Bilaga till ansökan om bidrag för utvecklingsinsatser i matematik

Relevanta dokument
Bilaga till ansökan om bidrag för utvecklingsinsatser i matematik

Bilaga till ansökan om bidrag för utvecklingsinsatser i matematik

Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen

Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen

Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen

Bilaga till ansökan om bidrag för utvecklingsinsatser i matematik

Bilaga till ansökan om bidrag för utvecklingsinsatser i matematik

Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen

Bilaga till ansökan om bidrag för utvecklingsinsatser i matematik

Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen

Matematiksatsningen 2011

Skolverket Dnr 2009:406. Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009

Skolverket Dnr 2009:406. Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009

Skolverket Dnr 2009:406. Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009

Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009

Presentation Rektorskonferens 30 mars Samarbete matematik - svenska

Skolverket Dnr 2009:406. Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009

Kommun Kommunkod. Riket - i grundskolan totalt. Riket - andel (%) i ämnet matematik. 71,6 - antal som deltagit i samtliga delprov i ämnet matematik

Kommun Kommunkod. Riket - i grundskolan totalt. Riket - andel (%) i ämnet matematik. 71,6 - antal som deltagit i samtliga delprov i ämnet matematik

Kommun Kommunkod. Riket - i grundskolan totalt. Riket - andel (%) i ämnet matematik. 71,6 - antal som deltagit i samtliga delprov i ämnet matematik

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014

Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009

Skolverket Dnr 2009:406. Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009

Skolverkets arbete kring matematik

Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare. Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen

Kursplan för matematik År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN

Skolverkets arbete kring matematik

Utvecklingsprogram i matematik för förskola, förskoleklass och grundskola i Hudiksvalls kommun Del 2. Förbättringsområden, aktiviteter och tidsplaner

LPP för årskurs 2, Matte V HT12

Skolverket Dnr 2009:406. Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009

Skolblad avseende Grämestaskolan. Faktaruta. Grämesta LUNDE Tel Fax Skolenhetskod Kommunen.

Tummen upp! Matte ÅK 6

Kommun Kommunkod. Riket - i grundskolan totalt. Riket - andel (%) i ämnet matematik. 67,7 - antal som deltagit i samtliga delprov i ämnet matematik

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola

Plan för matematikutvecklingen

Matematiksatsning Stödinsatser. Matematiksatsning Stödinsatser. Bakgrund OECD. Undersökningar på olika nivåer. Vad kan observeras

Skolverket Dnr 2010:21. Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2010

30-40 år år år. > 60 år år år. > 15 år

Sektorn för utbildning och kultur Copyright Härryda kommun

Kursplan för Matematik

Kommunens läsmål åk 2

Matematikundervisning genom problemlösning

Matematiklyftet. Malmöbiennetten Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet. Anette Jahnke

Sektorn för utbildning och kultur Copyright Härryda kommun

Skolor och elever i grundskolan läsåret 2011/12

Inriktning Kommun Kommunkod

Skolblad avseende Unnaryds skola. Faktaruta. Norra vägen UNNARYD Tel Fax. Hylte Kommunen. Kommunkod. Skolenhetskod

Systematiskt kvalitetsarbete år 2015

Örskolan; förskoleklass samt åk 1-5

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola.

Teknik gör det osynliga synligt

Strategi för bättre lärande i matematik

Nationella strävansmål i matematik. Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven

Duvboskolan; förskoleklass samt åk 1-5

Modersmålslärarens roll i den pedagogiska kartläggningen

Lokal pedagogisk planering

Örskolan; förskoleklass samt åk 1-4

Elever i grundskolan läsåret 2010/11

Kursplanen i ämnet matematik

Huvudmän inom skolväsendet (10) Dnr 2012:1958

Kommun Kommunkod. 77,4 - andel (%) elever som är behöriga till yrkesprogram. 87,5 - andel (%) elever som är behöriga till högskoleförberedande program

Kan vi göra vuxenutbildningen tillgänglig för personer med funktionsnedsättning?

Statens skolverk Stockholm

Elever och skolenheter i grundskolan läsåret 2017/2018

Kommittédirektiv. Kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar. Dir. 2013:29

Underlag för kvalitetsarbete inom matematik Krungårdsskolan Åk 1-6 sept 2009-juni MÅL: a. Läroplansmål Mål att sträva mot

Kommun Kommunkod. Förskoleklass Årskurs 2

Studenter i lärarprogrammet GF(11GF20) 46 p G: 28 p VG: 38 p

Constanta Olteanu, Linnéuniversitetet och Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping

Paper från lärgruppen i matematik S:t Olofsskolan

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

Dnr BUN18/19. Riktlinje för resursfördelning för Barn- och ungdomsnämndens verksamheter. Antagen av Barn- och ungdomsnämnden

Särskolan är till för ditt barn

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod

MATEMATIKLYFTET. Planera och organisera för kollegialt lärande

Kunskapsprofil Resultat på ämnesprovet

Resultat nationella ämnesprov årskurs 3 läsåret 2009/2010

Handlingsplan Matematik F - Gy

måndag, 2010 oktober 11

Planering - Geometri i vardagen v.3-7

Matematiksatsningen

Hands-On Math. Matematikverkstad. Förskolans nya läroplan 1 juli Matematik är en abstrakt och generell vetenskap

Särskilt stöd i grundskolan

Kvalitetsredovisning för arbetsåret 2008/2009 Adelövs Friskola (Förskoleklass Grundskola)

Manual för MATEMATIKVERKSTADEN (MV) på Nybyholmskolan. Innehåll

Matematikutveckling med stöd av alternativa verktyg

PM Elever och personal i grundskolan (inkl förskoleklass) läsåret 2017/2018

Stödmaterial för samverkan kring studiehandledning på modersmålet i grund- och gymnasieskolan

Matte i πteå Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien.

utan sin vårdnadshavares medgivande, om det finns synnerliga

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod

I uppdraget ingår även följande åtgärder.

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Inriktning Kommun Kommunkod

Ämnesblock matematik 112,5 hp

NATURVETENSKAP OCH TEKNIK. Planera och organisera för kollegialt lärande

Jämtlands Gymnasieförbund

Matematikundervisning för framtiden

Elever och skolenheter i grundskolan läsåret 2018/19

ämnesområden. Funktioner och räta linjens ekvation. Hur funktioner kan användas för att undersöka förändring, förändringstakt och andra samband.

Transkript:

1 (6) Bilaga till ansökan om bidrag för utvecklingsinsatser i matematik Skolhuvudmannens namn (gäller kommunala, statliga och fristående huvudmän) Linköpings Kommun Namn på skolhuvudmannens företrädare (förvaltningschef eller motsvarande) Lars Rejdnell Utvecklingsprojektets nummer (bilagans nummer) 6 Beskrivning av utvecklingsprojektet Observera att varje fält nedan bara kan innehålla ett begränsat antal tecken! 1. Utvecklingsprojektets karaktär Statsbidrag får lämnas för insatser till stöd för metodutveckling, pedagogisk utveckling, fördjupade ämneskunskaper och liknande insatser. Vilken/vilka insatser ansöker ni om bidrag för? Metodutveckling Pedagogisk utveckling Fördjupade ämneskunskaper Liknande insats (rubrik): 2. Projektets syfte Beskriv syftet med ert utvecklingsprojektet och de mål som ni vill uppnå Vårt huvudsyfte är att öka måluppfyllelsen för eleverna i matematik samt att öka andelen elever som arbetar mot strävansmålen. För att nå detta vill vi få mer fortbildning inom ämnet och utveckla vår matteverkstad. Där vill vi få eleverna att finna glädjen i matematiken och att få en varierande undervisning. Med konkreta materiel och visualiserande hjälpmedel vill vi nå alla elever på deras nivå och på ett tilltalande sätt. Vi vill även utveckla skolans språkverkstad, som erbjuder stöd för elever med ett annat modersmål än svenska på just deras modersmål, för att hjälpa dessa elever att nå hög måluppfyllelse. Dessutom vill vi öppna upp matteverkstan för ett tiotal elever med språkstörning som finns på skolan i specialklass. Utöver att få fler elever att nå hög måluppfyllelse i ämnet startar vi till hösten en mattespets på elevensval. Där strävar vi efter att fånga upp elever som har mycket lätt i ämnet och föra dom vidare uppåt i ännu högre nivåerna. Vi har ett antal elever som redan nu läser gymnasiematematik och vi vill fånga fler och hålla deras intresse vid liv. Vårt mål är att vi kan utöka antal grupper som läser matte spets som elevensval under den kommande tre-års perioden.

2 (6) 3. Koppling till mål att sträva mot i kursplanen i matematik Vilka förmågor och färdigheter i matematik, enligt kursplanens mål att sträva mot, vill ni att eleverna ska utveckla? (Motsvarande för Träningsskolan är mål att sträva mot i ämnesområdet Verklighetsuppfattning ) utveckla intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik och att använda matematik i olika situationer, inse att matematiken har spelat och spelar en viktig roll i olika kulturer och verksamheter och få kännedom om historiska sammanhang där viktiga begrepp och metoder inom matematiken utvecklats och använts, inse värdet av och använda matematikens uttrycksformer, utveckla sin förmåga att förstå, föra och använda logiska resonemang, dra slutsatser och generalisera samt muntligt och skriftligt förklara och argumentera för sitt tänkande, utveckla sin förmåga att använda enkla matematiska modeller 4. Matematiskt innehåll Vilket matematiskt innehåll kommer ni att arbeta med i detta utvecklingsprojekt? Praktiska uppgifter som får eleverna att resonera, reflektera och diskutera kring olika matematiska problem. Konkret materiel som underlättar och ökar förståelsen för problemet som ska lösas. 5. Upplägg och genomförande Beskriv hur ni tänker lägga upp och genomföra utvecklingsprojektet samt en tidsplan för aktiviteterna Vår tidsplan sträcker sig fram till vårterminen när respektive årskull slutar nian. Alltså kommer vi att jobba med nästa års nior under ett år, nästa års åttor under två år osv. då kommer vi att få en naturlig avstämning vid varje terminsslut. Målet är att låta eleverna få minst ett lektionstillfälle per vecka att arbeta laborativt i matteverkstaden.

3 (6) 6. Sammanhang Ingår utvecklingsprojektet ni nu söker bidrag för i en mer omfattande, redan påbörjad, satsning på utveckling av matematikundervisningen? Ja Nej Om JA, utveckla kort nedan: Vi har redan en påbörjad matteverkstad som är anpassad till år 1-9. Den har varit igång i sin nuvarande konstellation under ett år och den vill vi utveckla och förbättra. Inom språkverstaden har vi en lärare som kan kurdiska och arabiska och hjälper elever med dessa modermål i ämnet matematik. Undervisningen bedrivs i grunden på svenska men hjälp tas av modermålet i när det gäller att få förståelse för specifika matermatiska begrepp. Den verksamheten vill vi utveckla genom en koppling till matteverkstan. 7. Uppföljning och utvärdering Beskriv hur ni tänker följa upp och utvärdera målen för utvecklingsprojektet (se frågorna 2 och 3). Vårt projekt som sträcker sig längst just nu blir med de sjuor som börjar i höst. Deras slutgiltiga utvärdering kommer att ske i och med avgångsbetygen. Vår förväntan är högre måluppfyllelse i ämnet matematik. Utöver det kommer utvärderingar att ske vid varje terminsslut från och med år 7. Dessa kommer att jämföras med föregående års resultat. Vi kommer dessutom lägga in praktiska prov för att testa elevernas kunskaper. 8. Berörda skolformer Hur många skolor och vilken eller vilka skolformer omfattas av utvecklingsprojektet? Ange den eller de skolformer som berörs av projektet ni söker bidrag för och hur många skolor som kommer att omfattas. Grundskola Specialskola Obligatorisk särskola Sameskola Antal skolor: 1 Antal skolor: Antal skolor: Antal skolor: 414

4 (6) 9. Berörda skolor Detta utvecklingsprojekt berör följande skolor (inkl skolkoder) 58 000 201 Kungsbergsskolan f-6 58 012 601 Kungsbergskolan 7-9 10. Berörda årskurser Vilka årskurser omfattas av ert utvecklingsprojekt och hur många elever ingår inom respektive årskurs? Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Årskurs 4 Årskurs 5 Årskurs 6 Årskurs 7 Årskurs 8 Årskurs 9 Årskurs 10 22 20 27 97 118 130 Gäller särskola och specialskola

5 (6) 11. Undervisningens organisation Beskriv kort hur undervisningen vanligtvis är organiserad i de undervisningsgrupper som omfattas av utvecklingsprojektet, med avseende på elevgruppernas sammansättning och storlek? Undervisningen är traditionell med utgångspunkt från matteboken. Lärarledda genomgångar och stort eget matteboksarbete av eleverna. Helklassundervisning med undantag för specialundervisning samt språkverkstad (ca 2-4 elever/grupp). Till hösten kommer en matte spets elevensval att genomföras. 12. Könsfördelning Hur många flickor respektive pojkar omfattas av utvecklingsprojektet? Flickor: 136 Pojkar: 204 13. Modersmål Hur många av de elever som utvecklingsprojektet omfattar är berättigade till modersmålsundervisning? 100 14. Berörda lärare a) Hur många lärare berörs av utvecklingsprojektet? Antal lärare: 10 b) Hur många av dessa lärare är behöriga i matematik för de årskurser de undervisar? Antal lärare: 10

6 (6) 15. Ekonomisk plan Om ni beviljas bidrag i enlighet med denna ansökan så kommer ni att erhålla 3000 kronor för varje elev utvecklingsprojektet omfattar. Hur planerar ni att använda bidraget? Ange uppskattade kostnadsslag och pengarnas ungefärliga fördelning. 50% laborationsassistent, 230 000:- Smartboard till matematikklassrum 3st 45 000:- Projektor och dator 3st. 45 000:- Nya strävor (laborativa matematik uppgifter) 150 st. 30 000:- Övrig läromateriel 30 000:- Möbler (geometriskt formade möbler) 3 klassrum 100 000:- Studiebesök 4 lärare till andra skolor som jobbar matematikutvecklande t.ex i Borås: 20 000:- skola i England (som kommit långt inom matematikutvecklingen): 60 000:- Kompetensutveckling skolans samtliga matematiklärare (10 pers.): 70 000:- Vikariekostnader i samband med friställning för kompetensutveckling/studiebesök: 55 000:- Summa 685 000:- 16. Kontaktperson/projektledare för detta utvecklingsprojekt Namn Mattias Högström Tel (dagtid) E-postadress 013-207801 mattias.hogstrom@linkoping.se Befattning Lärare Denna bilaga ska skickas till tillsammans med skolhuvudmannens ansökan.