Familjerådgivningens verksamhetsberättelse 2014

Relevanta dokument
Familjerådgivningens verksamhetsberättelse 2012

Familjerådgivningens verksamhetsberättelse 2015

Familjerådgivningens verksamhetsberättelse 2013

Verksamhetsberättelse. Familjerådgivningen

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FAMILJERÅDGIVNING. En samverkan mellan samtliga kommuner i Jämtlands län

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FAMILJERÅDGIVNING. En samverkan mellan samtliga kommuner i Jämtlands län

1(7) Familjerådgivning. Styrdokument

Kvalitetskrav för Familjerådgivning i Varbergs Kommun

Verksamhetsplan. Familjerådgivningens verksamhetsplan KS F 2018/00233

Verksamhetsplan. Familjerådgivningens verksamhetsplan KS F 2019/00220

Verksamhetsberättelse

Verksamhetsplan. Familjerådgivningens verksamhetsplan KS F 2017/00548

Verksamhetsplan. Familjerådgivningens verksamhetsplan KS F 2015/ Familjerådgivningens svar på socialnämndens avtal till enheten.

FAMILJERÅDGIVNINGEN VERKSAMHETSBERÄTTELSE

POLICYDOKUMENT OM KOMMUNAL FAMILJERÅDGIVNING

FAMILJERÅDGIVNINGEN I KARLSTAD VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013

Verksamhetsberättelse 2014

FAMILJERÅDGIVNINGEN I KARLSTAD VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E 2009

Resursforum. Familjerådgivningen VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FAMILJERÅDGIVNINGEN

Familjerådgivning 2013 uppföljning och jämförelse av kundvalet

PM Uppföljning av utförare inom familjerådgivning Dnr SN15/

Kommunal familjerådgivning under 2014

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014

Senaste version av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer

Våld i nära relationer

Familjerådgivningen i Blekinge :6

Handlingsplan Våld i nära relationer (VINR)

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL

Våld i nära relationer

Familjerådgivningsbyrån Sida: 1 av 7 Vårdförbundet Sörmland

Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

2014: Våld i nära relationer upptas som ett prioriterat område i kommunalplanen

BARN I FÖRÄLDRAS FOKUS - BIFF

Anmälan av godkända utförare av kommunal familjerådgivning inom ramen för kundvalssystemet i Stockholm 2 bilagor

KARTLÄGGNING. Kartläggningen av våld i nära relationer och hedersrelaterat våld i Bollnäs.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Familjerådgivningsbyrån Sida: 1 av 7 Vårdförbundet Sörmland

Familjerådgivningstjänster

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4

Familjerådgivningsbyrån Sida: 1 av 7 Vårdförbundet Sörmland

Svenska kyrkans FAMILJERÅDGIVNING

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011

Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december.

Barn och föräldrar i vårdnadstvister samhällets insatser. Annika Rejmer Rättssociologiska enheten Lunds universitet

SOU 2006: 65 Att ta ansvar för sina insatser, Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor

Familjerådgivningsbyrån Sida: 1 av 6 Vårdförbundet Sörmland

Socialtjänstens förebyggande arbete mot missbruk enligt SoL och LVM

Handlingsplan för arbetet med våld i nära relationer inklusive hedersrelaterat våld och förtryck

Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd?

Meddelandeblad. Om den kommunala familjerådgivningens organisation, sekretess, vittnesplikt m.m.

Sociala nämndernas förvaltning Dnr: 2015/97-IFN-702 Åsa Påls - bl623 E-post: asa.pals@vasteras.se. Individ- och familjenämnden

Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa

Anhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med

Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS. Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Länsrapport Gävleborgs län Öppna Jämförelser Stöd till brottsoffer 2014

Barnperspektivet inom Beroendevården

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Herrgårdens förskola

Program för trygg och säker vård i familjehem och HVB. 1. Föreskrifter, allmänna råd och handbok om socialnämndens ansvar

Våld i nära relationer Tjörns kommun

Riktlinjer för barnhälsoteam i Örebro län

Uppföljningsrapport av handlingsplanen- våld i nära relationer

Våld i nära relationer Tjörns kommun

Slutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna kommun under

De flesta av oss har någon erfarenhet av psykisk ohälsa, egenupplevd, närstående eller professionell.

Familjerådgivningsbyrån Sida: 1 av 6 Vårdförbundet Sörmland

Familjerådgivningen Räddar relationer Förbättrar folkhälsan Ger stöd i föräldraskap Kostnadseffektiva möten i livets vägskäl

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman

Klicka här för att ändra format

Öppna jämförelser inom socialtjänsten i Gävleborgs län Våld i nära relationer

Svensk författningssamling

HANDLINGSPLAN. mot våld i nära relationer. Socialtjänsten. Antagen av Socialnämnden

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer

Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors. Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården

Här pratar de ju med mig - pojke 14 år om att vara på behandlingshem. Sociala frågor

Orosanmälan enligt 14 kap 1 Socialtjänstlagen

Kvalificerat stöd för implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks-och beroendevården.

Stöd till barn, föräldrar och familjer inom socialtjänsten. Individ- och familjeomsorgen

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA!

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet

RINKEBY-KISTA STADSDELSFÖRVALTNING

Kommunledningskontoret. Handbok. Är dina medarbetare utsatt för våld i nära relationer?

N Y T T F R Å N SIKTA

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden

Riktlinjer för anhörigstöd inom Diarienr. socialnämndens ansvarsområde

Stockholm den 14 maj 2018

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion

Kansliet. Susann Swärd

BARNHÄLSOVÅRD dåtid, nutid, framtid

Transkript:

Familjerådgivningens verksamhetsberättelse 2014 Familjerådgivningen för Gävle kommun, Sandvikens kommun, Ockelbo kommun, Hofors kommun och Älvkarleby kommun.

Innehållsförteckning Organisation 5 Uppdrag 5 Tillgänglighet 5 Sekretess 6 Personal 6 Behandlingsarbetet 7 Statistik 2014 8 Det utåtriktade arbetet 9 Fortbildning och handledning 10 Kvalitet och utvärdering 11 Framtidsperspektiv 13 Uppgifter om besökande, Familjerådgivningen 2014 14

Organisation Familjerådgivningen är sedan 1995 en lagstadgad, kommunaliserad verksamhet. Den ska vara en självständig verksamhetsgren med höjt sekretesskydd och inte inordnas i den övriga verksamheten inom Socialtjänsten (Reg. Prop. 93/94:4). Familjerådgivningen bedrivs i samverkan mellan fem kommuner; Sandviken, Ockelbo, Hofors, Älvkarleby och Gävle med totalt c:a 155000 invånare. Den är organiserad under Familjeenheten, Socialtjänst Gävle med en egen gruppchef 50 %. En samverkansgrupp med representanter från alla kommuner har insyn och kan påverka verksamheten. Gruppen sammanträder en gång per år. Kostnaden för varje kommun baseras på ett genomsnittligt antal samtal per år istället för som tidigare, befolkningsunderlag. Familjerådgivningens mottagningslokaler finns i Gävle. Besöksavgiften för besökare från Sandviken är 200 kr och övriga kommuner 100 kr per samtal. Uppdrag Familjerådgivningens uppdrag formuleras i Socialtjänstlagen (SoL) 5 kap 3, tredje och fjärde stycket: Kommunen skall sörja för att familjerådgivning genom kommunens försorg eller annars genom lämplig yrkesmässig rådgivare kan erbjudas dem som begär det. Med familjerådgivning avses i denna lag en verksamhet som består av samtal med syfte att bearbeta samlevnadskonflikter i parförhållanden och familjer. Familjerådgivningen regleras också av SoL 14 kap. 1 3 st om anmälningsplikt, 15 kap. 2 om tystnadsplikt samt i sekretesslagen 26 kap. 3 om sekretess. Familjerådgivare för inga journaler. Par som så önskar kan vara anonyma. Familjerådgivningen är den enda samhälleliga instansen som har parbehandling som sin specialitet. Tillgänglighet Verksamheten bedrivs i egna avskilda lokaler i Gävle, på Vågskrivargatan 5. Familjerådgivare ansvarar för en timmes telefontid dagligen. Därutöver förekommer även rådgivning och akuta krissamtal per telefon. Under kontorstid är receptionen öppen för information, ombokningar och hänvisningar. Förutom besök dagtid finns möjlighet till kvällstider. Under 2014 har det blivit möjligt för besökarna att betala avgiften med betalkort. Familjerådgivningen kan även nås via respektive kommuns webbplats. Under augusti- november gjordes 600 sökningar på info om familjerådgivningen på webbsidan. Människor som kontaktar familjerådgivningen har ofta en önskan om snabb kontakt utifrån en stark motivation och önskan om förändring av sin livssituation. Statistiken visar, att medelväntetiden, för att få ett första besök, har varit c:a 3 veckor under 2014. Parrelationer under graviditet och med små barn prioriteras.

Sekretess Familjerådgivningens arbete bygger på förtroende och frivillighet. De som vänder sig till en familjerådgivning för att tala om sina mest privata relationer ska erbjudas en trygg ram för samtalet. En förutsättning för detta är den särskilt stränga sekretess som gäller för kommunal familjerådgivning (Sekretesslagen 7 kap. 4, 2 st). Sekretess gäller alla uppgifter som lämnats i samband med samtal. I vissa speciella situationer bryts sekretessen. De viktigaste undantagen är: Får familjerådgivare, i sin verksamhet, kännedom om att ett barn utnyttjas sexuellt eller utsätts för fysisk eller psykisk misshandel i hemmet, gäller anmälningsplikt (SoL 14 kap. 1, 3 st). Familjerådgivare har begränsad vittnesplikt, de kan inte höras om något de blivit anförtrodda i samband med rådgivning om det inte är medgivet i lag (Rättegångsbalken 36 kap. 5 ) Personal Under året har följande personer tjänstgjort: % tjänst Åsa Wallander, gruppchef/familjerådgivare 1,0 Barbro Thorsell, familjerådgivare 1,0 Lars Wejbro, familjerådgivare 1,0 Lena Nyman, familjerådgivare 0,85 Lena Skogens, familjerådgivare 1,0 Anne-Lie Jacobsson, administratör 1,0 Familjerådgivarna är socionomer med lång yrkeserfarenhet. Tre är legitimerade psykoterapeuter och samtliga familjerådgivare är auktoriserade. Auktorisationen innebär, att KFR (yrkesföreningen för kommunala familjerådgivare) garanterar att vederbörande har formell kompetens, praktisk erfarenhet och lämplighet som familjerådgivare. KFR verkar för kommunala familjerådgivares kompetensoch kvalitetsutveckling. Krav för auktorisation, förutom socionomexamen, är: Minst fem års anställning som familjerådgivare (med minst 75 % tjänstgöringsgrad) Relevant vidareutbildning om minst 30 poäng Egenterapi minst 50 timmar Handledning inom familjerådgivningens ram 200 timmar varav 60 timmar introduktionshandledning.

Behandlingsarbetet Familjerådgivning är ett psykosocialt behandlingsarbete med fokus på parrelationen. Familjerådgivaren formulerar, tillsammans med paret, vad man vill uppnå med samtalen, hur länge arbetet ska fortgå och hur det ska läggas upp. Begreppet familj kan idag se ut på många olika sätt. Detta försöker vi möta flexibelt genom att vara öppna för i vilken konstellation människor önskar komma och vilket problem de presenterar. Vi arbetar utifrån ett uttalat barnperspektiv även om barn sällan deltar i samtalen; det finns väl dokumenterat hur ensamma och utsatta barn är, då deras förändrar befinner sig i kris. Par som väntar barn och parrelationer med små barn prioriteras. Samtalen har olika karaktär: Utforskande och klargörande samtal Krisbearbetning Kortare kontakter med begränsat fokus Längre bearbetande samtalsserier Samtal kring fortsatt föräldrasamarbete efter separationen. Familjerådgivare har ett självständigt behandlingsansvar, vilket innebär att bedömningar måste göras på vilket sätt familjerådgivning bäst kan vara till nytta för varje par/individ eller familj som kommer. Varje fas av familjeliv och föräldraskap innebär olika påfrestningar. De problem vi möter är ofta en kombination av traumatisk kris och utvecklingskris. Det är viktigt att normalisera utvecklingskriserna som något som ingår i livet, men som ändå kan innebära svårigheter. Konkret handlar beställningarna ofta om önskemål att få hjälp med: Konflikthantering Förbättrad kommunikation Samarbetet kring barn efter separation Ansvars- och arbetsfördelning i hemmet Styvfamiljsproblematik Akuta kriser, till exempel otrohet Svartsjukeproblematik Sexuell problematik Relationssvårigheter till följd av stress, missbruk, ekonomiska problem eller sjukdom Förutsättningen för behandling är, att det skapas en förtroendefull relation mellan de sökande och behandlaren. Familjerådgivningen har inget myndighetsansvar och uppgiften är att arbeta med vägledning, psykologisk förändring eller problemhantering. Familjerådgivarens arbete går ut på att identifiera hinder för problemlösning, tydliggöra och underlätta dialogen med syfte att paren gemensamt kan finna nya lösningar och fatta beslut kring sin relation. Familjerådgivningen har en genomtänkt metodik för att vid första telefonkontakten undersöka förekomst av hot och våld. I sådana ärenden kommer parterna individuellt för säkerhets- och riskbedömning kring livssituationen. Skyddsaspekten är avgörande för om gemensamma samtal är möjliga.

Under 2014 har vi fortsatt utveckla ett mer metodiskt arbete med de par som bedöms kunna gå i parsamtal genom att bland annat använda ett material för konfliktanalys enligt en norsk modell som en hjälp för paret att hitta strategier för affektreglering. Där våldet är pågående hänvisar vi vidare till exempelvis Socialtjänstens öppenvårdsmottagning, Stickan, kriscentrum för män i Gävle, Kvinnojourer och barn till Grindens gruppverksamhet. I den kartläggning av våld i nära relationer som KFR genomförde 2008-2009 vid samtliga familjerådgivningar i landet, i samarbete med Socialstyrelsen, visade det sig att den tredjedel som har sökt hjälp har näst efter sjukvården (22 %) vänt sig till familjerådgivningen (12 %). Därför är det särskilt viktigt att verksamheten har kunskap och metodik att tidigt nå par med ett destruktivt samspel. Inom varje arbetsgrupp vid Familjeenheten, Socialtjänst Gävle har det utsetts en så kallad våldscoach med ett särskilt ansvar för att utveckla arbetet kring våld i nära relationer. En familjerådgivare ingår i coachgruppen och deltar vid regelbundna möten. Statistik 2014 Totalstatistiken redovisas i slutet av verksamhetsberättelsen. Varje år redovisas statistik till Socialstyrelsen. År 2014 2013 Totalt antal nya ärenden 367 376 Antal genomförda samtal 1613 1795 Parsamtal 74,4 % 77,9 % Familjesamtal 4,4 % 3,6 % Enskilda samtal 21,2 % 17,2 % Kvinnor 14,2 % 12,9 % Män 7,0 % 4,3 % Gifta par/sambopar 64,6 % 87 % Styvfamiljer 19,7 % 13 % I de familjer där båda eller någon av parterna påbörjat kontakt med familjerådgivningen 2014 fanns totalt 541 barn och ungdomar upp till 17 år. 47,6 % av ärendena har omfattat 2-4 samtal och 19,8 % 5-8 samtal, vilket bekräftar att verksamheten uppfyller sitt uppdrag, att bedriva korttids-behandling. För att differentiera statistiken kring de mindre barnen som berörs av familjerådgivningens insatser har vi under en ettårsperiod, april 2011-mars 2012 noterat hur många barn det finns under tre år i statistikgruppen barn 0-6 år (vilken Socialstyrelsen efterfrågar).

Kartläggningen visar, att i 347 nya ärenden finns sammanlagt 224 barn 0-6 år och av dessa är 157 barn under tre år (i sammanlagt 135 ärenden). 70 % av barnen i gruppen 0-6 år är alltså under tre år. I vart tredje ärende som aktualiseras på familjerådgivningen finns barn under tre år. Förhoppningsvis söker par hjälp i ett tidigt skede, vilket vi uppmuntrar till i de sammanhang där vi informerar om vår verksamhet och särskilt i föräldragrupper på BVC. Det vanligaste besöket på familjerådgivningen är ett par i åldern 30-39 år som har levt ihop i 5-10 år och har två barn mellan 0-6 år; i genomsnitt går man på fem samtal. Det utåtriktade arbetet Målsättningen med familjerådgivningens utåtriktade arbete är att nå människor i ett tidigt skede för att därmed främja psykisk och fysisk hälsa. Familjerådgivningen förmedlar kunskap om samlevnad utifrån sin speciella kompetens. Detta förebyggande folkhälsoarbete utförs på olika sätt: Medverkan i föräldragrupper Konsultation/handledning till angränsande yrkesgrupper Studiebesök Föreläsningar och utbildning Medverkan i massmedia och samhällsdebatt Information om samlevnadslitteratur Förmedling om kunskaper och erfarenheter till politiker och tjänstemän. Samverkan med andra närliggande verksamheter sker regelbundet. Under 2014 har familjerådgivningen haft återkommande studiebesök av AT/STläkare, socionompraktikanter. Familjerådgivare har under 2014 deltagit i föräldragrupper inom BVC vid 32 tillfällen. Två familjerådgivare har regelbundet gett internhandledning inom Socialtjänst Gävle. Anordnat och ansvarat för två regiondagar i Gävle där en familjerådgivare har berättat om vårt QDR arbete. Föreläst kring temat Att forska i sin egen praktik (QDR) på Socialtjänst Gävles Kunskapsforum. Föreläst om QDR på FoU Konferens Forskare möter praktiker i Bollnäs.

Fortbildning och handledning För att behålla hög kompetens och kunskapsnivå är det viktigt med kontinuerlig fortbildning och kvalificerad handledning. Under 2014 har kunskapsutvecklingen innehållit: Grupphandledning vid sex heldagstillfällen av handledare, leg psykoterapeut Kerstin Wrigert-Askeland Tre planeringsdagar. Regelbundna arbetsplatsmöten Deltagande vid socialtjänstens interna Kunskapsforum Fyra metodiktillfällen kring anknytningsteori, EFT-film med Susan Johnson samt Anne Öfstis bok: Parrelationer - kärlek, intimitet och samlevnad i en brytningstid. Kollegiehandledning samt följande utbildningar/föreläsningar. Vårterminen 2014 5/2 Nationell fördjupningskurs, dag I, att stärka barn- Gävle och föräldraperspektivet i missbruks- och beroendevården En familjerådgivare 14/2 Halvdag, föredrag av Bo Östlund Gävle Anknytning och Sexualitet En familjerådgivare 5/3 Nationell fördjupningskurs, dag II, att stärka barn- Gävle och föräldraperspektivet i missbruks- och beroendevården En familjerådgivare 11/3 Utbildningsdag, barns utsatthet Gävle En familjerådgivare 19/3 Studiedag och föreläsning med Anne Kyong Sook Öfsti Borlänge Dalarnas Familjeterapiförening Två familjerådgivare 26/3 Utbildningsdag, hedersrelaterat våld och förtryck Gävle En familjerådgivare 9/4 Nationell fördjupningskurs, dag III, att stärka barn- Gävle och föräldraperspektivet i missbruks- och beroendevården En familjerådgivare 10/4 Seminarium med Michael P Johnson: Uppsala Att skilja mellan olika typer av våld i nära relationer MVU, Mottagningen mot våld i nära relationer i Uppsala En familjerådgivare 25/4 Signs of safety, halv dag, Socialtjänst Gävle Gävle En familjerådgivare

8/5 Informationsdag gällande bedömningsmetoden Gävle FREDA Länsstyrelsen i Uppsala och Gävleborgs län En familjerådgivare 14-16/5 Studiedagar, KFR Malmö Fyra familjerådgivare 22/5 FoU Konferens Forskare möter praktiker Bollnäs Två familjerådgivare Höstterminen 2014 19/9 Föreläsning: An ecology of mind, Gävle Nora Bateson, halvdag Två familjerådgivare Under 2014 har en familjerådgivare deltagit vid två styrelsemöten (omfattande fyra heldagar) i Stockholm och därefter avslutat sitt engagemang som styrelseledamot i KFR. En familjerådgivare ingår i KFR:s auktorisationskommitté som har sammanträtt vid två tillfällen under året. Kvalitet och utvärdering Familjerådgivningens arbete är mångfacetterat och många människor söker hjälp i akuta kriser. En viktig kvalitetsfaktor är därför att tid kan erbjudas utan långa väntetider. Under 2014 har medelväntetiden varit c:a 18 dagar. Utvärdering är ett kontinuerligt inslag i våra samtal genom att vi under pågående behandling stämmer av om våra insatser gör någon skillnad. Under flera år har vi genomfört en enkätundersökning som mäter parens nöjdhet. Dessa enkäter har visat positiva resultat. Under 2013 slutfördes en undersökning som ingick i steg II-utbildning till psykoterapeut vid Stockholms Universitet, psykologiska institutionen. Alla familjerådgivare var engagerade i undersökningen som var en fördjupad kvalitetsundersökning med effektmätning av parens skattning av tillfredsställelse i parrelationen vid första och sista besöket (enligt instrumentet QDR). Undersökningen omfattade 35 par och slutresultatet visade signifikanta förbättringar. Resultatet visar att parsamtal sänker konfliktnivån och stärker det som tidigare belagts av forskningen, d v s vikten av att människor kan reglera sina affekter, lösa konflikter och därigenom skapa en tryggare uppväxtmiljö för barnen. Resultatet visade att även om belastningen i livssituationen inte förbättrades, ökade parets förmåga till ett mer konstruktivt samspel. Som en uppföljning och fortsättning av utvärderingsarbetet bjöd vi i oktober in till en regionträff med familjerådgivare från Östersund och Sundsvall kring vår QDR-undersökning och Konsten att lyssna ; kvalitativa aspekter på utvärdering och Feedback in treatment med Mats Widsell från Köpenhamn.

Under perioden 14 oktober 6 november har familjerådgivningen ingått i en kundundersökning till samtliga besökare inom socialtjänst Gävle. Familjerådgivningen lämnade ut 192 enkäter. Svarsfrekvens och resultat av undersökningen har inte redovisats. Eftersom familjerådgivningen är en efterfrågad verksamhet är trycket på personalen stort. En viktig faktor utöver kunskap och metodutveckling, för att utföra ett bra arbete, är trivsel och god hälsa; ett behov som tillgodoses genom olika hälsofrämjande insatser. Mottagningens administratör är utbildad hälsofrämjare och har ett särskilt ansvar för dessa aktiviteter.

Framtidsperspektiv Goda familjerelationer främjar psykisk och fysisk hälsa hos barn och vuxna, ett samband som uppmärksammats i forskning och samhällsdebatt. Familjerådgivning beskrivs som en del av samhällets förebyggande folkhälsoarbete. Människor söker frivilligt, vilket borgar för god motivation att pröva samtal som möjlighet till problemlösning, att stärka parförhållandet eller att separera med fortsatt bra föräldrasamarbete. Vi har en stor efterfrågan på våra tjänster och en stor andel par som söker har små barn. Vi ser en ökad benägenhet hos unga par att i ett tidigt skede komma för samtal. Genom nya sociala medier har arenorna för att söka partners förändrats. Det ger nya möjligheter och nya problembilder till följd av till exempel otrohet på nätet, porrsurfande och facebooksvartsjuka. Arbetet med kunskapsutveckling kring våld i nära relationer kommer fortsättningsvis att prioriteras och utökas till frågor kring beroendeproblematik; frågor som är synnerligen viktiga när det gäller att se till barnperspektivet. Föräldrarnas relation är barnets uppväxtmiljö; våld och missbruk utgör skadliga miljöfaktorer för barns utveckling. Dagens familjeliv omfattar olika typer av familjebildningar. Familjerådgivningen måste ständigt utveckla sin förståelse för människors val av samlevnadsformer. Den moderna familjen behöver på olika sätt återskapa sin samexistens; - man behöver oavbrutet prata med varandra, berätta, fråga, reda ut och förklara. Den moderna familjen kräver hög förhandlingsförmåga, välutvecklad empatikompetens och vilja att värna om själva gemenskapen. Här kan familjerådgivningen vara en resurs, eftersom parets samspel, kommunikationsstil och dialog är i fokus. Framtidsstudier visar på unga människors behov av nära, intima familjerelationer, samtidigt som individualismen tilltar. Familjeliv ses som ett delprojekt bland många andra, vilket kan medföra svårigheter att få verklighet och förväntningar att stämma. Organisationsformen för familjerådgivningen har under senare år ändrats inom ett flertal kommuner, till mindre privata aktörer. En samverkansform mellan flera kommuner, som den vi har, ger god stabilitet och skapar en arbetsgrupp som kan utveckla metodik och kunnande samt ger en naturlig tillhörighet till socialtjänsten. Februari 2015 Familjerådgivarna i Gävle Åsa Wallander Barbro Thorsell Lena Nyman Lars Wejbro Lena Skogens

Uppgifter om besökande, Familjerådgivningen 2014 Nya ärenden Ålder Antal % personer 300 Antal personer 18-19 4 0,6 25012,2 45,7 30,2 7.7 2,7 20-29 112 16,3 30-39 264 38,3 200 40-49 214 31,1 150 Antal personer 50-59 69 10,0 100 60-69 19 2,8 70-7 1,0 50 Summa 689 100,0 0 18-19 20-29 30-39 40-49 50-59 60-69 70 - Barn Antal % ärenden Inga barn 84 23,0 Ett 88 24,1 Två 132 36,2 Tre 48 13,2 Fyra o fler 13 3,6 Summa 365 100,0 140 120 100 80 60 40 20 Antal barn Antal ärenden Totalt antal berörda barn 541 (varav 18-20 år, 37 st) 0 Inga barn Ett Två Tre Fyra o fler Relationens Antal % art ärenden Gifta/sambo 308 84,3 Separerade 21 5,8 Särbo 21 5,8 Övriga 15 4,1 Summa 365 100,00 Gifta 126 39,9 Sambo 110 45,3 Summa 236 85,2 Styvfamilj 72 20,4 350 300 250 200 150 100 50 0 Relationens art Antal ärenden Gifta/sambo Separerade Särbo Övriga

Relationens Antal % längd ärenden (år) 0-1 3 0,9 1 4 79 23,1 5 9 84 24,6 10 14 67 19,6 15 19 38 11,1 20 24 28 8,2 25 29 13 3,8 30-18 5,3 Övriga 12 3,5 Summa 342 100,0 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Relationens längd Antal ärenden 0-1 1 4 5 9 10 14 15 19 20 24 25 29 30 - Anmält Antal % av ärenden Makan/kv 224 61,2 Maken/mn 129 35,2 Ensam kv 1 0,3 Ensam mn 1 0,3 Annan 11 3,0 Summa 366 100,0 250 200 150 100 50 0 Anmält av Antal ärenden Makan/kv Maken/mn Ensam kv Ensam mn Annan

Avslutade ärenden Behandlings- Antal % arbete ärenden Klarlägg/klargör 117 29,3 Rep arb i parrel 199 49,9 Sep arb i parrel 41 10,3 Redan sep+v/u 5 1,3 Andra rel probl 19 4,8 Stödj samtal 18 4,5 Summa 399 100,0 225 200 175 150 125 100 75 50 25 0 Behandlingsarbetets innehåll Antal ärenden Behandlings- Antal % typ ärenden 1 samtal 93 23,3 2-4 samtal 190 47,6 5-8 samtal 79 19,8 9 samtal och fler 37 9,3 Summa 399 100,0 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Behandlingstyp Antal ärenden 1 samtal 2-4 samtal 5-8 samtal 9 samtal och fler

Behandlingsarbetets omfattning Samtliga ärenden Samtals- Antal % typ samtal Par 1200 74,4 Kvinna 229 14,2 Man 113 7,0 Familj 71 4,4 Summa 1613 100,0 1400 Samtalstyp 1200 1000 800 600 Antal samtal 400 200 0 Par Kvinna Man Familj