är begränsade. Kan man minska nytillverkningen av slit-ochsläng -produkter till förmån för återanvända kommer man att spara både material och energi och på så sätt bidra till att vår planet går mot en mer hållbar miljöekonomisk utveckling. Källa: http://www.emmaussolidaritet.se/ Hämtad 20120605 Det skall finnas en skriftlig inbjudan, som har skickats ut till berörda. Dokumentation/bilder över Loppmarknadsdagarna 18

19. Brukarmedverkan/Anhörigmedverkan 1 Åtgärd 19 Alternativ 1 Brukarna diskuterar miljöfrågor med personalen på arbetsplatsen. Diskussionerna kan bygga på de miljöåtgärder, som arbetsplatsen jobbar efter tex inköp av miljövänliga städprodukter, batterier, lågenergilampor, hygienartiklar, vattenförbrukning osv. Diskussionerna/mötena skall protokollföras. Källsortering i fem privata lägenheter/hushåll. Om en daglig verksamhet väljer denna åtgärd är det bra om brukarna sorterar även hemma i sitt eget boende då behövs det kanske lite stöttning från någon i boendet. Alternativ 2 Anhöriga till omsorgstagare informeras om arbetsplatsens arbete med omsorg om miljön. Information om hur anhöriga kan hjälpa omsorgstagaren med inköp av miljövänliga städprodukter, batterier, lågenergilampor, hygienartiklar samt att anhöriga hjälper till med källsortering. Källsortering i fem privata lägenheter/hushåll. Informationsmaterial/brev till anhöriga ska finnas. Avfall på fel ställe är skräp, men avfall på rätt ställe är en resurs. Det bästa är att källsortera så mycket det går. Börja med det som är viktigast för miljö och människa. Ansvariga för sidan Innehåll: Karin Vogt Publicering: Mikael Laakso Källa: http://www.karlstad.se hämtad 2012-05-23 Protokollförda informationsmöten eller arkiverade informationsbrev. Kontroll av att källsortering genomförs hos 5 privata antingen genom personalens berättelse eller visuell inspektion. 19

Åtgärd 20 20. Samarbete mellan olika utförare 1 När det finns olika utförare i samma hus tex basansvar, lunchservering, hemtjänst, fritid mm, kan samarbete om miljöarbete ske. Det kräver att alla utförare arbetar med samma åtgärder efter ett gemensamt certifikat. Fyra gemensamma möten skall dokumenteras och protokollföras. Det skall finnas ett omsorg om miljöombud från varje utförare. Man ska tydligt kunna se de olika ombudens ansvar för de olika miljöåtgärderna. Samarbete över utförargränserna innebär att hela huset jobbar efter samma miljömål och man utför miljöåtgärderna med gemensamma krafter. Lösningar kan bli effektivare och man kan dela på kostnaderna. Att det finns fyra protokollförda möten. Att det finns namngivna ombud från varje utförare. 20

21. Belysning 1 Åtgärd 21 Energibesparande åtgärder då det gäller belysning innebära att ni gör en av följande förändring: Byter lysrörsarmaturer till T5-rör - gäller för korridorer, matsal eller större samlingsrum, där många armaturer byts ut. Installation av rörelsedetektor i trappuppgångar och korridorer Installation av ljusreglerande ljuskällor dvs att lampan lyser mindre eller inte alls desto ljusare det blir i rummet. Eller gör två av följande åtgärder: Byte av en lamparmatur till en Led-armatur lampa. Byte av ljuskälla byte till Led lampa. Installation av timrar på 5 lampor. Kontroll av att lampor/belysning är utbytt enligt ovan. Möjligheterna att minska elanvändningen genom byte av belysningssystem är mycket stora. I en riksomfattande studie som gjorts av Energimyndigheten framgår att mer än 63 procent av kontoren, 67 procent av idrottsanläggningarna, 73 procent av landets skolor och hela 82 procent av sjukhusen har föråldrade belysningssystem. När man omvandlar besparingspotentialen i rena kronor blir effekterna hisnande. Om Sveriges skolor skulle byta ut all gammal belysning skulle man spara totalt nära 350 miljoner kronor per år. Det motsvarar 1 029 förskolelärare eller 38 miljoner skolluncher under ett år. Källa: När ljusnar det? Belysningsbranschens rapport om offentlig belysning http://www.belysningsbranschen.se/informationsmaterial/rapporter/ Hämtad 2012-05-23 21

Åtgärd 22 22. Elförbrukning 1 Med hjälp av elbolaget följer man upp arbetsplatsens elförbrukning månad för månad. Redovisning av förbrukning och kostnader för elanvändning redovisas vid fyra personalmöten. Diskussion om besparingsåtgärder antecknas och sparas. Kontroll av att elen är avläst varje månad. Diskussion skall finnas antecknad från fyra personalmöten. Åtgärder, som har satts in för att minska elanvändning. Vilken belysning ska jag välja för att vara miljösmart? Lågenergilampor och LED är smartast, eftersom de drar minst energi. Tänk på att inte välja en onödigt stark lampa. Exempelvis motsvarar en lågenergilampa på ungefär 500 lumen en glödlampa på 40 watt. Fråga i butiken om du behöver hjälp. Du kan också installera ljussensorer, rörelsevakter och timer, som släcker lampor när du inte är i rummet. Om du ska du byta armaturer är det bra att välja HF-armaturer med T5-lysrör, eftersom de är mycket energieffektiva och inte blinkar lika mycket som vanliga lysrör. Kolla gärna in toptensverige.se där naturskyddsföreningen listar de lampor som drar allra minst energi. Källa: http://www.naturskyddsforeningen. se/gron-guide/bo/belysning/ Hämtad: 20120404 22

23. LED -elljusstakar, -julgransbelysning, -ljusslingor 1 Åtgärd 23 Alla elljustakar, julgransbelysning och ljusslingor i de gemensamma utrymmena ska bestå av LED-lampor. Om man tycker det blir dyrt att köpa in LED-lampor till alla ljusstakar etc kan man göra så att man använder färre antal ljusstakar och har LED-belysning i de man använder. Kontroll av att endast LED-lampor finns i elljustakar, julgransbelysning och ljusslingor. Tänk på att revisionen är i oktober. Affärerna har ännu ej plockat fram juldekorationer. Se till att inhandla LED-belysning året innan, om det går, alternativt att man kompletterar revisionen efter lampinköpen. Energimyndigheten har traditionsenligt testat fönsterstjärnor, ljusslingor och juldekorationer. En miljon hushåll kan på bara en månad spara ca 72 000 000 kwh på att välja effektiva lysdiodlampor, LED, istället för glödlampor. Källa: http://energimyndigheten.se/sv/ Hushall/Testerresultat/Testresultat/Julbelysning-2011/ hämtad 2012-05-23 23

Åtgärd 24 24. Utbilda personalen i energi 1 Personalen utbildas under 1-2 timmar på en eller flera personalkonferenser. Utbildningen sker varje år man har åtgärden och 50% av personalen skall vara närvarande. Klimat- och Energikontoret i Linköpings kommun kan kontaktas om man vill ha hjälp och råd med utbildningen. Det går bra att ordna egna utbildningar med andra utbildare kanske man kan variera år från år om man har åtgärden flera år i rad. Ett utbildningstillfälle av personal skall finnas varje år, som man har åtgärden. Närvarolista skall finnas samt hur många, som har deltagit i förhållande till personalens storlek. Bestyrka att utbildningen har genomförts. Datum då utbildningen genomfördes. Ställ in rätt temperatur i både kyl och frys. I kylen rekommenderas +5 grader och i frysen -18 grader. Varje extra grad kallare ökar energianvändningen med cirka 5 procent. Frosta av frysen när det är is i den. Det är också bra att dammsuga baksidan på kylen och frysen. Ska du tina upp mat från frysen? Ta ut den i god tid och låt den tina i kylen. Se till att kylen och frysen har täta dörrar eller luckor. Byt gummilisterna om de går sönder. Ett enkelt sätt att kontrollera om dörren är tät eller inte är att lägga ett papper mellan dörren och skåpet och stänga dörren. Om det går lätt att dra ut pappret är det dålig kontakt mellan dörrlisten och skåpet. Använd kastruller och stekpannor med plana bottnar och som passar till plattans storlek. Sätt lock på kastrullen när du kokar mat eller vatten då använder du bara en tredjedel så mycket energi jämfört med locket av. Använd vattenkokare när du ska koka upp vatten. Det spar energi. Ska du värma en liten portion mat eller bara en kopp tevatten? Då är mikron ett bra alternativ. Källa: www.energimyndigheten.se/sv/ Hushall/Tips-pa-hur-du-spar-energi--/ Matlagning-och-matforvaring/ Hämtad: 2012-05-23 24

25. Miljöbil 1 Åtgärd 25 Leasing av en miljöbil. Denna åtgärd innefattar inte biogasbil. Biogasbil är en egen åtgärd. Åtgärden kan delas mellan arbetsplatser, som använder/utnyttjar bilen, förutsatt att det är den enda bilen, som arbetsplatsen använder. Att arbetsplatsen leasar en miljöbil. Arbetsplatsen måste kunna uppvisa ett dokument, som intygar att bilen är en miljöbil utefter, den miljöbilsdefinition som gäller. Visa bilen. Kvitton på bilen bränsleförbrukning. Miljöbilsdefinitionen ändras 1:e januari 2013. I praktiken innebär det att miljöbilsdefinitionen blir viktrelaterad, så att tyngre bilar får ha högre CO 2 utsläpp än mindre. Läs mer här: http://www.miljofordon.se/ aktuellt/106-regeringens-forslagmiljobil-2013 25

Åtgärd 26 26. Miljöbilar 2 Leasing av två eller flera miljöbilar. Denna åtgärd innefattar inte biogasbil. Biogasbil är en egen åtgärd. Under vissa förutsättningar kan denna åtgärd delas mellan två arbetsplatser. Hör av er till Omsorg om miljön för diskussion. Visa bilen. Kvitton på bilen bränsleförbrukning. Arbetsplatsen måste kunna uppvisa ett dokument, som intygar att bilen är en miljöbil, utefter den miljöbilsdefinition som gäller. Miljöbilsdefinitionen ändras 1:e januari 2013. I praktiken innebär det att miljöbilsdefinitionen blir viktrelaterad, så att tyngre bilar får ha högre CO 2 utsläpp än mindre. Läs mer här: http://www.miljofordon.se/ aktuellt/106-regeringens-forslagmiljobil-2013 26

27. Biogasbil 2 Åtgärd 27 Leasing av en bil, som drivs med biogas. Fordonets bränsleförbrukning måste till minst 50% utgöras av biogas. Åtgärden kan delas mellan arbetsplatser, som använder/utnyttjar bilen, förutsatt att det är den enda bilen, som arbetsplatsen använder. Visa bilen. Kvitton på bilen bränsleförbrukning. 1 Nm³ biogas är mer än 1 liter bensin I Sverige är det standard att mäta volymen på fordonsgas i så kallade normalkubikmeter, Nm³. En normalkubikmeter motsvarar den mängd gas som upptar en kubikmeters volym vid ett tryck på 1 bar (normaltrycket vid havsytans nivå). I bilarna komprimeras gasen till 200 bars tryck, dvs 200 gånger högre tryck än i omgivningen. En normalkubikmeter biogas innehåller lika mycket energi som cirka 1,1 liter bensin. Om du kör på naturgas motsvarar en normalkubikmeter cirka 1,25 liter bensin. Energivärdet i naturgas är högre än biogas på grund av att naturgasen även innehåller andra energirika gaser som butan och propan, utöver metan. Källa: http://www.svenskbiogas.se/sb/biogas/att-kora-pa-biogas/ Hämtad 20120314 27

Åtgärd 28 28. Biogasbilar 4 Leasing av två eller flera bilar, som drivs med biogas. Fordonets bränsleförbrukning måste till minst 50% utgöras av biogas. Under vissa förutsättningar kan denna åtgärd delas mellan två arbetsplatser. Hör av er till Omsorg om miljön för diskussion. Visa bilen. Kvitton på bilen bränsleförbrukning. Biogas brukar kallas koldioxidneutralt. Med det menas att ingen ny koldioxid tillförs atmosfären då du kör på biogas. I princip körs fordonen nämligen på solenergi, som först bundits i gröna växter och så småningom omvandlats till biogas. Biogasen bidrar därmed inte till växthuseffekten och klimatförändringar, vilket gör biogas till det bränsle som i dag har minst inverkan på miljön. Källa: http://www.svenskbiogas.se/sb/biogas/biogasens-miljonytta/ Hämtad 2012-03-14 28

29. Eco-driving 2 Åtgärd 29 Kurs i eco-driving till hela personalgruppen. En kurs köps in från en bilskola. Kontakta utbildningsföretaget. Ecodriving innebär att man får både praktisk och teoretisk utbildning i att köra miljövänligt. Att kursen har genomförts av personalgruppen. Åtgärden varar i tre år och man redovisar uppdateringsträffar med gruppen 1-2 ggr/år. Nya i gruppen skall få en genomgång med information om vad ecodriving innebär eller en egen utbildning. EcoDriving är en utbildning, som lär dig köra sparsamt och ekonomiskt, samtidigt som du värnar om miljön. Du får lära dig en körteknik som kan ge 10-20% lägre bränsleförbrukning än de flesta har idag. Tekniken är framtagen för att minska bilens miljöpåverkan, men den medför samtidigt påtagligt lägre bränslekostnader och mindre slitage på bilen. Källa: http://10006.str.se/information/ EcoDriving/ Hämtad 2012-03-14 29

Åtgärd 30 30. Eco2-trainer utbildning 2 Eco2Trainer är ett datorbaserat utbildningskoncept. Hjärtat i Eco2Trainer är en dator med tillhörande ratt och pedaler. Teorin är webbaserad och all körning sker i Eco2Trainer. Alla förare får ett eget konto vilket gör det möjligt att jämföra resultat och följa utvecklingen hos var och en. Utrustningen hyrs under utbildningen och eventuellt service sköts snabbt och kostnadsfritt av uthyrarna. Mer information finns: www.eco2trainer.se Att kursen genomföres av personalgruppen. Åtgärden varar i tre år och man redovisar uppdateringsträffar med gruppen 1-2 ggr/år. Nya i gruppen skall få en genomgång med information om vad Eco2-trainer innebär eller en egen utbildning. Koldioxidutsläpp är den största orsaken till vår ökande växthuseffekt varav fordonstrafiken står för en stor del. Sverige har tillsammans med de flesta andra länder i världen anslutit sig till FN: s mål om att minska utsläppen av växthusgaser. För att lyckas med detta krävs det att koldioxidutsläppen från vägtrafiken minskar. Sveriges riksdag har fastslagit ett antal klimatmål, vilket bland annat innebär att de svenska utsläppen av växthusgaser ska minska med 40 procent till år 2020 jämfört med 1990 års nivå. För att nå målet krävs en gemensam ansträngning. Att ändra körbeteendet hos yrkesförare är viktigt, eftersom det kan göra stor skillnad. Enligt prognos kommer detta delmål att överskridas, men det finns goda möjligheter att nå målen på längre sikt. Detta kräver dock mycket kraftfulla åtgärder! Källa:Naturvårdsverket Hämtad 2012-03-14 på denna hemsida http://www.eco2trainer.se/eco2trainer/ Klimatmal.html 30