Föreläsning 3. Substituerade kolväten Kapitel 5

Relevanta dokument
Föreläsning 4. Substituerade kolväten Kapitel 5

Föreläsning 7. Alkoholer, aminer och alkylhalogenider Kapitel 8. 1) Introduktion 2) Alkoholer 3) Aminer 4) Alkylhalogenider

Föreläsning 17. Karbonylkolets kemi II Kapitel 17 F17

Föreläsning 5. Stereokemi Kapitel 6

Föreläsning 4. Stereokemi Kapitel 6

VI-1. Proteiner VI. PROTEINER. Källor: - L. Stryer, Biochemistry, 3 rd Ed., Freeman, New York, 1988.

Kapitel 2. Kovalent bindning

Protein en livsviktig byggsten

Organisk kemi AK KOK Ulf Ellervik

Det organiska stamträdet. funktionella grupper avgör egenskaperna

Föreläsning 8. Reaktionslära I Kapitel

TABELLSAMLING ATT ANVÄNDA I SAMBAND MED PROV I KEMI B

ALDEHYDER och KETONER Del D-2007

Organiska föreningar del 5: Rita och namnge alkoholer, karboxylsyror och estrar. Niklas Dahrén

VI MÅSTE PRATA MED VARANDRA CELLENS KOMMUNIKATION

Namnge och rita organiska föreningar - del 5

Föreläsning 16. Karbonylkolets kemi I Kapitel 16 F16

Organiska föreningar del 10: Vad bestämmer kokpunkten hos en förening? Niklas Dahrén

Föreläsning 2. Kolväten Kapitel 3 och delar av 4. 1) Introduktion 2) Mättade kolväten 3) Omättade kolväten 4) Aromatiska föreningar

Namnge och rita organiska föreningar - del 4 Alkoholer, karboxylsyror och estrar. Niklas Dahrén

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi

CH 3 N. metylamin dimetylamin trimetylamin tetrametylammonium jon primär sekundär!!!!!!!!!!!!! tertiär!!!!!!!!!!!kvartenär

Polära och opolära ämnen, lösningsmedel och löslighet. Niklas Dahrén

FUNKTIONELLA GRUPPER (Ämnesklasser) Fö

Organiska föreningar del 6: Rita och namnge etrar, aldehyder, ketoner, tioler och disulfider. Niklas Dahrén

Olika typer av kolväten

Föreläsning 13. Aromater I Kapitel 13 F13. 1) Introduktion 2) Bensens struktur och egenskaper 3) Aromaticitet 4) Aromatiska föreningar

Organiska föreningar del 1: Introduktion till organiska föreningar. Niklas Dahrén

ALKOHOLER Del C Metanol. Etanol. 2-propanol isopropanol

Organiska föreningar Kokpunkt och löslighet. Niklas Dahrén

Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka.

Vätebindningar och Hydro-FON-regeln. Niklas Dahrén

d=236

P-U-Csv-Aminosyror på Biochrom 30+

Släktskap mellan människa och några ryggradsdjur

Vad är det som gör att vi lever? Finns det en gud som har skapat livet?

Vad bestämmer ett ämnes kokpunkt? Niklas Dahrén

Elektron-absorbtionspektroskopi för biomolekyler i UV-VIS-området

P-U-Csv-Aminosyror på Biochrom 30+

7,5 högskolepoäng. Organisk kemi Provmoment: Tentamen Ladokkod: A100TG Tentamen ges för: Kemiingenjör, tillämpad bioteknik.

Organiska ämnen (2) s

Rapport utfärdad av ackrediterat laboratorium. Report issued by Accredited Laboratory. Analysrapport ± 8% SS-EN ISO 13903: g/kg. 21.

Föreläsning 15. Aromater III - andra reaktioner Kapitel 15

Namngivning av organiska föreningar del 2. Niklas Dahrén

Övningsfrågor inför dugga 3 och tentamen

Organiska ämnen (2) s

Vanliga flervärdiga alkoholer. 1,2,3-Propantriol Glycerol Ingår i fett (ogiftig) Etandiol Etylenglykol Antifrysvätska (giftig)

Namnge och rita organiska föreningar - del 1 Introduktion till att rita och namnge organiska föreningar. Niklas Dahrén

Organiska föreningar del 2: Introduktion till att rita och namnge organiska föreningar. Niklas Dahrén

Repetition kemi och instuderings/övningsfrågor

Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga).

KARBOKATJON KARBANJON

Intermolekylära krafter

Intermolekylära krafter

Lärare: Jimmy Pettersson. Kol och kolföreningar

Föreläsning 10. Alkener I Kapitel 10 F10

Kemi A. Kap 9: kolföreningar

Föreläsning 11. Alkener II Kapitel 11 F11

TK061B Tillämpad bioteknik, antagna 2012, Inga hjälpmedel är tillåtna. 100 poäng

SYROR OCH BASER Atkins & Jones kap

SAMMANFATTNING AV NOMENKLATUR

Inga hjälpmedel är tillåtna. 100 poäng

Kolföreningar. Oändliga variationsmöjligheter

O O EtOAc. anilin bensoesyraanhydrid N-fenylbensamid bensoesyra

Föreläsning 6. Namngivning Kapitel 3-6 samt kompendium

Föreläsning 3. Kolvätens egenskaper! Kapitel 3 och 4

1. Introduktion. Vad gör senapsgas så farlig?

Organisk kemi. Till provet ska du

Lösning till Tentamen i Kemi (TFKE16),

van der Waalsbindningar (London dispersionskrafter) Niklas Dahrén

Kapitel 14. HA HA K a HO A H A. Syror och baser. Arrhenius: Syror producerar H 3 O + -joner i lösningar, baser producerar OH -joner.

4. Organiska föreningars struktur

Kapitel 14. Syror och baser

Elektron-absorbtionspektroskopi för biomolekyler i UV-VIS-området

Några enkla organiska föreningar

FUNKTIONELLA GRUPPER (Ämnesklasser)

Kap 2 McMurry Viktiga Begrepp

2. Transitions state theory för att jämföra relativa reaktiviteten hos olika substrat

C Dessa atomer är kolets isotoper. Isotoper har: olika A samma Z samma antal e likadana kemiska egenskaper

Proteinernas uppbyggnad, funktion och indelning. Niklas Dahrén

Differensen mellan EU:s import och export i areal 39 M Ha

Organiska ämnen (2) s

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F3

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Tentamen i organisk kemi, KOKA05 Måndagen den 22 augusti 2011,

Nämn ett ämne som kan omvandlas till diamant a, granit b, meteoritmineral c, kol d, grafit

Akta händerna. välj rätt skyddshandskar mot kemikalier

Hjälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska system. Spänningsserien: K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb H Cu Hg Ag Pt Au. Kemi A

TENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI

TENTAMEN i ORGANISK KEMI 2 (TFKE06) ,

Allmän kemi. Läromålen. Viktigt i kapitel 11. Kap 11 Intermolekylära krafter. Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna:

Lösningsförslag: Tentamen i Organisk kemi 2, TFKE06,

Arbetslag Gamma År 8 HT 2018

Kemisk bindning. Mål med avsnittet. Jonbindning

Tentamen i Organisk kemi 25/5 2011,

AKTA HÄNDERNA. Välj rätt skyddshandskar mot kemikalier

Konc. i början 0.1M 0 0. Ändring -x +x +x. Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:

Namnge och rita organiska föreningar - del 3 Halogenalkaner, cykliska kolväten och arener. Niklas Dahrén

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F2

Transkript:

Substituerade kolväten Kapitel 5 Föreläsning 3 1) Introduktion 2) eteroatomer 3) Nomenklatur 4) Krafter mellan molekyler 5) Syrastyrka 6) Exempel på molekyler

Det afrikanska mirakelbäret har en del spännande egenskaper m du tuggar mirakelbär kommer allt surt att smaka sött ur går detta till? 1. Introduktion

2. eteroatomer En heteroatom är vilken atom som helst, utom kol och väte 5.1 ofta, N eller halogen heteroatomer ger ofta helt andra egenskaper propan, C38, kokpunkt -42 C dimetyleter, C26, kokpunkt -25 C etanol, C26, kokpunkt 78 C

2. eteroatomer 5.5 F7 kolväte aldehyd keton alkohol karboxylsyra amin N 2 amid N 2 Cl alkylhalogenid

3. Nomenklatur lika grupper är olika viktiga 5.2 Vissa substituenter anges alltid med prefix (figur 5.1) F fluoro- N 3 azido- Cl kloro- fenyl- Br I N 2 N bromo- jodo- nitro- nitroso- C3 S C3 metoxi- metyltio- fenoxi- Br

3. Nomenklatur lika grupper är olika viktiga 5.2 uvudfunktionen i en molekyl anges med suffix (ändelse) prioritet formel suffix (utan kol) -syra suffix (med kol) -karboxylsyra prefix (med kol) karboxy- butan CN -nitril -karbonitril cyano- -al -on -karbaldehyd formyl- oxo- butansyra propankarboxylsyra N 2 -ol -amin hydroxi- amino- karboxypropan

3. Nomenklatur Föreningar med huvudgrupper 5.2 huvudfunktionen i en molekyl anges med suffix om det finns flera huvudfunktioner i en molekyl anges bara den viktigaste med suffix övriga grupper anges med prefix

3. Nomenklatur Föreningar med huvudgrupper 5.2 Gör så här: 1) bestäm vilken funktionell grupp som är viktigast 2) välj huvudkolkedja där den funktionella gruppen ingår 3) namnge huvudkolkedjan efter antalet kolatomer 4) numrera kolatomerna så att den funktionella gruppen får så lågt nummer som möjligt 5) ordna alla prefix i alfabetisk ordning (engelska) Br

4. Krafter mellan molekyler 5.3 Molekylära egenskaper kan förklaras med olika modeller Alla bygger dock på förståelse för hur elektronerna fördelas kokpunkt syrastyrka

4. Krafter mellan molekyler Jon-jonbindning 5.3 jon-jonbindningar är mycket starka (500 kj/mol) gör att salter har mycket höga smältpunkter exempel: NaCl: 801 C KCl: 776 C Na Cl

4. Krafter mellan molekyler Jon-dipolinteraktioner 5.3 interaktioner mellan joner och dipoler är medelstarka dessa interaktioner är viktiga vid upplösning av salter i vatten Cl δ δ δ Na

4. Krafter mellan molekyler 5.3 Elektronegativa atomer kan ge skev laddningsfördelning C F C δ δ dipolmoment hög elektrondensitet låg elektrondensitet

4. Krafter mellan molekyler Dipol-dipolinteraktioner 5.3 dipol-dipolinteraktioner är oftast svaga (5 kj/mol) dessa interaktioner är mycket viktiga i organisk kemi kokpunkt, lösningsmedelsegenskaper, reaktivitet δ δ

4. Krafter mellan molekyler Dipol-dipolinteraktioner ε 5.5 polariteten beskrivs med dielektricitetskonstanten, ε vatten dimetylsulfoxid (DMS) dimetylformamid (DMF) 2 S NMe 2 78 47 37 acetonitril C 3 CN 36 metanol C 3 33 etanol C 3 C 2 25 aceton 21 metylenklorid C 2 Cl 2 9 ättiksyra 6 dietyleter 4 bensen 2 heptan 2

4. Krafter mellan molekyler Vätebindningar 5.3 vätebindningar är ett specialfall av dipol-dipolinteraktioner krävs väteatom som är bunden till, N eller F svag till medelstark interaktion (5-40 kj/mol) dimetyleter, C26, kokpunkt -25 C etanol, C26, kokpunkt 78 C

4. Krafter mellan molekyler 5.4 Kokpunkt kokpunkten är beroende av intermolekylära krafter C 4 N 3 2 F Kp = 161 C Kp = 33 C Kp = +100 C Kp = +20 C inga vätebindningabindningabindningabindningar svaga väte- starka väte- starka väte- i nätverk Si 4 P 3 2 S Cl Kp = 112 C Kp = 88 C Kp = 60 C Kp = 85 C

4. Krafter mellan molekyler Vätebindningar 5.3 vätebindningar är extremt viktiga i biologi och fysiologi

5. Syrastyrka Vad är en syra? 4.5 Brønsteds definition (1923) En syra är en protondonator En bas är en protonacceptor + NMe 3 + NMe 3 Johannes Brønsted (1879-1947)

Vad är en syra? Syrastyrka 5. Syrastyrka 4.5 A + 2 3 + A K e = [ 3 ] [A ] [A][ 2 ] K a = K e [ 2 ] = [ 3 ] [A ] [A] pk a = - 10 lg K a

5. Syrastyrka 4.5 Vad är en syra? Syrastyrka pka = - 10lg Ka ju lägre pka, desto starkare syra syrastyrka är definierad i vatten det går att extrapolera utanför 0 till 16 praktiskt sett -30 till 50 George lah (1927-), Nobelpris 1994

Är kolväten syror? extremt svag syra den konjugerade basen blir mycket stark 5. Syrastyrka 4.5 pka = 48-50

Är kolväten syror? 5. Syrastyrka 4.5 pka = 48-50 pka = 44 pka = 25 sp 3 sp 2 sp

Syrastyrka 5. Syrastyrka 5.4 syrastyrkan beror på vilket grundämne väte är bundet till syrastyrkan ökar åt höger i periodiska systemet -X-bindningen polariseras beroende på elektronegativiteten hos X X pka C4 N3 2 F 50 38 16 3 2,5 3,0 3,5 4,0

Syrastyrka 5. Syrastyrka 5.4 syrastyrkan beror på vilket grundämne väte är bundet till syrastyrkan ökar nedåt i periodiska systemet -X-bindningen polariseras beroende på att atomen X blir större pka F 3 4,0 Cl Br I -7-9 -10 3,0 2,8 2,5

5. Syrastyrka 5.4 Syrastyrka syrastyrkan beror på vilket grundämne väte är bundet till C 4 50 N 3 38 2 16 F 3 2 S Cl 7-7 2 Se Br 4-9 I -10

5. Syrastyrka Vad ska detta vara bra för? 5.4 F4 organisk syntes: vilket väte är surast? används för att förutsäga reaktivitet pka = 20 pka = 9 biologi/medicin: hur ser ett läkemedel ut i kroppen? p i blodet är 7,4, p i urinen är 6,5 proteiner innehåller grupper som kan vara laddade

5. Syrastyrka Vad ska detta vara bra för? biologi/medicin p i blodet är 7,4, p i urinen är 6,5 proteiner innehåller grupper som kan vara laddade distributionen av läkemedel kan påverkas av deras pka mirakulin (surt blir sött)

6. Exempel på molekyler 5.5 F7 kolväte aldehyd keton alkohol karboxylsyra amin N 2 amid N 2 Cl alkylhalogenid

6. Exempel på molekyler En alkohol har en hydroxi-grupp bunden till ett sp 3 -hybridiserat kol exempel butanoler n-butanol, en 1 alkohol 5.5 F7 sek-butanol, en 2 alkohol tert-butanol, en 3 alkohol hydroxigrupper bundna till sp 2 -hybridiserade kol är inte alkoholer fenol enol

6. Exempel på molekyler Exempel på alkoholer metanol, C3 träsprit världsproduktion: 40 000 000 ton 5.5 F7 C + 2 2 400 C 300 atm catalyst C 3

6. Exempel på molekyler Exempel på alkoholer glykol kylarvätska 5.5 F7 glycerol fuktighetsbevarande söt smak, finns i många söta viner

6. Exempel på molekyler Alkoholers egenskaper vätebindningar ger höga kokpunkter och gör att alkoholer löser sig lätt i vatten 5.5 F7 metanol, etanol och propanol är lösliga i alla proportioner 73 g/l 70 g/l 290 g / L miscible blandbar

6. Exempel på molekyler Alkoholers egenskaper alkoholer kan oxideras och reduceras 5.6 F7 xidation -ökning av bindningar till syre och/ eller minskning av bindningar till väte (elektroner avges) Reduktion -minskning av bindningar till syre och/eller ökning av bindningar till väte (elektroner tas upp)

6. Exempel på molekyler 5.6 F7 Alkoholers egenskaper alkoholer kan oxideras och reduceras om vi förgiftas av alkoholer kommer kroppen oxidera alkoholerna alkoholdehydrogenas och aldehyddehydrogenas etanol acetaldehyd ättiksyra N coprin N 2 Bläcksvamp, Coprinopsis atramentaria

6. Exempel på molekyler 5.6 F7 Alkoholers egenskaper alkoholer kan oxideras och reduceras om vi förgiftas av alkoholer kommer kroppen oxidera alkoholerna alkoholdehydrogenas och aldehyddehydrogenas metanol formaldehyd myrsyra

6. Exempel på molekyler Liknande föreningar 5.5 F7 epoxid peroxid S S S etantiol dietylsulfid tiofenol S S S S dimetylsulfoxid dimetylsulfon metansulfonsyra svavelsyra

6. Exempel på molekyler svavel ger ofta illaluktande föreningar 5.5 F7 S 3-metylbutan-1-tiol (luktämne hos skunken)

6. Exempel på molekyler aminer är kväveinnehållande föreningar 5.7 F7 N 2 N N N metylamin (primär) dimetylamin (sekundär) trimetylamin (tertiär) tetrametylammoniumjon (kvarternär) N N 2 N N aziridin anilin pyridin pyrrol

6. Exempel på molekyler aminers egenskaper aminer är ganska starka baser En syra är en protondonator En bas är en protonacceptor 5.7 5.8 F7 + NMe 3 + NMe 3

6. Exempel på molekyler aminers egenskaper aminer är ganska starka baser inläggning av sill 5.7 5.8 F7 N N

6. Exempel på molekyler Liknande föreningar P P P P F 5.8 F7 trimetylfosfin trimetylfosfinoxid fosforsyra sarin

6. Exempel på molekyler Alkylhalogenider är föreningar med en halogen (F, Cl, Br, I) bundet till kol 5.9 F7 fluorometan klorometan bromometan jodometan

6. Exempel på molekyler alkylhalogeniders egenskaper hög densitet lägger sig under en vattenfas alkylhalogenider är inte brandfarliga de är dock miljöfarliga 5.9 F7 CF 2 Cl UV-ljus 2 CF 2 Cl + Cl 2 3 Cl 3 2

6. Exempel på molekyler 5.10 F7 Aldehyder och ketoner R R R R är en alkylkedja aldehyde keton ketone Karboxylsyraderivat R R N R R R carboxylic acid amide ester karboxylsyra amid ester

6. Exempel på molekyler 5.10 F7 Aldehyder vanliga i naturen Me

6. Exempel på molekyler 5.10 F7 Aldehyder industrikemikalier

6. Exempel på molekyler 5.10 F7 Ketoner vanliga lösningsmedel aceton

6. Exempel på molekyler 5.10 F7 Karboxylsyror mycket vanliga i naturen korta kedjor luktar ofta skarpt myrsyra (myror) ättiksyra (ättika) smörsyra (härsket smör) bensoesyra (lingon)

6. Exempel på molekyler 5.10 F7 Estrar mycket vanliga i naturen alifatiska estrar luktar ofta fruktigt

6. Exempel på molekyler 5.10 F7 Estrar mycket vanliga i naturen aromatiska estrar kan ha andra lukter bensylacetat (jasmin) metyl salicylat (root beer) acetylsalicylsyra (huvudvärkstablett)

6. Exempel på molekyler 5.10 F7 Amider aminosyror med alifatiska neutrala sidokedjor 3 N C 2 3 N C 2 3 N C 2 3 N C 2 3 N C 2 R R' R" glycin, Gly, G pi = 6.0 alanin, Ala, A pi = 6.0 valin, Val, V pi = 6.0 essentiell leucin, Leu, L pi = 6.0 essentiell isoleucin, Ile, I pi = 6.1 essentiell 2 N C 2 N C 2 N C aminosyror med aromatiska neutrala sidokedjor aminosyror med hydroxylgrupper N 2 N R R" R' N C N tripeptide 3 N C 2 fenylalanin, Phe, F pi = 5.5 essentiell S 3 N C 2 tryptofan, Trp, W pi = 5.9 essentiell aminosyror med svavelinnehållande sidokedjor S 3 N C 2 tyrosin, Tyr, Y pi = 5.7 2 N 3 N C 2 serin, Ser, S pi = 5.7 aminosyror med basiska sidokedjor N N 2 N 3 N C 2 treonin, Thr, T pi = 6.5 essentiell N N 3 N C 2 3 N C 2 3 N C 2 3 N C 2 3 N C 2 cystein, Cys, C pi = 5.0 metionin, Met, M pi = 5.8 essentiell lysin, Lys, K pi = 9.8 essentiell arginin, Arg, R pi = 10.8 histidin, is, pi = 7.6 aminosyror med sura sidokedjor 2 C C 2 andra aminosyror 2 N N 2 3 N C 2 asparaginsyra, Asp, D pi = 3.0 3 N C 2 glutaminsyra, Glu, E pi = 3.2 3 N C 2 asparagin, Asn, N pi = 5.4 3 N C 2 glutamin, Gln, Q pi = 5.7 N C 2 2 prolin, Pro, P pi = 6.3

6. Exempel på molekyler 5.10 F7 Amider 2 N N 2 kevlar N N

6. Exempel på molekyler 5.10 F7 Amider N N N N S N C paracetamol lidokain penicillin V