Malmö 2011-03-31
Datum 2011-03-31 Uppdragsnummer 61631041450000 Utgåva/Status Godkänd Marika Andersson Uppdragsledare Ramböll Sverige AB Skeppsgatan 5 211 19 Malmö Telefon 010-615 60 00 Fax 010-615 20 00 www.ramboll.se Organisationsnummer 556133-0506
Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 2. Nulägesanalys... 1 2.1 Byggnader... 1 2.2 Transporter... 2 2.3 Energiplaner och policys... 3 3. Mål för energieffektivisering... 4 3.1 Handlingsplan för byggnader... 4 3.2 Handlingsplan för transporter... 5 o:\63vvs\6310\61631041450\3_teknik\energistrategi_bromölla kommun.doc i
1. Bakgrund Den 17 december 2009 utfärdades förordningen om statligt stöd till energieffektivisering i kommuner och landsting. Syftet med stödet är att bidra till att de av riksdagen antagna målen för energieffektivisering ska uppnås och att kommuner och landsting ska föregå som goda exempel för en effektiv användning av energi. har beviljats stöd den 7 april 2010 till energieffektivisering i kommuner och landsting. För kommunens del innebär det ett stöd på 280 000 kr/år under 2010-2014, det vill säga totalt 1,4 miljoner kronor. Stödet kommer att användas till kommunens strategiska arbete med energieffektivisering ur ett systemperspektiv i den egna verksamheten och uppföljning av åtgärder. 2. Nulägesanalys En genomgång av kommunens energianvändning avseende byggnader och transorter har genomförts. Inventering av kommunens antagna policys avseende energieffektivisering och energiplaner har också genomförts. Nulägesanalysen kommer att ligga till grund för vilka åtgärder som prioriteras för att uppfylla målen för år 2014 respektive år 2020. I nulägesanalysen ingår kommunens helägda bolag det vill säga och Bromöllahem. 2.1 Byggnader har kommit mycket långt med att energieffektivisera sitt fastighetsbestånd jämfört med Brömöllahem. Samtliga kommunens byggnader har energideklarerats. I energideklarationen föreslås ett antal åtgärder och rekommendationer. Vissa av dessa åtgärder har kommunen också genomfört. Kommunen har idag program för energiuppföljning på sina fastigheter. De flesta fastigheter är uppkopplade till övervakning och har modern VVS-utrustning. En del av fastigheterna har bytt fönster och har ett bra solskydd. Fjärrvärme används till största delen för uppvärmning men det förekommer även olja till uppvärmning. Fastigheter som tidigare har haft olja har konverterat till värmepump och använder olja som tillskott där det inte finns möjlighet att använda el som tillskott. Det förekommer även några solvärmeanläggningar i kommunens bestånd. 1 av 8
Bromöllahem saknar program för energiuppföljning och har heller ingen uppkoppling av fastigheterna till övervakningssystem. De flesta fastigheterna har fjärrvärme men det förekommer även frånuftsvärmepumpar till uppvärmning av tappvarmvatten och direktverkande elvärme för uppvärmning. Byggnaderna som har direktverkande elvärme har i huvudsak kallhyra. 2009 var en stor del av Bromöllahems byggnader uppvärmda med olja i ytterområdena. Under de senaste 4-5 åren har konvertering till fjärrvärme genomförts. I samband med konvertering till fjärrvärme har de flesta icke tryckstyrda cirkulationspumpar behållits även en del shuntgrupper med ventiler låsta medan fjärrvärmeväxlare har installerats. Ingen injustering av vattenflödet har utförts i samband med konverteringen. Bromöllahem har tagit fram prioriteringslista för åtgärder på VVS installationer. 2.2 Transporter har idag tillgång till 52 st fordon fördelade på 48 bilar och fyra lätta lastbilar. 33 st av bilarna och en av lastbilarna leasas av kommunen. Resterande fordon ägs av kommunen. Av de 48 bilarna är 24 st (50 %) klassade som miljöbilar enligt miljöbilsförordningen SFS 2009:1. Ingen av lastbilarna är klassade som miljöbil och ingen av kommunens fordon drivs av förnyelsebara bränslen. De fordon har tillgång används bland annat i hemtjänsten, hemsjukvården, av räddningstjänsten och olika kommunala förvaltningar. Bromölla har ingen helhetsbild över hur långt deras personbilar kört under 2009 vilket innebär att ingen exakt sträckangivelse kan anges. Däremot har kommunen genom sitt ekonomisystem information om hur stor mängd bensin och diesel som kommunen köpt under 2009. Med hjälp av uppgifter från statistiska centralbyrån (SCB) på hur mycket den genomsnittliga bensin- och dieselpersonbilen i Bromölla drar per mil ger dessa siffror en ungefärlig uppskattning om hur långt kommunens personbilar kört under 2009. Ingen sådan uppgift har hittats för lätta lastbilar vilket innebär att lastbilarna lyfts bort i beräkningen. Alla fordon antas använda sig av lika stor del bränsle vilket innebär att personbilarna står för 48/52 av den inköpta mängden bränsle. Kommunens personbilar har under 2009 använt sig av ungefär 69 000 liter bränsle (69 m 3 ) varav 51 600 liter bensin (51,6 m 3 ) och 17 400 liter diesel (17,4 m 3 ). Enligt SCB drar den genomsnittliga bensin- och dieselbilen i Bromölla 0,83 respektive 0,69 liter/mil. Detta ger en total körsträcka på ungefär 874 200 km för kommunens personbilar vilket motsvarar ungefär 50 km/dag och personbil. tillåter även sina anställda att använda sina privata bilar i tjänsten. Enligt uppgifter från betalade kommunen ut ersättning för ungefär 154 800 km under 2009 vilket motsvarar 424 km/dag. Alla privata bilar som används i tjänsten antas vara bensindrivna då ingen annan information finns. Med en genomsnittlig förbrukning på 0,83 liter bensin per mil 2 av 8
ger detta en förbrukning på ungefär 12 800 liter vilket motsvarar ungefär 12,8 m 3 bensin. Totalt sett kördes det under 2009 ungefär 1 029 000 km i kommunens regi och ungefär 81,9 m 3 bränsle gick åt. Körning med privat bil i tjänsten står för ungefär 16 % av bränsleåtgången, se figur 1 nedan. Andel av energiförbrukningen Personbilar 16% Kommunens fordon Anställdas körning med privat bil 84% Figur 1 Energiåtgången för transporter i kommunens regi fördelat på kommunens fordon och körning med privat bil i tjänsten 2.3 Energiplaner och policys 2003 togs en ny reviderad energiplan fram för. Energiplanen omfattar hela kommunen. Den omfattar hela energisystemet inklusive transportsektorn. I planen lyfts speciellt energifrågornas betydelse för miljön och behovet av kretsloppstänkande och en hållbar utveckling fram. Kommunen arbetar aktivt för en övergång till förnyelsebara energikällor samt en bättre energihushållning och energieffektivisering för att främja omställningen till ett ekologiskt uthålligt system. Lokala miljömål för finns antaget och exempel på miljömål som lyfts fram är begränsad klimatpåverkan och upphandling. I miljömålet begränsad klimatpåverkan ställs bl.a. krav på de anställdas körvanor men även på miljökrav vid upphandling av transporttjänster. Vindkraftpolicyn från 2001 utgår från Miljöbalkens hushållningsbestämmelser för befintliga riksintressen. Policyn ger ett övergripande beslutsunderlag för lokalisering av vindkraftverk. Den underlättar kommunens arbete med 3 av 8
översiktsplanering med hänsyn till riksintressen samt bidra till samordnad kommunal handläggning av vindkraftsärenden. I s upphandlings- och inköpspolicy från 2008 beaktas bl.a. att kommunen ska verka för att verksamheten präglas av affärsmässighet och effektivitet som bygger på kompetens och samverkan med hänsyn tagen till kvalitets- och miljökrav. Det innebär att upphandlingsarbetet ska baseras på kretsloppstänkande vilket ska leda till miljö- och hälsoanpassade inköp. Målet är att upphandlade varor och tjänster ska vara resurs- och energisnåla och som uppfyller ställda miljö- och hälsokrav inom ramen för LOU. 3. Mål för energieffektivisering Utifrån nuläget i förslås att energianvändningen för byggnader och transporter ska minska med 5 % till år 2014 respektive 20 % till år 2020 från basåret 2009. För att kunna säkerställa att dessa mål uppfylls har en handlingsplan med åtgärder tagits fram. 3.1 Handlingsplan för byggnader Byta ut eller modifiera den befintliga utrustningen Med modifiering av utrustning avses till exempel byte till isolerglas i befintliga fönster, byte till energieffektiva luftfilter, byte till snålspolande tappvattenarmaturer, styrsystem för belysning och optimering av drift. Köpa in eller hyra energieffektiva byggnader eller delar av dessa, eller vidta åtgärder för att göra byggnader som myndigheten redan äger eller hyr mer energieffektiva. Åtgärder kan omfatta driftoptimering av energianvändning. I samråd med driftpersonalen sker driftoptimering av fastigheterna. Samtidigt som driftoptimeringen genomförs vidareutbildas driftpersonalen. Driftoptimering innebär att de tekniska installationerna i byggnaden fås att samverka på så effektivt sätt som möjligt. Utifrån behovet i en fastighet justeras parametrar såsom temperaturer, drifttider, tryck och flöden. I processen ingår en dialog med hyresgäster, både före och efter justeringar. Syftet med driftoptimering är förutom förbättrad energieffektivitet även bra klimat med nöjda hyresgäster. Utnyttja energibesiktningar och genomföra rekommendationerna i dessa Energibesiktningar har genomförts för kommunens byggnader. I dessa finns listade både åtgärder och rekommendationer som kan genomföras. De rekommendationer som väljs bedöms utifrån en LCC-kalkyl (livscykelkostnad). Kalkylerna kan vara användbara i samband med beslut om nya driftkomponenter. 4 av 8
Kostnadseffektiva energieffektiviseringsåtgärder bör också vara listade i samband med genomförd energideklaration. 3.2 Handlingsplan för transporter har satt som mål att energiförbrukning bland kommunens transporter skall minska med 5 % till 2014 och 20 % till 2020. För att transportsektorn skall klara detta har tagit fram en övergripande strategi med flera understrategier. Den ovanstående strategin skall ses som en mer övergripande strategi som bygger på att de anställda hela tiden ifrågasätter varför och hur de reser. Innan de anställda reser skall de helt enkelt fråga sig om de verkligen behöver resa. Ifall de nu behöver resa skall de i första hand välja ett annat trafikslag än bilen (vid längre resor tåg istället för flyg). Om de nu behöver använda sig av bil så skall de i första hand använda sig av kommunens fordon. Därefter skall samåkning undersökas och till sist så skall de anställda tänka på att när de väl kör en bil så skall de köra miljövänligt. Nedan följer en mer ingående beskrivning av delstrategierna. Behov av resa? Telefonmöte kommer aktivt att arbeta utefter att de möten som inte behöver ske i fysisk form skall ske via telefon eller annan teknisk utrustning. För att underlätta detta kommer kommunen utveckla sin resepolicy samt införskaffa teknik som möjliggör möten på distans. Färdmedel Kommunens fordonspark De fordon som kommunen använder för sin verksamhet skall i största möjliga mån vara klassade som miljöfordon enligt aktuell miljöbilsförordning det år då fordonet är inköpt. Undantag i miljöbilsförordningen, för exempelvis Räddningstjänsten fordon, gäller även s fordon. Utöver detta skall fordon som används i kommunens tjänst i största möjliga mån leasas. Att kommunen leasar sina fordon ger kommunen möjlighet att byta ut dem när de blivit omoderna och inte längre uppfyller miljökraven. Tillsammans med kravet om att fordonen skall vara klassade som miljöbil, leder detta till att kommunens fordonspark ständigt ligger i 5 av 8
framkant när det gäller användningen av miljövänliga fordon (förutsätter att kommunens fordon är mer miljövänvliga än de som skulle körts i privat regi). Bil i tjänsten Alla privata fordon som används i tjänsten skall vara klassade som miljöbil enligt aktuell miljöbilsförordning det år då fordonet är inköpt (max 3 år tillbaka). I och med detta kommer alla fordon som används i kommunal tjänst vara klassade som miljöbil vilket säkerställer kommunens ambition att alla bilar i kommunens tjänst skall vara miljöbilar. Detta krav kan dessutom leda till att fler anställda går över till att använda kommunens bilar och att dessa fordon därmed nyttjas oftare. Då 16 % av energiförbrukningen från kommunens transporter kommer från körning med privat bil i tjänsten finns här mycket energi att spara. Gå och cykla kampanj till skolan och arbetet Genom att genomföra en gå och cykla till jobbet och skolan kampanj ges både barn och föräldrar information och kunskap om fördelarna med att gå eller cykla till skola och arbetsplats. Om barnen cyklar till skolan kan inte heller föräldrar ta bilen i förevändningen att de måste köra sina barn till skolan. Företagshälsovård Kommunen kommer att erbjuda alla anställda möjligheten till företagshälsovård. Genom detta hoppas man att fler anställda skall bli medvetna om att hälsan påverkas positivt av att använda ett annat färdmedel än bilen. Detta borde minska bilanvändandet privat men även i tjänsten. En van cyklist väljer oftare cykeln framför bilen än vad en bilist gör. Cykelpool Kommunen skall införskaffa tjänstecyklar så att kommunens anställda kan ta cykeln istället för bilen inom tätorten. Tätortens storlek gör att det finns en stor potential att flytta över bilresor till cykel, se figur 2 nedan. Införskaffandet av en cykelpool bör också följas av utbyggnad av väderskydd för cyklar (vilket även kan användas av privata cyklar). Cykelpoolen kan även innehålla ett visst antal elcyklar för längre transporter. 6 av 8
Figur 2 Svenskens genomsnittliga gång- och reseavstånd enligt den nationella resvaneundersökningen 2005 2006 applicerat på. Den stora cirkeln representerar cyklister (4 km i diameter) och den lilla representerar gående (2 km i diameter). Diametern motsvarar den genomsnittliga reslängden för respektive trafikslag. Effektivare användning Effektivare användning av fordon Alla förvaltningar skall aktivt arbeta för att minska antalet transporter förvaltningen ger upphov till. Detta kan dels ske genom ett ifråga sätta varje enskilda resa och dels genom ett aktivt kunskapsinhämtande från andra kommuners arbete inom området samordning av resor. För att underlätta samordningen skall ett system för samordning av kommunens fordon tas fram. Dessutom skall alla fordons mätarställningar noteras en gång per år för att få fram den årliga körsträckan för varje fordon. På så vis kan fordon som inte används maximalt identifieras och eventuellt tas bort. Resor gjorda med ett sådant fordon får därefter göras med fordon tillhörande kommunens bilpool. Bilpool Den bilpool som finns skall utvecklas så att den kan hantera det fordonsbehov som finns i kommunen. Bilpoolen skall dock även den sträva efter att fordonen används så effektivt som möjligt. Bilpoolen får inte heller bidra till att potentiella gång- eller cykelresor sker med bil för att bilar finns tillgängliga. 7 av 8
Körsätt Utbildning i sparsam körning Kommunen kommer aktivt att arbeta för att alla som använder sig av bil i tjänsten skall ha genomfört en utbildning i sparsam körning. Måluppfyllelse Hur mycket energi som totalt sett kommer att sparas med ovanstående strategier är svårt att bedöma då många av dem bygger på en förändring av de anställdas beteende. Energisparandet bygger i dessa fall på hur mycket de anställda engagerar sig. De strategier som inte bygger på medarbetarnas beteende är de om att kommunen skall leasa sina bilar och att de bilar som används skall vara miljöbilar. Dessa strategier innebär att var tredje år byter ut sina bilar mot nya miljöbilar vilket hela tiden borgar för att de får del av den teknikutveckling som sker inom fordonsindustrin när det gäller bränslesnåla bilar och bilars framdrift rent allmänt. Tillsammans med strategierna och beteendeförändring anses detta vara tillräckligt för att de mål satt upp kommer att nås. 8 av 8